Jag hade tagit en taxi från flygplatsen då min chaufför av någon anledning inte dykt upp. Jag hade försökt ringa upp honom men det hade gått direkt till röstbrevlådan. Så, jag hade istället tagit mig en taxi. Taxichauffören stannade bilen precis framför min port, som fick en glad känsla att bubbla upp inom mig. Hemma. Alex.

”129 dollar tack.” sade mannen och vände sig om för att se på mig.

Jag drog upp plånboken för att räcka fram 150 dollar, ”behåll växeln sir.” sade jag artigt samtidigt som jag slog upp dörren för att kliva ur.

”Tack Mr Bieber. God natt.”

Dörren smällde jag igen utan att svara innan jag öppnade grinden och gick upp för uppfarten mot mitt hus. En svag belysning syntes från köksfönstret och jag undrade vad de gjorde där inne. Ännu hade jag inte hört av mig till dem, jag ville överraska dem. Eller, Alex för det mesta men ja…

Jag testade dörrhandtaget men det var låst så istället fick jag leta efter nyklarna i min väska som jag slängt ned vid mina fötter. När dörren var öppnad steg jag in, lade nyklarna på byrån och släppte ned min väska med en duns på golvet. Sakta smög jag mig in mot vardagsrummet där jag hörde ljud som verkade komma från teven. När jag kom in i rummet fann jag Chaz och Ryan sittandes i soffan med ögonen på teven.

Ett leende kröktes på mina läppar, ”Hej guys!” utbrast jag. Båda två vände blicken från programmet de såg på för att istället kunna se på mig. Stora leende tog form på deras läppar när det slog dem att det var jag. Chaz, hoppade ur soffan likt ett rovdjur och sprang till mig för att slänga sig över mig. Över Chaz axel såg jag hur Ryan sakta reste sig ur soffan för att gå mot oss samtidigt som han höll ett pekfinger över läpparna som tecken på att vi skulle dämpa oss-

”Hej man, jag har saknat dig uuuuuurmycket. Hur var New York?” undrade Chaz när han äntligen lossat på sitt järngrepp.

”Chaz tystare, Alex sover din idiot.” snäste Ryan åt Chaz och slog till hans bakhuvud. ”Hej Justin. Det var inte igår man såg dig.” viskade han glatt och kramade mig.

Jag skrattade, ”Nej killar det var verkligen inte igår. Hur har ni haft det?” Ryan och Chaz började babbla på om någon Hockeymatch dem haft, men jag lyssnade inte för fem öre. Istället försökte jag se över Ryans axel efter Alex. Men det gick inte. Jag stod inte så jag kunde se hela soffan så antagligen låg hon där bara att jag inte kunde se henne.

”Bro, lyssnar du ens på vad vi säger?” undrade Chaz och placerade en box på min överarm.

Jag väcktes ur min fundering och såg på honom, ”Nej förlåt det gjorde jag inte. Var är Alex?”

”Aha, saknat din tjej va? Aw. Jag förstår, kärleken gör sådant mot en ibland. Jag saknar också min tjej jättemycket fast jag såg henne imorse. Men-”

”Chaz, var är hon?” skrattade jag. ”Vi kan snacka mer imorgon, jag är jätte trött.”

"I'm really tired..."

”Åh, just det.” Han flyttade sig och nickade åt soffan. Jag gick sakta fram mot soffbordet och sökte efter Alex med blicken. Jag fann henne liggandes i ena änden av soffan, där hon låg på sidan och kramade om sina ben med huvudet lutat på armstödet. Alex. Min Alex. Hon var så vacker att det borde vara olagligt.

Sakta lutade jag mig fram och placerade en blöt kyss på hennes panna. Hon rörde inte en min, så jag lade mina armar om henne och bar upp henne i min famn. Mina fötter styrde mig förbi Ryan och Chaz för att sedan gå mot trappan. Jag mumlade ett snabbt ”godnatt” innan jag bar upp Alex på mitt rum. Fast nu kunde jag nog kalla det hennes rum också eftersom hon ändå nästan alltid var här. Hon bodde praktiskt taget här.

När jag var på andra sidan dörren stängde jag igen den försiktigt med höften. Jag gick fram till sängen och lade sakta ned Alex på den. Jag tände nattlampan och släckte i taket innan jag gick för att dra av henne skjortan hon bar. Under skjortan bar hon sin bikini topp, så jag tyckte att hon nog kunde sova i bara bikinin. Det gjorde nog ingenting. Dessutom var det ändå kokhett i sovrummet, så det var nog bara skönt.

Mina kläder slängde jag i en hög på golvet för att sedan lägga mig bredvid Alex och dra täcket över oss. Med min högra arm placerad om hennes midja drog jag henne närmare mig. När hennes rygg rörde vid min överkropp kysste jag henne på axeln.

”Justin?” undrade en hes röst.

”Mhm baby, jag är här. Sov nu, vi kan prata mer imorgon.” viskade jag mot hennes nacke. Alex lutade sig på sin armbåge och vände sig mot mig.

”Justin.” Hon såg in i mina ögon och visade hennes perfekta tandrad genom ett leende, sedan lutade hon sig ned mot mig och kysste mig. Hennes läppar rörde sig i synk med mina, något som tillät mig att få smaka på hennes ljuvliga smak. Fyfan vad jag saknat henne. Hennes läppar, hennes leende, hennes röst… ja, allt.

”Jag har saknat dig baby.” mumlade jag mellan kyssarna.

Istället för att svara log Alex och klättrade över mig så att hon satt precis över mitt skrev. Hennes händer letade sig upp mot mitt hår där hon lekte med det samtidigt som våra tungor smakade på varandra. Hennes rörelser fick mina nackhår att resa sig och med ens blev jag sugen på mer, men jag var för trött för sex ikväll.

Utan att kunna kontrollera det började jag skratta, ”värst vad någon var ivrig.” mumlade jag.

Alex backade undan från mina läppar och satte sig rakt upp. ”Vadå då? Jag har saknat dig, Jus.” sade hon med en ledsen hundvalpsmin. ”Har inte du saknat mig?”

”Mer än vad du saknat mig älskling. Men jag är inte riktigt sugen på det du försöker åstadkomma med det du håller på med där.” log jag och pekade ned på våra kön som Alex sett till var tryckta mot varandra.

”Oj,” skrattade hon och rullade av så hon hamnade vid sidan av mig igen. ”My bad.”

”Jag har tänkt på dig varenda sekund idag. Det kändes som om jag var borta i evigheter.” berättade jag samtidigt som jag lade händerna om henne. Det var sant det jag berättade. Hon hade varit i mina tankar hela dagen. Jag kunde inte släppa saknaden. Hon hade kommit till att bli en stor det av mitt liv och ibland undrade jag vad jag egentligen gjorde innan jag träffade henne.

”Önska jag kunde säga detsamma Bieber, men jag har haft annat i tankarna idag.” Alex placerade en arm om min mage och lämnade en blöt kyss på mitt nyckelben.

”Jaså? Som vadå?” frågade jag förvånat och såg prövandes på henne.

”Tja.... Först din ex-flickvän och sedan skulle jag hålla de där två sysselsatta, så ja, jag har inte hunnit tänka på annat.” Alex himlade med ögonen och suckade. Jag såg in i hennes ögon som speglade sorg, som om hon vore ledsen över något.

”Hur gick det med Selena?” frågade jag försiktigt, som om mina ord skulle knäcka henne mitt itu.

”Det gick väl bra...” mumlade hon för att sedan bryta vår ögonkontakt.

”Väl bra?" upprepade jag. ”Väl bra låter inte så bra i mina öron.”

”Nej men det var inget.” Hon gjorde ett försök i att vända sig men mitt fasta grepp höll henne kvar på plats. Jag placerade mitt pekfinger under hennes haka och drog det långsamt upp så att hennes ansikte var riktat mot mig istället för min mage.

”Se på mig Lexie...” bad jag henne mjukt. Alex drog in sina läppar så att endast ett svart streck återstod där hennes ljusrosa läppar nyligen befunnit sig och skakade på huvudet. Jag suckade, ”baby, snälla. Berätta för mig vad som är fel.”

Motvilligt slog Alex upp ett par tårfyllda ögon och såg på mig. ”Jag var så snäll mot henne,” hon skakade på huvudet, ”jag bjöd in henne. Bjöd henne på dricka. Gav henne hennes jävla nyckel men ändå behandlade hon mig så.” grät hon. Tårarna forsade ned för hennes kinder likt vattenfallen borta i Toronto och att se henne sådär fick mitt hjärta att brista.

”Schyyy hjärtat. Berätta för mig. Vad hände egentligen?” Mina händer placerade jag på hennes kinder och med tummarna torkade jag sakta bort tårarna.

”Hon”-snyft. ”Berättade”-snyft. ”Om allt ni gjorde tillsammans. Om hur ni hade sex och hon sög av dig och hur hon skulle ta tillbaka dig. Och jag satt bara där och lyssnade, rädd över att förlora dig. Jag är rädd Justin. Jag kan inte förlora dig.” grät hon nu med stängda ögon.

Jag lät henne lugnas, tills hennes gråt gått över till snyftningar istället innan jag återigen strök bort tårarna från hennes kinder.

”Alexandra Grace Smith, du är min. Jag vill inte ha någon annan. Jag vill ha dig eftersom du är den enda som kan få mig att känna lycka. När du är i närheten av mig blir jag galen, ett helt jävla zoo bryter sig löst i magen på mig. Ett bubblande hav av lycka brister ut i hela kroppen på mig och det är bara du som kan få mig att känna så. Ingen annan. Du är den jag kan berätta allt för, du är den jag vet kommer stötta mig genom mina tuffaste tider, och du är den som kommer finnas där när allt detta tar slut. Du och ingen annan, okej? Låt inte Selenas skitsnack komma åt dig. För jag tänker aldrig i hela mitt liv släppa dig. Jag älskar dig alldeles för mycket för att göra det.” tröstade jag henne. Sakta öppnade hon sina vackra ögon för att äntligen se på mig.

”Lovar du?” viskade hon fram.

”Pinky swear.” sade jag och sträckte fram mitt lillfinger. Alex log försiktigt samtidigt som hon torkade bort tårarna med hjälp av handryggen till sin vänstra hand för att sedan slingra sitt lillfinger om mitt.

”Pinky swear.” sade hon och kysste försiktigt mina läppar.

Ett knarrande ljud hördes följt av en rad svordomar. Platsen bredvid mig hade blivit lämnad tom, och jag tvingade mig själv till att slå upp ögonen. Jag såg en nyvaken Alex smyga in på toaletten för att knappt en minut senare komma ut igen.

Jag log, ”Babe, kom tillbaka till sängen så vi kan mysa.”

”Åh, väckte jag dig?” frågade hon när hon närmade sig sängkanten. Hon satte sig vid sidan om mig och såg på bekymrat ned i mina ögon.

”Närrå.” mumlade jag till svars och strök bort en hårslinga från hennes ansikte.

”Hur mycket jag än vill mysa så går det inte... Ryan och Chaz är här ju.”

”Skit i dem. Dem är här ofta.” muttrade jag barnsligt.

”Kanske det, men inte lika ofta som jag kommer vara här.” Alex log överlägset innan hon placerade en mjuk kyss på mina läppar.

”Se? Därför älskar jag dig så mycket. Du är så smart.” sade jag och lade mig på sidan för att se Alex resa sig upp och gå över till fåtöljen där hennes väska låg.

Jag märkte något ovanligt på hennes rygg. Strax under hennes bikini fanns ett stort svart-gult äckligt blåmärke. Av vad jag kom ihåg fanns inte det där när vi duschade tillsammans i förrgår. Jag satte mig upp i sängen och sträckte huvudet så långt jag förmådde för att få en bättre titt på det.

”Alex?”

”Hm?” mumlade hon trött, fortfarande med ryggen vänd mot mig.

”Vad i helvete är det för äckligt blåmärke på din rygg?” Min röst var hård och bestämd.

Alex vände sig om för att se på mig. Hennes ögon såg vettskrämda ut, som om hon hade sett ett spöke.

”Ehm.. Jo, jag råkade slå mig på... Eh, solstolarna nere vid poolen igår.” log hon. Hon var nervös - det kunde vem som helst märka.

Jag reste mig upp ur sängen och tog mig sakta fram till fåtöljen där hon stod och ställde mig bredvid den.

”Ljug inte för mig.”

”Jag ljuger inte!” kved hon alldeles för snabbt för att tala sanning. Jag förstod inte varför skulle hon ljuga om en sådan sak? Kunde hon inte bara säga sanningen? Jag skulle inte bli arg.

”Jag ser på dig att du ljuger... Kan du inte bara berätta var i helvete du fått det ifrån så slipper vi denna här diskussionen?” Jag hade omedvetet höjt rösten och ångrade det genast sekunden efter. Jag ville bara veta vad hon gömde för mig.

”Måste vi ens ha en diskussion eller? Nej precis. Jag har fått ett blåmärke, wow, släpp det nu Justin.” röt hon surt tillbaka.

Jag tog ett djupt andetag, ”jag vill bara veta hur du fått det? Är det för mycket begärt i detta förhållande eller? Jag trodde vi var ärliga mot varandra... Berättade saker.”

Alex ögon fylldes med tårar. ”Vill du verkligen veta? Va? Dina jävla fans, eller så kallade beliebers. Ja, precis. Du hörde rätt, de kastade en sten på mig igår när jag, Ry och Chaz var ute på stan. De kallade mig hora och bad mig hålla avstånd från dig.” skrek hon. Hon hade lyckats hålla tårarna inne men det verkade som att det inte gick mer för sekunden senare forsade dem ned för hennes kinder, likt en rinnande vattenkran. ”Känns det bättre nu? Att veta att dina fans gjorde det?”

Jag stod tyst och bara såg på henne. Jag kunde inte smälta det hon precis sagt. Mina fans? Mina beliebers? Som ska stötta mig genom alla mina beslut - hade gjort det här?

”Nej jag tänkte väl det. Ser du nu varför jag inte ville berätta något?”

Mina fans, mina beliebers hade skadat min tjej. Det gick inte att smälta. Det existerade inte ens i min vildaste fantasi. Jag kunde inte tro det, det fick inte vara sant. Jag älskade mina fans men att de skulle skada mina närmaste så pass trodde jag inte. Jag var besviken, förstörd och ilsken.

”Tror du det känns bättre att du ljuger för mig eller? För att detta förhållande ska funka måste vi vara ärliga. Speciellt när det kommer till sådana här saker med mina fans inblandade.” skrek jag, även fast det inte var meningen att låta så ilsken och vände på klacken för att börja vanka av och an framför sängkanten. ”Jag är Justin Bieber för fan, världskänd. Folk gör vad som helst för att komma åt mig, även om det ibland betyder att de måste skada mina närmaste.”

Alex tog sina kläder hon lagt fram och gick mot sovrumsdörren. När hon lagt sin hand på handtaget såg hon bak på mig och skakade på huvudet.

”Du kanske är världskänd för dem. Men för mig är du ingen mindre än min pojkvän Justin, småstadspojken från Kanada som lever sin dröm och jag bryr mig inte om vad de gör mot mig. Jag vill inte att du ska må dåligt över det, för ärligt talat, så bryr jag mig om varken blåmärket eller vad de sa till mig. De är bara avundsjuka för att du är min och jag kan vara med din hela tiden när de bara kan drömma om att få hålla dig i handen och kyssa dig.” Med det sagt lämnade hon mig ensam i sovrummet med alla tankar om vad som just skett.

Wow... Alex och Justin - i ett bråk? Hm, hur kommer det gå för dem nu då? Vad tror ni Justin kommer göra nu när han vet att det var hans fans som gjorde detta? DUN DUN DUUUN. Nej men gud, detta låter som slutet på ett barnprogram. Haha!

Kommentera älsklingaaar, we love u, Ema och Liv.