Kapitel 8-. Charlie Chaplin

"Ryan, kan jag få prata själv med de?" Viskade jag i Ryan's öra och fick en lättad blick till svars och sen en nick.
"Jag går till kafeterian." Ursäktade han sig och lämnade oss själva.
"Vad är ert problem?!" Röt jag när Ryan var utom hörhåll. De kollade upp på mig med skamsna ögon och svalde hårt.
"Jag är jävligt trött på er attityd, så berätta nu. Seså!" Jag lät som Sierra.
"Inget.." Mumlade Justin och reste sig upp, vilket fick mig att gå ur styr. Vart trodde han att han skulle?
"Vart ska du?!" Röt jag och kollade stint på honom.
"Wow.. Hej mamma, jag ska ut. När ska jag vara hemma?" Retades han och flinade stort mot mig.
Jag suckade och skakade på huvudet. Något var fel i hans skalle, påriktigt..
-
2 VECKOR SENARE:
Jag flätade in mina fingrar i hans. I 3 dagar hade det varit vi. Det var helt otroligt. Jag pressade mina läppar mot hans fylliga och lutade mig sedan tillbaka. Justin kom in i rummet med en sur min, men log sen när han mötte min blick."
"Så.. Vad vill ni två göra?" Frågade han mig och Chaz. Chaz vred på huvudet och log stort mot mig.
"Vad vill du göra?" Jag tänkte länge och reste mig sedan upp. De andra kollade undrande på mig. Haley, som också var här kom in med 4 ciderflaskor och log stort mot oss.
"Drikan är här!" Utbrast hon och räckte över flaskorna. Jag tog en klunk av min och kände hur alkoholen sved i min hals. En host slank ur min mun och jag log sedan.
"Vi kollar på svartvita filmer!" Alla log gillande och följde med mig ner till hemmabion pappa hade byggt.
"Jag älskar dig." Viskade Chaz i mitt öra. Jag log mot honom och kysste honom lätt på kinden innan jag gick in i filmrummet medans de andra satte sig bekvämt i soffan.
"Hej. Behöver du hjälp?" Frågade Justin. Jag kollade upp och mötte hans vackra ögon. Usch, jag ville bara slänga mig runt hans hals och kyssa sönder honom. Ha hans armar slingrade kring min slanka kropp. Men det var något som aldrig skulle hända. Han gillar inte mig och jag har Chaz. Som jag älskar.
"Nej.. Eh.. Jag tror vi tar Charlie Chaplin." Han log gillandes och öppnade dvd:n som låg inne i filmrummet. Hans hand snuddade vid min, vilket fick fjärilar att spridas i min mage.
När Chaz kysste mig var jag så förvirrad. Eftersom att jag inte drog mig undan så tog hand det som om vi var ihop. Vilket vi inte var. Det är Justin och kommer alltid vara det, men jag kan inte säga det.
Såfort jag får orden på tungan blir min hals som sandpapper. Inte ett knyst kommer fram, hur mycket jag än försöker.
"Kom, vi går ut till de andra." Log jag och tog en till klunk av min cider.
Jag kunde inte behärska mig när jag var med henne. Hela min värld var runt henne just nu.
"Mamma?" Mamma kollade upp från datorn och log stort mot mig. Henne kunde jag prata allt med...
"Vad är det?" Frågade hon och drog en hand genom sitt tjocka hår.
"Jo.. Jag gillar en tjej. Men hon har en kille.." Mamma avbröt mig med sin stränga blick.
"Och du har en tjej. Slut på konversationen." Svarade hon allvarligt. Jag blängde surt mot henne och reste mig upp. Om hon inte kunde hjälpa mig kunde ingen det.
-
'Hej Kim.. Om du förstod vilka känslor jag hade för dig.Du skulle ha valt mig.. Nej, det där lät fel.Jag kommer ihåg när vi träffades för en månad sen.Jag föll för dig vid första ögonblicket.. Du var som en ängel, skickad från Gud. Du är nyckeln till mitt hjärta, utan dig så skulle det vara låst. Ingen tjej har fått mig att känna mig som du gör.XX'
Jag kunde inte skicka det här. Nej, Jag stirrade stint på sms:et och skulle precis klicka bort det när 'SKICKAT' lös upp hela skärmen. Nej,nej,nej,nej,nej,nej!!
Skickade han det? ;O


Kapitel 7-. I Think I Love Her...

"Jadå! Alla!" Skrattade hon och satte upp sitt hår i en hästsvans. Svetten rann ner för hennes panna, men hon tog inte bort det. Vilken tjej som helst-Jasmine- skulle ha gjort det.
"Nej jag menar kille. Du vet, gillar som i tycker är söt." Hon log stort mot människorna som sprang runt på planen.
"Ja, Chaz gillar jag faktiskt lite. Han är snäll och gullig!" Där släpptes bomben. Chaz?
Jag drog på mig en tjocktröja över fotbollströjan och satte mig på läktaren med vattenflaskan i högsta hugg.
Justin, Chaz och Ryan satt på fotbollsplanen, men reste sig nu upp. Chaz var så söt.. Men Justin då? Vem gillar du egentligen Kim? Bestäm dig! Min mage började värka i första sekund.
"Kim!" Ropade Justin och Chaz i mun på varandra. Jag log mot de och gick med långsamma steg ner för trappan till planen. Gud, jag kommer kräkas.
"Hej." Sa jag med täpt röst när jag kom fram till de. Båda log riktigt stort mot mig.
"Vill du följa med till Frozen Yoghurt?!" Frågade båda uppspelt i mun på varandra. De blängde surt på varandra och log sedan stort på mig som höll på att bita hål i min läpp. Justin var vacker, men Chaz också.
"Hallå?" Jag vaknade upp ur min lilla dvala och kollade förvirrat på de.
"Va? Vad pratade ni om?" Justin skrattade högt och la en hand på min axel, vilket fick Chaz blick att bli svart.
"Ska du med till Frozen Yoghurt?" Flinade han. Mitt ansikte förvreds av smärta och jag skakade på huvudet.
"Nej ja-.. Ah!!!" Min röst bar inte längre innan smärtan kom. Det kändes omänskligt. Hela magen var i explosion och det kändes som om någon åt upp mig innefrån.
"Kim?! Ring 911 Ryan! NU!" Skrek Justin och la mig i hans knä.Jag blinkade oregelbundet och det kändes som om mitt öga åkte runt.
Tumblr_m1g6uboilb1qj32yio1_500_large
Jag hann uppfatta Justin's tårar innan allt blev suddigt och svartnade.
Jag hade nog aldrig oroat mig så mycket. Både jag och Chaz var för skakiga för att köra, så Ryan körde. När bilen stannade hoppade alla tre ut och sprang mot receptionen.
"Brooks, Kim." Tjejen kollade anklagande upp mot mig, som om jag hade förstört hennes dag. Hon smackade lätt med tuggumit och blåste en bubbla innan hon kollade ner i datorn.
"Hon opereras. Men åk upp till våning 2." Sa hon drygt och började fila sina naglar. Såna borde inte få jobba med sånt här.. Tänkte jag dystert och joggade fram till hissen.
-
Där låg hon. Men en slang på armen och stängda ögon. Chaz kom fram och satte sig bredvid mig med skamsen min.
"Gillar du henne?" Frågade jag hest och fick en nick till svars. Såklart.. Men jag var tvungen att ge honom henne, den  här gången. Hur svårt det än skulle vara skulle jag inte rycka henne ur hans grepp.
"Hon gillar dig också!" Han sken upp i ett litet leénde som sen utbyttes mot en rynka mellan ögonbrynen.
"Hur vet du det?" Frågade han bekymrat och drog en hand genom sitt bruna hår. Jag la en hand på hans knä och log menande mot honom.
"För att hon sa det." Svarade jag med tjock hals. Jag skulle inte palla det här. Jag älskade henne av hela mitt hjärta, även fast vi endast hade känt varandra i några dagar. Det fanns inga ord som beskrev henne.
"Wow.. Tycker du jag ska satsa?" Frågade han. Jag svalde hårt och nickade långsamt innan jag reste mig upp.
"Jag ska på toa." Ursäktade jag mig och gick med snabba steg in på toaletten och vidare in på ett bås. Där brast tårarna ut. Ögonen sved och kinderna klibbade.
"Justin?" Ropade Ryan och knackade på dörren. Han skulle tjata, så jag öppnade dörren för att slippa onödigt bråk.
"Vad är det?" Han kollade medlidande på mig och stängde dörren när han gick in.
"Jag älskar henne.. Tror jag." Viskade jag hest och fick en orolig blick från Ryan. Han skakade lätt på huvudet.
"Nej.. Justin gör inte såhär mot Chaz! Inte mot Jasmine heller!" Jag fnös när han nämnde hennes namn.
"Henne är det slut med!" Röt jag vilet fick honom att rygga tillbaka.
"Är hon här?" Frågade han förvånat och jag skakade på huvudet till svars. Han rätade på sig.
"Nej.. Men jag ska göra slut." Han nickade och la en hand på min axel.
"Good luck bro'. Men vad du än gör, bryt inte Kim's hjärta. Antingen så gör du inte det, eller så ger du upp och låter Chaz äntligen få någon som gillar honom för honom!"
"Hon är ett fan av mig, hon vet vem han är. Hon kan praktiskt taget mitt liv bättre än jag kan!" Han rynkade pannan och öppnade munnen för att säga något men då knackade det på dörren.
"Killar? Hon är vaken!" Jag slog upp dörren och möttes av Chaz's stora leénde. Jag besvarade det och sprang smått ut ur toaletten, mot hennes rum där hon låg med ett svagt leénde.
"Hej Justin." Viskade hon och leéndet på mina läppar växte sig större.
Justin berättade en massa saker för mig om sitt liv medans jag låg där, halvdöd. När doktorn kom in vände Justin sig om i en sekund med en sur min.
Tumblr_ltbpsc4hjr1qg7d1ko1_500_large
"Vad hände med henne?" Spottade han ur sig. Doktorn kollade förvånat mot honom och drog upp sina glasögon på den stora näsan.
"Din blindtarm är borta nu, det var den som var problemet." Log hon. Jag nickade och Justin också.
"Tack." Viskade jag och pressade fram ett vagt leénde. Hon nickade och kollade på mig och sedan Justin med ett väldigt stort leénde på läpparna.
"Ni är så söta tillsammans." Mumlade hon och drog upp glasögonen igen. Jag rynkade pannan mot henne och skakade på huvudet.
"Nej då. Vi är inte ihop." Justin's kropp skönk ihop och hennes leénde försvann. Hon harklde sig lätt.
"Nähä, dåså. Du kan åka hem snart." Med de orden lämnade hon oss själva. Eller snarade mig, Justin var inte speciellt medverkande i vårat samtal och värre blev det när Chaz och Ryan kom.
-
"Ryan, kan jag få prata själv med de?" Viskade jag i Ryan's öra och fick en lättad blick till svars och sen en nick.
"Jag går till kafeterian." Ursäktade han sig och lämnade oss själva.
"Vad är ert problem?!" Röt jag när Ryan var utom hörhåll. De kollade upp på mig med skamsna ögon och svalde hårt.
Ska hon skälla ut de? Eller?? :O


Kapitel 6-. Haley

Jag log stort för mig själv och knappade in ett svar.
Hm.. Undra vem du är då? Men visst, kom hem till mig runt 12. Du kan nog adressen
Mobilen plingade till sekunden efter.
Jo, kanske det!
Justin och sin humor...
"Glöm inte fotbollsträningen imorgon, okej?" Varnade Sierra mig. Jag suckade och nickade långsamt. Hon hade påminnt mig hela kvällen, vilket började bli tjatigt nu.
"Sluta vara en sån bitch.." Muttrade jag lågt, så att hon inte skulle höra. Hon stannade till och vände sig om.
"Vad sa du?" Hennes ögonbryn höjdes högt upp. Great, hon hörde.
"Inget." Låtsades jag som och gick ut ur köket till tomten där pappa satt och läste en bok.
"Vad läser du?" Frågade jag och satte mig ner i en av ute-fotöljerna som stod där. Han kollade upp på mig och la ner boken på bordet och suckade välbelåtet.
"Inget speciellt. Så, vad ska du göra ikväll? Då menar jag de 2 sista timmarna innan vi ska sova!" Skrockade han. Jag kollade allvarligt på honom och ryckte på axlarna.
"Bara jag hade en kompis..." Muttrade jag och drog en hand genom mitt långa, bruna hår. Pappa sken upp i ett leénde.
"Grannarna har en dotter! Haley tror jag att hon heter. Spring över du!" Log han och nickade mot det gigantiska huset bredvid vårat. Jag kollade tvekandes mot det men reste mig upp i vilket fall som helst.
"Kom hem sen, ring om du kommer senare!" Ropade Sierra. Men gud, jaja...
-
Jag kramade om den lilla dörrklaffen och slog den tre gånger mot ytterdörren. Sekunden senare öppnades dörren av en medelålders kvinna.
"Hej! Du måste vara Mr. Brooks dotter, eller hur?" Log hon stort. Jag nickade och pressade fram ett litet leénde.
"Kom in, kom in!" Hon la en hand på min rygg och tryckte in mig i hallen. Wow, deras hus var stort.
"Haley!! Kom ner!" Ropade hon och en svarthårig tjej kom nerspringandes för trappan. För att vara rik, verkade hon inte bry sig om det. Hon log smått mot mig och vände huvudet mot sin mamma.
Tumblr_m1m5skw4iq1qdrarlo1_500_large
"Det här är?" Frågade hon och la en menande hand på sin midja. Hennes mamma kunde tydligen inte mitt namn, utan kollade på mig med ett 'förlåt-för-att-jag-inte-kan-ditt-namn' leénde.
"Kim." Sa jag och log mot Haley. Hon nickade gillandes och nickade uppåt.
"Vi går upp på mitt rum." Jag nickade och följde med henne upp för den långa trappan. Vi kom fram till en vit dörr som Haley snabbt smällde upp och hoppade ner på sängen. Hela huset var renstädat. Inte en ända dammråtta, men här. Ja, man kunde inte direkt beskriva hur det såg ut.
"Vad vill du göra?" Jag ryckte på axlarna och satte mig ner på en stol som såg insjunken ut. Hon måste ha andvänt den mycket.
Jag drog på mig ett par jeans och hoppade, bokstavligen, ner till köket.
"Godmorgon mamma!" Utbrast jag glatt och började äta av mina mackor. Hon kollade förvånande mot mig.
"Någon är på bra humör idag!" Log hon och jag nickade ivrigt.
"Jag ska få träffa Chaz och Ryan! Eller, de har varit på fotbollsläger. Hon nickade förstående och gick ut ur köket med sin kaffekopp i högsta hugg.
"De har saknat dig." Viskade morfar i mitt öra och skrattade lätt till. Jag svalde ner en tugga med lite mjölk och kollade med höjda ögonbryn och ett stort flin på läpparna.
"Och du vet det...?" Han ruffsade till i mitt hår och smuttade lite på sitt vatten.
"De har varit här ofta. Lekt med Sammy, kollat på fotoalbum... Hängt i ditt rum. Nolan har också varit med några gånger. Detsamma med Mitch." Jag log stort mot honom. Mitt adrenalin pumpade för full fart.
"Jag har saknat de också." Slängde jag ur mig. Morfar nickade.
"Jag förstår det.. Det är inte lätt att resa runt i hela världen utan någon som riktigt känner en djupt in. Du är allt bra lycklig Justin. Inte pågrund av dina pengar, utan pågrund av din omgivning. Du ska vara nöjd och leva i nuet, oroa dig inte för framtiden. Men om du känner för något, gör det. Tveka inte Justin!" Hans ord värmde, men de var sanna. Det viste vilken kotte som helst.
"Tack morfar." Viskade jag, men det lät mer som en stöning. Han skrockade till och kollade på klockan.
"Deras träning börjar snart, du kanske borde åka dit!"
-
Kim hade träning samtidigt som killarna. Nu hade de slagit ihop träningarna, för en gångs skull. Men jag kände mig obekväm. Chaz blick mot henne. Jag ägde henne inte, men jag ville att hon skulle vara min. Inte någon annans. Hon och bollen var som en fisk i vatten. Eller en katt som nyss hade fått ett garnnystan.
"Så vacker.." Utbrast jag tyst för mig själv. Tur att ingen hörde. Helt plötsligt krockade Kim och Chaz in i varandra. Ja, det var en 'olyckshändelse' tydligen.. Bullshit! Säger jag bara.
"Det var en hård smäll." Gnydde Kim när hon kom och satte sig bredvid mig. Hon hade blivit offret för smällen, därav fick hon vila i 10 minuter.
"Så, ser du någon du gillar?" Flinade jag och kollade ut på fotbollsplanen.
"Jadå! Alla!" Skrattade hon och satte upp sitt hår i en hästsvans. Svetten rann ner för hennes panna, men hon tog inte bort det. Vilken tjej som helst-Jasmine- skulle ha gjort det.
"Nej jag menar kille. Du vet, gillar som i tycker är söt." Hon log stort mot människorna som sprang runt på planen.
"Ja, Chaz gillar jag faktiskt lite. Han är snäll och gullig!" Där släpptes bomben. Chaz?
Neeeej! Inte Chaz?! Det ska ju stå 'Justin!' O-M-G, Vad ska hända? ;O


Kapitel 5-. Love trubble?



"Förlåt.. Kan vi inte glömma det här?" Viskade jag hest och han nickade långsamt.
"Låter bra.. Hejdå." Han böjde sig ner och kysste mig lätt på kinden innan han gick in i bilen och åkte iväg. Men jag stod kvar fastfrusen.
Hände verkligen det där?


Kysste jag henne? På riktigt? Nej, Justin... Du snubblade. Hon gillade det inte. Inte alls. Jag la mig ner i min lilla säng och kollade upp i taket. Hon hatade säkert mig.
”Justin? Ska du ha något att äta?” Frågade mamma från dörröppningen. Jag blängde surt på henne och skakade på huvudet.
”Jag mår illa...” Muttrade jag som en treåring. Hon kom fram till mig och la en hand på min panna. Mammors jobb, att kolla om barnen har feber.
”Lägg dig och vila så får du äta sen.” Jag gjorde som hon sa och somnade snabbt.
-
”Justin! Det ringer!” Ropade mamma. Jag slog upp ögonen och svarade utan att kolla vem som ringde.
”Hallå?” Andades jag in i luren och satte mig upp i sängen.
”Hej babe! Jass in tha house!” Skrattade Jasmine i andra änden. Ha-ha...
”Åh! Hej.” Hon andades oroligt ut i andra ändan.
”Vad är det?” Frågade hon med en aning oroad röst. Måste det vara något? Jag drog en hand genom mitt flottiga hår och la mig ner i sängen igen.
”Nej. Varför skulle det vara det?” Sa jag till svars. Jo, det var ju något. Jag gillade inte Jasmine längre, men jag kunde inte dumpa henne via telefon.
”Nej... Men det spelar ingen roll! Vad gör du?” Fnittrade hon glatt och samtalet fortsatte, med ointresserade svar från min sida.
”Men nu ska jag dra! Ses snart.” Mitt hjärta stannade. Vadå ses snart?
”Vad menar du?” Frågade jag hest och satte mig upp i sängen igen.
”Ja? Jag kommer ju till Stratford snart! Hade du glömt det?” Hennes röst hoppade från glad till ledsen. Eller inte direkt ledsen, mest besviken.
”Nej då! Men jag är nyvaken.. Det är därför.” Kom jag snabbt på. Hon andades ut och började smacka. Hon tuggade säkert på tuggumi som vanligt..
-
Jag virade en handduk runt min midja och tog upp hårfönen innan jag började blåsa  med den i håret. Jag flippade till det några gånger och mötte min spegelbild. Trötta, mörka påsar låg under mina röda ögon. Jag måste verkligen sova tidigt ikväll.. Tänkte jag bestämt och gick ut ur badrummet. Gåshud växte sig fram på mina armar och ben som alltid när jag kom ut ur badrummet. Tempratursskillnad.
”Justin! Maten står på bordet!”
”Okej!” Svarade jag vem som än hade ropat. Det låg en röd t-shirt och ett par mjukisbyxor på sängen, så jag drog på mig ett par rena underkläder och det och sprang ner för den lilla trappan ner till mormor och morfars kök.
”Vet du vad?” Frågade jag mamma och tog upp en pizza bit.
”Nej, jag vet inte vad. Vadå?” Frågade hon och satte sig ner framför mig vid matbordet.
”Jag ska ge Kim min bil.” Mammas ögonbryn höjdes. Ingen bra idé.
”Varför då? Har flickan ens ett körkort?” Frågade hon och la ett hårtest bakom örat.
”Ja. Hon fyller 18 om några dagar och då har hon väll ett körkort?” Mamma log stort och skakade på huvudet.
”Justin. Hur vet du om hennes körkort är giltigt här? I Canada? Hon kom nyss hit från Sverige för guds skull!”
Jag gav henne en bitter blick och la ner tallriken i diskhon.
”Det var en idé! Men visst.. Jag kan väll åka dit och tvätta bilen med henne?” Mamma gav mig en varnande blick och reste sig upp.
”Akta dig Justin så att du inte bryter hennes hjärta. Det är du kapabel till, jag har sett dig göra det.” Sa hon och jag gav ifrån mig en suck innan jag gick därifrån.
Det är ingen idé att bråka med mamma, inte nu.

Jag satte mig ner bredvid pappa i soffan och lutade mig mot hans arm.
”Så. Vad har du haft för dig idag?” Frågade jag. Han släppte tv:n med blicken i en sekund och fuktade sedan sina läppar.
”Kollat på tv, åkt några ärenden och kollat på tv. Du då, unga fröken?”
”Jag har hängt på stranden..” Viskade jag in i hans öra.
”Med Justin?” Frågade han och nöp till mig i revbenen. Jag tjöt till och hoppade upp ur soffan.
”Nu kommer du aldrig få veta.” Muttrade jag och gick upp för trappan. Jag greppade tag om min mobil och såg att jag hade fått ett sms. Jag hade inte nummret, men jag klickade upp det ändå.
Hey beautie! Vill du hjälpa mig att tvätta bilen imorgon? ;) - Prince Charming
Jag log stort för mig själv och knappade in ett svar.
Hm.. Undra vem du är då? Men visst, kom hem till mig runt 12. Du kan nog adressen
Mobilen plingade till sekunden efter.
Jo, kanske det!
Justin och sin humor...

Kapitel 4-. Akward

Inget kollage ;) Hinner inte!

"Nu åker vi!" Log han och drog med mig runt huset och hoppade in i sin stora range rover. Jag suckade besviket.
"Att du inte kör en rishög till Volvo.." Muttrade jag och försökte spela sur.
"Ha-ha. Hoppa in, annars åker jag utan dig." Varnade han och jag hoppade snabbt in bredvid
honom.
Vi satte oss ner nära vattnet när vi kom fram.
"Tror du att det är varmt?" Frågade hon och drog av sig sina shorts. Jaha, hon hade tydligen på sig sina badkläder under.
"Vet inte.." Svarade jag och drog av mig min t-shirt.
Hon ställde sig rätt upp och kollade ut på den folktomma stranden och rynkade förvirrat på pannan.
"Ingen här?" Jag skakade på huvudet och log smått mot henne.
"Redo?" Sa jag och hennes rynka blev ett leénde.
"För vad?" Skrattade hon men tog fram sina händer som skydd när jag kom springandes mot henne och slängde upp henne på axeln och började springa ut till vattnet.
När det var upp till min midja släppte jag ner henne och hon försvann under ytan till sekunden senare.
"Det är iskallt!" Väste hon och drog bort sitt blöta hår ur ansiktet som var full med vrede.
"Justin.. Nu ska du bada!" Jag skakade på huvudet och fliande stort mot henne. Hon la två händer på mitt bröst vilket fick fjärilarna att bli galna.
Hon tryckte till och jag låg i det iskalla vattnet. men det kändes skönt mot min varma kropp.
-
"Vilken glass ska du ha?" Frågade Kim när vi hade kommit fram i kön.
"Jag betalar." Sa jag roat och fick en sur blick till svars.
"Du är Justin Bieber. Du har pengar. Låt mig betala. Nu!" Röt hon och jag gav upp med en nick.
"Vanilj." Hon nickade och betalade glassarna.
"Vi sätter oss här." Viskade jag och slog mig ner på stranden med fötterna begravda.
"Så.." Suckade hon välbelåtet och kollade ut på horisonten. "Kan vi inte köra den där 5 frågors leken?"
Jag log stort och nickade. Varför inte?
"Har du någon tjej?" Började hon. Jag svalde hårt och skakade på huvudet. Jag kunde inte..
"Nej. Vad gillar du att göra?"
"Fotboll och hockey." Log hon och jag sken upp i ett brett leénde.
"Jag med!"
"Min tur. Har du några kompisar här?" Med tanke på att hon var en belieber visste hon nog det.
Jag tog en tugga av min glass och kollade ut över horisonten.
"Varför frågar du sånt? Du är ju ett fan av mig och då borde du veta det.." Muttrade jag. Hennes leénde försvann och hon reste sig upp.
"Har jag sagt att jag är ett fan av dig?!" Röt hon och blängde surt på mig. Nu hamnade jag på fötterna.
"Nej, men med tanke på att du utbrast 'Justin bieber!' första gången vi träffades så tror jag det!" Skrek jag till henne och hon ryggade tillbaka.
"Jag kanske hatade dig?! Man blir väll förvånad då med?!" Skrek hon tillbaka och jag kollade ner på mina fötter.
"Hatar du mig eller?!" Väste jag och nu växte det fram en röd nyans på hennes kinder. Ilska..
"Nej.. Men du måste inte skrika! Jag är väll inte döv!" Röt hon och började gå tillbaka till våra saker med bestämda steg.
"Hej då." Snäste jag och hoppade ur bilen och gick med snabba steg mot dörren. Till min förvåning så hörde jag inte bilbrummer, utan steg. Jag vände mig om och fick Justin över mig.
Vi ramlade ner i gräset och hans läppar blev tryckta mot mina.
Tumblr_lwl52vwo071qchmh3o1_500_large
De var kvar ett tag innan han drog undan de och kollade in i mina ögon. En glimt av lycka visades i hans hasselnötsbruna ögon och han reste sig upp.
"Förlåt.. Kan vi inte glömma det här?" Viskade jag hest och han nickade långsamt.
"Låter bra.. Hejdå." Han böjde sig ner och kysste mig lätt på kinden innan han gick in i bilen och åkte iväg. Men jag stod kvar fastfrusen.
Hände verkligen det där?
Akward? Nu sticker jag till bion, kommer 1-2 kapitel ikväll!
Puss :*

Kapitel 3-. What to do?

Jag suckade högt och reste mig upp.
Klockan var redan 23.46.
"Ska vi ses imorgon? För Justin Bieber har väll sommarlov?" Retades hon och nöp till mig i armen.
"Aoch! Ja. Jag kommer runt 12. Ses då." Hon kramade om mig vilket fick mig 10 sekunder att andas in hennes himmelska doft.
"Hejdå."
Jag drog på mig säkerhetsbältet och kollade ut på den stjärnklara himmeln."Gillar du henne?" Frågade mamma och startade motorn. Jag kollade oförstående på henne. Vem? Menade hon Kim?"Vem då?" Frågade jag och fick ett lustigt leénde tillbaka."Kim!" Utbrast hon och ett fnys lämnade min mun. Kim? Nej då, jag har ju Jasmine..."Mamma, Jasmine? Kommer du ihåg? Min flickvän, från Chile, 1.59 och 17 år. Ringer det några klockor?"Mammas leénde försvann och hon kollade ut på vägen igen."Jag gillar inte Jasmine.." Muttrade hon och svängde på ratten. Mamma gillar ju aldrig någon av mina tjejer."Du gillar ju ingen! Förutom Caitlin." Hon skakade på huvudet."Nej, jag gillar Kim!" Hennes fåniga leénde dök upp igen och jag lutade pannan mot det fukttiga fönstret."Synd. För jag har Jasmine!" Eller gillade jag Kim?Jag kunde defenetivt inte veta vad jag tyckte längre. Jas var ju i Brazilien..-"Justin! Upp och hoppa!" Kvittrade mamma från dörröppningen. Jag slängde en kudde på henne men hon han lämna dörröppningen."Frukost! Nu!" Jag stönade högt och reste mig upp. Solen gassade in genom fönstret. Soligt..Kim skulle nog vilja gå till stranden. Jag tvekade inte.."Godmorgon grabben!" Sa morfar när jag kom ner till köket och ruffsade till i mitt hår."Morsning korsning!" Svarade jag och vek en baconremsa och stoppade in den i munnen och svalde ner den med lite mjölk.
Jag drog på mig säkerhetsbältet och kollade ut på den stjärnklara himmeln.
"Gillar du henne?" Frågade mamma och startade motorn. Jag kollade oförstående på henne. Vem? Menade hon Kim?
"Vem då?" Frågade jag och fick ett lustigt leénde tillbaka.
"Kim!" Utbrast hon och ett fnys lämnade min mun. Kim? Nej då, jag har ju Jasmine...
"Mamma, Jasmine? Kommer du ihåg? Min flickvän, från Chile, 1.59 och 17 år. Ringer det några klockor?"
Mammas leénde försvann och hon kollade ut på vägen igen.
"Jag gillar inte Jasmine.." Muttrade hon och svängde på ratten. Mamma gillar ju aldrig någon av mina tjejer.
"Du gillar ju ingen! Förutom Caitlin." Hon skakade på huvudet.
"Nej, jag gillar Kim!" Hennes fåniga leénde dök upp igen och jag lutade pannan mot det fukttiga fönstret.
"Synd. För jag har Jasmine!" Eller gillade jag Kim?
Jag kunde defenetivt inte veta vad jag tyckte längre. Jas var ju i Brazilien..
-
"Justin! Upp och hoppa!" Kvittrade mamma från dörröppningen. Jag slängde en kudde på henne men hon han lämna dörröppningen.
"Frukost! Nu!" Jag stönade högt och reste mig upp. Solen gassade in genom fönstret. Soligt..
Kim skulle nog vilja gå till stranden. Jag tvekade inte..
"Godmorgon grabben!" Sa morfar när jag kom ner till köket och ruffsade till i mitt hår.
"Morsning korsning!" Svarade jag och vek en baconremsa och stoppade in den i munnen och svalde ner den med lite mjölk.
"Pannkakor!" Ropade pappa in i mitt öra. Jag flög upp ur sängen och drog ner mitt lila linne.
"Pappa! Du höll på att ta livet av mig!" Skrek jag tillbaka och stirrade stint på honom. Han ryckte på axlarna och lämnade mitt rum med ett välbelåtet flin.
Pappor.. Jag tog fram en snygg blus och ett par jeansshorts och drog snabbt på mig det innan jag gick in i mitt egna lilla badrum, med en dusch och toalett och greppade tag i min borste och började dra långsamma drag i mitt tjocka hår. Maskaran smetades snabbt på mina ögonfransar och jag drog upp håret i en slarvig hästsvans.
"Kommer du eller?" Ropade pappa där nerifrån.
"Ja!" Röt jag tillbaka och drog på mig mina slitna Converse innan jag sprang med snabba steg ner till köket. Min mage kurrade högt, så ett stort leénde växte fram på Sierra's läppar.
"Hungrig?" Jag nickade och lassade på tre pannkakor och lite sirap. Pappa började prata om vädret, men det struntade jag fullkomligt i. Jag skulle få spendera dagen med Justin Bieber.
-
"Vad vill du göra?" Frågade jag och satte mig ner i en solstol på våran stora tomt.
"Jag vet inte. Bada?" Jag sken upp i ett leénde och nickade glatt.
"Vi åker till stranden! Om det finns någon här i Canada?" Det var mer som en chansning än en fråga.
Justin fnös till.
"Så klart! Tror du vi är grottmänniskor eller?!" Han boxade till mig lätt på axeln och ett skratt lämnade min mun.
"Ja! Det gör jag!" Han började jaga mig runt på tomten. Det var otroligt. Såfort han rörde vid mig brände det till, men det var inte för att jag var en Belieber, utan mer att  jag gillade honom..
"Nu åker vi!" Log han och drog med mig runt huset och hoppade in i sin stora range rover. Jag suckade besviket.
"Att du inte kör en rishög till Volvo.." Muttrade jag och försökte spela sur.
"Ha-ha. Hoppa in, annars åker jag utan dig." Varnade han och jag hoppade snabbt in bredvid honom.
INFORMATION, LÄS!
Tihi! :D Jag slutar runt 1 imorgon (Brutet Schema) då kommer det ett kapitel, sen ska jag försöka skriva ett hos min syrra. Jag ska sova där, för jag och mina 2 systrar ska på Hungerspelen! Har nån av er sett den? :)
OMG, BLOGG ÄR WIERD, TEXTEN ÄR JÄTTELITEN! ;O
Jag suckade högt och reste mig upp.
Klockan var redan 23.46.
"Ska vi ses imorgon? För Justin Bieber har väll sommarlov?" Retades hon och nöp till mig i armen.
"Aoch! Ja. Jag kommer runt 12. Ses då." Hon kramade om mig vilket fick mig 10 sekunder att andas in hennes himmelska doft.
"Hejdå."
Jag drog på mig säkerhetsbältet och kollade ut på den stjärnklara himmeln.
"Gillar du henne?" Frågade mamma och startade motorn. Jag kollade oförstående på henne. Vem? Menade hon Kim?
"Vem då?" Frågade jag och fick ett lustigt leénde tillbaka.
"Kim!" Utbrast hon och ett fnys lämnade min mun. Kim? Nej då, jag har ju Jasmine...
"Mamma, Jasmine? Kommer du ihåg? Min flickvän, från Chile, 1.59 och 17 år. Ringer det några klockor?"
Mammas leénde försvann och hon kollade ut på vägen igen.
"Jag gillar inte Jasmine.." Muttrade hon och svängde på ratten. Mamma gillar ju aldrig någon av mina tjejer.
"Du gillar ju ingen! Förutom Caitlin." Hon skakade på huvudet.
"Nej, jag gillar Kim!" Hennes fåniga leénde dök upp igen och jag lutade pannan mot det fukttiga fönstret.
"Synd. För jag har Jasmine!" Eller gillade jag Kim?Jag kunde defenetivt inte veta vad jag tyckte längre. Jas var ju i Brazilien..
-
"Justin! Upp och hoppa!" Kvittrade mamma från dörröppningen. Jag slängde en kudde på henne men hon han lämna dörröppningen.
"Frukost! Nu!" Jag stönade högt och reste mig upp. Solen gassade in genom fönstret. Soligt..Kim skulle nog vilja gå till stranden. Jag tvekade inte..
"Godmorgon grabben!" Sa morfar när jag kom ner till köket och ruffsade till i mitt hår.
"Morsning korsning!" Svarade jag och vek en baconremsa och stoppade in den i munnen och svalde ner den med lite mjölk.
"Pannkakor!" Ropade pappa in i mitt öra. Jag flög upp ur sängen och drog ner mitt lila linne.
"Pappa! Du höll på att ta livet av mig!" Skrek jag tillbaka och stirrade stint på honom. Han ryckte på axlarna och lämnade mitt rum med ett välbelåtet flin.
Pappor.. Jag tog fram en snygg blus och ett par jeansshorts och drog snabbt på mig det innan jag gick in i mitt egna lilla badrum, med en dusch och toalett och greppade tag i min borste och började dra långsamma drag i mitt tjocka hår. Maskaran smetades snabbt på mina ögonfransar och jag drog upp håret i en slarvig hästsvans.
"Kommer du eller?" Ropade pappa där nerifrån.
"Ja!" Röt jag tillbaka och drog på mig mina slitna Converse innan jag sprang med snabba steg ner till köket. Min mage kurrade högt, så ett stort leénde växte fram på Sierra's läppar.
"Hungrig?" Jag nickade och lassade på tre pannkakor och lite sirap. Pappa började prata om vädret, men det struntade jag fullkomligt i. Jag skulle få spendera dagen med Justin Bieber.
-
"Vad vill du göra?" Frågade jag och satte mig ner i en solstol på våran stora tomt.
"Jag vet inte. Bada?" Jag sken upp i ett leénde och nickade glatt.
"Vi åker till stranden! Om det finns någon här i Canada?" Det var mer som en chansning än en fråga.
Justin fnös till.
"Så klart! Tror du vi är grottmänniskor eller?!" Han boxade till mig lätt på axeln och ett skratt lämnade min mun.
"Ja! Det gör jag!" Han började jaga mig runt på tomten. Det var otroligt. Såfort han rörde vid mig brände det till, men det var inte för att jag var en Belieber, utan mer att  jag gillade honom..
"Nu åker vi!" Log han och drog med mig runt huset och hoppade in i sin stora range rover. Jag suckade besviket.
"Att du inte kör en rishög till Volvo.." Muttrade jag och försökte spela sur.
"Ha-ha. Hoppa in, annars åker jag utan dig." Varnade han och jag hoppade snabbt in bredvid honom.
INFORMATION, LÄS!
Tihi! :D Jag slutar runt 1 imorgon (Brutet Schema) då kommer det ett kapitel, sen ska jag försöka skriva ett hos min syrra. Jag ska sova där, för jag och mina 2 systrar ska på Hungerspelen! Har nån av er sett den? :)


Kapitel 2-. Tickle me, until i say STOP



Hon var ungefär i min ålder, med brunt hår och smaragdgröna ögon. Nog den vackraste jag har sett..
Hennes tjocka lockar la sig perfekt ner på hennes bruna axlar. Wow. Jag mötte hennes blick och fick en chokad min tillbaka.
"Justin Bieber?" Hon fördröjde ordet 'Bieber'. Då var det dags igen...
Jag stoppade ner min ena hand i byxfickan och kollade upp. Där stod Justin. Bieber. Jag var tvungen att andas ut och in regelbundet för att inte skrika.
"Justin Bieber?" Fick jag fram. Hans läppar lämnade en suck och man kunde se på honom att det var en pina.
"Kimberly. Kalla mig Kim." Jag räckte fram min hand och han kramade om den och ett leénde växte fram på hans läppar.
"Pattie. Mallete!" Log hans mamma. Det visste jag redan, men jag ville inte framstå som en stalker.
"Hej." Jag skakade om hennes hand också och backade sedan tillbaka några steg och snurrade med mitt finger på håret.
"Maten är klar!" Ropade Sierra från köket och Justin log stort mot mig.
"Damerna först." Ett fnitter lämnade min mun, men kvävdes snabbt. Jag fnittrar aldrig? Mina kinder började bränna till och jag kollade ner på mina fötter.
"Vilken gentleman du var då!" Utbrast jag och gick in i matsalen där maten stod uppdukad. Justin satte sig framför mig och under hela måltiden kunde jag känna hans blickar bränna på min kind. Men såfort jag kollade dit, kollade han bort.
-
"Kim, du kan ju ta med dig Justin upp till ditt nya rum?" Sa pappa prövande och smuttade lite på sitt vin.
Jag ryckte på axlarna och kollade på Justin.
"Är du sugen på att se mitt rum?" Han flinade stort och nickade lätt och kollade bort med en stor rodnad på kinderna.
Tumblr_m1lq2ijyhh1rrll3xo1_500_large
"Sure." Vi lämnade matsalen och gick med långa steg upp för trappan. Justin Bieber, i mitt rum. Jag kunde inte fatta det. Kompisarna i Sverige skulle aldrig tro det men jag kunde ju inte direkt be om en bild.
"Så, vad gör du på fridtiden?" Frågade han helt plötsligt och satte sig ner på min stora säng. Jag satte mig ner på skrivbords stolen och lutade hakan mot handen.
"Jag ska börja på fotboll. I övermorgon." Gäspade jag och kollade trött på honom.
"Trött?" Ett flin dök upp på hans ansikte och jag nickade svagt.
"Ja.. När man har åkt 16 timmar från Sverige så.." Mumlade jag och satte mig tillrätta i stolen. Pappa hade gett Sierra fria händer att inreda mitt rum. Så hon hade ju gjort det så vackert.. Host.
"Gillar du grönt och vitt eller?" Justin hade också märkt den 'Fina' inredningen. Jag skakade snabbt på huvudet.
"Nej. Snarare Sierra.
Han nickade och tog upp mobilen med ett stort smile på läpparna.
"Vem är tjejen?" Frågade jag nyfiket. Han kollade upp på mig med höjda ögonbryn.
"Ingen. Det är min kompis. Han skickade en bild på sig sjäv!" Jag nickade segt och grymtade till.
"Det är så tråkiiiigt!"
Hon var så vacker. Men jag hade ju Jasmine. Henne kunde jag inte bara dumpa sådär.
"Vem är tjejen?" Frågade Kim helt plötsligt. Jag kollade upp på henne med höjda ögonbryn. Hon var så vacker..
"Ingen. Det är min kompis. Han skickade en bild på sig själv!" Sa jag till mitt försvar. Så dålig du är på att ljuga Justin. Men jag kunde inte berätta att det var Jasmine. Jag kunde bara inte...
"Det är så tråkiiiigt!"
Jag skrattade till och slängde ner mobilen på hennes mjuka säng.
"Jaså?" Jag kollade listigt på henne och gick långsamt frammåt vilket fick henne att reagera och resa sig upp.
"Nej, Justin. Neej!" Hon skakade på huvudet och kollade varnande på mig, men jag brydde mig inte utan sprang fram mot henne och lyfte upp henne på min axel. Så lätt. Hon var så lätt!
"Justin! Nee...hahah..neeej!!" Skrattade hon och slog mig på ryggen. Jag sprang fram mot sängen och slängde ner henne där och började kittla henne.
"Neeeej!" Skrek hon och började gapskratta. Jag slutade och lutade mig över henne. Hennes blick flackade mellan mina läppar och mina ögon. Det gjorde min också.
Jag avbröt inte ögonkontakten, utan kollade in i hennes ögon hela tiden.
"Justin! Vi ska hem!" Ropade mamma där nerefrån och förstörde det hela. Jag suckade högt och reste mig upp.
Klockan var redan 23.46.
"Ska vi ses imorgon? För Justin Bieber har väll sommarlov?" Retades hon och nöp till mig i armen.
"Aoch! Ja. Jag kommer runt 12. Ses då." Hon kramade om mig vilket fick mig 10 sekunder att andas in hennes himmelska doft.
"Hejdå." 
Mwihihihihi! :D Pattie = Glädjeförstörare? ;)



Kapitel 1-. Canada

Jag suckade lätt och började dra i min reseväska. Inne på Arlanda var det fullproppat med folk som skulle åka till olika ställen i världen. Man kan ju inte klandra de, det är ju Juni.
"Kommer du klara dig nu?" Frågade mamma oroligt och jag himlade med ögonen till svars.
"Nej, jag är sjutton år och kommer inte hitta någon att byta min blöja. Buhu!" Gnällde jag lite sarkastiskt. Mamma blängde en sur min till mig och började prata med mannen bakom kassan som tydligen hette 'Per'
Per, Svenn, Johanna, Sofia, Emil, Bertil, Selma och Vilma. De namnen skulle jag aldrig behöva möta i Stratford.
"Kan jag gå nu?" Utbrast jag och petade mamma lätt i revbenen.
"Visst, gå. Här har du din biljett så ses vi!" Hon drog in mig i en lång kram och klappade mig på huvudet.
"Mamma, jag kommer ju tillbaka någon gång!" Skrattade jag och började gå med min svarta reseväska. Små tårar rann ner för mammas mycket sminkade ögon och hon smällde ihop båda händerna.
När jag hade lämnat in min väska såg jag en liten tjej som kollade på mig med stora blåa ögon. Hon hade en stor klubba i sin mun och såg ut som om hon hade sett en Ailien.
"Hej." Viskade jag till henne och log ett snett leénde. En rodnad dök upp på hennes kinder och hon pressade sitt ansikte mot sin mammas ben.
"Hon är lite blyg av sig." Ursäktade hon sig och gick därifrån. Ja, alla barn är väll det när en 17 årig random tjej kommer fram och tror att de ska hälsa tillbaka.
"Vi ber alla passagerare som ska med flyget till Ontario kommer nu till Gate 24. Planet flyger snart." Jag vaknade till och började springa till Gate'n.
Jag kom exakt i tid och satte mig ner på min lilla plats i det  stora flygplanet. Toppen. En gammal gubbe satte sig bredvid mig och jag kunde inte säga att resan var till en belåtenhet.
En pojke bakom mig sparkade på sätet. En bebis framför mig skrek och kräcktes och gubben bredvid mig fjärtade i sömnen. Jag skulle sova bra efter den här resan.
-'
"Hej gullet!" Ropade pappa så fort han såg mig på flygplatsen. Jag kollade anklagande på honom men gick ändå in i hans famn och kramade lätt om honom.
"Vet du vad? Jag har anmält dig till Stratfords tjejlag! I fotboll!" En till suck slank ur min mun. Fotboll var kul, men direkt? Nu på sommarlovet? I Sverige hade man inte träning på loven...
"Toppen!" Pappa log stor mot mig och gick ut till det varma Ontario. En liten grön bil stod framför oss. Smutsig.
"Din bil?" Han log och nickade men skakade sedan på huvudet.
"Tror du vi ska åka bil till Stratford? Det skulle ta hela dagen! Vi tar tåget." Skrockade han och började gå mot tågstadionen som stod precis bredvid flygplatsen. De hade gjort det smidigt. Tänkte jag glatt och log stort för mig själv.
"Varför så välbelåten?" Frågade pappa och jag skakade på huvudet till svars.
"Näe.. Inget." Fnittrade jag och fortsatte gå.
När vi satt på tåget stoppade jag in mina hörlurar i mina öron och satte på Down to earth- Justin bieber.
Han var allt för mig. Mitt liv, min inspiration.. Min kärlek.
"Så någon kille du gillade i Sverige?" Frågade pappa helt plötsligt och petade till mig med armbågen.
"Pappa. Ska jag prata killar, med dig?" Han kollade snopet på mig men skakade på huvudet sen. Han fattade nog hur knäppt det lät.
"Någon kändis du gillar då?" Fortsatte han. Jag suckade lätt och visade bilden på Justin och hans leénde försvann snabbt.
"Oh great. Du har något imot Justin bieber.." Han skakade på huvudet och räckte upp händerna till sitt försvar.
"Nej, det är inte det.. Eh, det var inget." Muttrade han och kollade ner i sport-tidningen igen.
Något var det ju.
-
"Kimberly!" Utbrast Sierra såfort vi kom innanför dörren. Pappas nya tjej. Hon var toppen men mycket på.
"Säg Kim." Log jag och kramade om henne. Hon luktade stark parfym och hennes läppar var starkt röda.
"Din pappa har inte slutat prata om dig på flera dagar och nu är du äntligen här!"
Jag nickade och flinade stort mot pappa som ryckte på axlarna och gick in i vardagsrummet där han slog sig ner i soffan.
"Kom. Du måste vara hungrig." Sa Sierra och drog med mig in i köket. Nej, det är jag inte. Ville jag svara men kunde inte. Min röst kvävdes.
"Justin!" Ropade mamma från vardagsrummet. Jag sprang dit och slog mig ner bredvid morfar i soffan.
"Vi ska på middag, klä dig hyfsat." Befallde hon mig och gav mig en intensiv blick.
"Hos?" Morfar la ihop tidningen och kramade om mina axlar.
"Hos Mick. Hans dotter har nyss kommit hem från Sverige. Hon har bott hos sin mamma och nu vill vi att ni ska träffas. Kanske bli kompisar." Sa han prövande och log stort mot mig.
Jag ryckte på axlarna och reste mig upp.
"Visst. När?"
"Om en halvtimme, så skynda dig." Jag sprang upp för den lilla trappan och in i det lilla rummet morfar en gång hade gjort till mig. När jag var liten hängde jag här så mycket, så jag behövde någon stans att sova.
-
Mamma slätade till sin klänning innan hon knackade på dörren. Sierra kom och öppnade. Hon var nog den mest påhoppande människan i hela världen.
"Heej! Pattie! Och Justin!" Hon nöp tag i min kind och släppte sedan för att välkomna oss in till hennes hus.
"Kim! De är här!" Kvittrade hon och jag hörde en suck uppifrån. Ungen var gnällig, trevligt...
"Hon kommer nog snart" Sa Mick som hade kommit in från vardagsrummet.
"Hej Mick." Log jag och slog till min knytnäve mot hans. Han log tillbaka mot mig och kollade sedan upp på trappan där en tjej kom ner. Hon var ungefär i min ålder, med brunt hår och smaragdgröna ögon. Nog den vackraste jag har sett..
Hennes tjocka lockar la sig perfekt ner på hennes bruna axlar. Wow. Jag mötte hennes blick och fick en chokad min tillbaka.
"Justin Bieber?" Hon fördröjde ordet 'Bieber'. Då var det dags igen...
Första kapitlet! :D :D


Personbeskrivning!

Kimberly 'Kim' Brooks.
17 årig tjej från Canada och Sverige. Hon har långt fluffigt brunt hår och smaragdgröna
ögon. Alla säger att hennes skönhet kommer från hennes pappa. Men hennes pappa är inte hennes riktiga pappa. Det vet hon. Men de tror att hon inte vet.
Hon bor med sin pappa och låtsaspappa i sverige tills den dag då hon måste flytta till Stratford, Canada kommer. Hon invänder, men kommer därefter på att popsensationen Justin Bieber brukar bo där. Hon har alltid varit en Belieber, men har aldrig riktigt sett honom.


Kim ska spelas ANONYM och snart kommer första kapitlet av 'Very First Time'
PUSS! <3

Kapitel 56-. Say What- THE END PART.2

-
Han kollade finurligt mot mig och höjde på ögonbrynen.
"Suprice!" Jag fortsatte gå, djupare och djupare in i skogen tills vi kom till en liten öppning. Det var en stor äng, med en massa snödroppar på.
"Wow." Slank ur min mun och i mitten av ängen låg det en filt och en picnik korg.
Jag praktiskt taget matade henne med vindruvor.
"Mmm. Här skulle vi kunna sitta. Du och jag med våra druvor." Viskade hon och flätade samman våra fingrar. Jag nickade gillandes och kysste henne lätt på läpparna.
"Jag älskar dig Justin, nu och föralltid. Jag skulle kunna dela resten av mitt liv med dig." Nu gällde det.
"Jo faktiskt.." Svarade jag och reste mig skakigt upp och stoppade ner handen i fickan där den lilla asken låg och brände. Hon kollade på mig med stora ögon.
"Skulle du..." Började jag och satte mig ner på ett knä. "...Tara Mitchell, kunna tänka dig att gifta dig med mig?"
Hennes ögon blev stora som tefat och de fastnade på den lilla ringen.
"Ja!" Slank ur hennes mun och hennes armar slängdes runt min hals. Jag kramade om henne och kysste hennes nacke ömt. Hon sa ja? Jag kunde inte tro det..
Hon backade tillbaka lite med tårögda ögon och kollade sedan på ringen. Jag log mot henne och trädde på den på henne smala ringfinger.
"Jag älskar dig Justin Bieber." Viskade hon lätt.
"Jag älskar dig, Tara Mitchell.. Framtida Tara Bieber." Hon fnittrade lätt till och kollade bakom min axel.
"Är det en sjö där bakom?" Frågade hon och jag vände mig om. Bakom alla granar så jag skymten av en liten sjö.
"Ja. Vill du bada?" Frågade jag och fuktade mina läppar. Hon nickade ivrigt och la ifrån sig ringen.
"Varför tar du av dig den?" Hon log stort mot mig.
"Jag vill inte tappa den i sjön. Ringar och vatten, ingen bra blandning." Jag nickade och reste mig upp och började gå mot den lilla sjön med Tara bredvid mig.
Jag kunde inte fatta att jag sa ja! Justin och jag, giftemål? Nej.. Det kändes som igår vi satt på stranden.
*Justin sprang med små steg framför mig på stranden.
"Justin, vänta! Jag hinner inte med!" Gnällde jag och sprang med mindre steg än Justin. Han log mot mig och vände sig om.
"Kom igen nu Tara!" Ropade han från de 5 meter han var framför mig. Jag andades oregelbundet ut och in och sprang snabbare och snabbare för att hinna ikapp Justin.
"Ska vi bada?" Frågade han när vi stod bredvid varandra och kollade ut över havet. Jag kollade tvekandes på vattnet som skvalpade mot stranden.
"Får vi det?" Han log stort och nickade. Justin hittade alltid på en massa dumheter, men jag var alltid med på de.
"Okej då.." Muttrade jag och började dra av mig min klänning. Det var min favorit som pappa hade köpt till mig i Danmark. Den var röd och vit prickig, gjord av bomull. Min bästa...
Till slut stod vi där nakna och började leka för full fart i det kalla vattnet. Men bara vid brynet, längre ut vågade vi oss inte.
-
"Justin?" Frågade jag när vi satt på den lilla kullen framför havet. Våran egna plats.
"Ja Tara?" Svarade han och log stort mot solnedgången.
"Det kommer alltid vara du och jag va?" Han kysste mig lätt på kinden och nickade långsamt.
"Alltid. Du och Jag Tara, du och jag..."*


THA END! Vad tycker ni? Bra/Dåligt? :$ Be honest with me you guys! <3



Kapitel 55-. Say What?- THE END.PART1

Han log stort mot mig medans han sa de här orden.
"Kan jag träffa henne?" Frågade jag och stoppade ner mina händer i byxfikorna. Han nickade lätt och visade mig vägen till rummet min älskade låg i. När jag gick in möttes jag av hennes ljusgröna ögon.
"Vem är du?" Frågade hon förunderligt. Doktorn hade inte sagt att hon hade glömt bort allt?
Det var så grymt tråkigt här, så jag tänkte lura Justin lite.
"Kommer du inte ihåg mig?" Frågade han med hes röst. Jag skakade lätt på huvudet och rynkade pannan.
"Borde jag det?" Han såg helt förtvivlad ut. Jag kämpade verkligen för att inte brista ut i skratt.
"Så, du vet seriöst inte vem jag är?" Jag skakade på huvudet igen och höjde på ögonbrynen. Han slog sig ner på stolen bredvid sängen och mumlade något och kollade sedan upp på mig. Hans ögon var vattniga och en tår rann ner för hans lila kind. Jag kunde inte hålla mig.
"Justin, det är klart att jag kommer ihåg dig!" Han kollade chokat upp på mig och drog undan tårarna med sin handrygg.
"Gör du? Seriöst?" Han verkade inte tro mig.
"Nej, jag kommer ihåg ditt namn men inte dig. Ja dummer! Jag kommer väll ihåg min själsfrände.. Eller?" Svarade jag som om det var det uppenbara.
"Skönt." Viskade han och kysste mig mjukt på läpparna.
-
EN MÅNAD SENARE
Nicole hade bestämt sig för att åka buss hem, för första gången sen sjuan. Typ.
"Asså jag kan int fatta att vi får sommarlov, ikväll!" Hennes lilla röst spred sig i hela bussen och vi fick många blickar mot oss. Jag petade lite på henne med armbågen så att hon skulle bli lite tyst.
"Nej, jag vet att du inte kan fatta det, men du kan väll fatta det lite lägre?" Hon skrattade lätt till och lutade sin panna mot skolbussens fönster. Solen stod högt upp på himmelen idag.
Jag kunde inte fatta att vi redan hade gått i skolan i ett år. Det hade gått så snabbt..
Från fest till breakup, till realtion, till Paris, till breakup, till realtion, till död.. Då började jag få mina tankar på Lucas. Jag hade inte tänkt på honom på riktigt, riktigt länge nu. Hoppas han inte tog illa upp.
-
"Let's turn the Music up!" Utbrast Nicole och satte på en låt. Det var den där killen från Sverige, Danny Saucedo.
Jag nickade i takt med låten och började platta mitt tjocka hår. Nicole började med sminket och jag förstod henne, hon tog väldigt lång tid på sig.
"Så allt är klart Kenny?"
"Ja, allt är klart. Ta det lungt Justin. Andas lite. Du vet, ut in, ut in."
"Jag vet hur man andas. Jag är inte född igår.."
"Nej, men man skulle kunna tro det som du beter dig. Men du får allt ta och lycka till!"
"Tack. Måste dra nu, hennes skolavslutning börjar om en halvtimme bara."
"OK, ses."
"Mm.." Jag la på och tryckte ner mobilen i min ficka. Undra hur alla på hennes skola skulle reagera? De kunde ju inte börja skrika, det var ju inne i en Kyrka. Jag kunde ju komma lite senare för att inte väcka en sån stor uppståndelse.
-
Jag körde upp på parkeringen där flera bilar stod. Den stora Kyrkan var verkligen stor. Större än vad jag hade föreställt mig. Jag klev ur bilen och satte på mig mina solglasögon innan jag stängde dörren och låste.
Mina steg hade kurs mot de stora, bruna portarna.
Vit kyrka, bruna portar. Så klassiskt. Tänkte jag sarkastiskt och öppnade en försiktigt. Alla blickar vändes mot mig och vissa tjejer gav till ett lätt skri. Jag hittade Tara och log smått mot henne innan jag satte mig ner bredvid en gammal tant på en av kyrkbänkarna.
"Det är en fin skolavslutning det här." Kommenterade hon och log mot mig. Hela hennes rynkiga ansikte gaskades upp, så jag log tillbaka.
Tumblr_lzzm2gzwe71qluhy6o1_500_large
Tara ställde sig upp på scenen och fick en mikrofon framför mig. Jag fångade hennes blick och hon böjde sig frammåt till mikrofonen.
"Nu ska jag sjunga 'Titanium.'" Log hon mot mikrofonen och tog upp en gitarr och började sjunga.
Allt runt omkring oss försvann. Det var bara jag och hon just nu. I detta ögonblick.
"Justin vart ska vi?" Skrattade jag och kramade om hans hand hårdare. Han kollade finurligt mot mig och höjde på ögonbrynen.
"Suprice!" Jag fortsatte gå, djupare och djupare in i skogen tills vi kom till en liten öppning. Det var en stor äng, med en massa snödroppar på.
"Wow." Slank ur min mun och i mitten av ängen låg det en filt och en picnik korg.
Muhahah! Kommentera! <3


Kapitel 54-. Bastard..


Var tvungen, hihi
"Kom sen." Kenny nickade och jag stängde dörren och började gå mot Tara's hus.
När jag var framme drog jag upp byxorna lite innan jag plingade på dörren.
Dörren öppnades, men det var inte Tara som öppnade, det var Gabriel. Vad gjorde han här?
En halvtimme tidigare:
Helt plötsligt, mitt i filmen plingade det på dörren. Nicole kollade nervöst på mig och sedan på dörren.
"Jag öppnar." Sa jag mjukt och reste mig upp ur den alltför bekväma soffan och gick med långsamma steg mot dörren innan jag öppnade.
"Gabriel?" Utbrast jag med rynkad panna när jag såg honom utanför dörren.
"Nej, jag är Alibaba.. Låt mig komma in!" Jag skakade hastigt på huvudet och svalde hårt. Han skulle inte få komma ens i närheten av Nicole.
"Låt..Mig..Komma..In." Röt han och knuffade undan mig från dörröppningen. Jag slog igen dörren och följde efter honom in, där en vettskrämd Nicole satt.
"Släppte du in honom?" Skrek hon nästan och kollade förtvivlat på mig. Jag skakade snabbt på huvudet och pekade på honom. Hon fattade vad jag menade och lugnade ner sig en aning och började blänga på honom.
"Vad?" Snäste hon bittert och fuktade sina torra läppar.
"Var inte en sån Bitch Nicole.." Svarade han surt och satte sig ner bredvid henne. Jag såg genast att hon var obekväm med situationen.
-
Dörrklockan ringde till och Gabriel reste sig långsamt upp.
"Stanna här." Väste han och gick upp. Vi kunde hör röster där utifrån, men bara svagt. Fotsteg kom närmre och närmre och Justin dök upp i vardagsrummet.
"Justin!" Utbrast jag och hoppade upp i hans famn och tryckte min näsa mot hans hals.
"Jag är här nu." Viskade han lungt och smekte mig över huvudet.
"Sitt sa jag ju!" Röt Gabriel och drog undan mig från Justin. Jag landade på golvet med en hård smäll och slog i huvudet. Smärtan bultade i bakhuvudet, men det spelade ingen roll just nu. Bit ihop Tara, bit ihop..
Jag reste mig långsamt upp och satte mig i fotöljen.
"Rör inte Tara!" Röt Justin och knuffade till Gabriel så att han backade tillbaka lite.
"Rör inte mig!" Svarade han och gav Justin ett hårt slag under ögat. Justin ryckte till men slog tillbaka. Då var slagsmålet igång. I min hall.
"Stopp!" Jag hoppade upp ur fotöljen och upp imellan de, vilket fick de att sluta. Justin's ansikte var alldeles sönderslaget och det rann ner en svett droppe från hans panna.
Detsamma med Gabriel's. Han drog en hand genom sitt blonda hår och gav mig en sur blick.
"Jag skiter i det här.!" Väste han och lämnade huset med en smäll.
"Justin!" Utbrast jag och Nicole i munnen på varandra när Gabriel var borta. Han förvreds i en min av smärta men blev sedan gammla vanliga Justin igen.
"Hur mår du Tara? Ditt huvud?" Han la en hand på bakhuvudet, exakt där det gjorde ont och drog sedan fram handen med en klibbig, röd sörja på den.
"Tara, du blöder ju!" Där blev allt svart.
Hon ramlade ner baklänges, men jag han fånga henne innan hon nuddade det hårda kalk golvet igen.¨
"Nicole, ring 911! Nu!" Ropade jag till Nicole som började fippla med sin Mobil. Hon tryckte den mot örat och började rabbla en massa saker medans jag satt och försökte hitta hennes puls. Jag hittade den tillslut, men den var väldigt svag.
"Komigen nu älskling. Tara.. Vakna.. Komigen!" Tårarna sprutade ut genom mina ögon och ner på hennes sköra kinder. Någon minut senare kom 2 ambulans män in med en orange bår.
-
"Justin Bieber?" Jag kollade upp på mannen med den vita rocken. Doktorer var nog det värsta jag visste.. De hade låtit behandla mig också för mina sår och blåmärken, men jag kunde inte släppa Tara.
"Hur mår hon?" Jag hoppade upp ur sängen och ställde mig framför henne.
"Hon mår bara bra. Hon fick ett så pass hårt slag så hon svimmade. När man svimmar, slutar hjärtat att slå sakta men säkert, så det var tur att ni fick hit henne och inte började försöka få henne att vakna själva." Han log stort mot mig medans han sa de här orden.
"Kan jag träffa henne?" Frågade jag och stoppade ner mina händer i byxfikorna. Han nickade lätt och visade mig vägen till rummet min älskade låg i. När jag gick in möttes jag av hennes ljusgröna ögon.
"Vem är du?" Frågade hon förunderligt. Doktorn hade inte sagt att hon hade glömt bort allt? 
Wooow! Kommentera nunununu! :D


Kapitel 53-. Gabriel

Jag suckade lätt och lyte upp mjölkglaset mot min mun då det plingade på dörren.
"Kommer!" Ropade jag och hoppade upp ur soffan, med filten lindad runt min kropp. Jag hade ju bara på mig Justin's t-shirt fortfarande. Jag kramade om handtaget och öppnade.
"Han kysste en annan." Grät Nicole och sjönk ner på golvet i hallen.
"Vem?" Frågade jag och la armarna kring hennes ihopsjunkna kropp.
"Gggg..abbriel.." Stammade hon fram och tårarna började bli hickande snyftningar mer än storgråt.
"Lilla gumman!" Utbrast jag och tryckte henne hårdare kring min kropp.
-
Hon tog en klunk av det rykande tét och drog filten tätare kring sig. Själv satt jag ihopkurad i fotöljen. Hur kunde han göra något sånt mot henne?
"Vem var han, du vet.. Otrogen med?" Frågade jag och började tugga på min tummnagel.
"Mia.." Snyftade hon och kollade med små ögon på mig och kollade sedan ner med en rynka mellan ögonbrynen.
Tumblr_lvnyvgnwzg1qk785uo1_500_large
"Han är inte värd dina tårar Nici! Tänk inte på honom.. Han är ett svin som inte borde ha någon som gillar honom över huvudtaget!" Jag var så irriterad så att jag nästan bubblade.
Nicole och jag hade blivit kompisar direkt när jag hade flyttat till Atlanta, inget hade kommit oss emellan.
"Mm... Jag borde ha lyssnat på dig från början Tara.." Snyftade hon och kollade på mig med en skamsen blick. Jag skakade på huvudet till svars och satte mig bredvid henne i soffan med en arm kring hennes axlar.
"Nej, du gjorde det alla andra gjorde. Trodde på honom." Hon svalde hårt och log svagt mot mig.
"Ska vi kolla på film?" Frågade hon en aning glatt. Ett leénde spreds på mina läppar och jag nickade gillandes.
"Ja, vilken vill du se?" Hon skrattade till och kollade tänkandes upp i taget.
"Mean girls!" Ubrast hon glatt och jag hoppade lätt till och gick fram till film hyllan och tog fram den innan jag satte mig bredvid henne.
"Redo?" Hon nickade glatt och jag klickade på Play.
"Så när åker du hem igen till Atlanta?" Frågade intervjuaren.
"Jag åker ikväll faktiskt!" Svarade jag glatt. Scooter hade fixat att jag skulle få åka hem nu istället, en vecka tidigare. Snart skulle Tara få sommarlov.
"Okej. Finns det någon speciell som väntar hemma?" Fortsatte hon och höjde på ögonbrynen. Jag tänkte efter.. Vi hade varit ihop i ett halvår. Det är dags.
"Ja, min flickvän.. Tara." En klump lämnade mitt hjärta när jag sa det. Hennes ansikte förvreds till en förvånad min och hon gapade lätt.
"Va? Har Justin bieber en flickvän hemma i ATL?" Det frågade hon inte mig, det sa hon in i kameran.
Intervjun fortsatte och tog slut, efter ett långt tag.
-
"Skönt att vara hemma?!"
"Bieber, kolla hit!"
"Berätta lite om Tara!!"
"Justin, le!!" Paparrazzirna var aldelles galna utanför Atlanta Airport. Jag log mot kamerorna och tog upp min egna mobil och började fota de.
Jag satte mig tillrätta i bilen och Kenny startade motorn.
"Kör mig inte hem, jag ska till Tara!" Utbrast jag och fuktade mina torra läppar.
"Okej." Svarade han och log smått mot mig i bakspegeln. Jag hade saknat henne så mycket.
-
"Kom sen." Kenny nickade och jag stängde dörren och började gå mot Tara's hus.
När jag var framme drog jag upp byxorna lite innan jag plingade på dörren.
Dörren öppnades, men det var inte Tara som öppnade, det var Gabriel. Vad gjorde han här?
Kommentera för mer babes! Spänning,spänning!


Kapitel 52-. Heart Breaker

"Jag trodde du aldrig skulle ringa." Jag skrattade till och skakade på huvudet för mig själv.
"Det glömmer jag aldrig."
"Nej.. Jag saknar dig, för åttonhundrade gången.." Hon suckade lätt och jag hörde hur hon la sig ner i sängen.
"Jag saknar dig också.. Men det är bara en månad kvar babe. Sen träffas vi.."
"En lååång månad kvar," Fyllde hon i och samtalet fortsatte.
"Hur länge pratade ni egentligen?" Frågade mamma och tog en tugga av sin macka. Jag log stort mot henne och ryckte på axlarna.
Jag visste ju hur länge vi hade pratat men det var det ögonblick man inte tänkte på tid.
-
Jag tog en tugga av hamburgaren och svalde ner med lite vatten innan jag greppade tag om microfonen och sprang ut på scenen. One time började spelas och jag började dansa.
'My one life for sure, let me tell you one time.. Girl i love, girl i love youu!' Tjejerna skrek högre och högre och en hoppade tilloch med upp på scenen. Jag gick lite åt sidan och lät Kenny och vakterna fixa det.
Jag älskade mina fans, men det kunde bli för vilt ibland.
EN VECKA SENARE, ATLANTA HIGH
Nicole och Gabriel hade hållt i en och en halv vecka, vilket var lite av en chock. Men han skulle snart bryta hennes hjärta, det lovar jag. Han och jag hade flera breakup's än vad Nicole hade pojkvänner. Gabriel var lite av en skitstövel..
"Hej Tara!" Utbrast Nicole glatt och öppnade sitt skåp.
"Tja." Svarade jag, lite stelare.
"Jag och Gabriel ska på fest ikväll, ska du med?" Fortsatte hon och började kleta på ett tjockt lager läppglans på sina ljusrosa läppar. Jag gjorde en ogillande min och skakade på huvudet.
"Nej, jag och Justin ska skypa. Sorry." Ursäktade jag mig och stängde skåpet och drog på mig min skinnjacka.
"Jaha, ses imorgon då!" Hon kramade lätt om mig innan hon gick in mot själva skolan med vickande rumpa.
När jag kom ut stod skolbussen på sin vanliga plats, men skulle precis starta. Jag tog sats och började springa snabbt mot den och hann precis in genom dörrarna. Matthew. Han hatade mig och det var bara bredvid honom det fanns en ledig plats.
"Du får inte sitta här." Väste han och blängde surt på mig, men jag satte mig där ändå.
"Det är en kort resa." Muttrade jag till svars och knappade in ett sms till Justin.
'Snart hemma. Sitte på skolbussen som är svettig och unken. Yack! xx T' Det tog ett tag innan jag fick ett svar på mitt klagande sms.
'Life's ruff. Ait? OK, längtar tills dess.. xx J' Jag tryckte ner mobilen i min jackficka och kollade runt i skolbussen för att underhålla mig, vilket inte gick så bra. Så jag tog upp Kemi boken istället och började läsa till provet imorgon
.
-
Såfort jag kom hem slängde jag av mig jackan och väskan och skulle precis springa upp för trappan när Mirabella stoppade mig. Mellanmål.. Jag kände mig som en sexåring, men jag tog imot mackan och sprang sedan upp för trappan och rakt ner i sängen framför datorn.
Skype kom upp när jag startade den och jag loggade snabbt in för att mötas av en stor text.
'Justin is Calling you.' Jag klickade på accept och log mot kameran där hans fantastiska ansikte dök upp.
"Heej babe!"
"Hej shawty."
"Vad har du gjort idag då?" Skrattade jag och fuktade mina läppar.
"Haft en bra dag, som vanligt när man är Justin Bieber." Svarade han fjäskandes och la en hand på bröstet.
"Ha-Ha. Om du skulle vara här skulle du få en stor smäll på axeln."
"Man ska inte slå kändisar!"
"Meeh!"
"Hur går det med Nicole och Gabriel?"
"No idea.. De skulle på fest ikväll." Suckade jag och kliade mig i nacken.
"Okej.."
"Men du Justin, jag ska bara byta om."
"Får man kolla på?" Frågade han flörtigt och blinkade med ögat.
"Sure." Skrattade jag och vände datorn så att han skulle se och drog av mig mina kläder och satte på mig en ljusblå t-shirt Justin hadde glömt här.
"Är inte det där min?"
"Haha joo. Men jag älskar att gå runt i dina kläder."
"Okej.. Då vet jag!"
-
Jag tog en klunk av mjölken och hoppade ner under filten i soffan och slog på MTV. 'Baby' av Justin började spelas och jag kom på mig själv med världens största flin. Där är tjejen på fotot han hade haft på mobilen.
Jag suckade lätt och lyte upp mjölkglaset mot min mun då det plingade på dörren.
"Kommer!" Ropade jag och hoppade upp ur soffan, med filten lindad runt min kropp. Jag hade ju bara på mig Justin's t-shirt fortfarande. Jag kramade om handtaget och öppnade.
"Han kysste en annan." Grät Nicole och sjönk ner på golvet i hallen.
Heheh.. Jag vet, jag är seg. 7 KOMMENTARER INNAN NÄSTA FOLKS! :D


Kapitel 50-. Hello,hello baby..

Farväl på flygplatser vad det värsta jag visste..
Kyssen avbröts och Justin började gå mot sin Gate. När han precis skulle försvinna vände han sig om med tårar rinnande ner för kinderna.
"Jag ringer, varje kväll shawty." Jag nickade och tårar började rinnan ner på mina kinder också.
Där försvann han. En och en halv månad...
Jag satte upp mitt blonda hår i en hästsvans och rättade till cheer-dräkten. Det var så skönt att äntligen få cheera igen. Vi hade haft en paus pga budgeten. Volleyboll-laget hade haft gymnastiksalen så vi hade haft en paus. Alla var nog lika glada över att träningen var tillbaka.
"Hej Tara!" Utbrast Lucy,Mitchell och Timothy i munnen på varandra. Jag gav de ett stelt leénde till svars.
Tumblr_luujbfinvl1qmab10o1_500_large
Mina leénden hade inte varit direkt pigga sen Justin hade åkt för två veckor sen. Åh, jag saknade honom så mycket..
"Tara!" Hörde jag en röst ropa bakom mig. Jag vände mig om och där stod Nicole med ett stort leénde lekandes på sina sköra läppar. Hon vinkade glatt mot mig och joggade fram tills hon stod, ansikte mot ansikte med mig.
"Varför så glad?" Frågade jag nyfiket och la en hand på midjan.
"Jo, Gabriel har bjudit ut mig på middag!" Mitt leénde, som jag hade lyckats bygga upp, försvann snabbt.
"Gabriel? Nej,nej,nej och återigen nej! Du vet vilket svin han är Nicci!" Snänste jag och skakade lätt i hennes axel.
"Nej?! Han är ju jättegullig.. Och snäll. Och snygg." Sa hon drömmande och bet sig själv i läppen. Jag suckade högt och skakade på huvudet. Hon var ju otrolig.
"Visst. Gör som du vill, men det är du som kommer bli hjärtekrossad i slutet." Hon rynkade pannan och öppnade munnen för att säga något men jag hade redan gått därifrån.
"Okej, träningen börjar!" Ropade jag högt och Lucy satte på musiken.
-
Jag virade handduken runt min blöta kropp och gick ut i omklädningsrummet. Idag skulle jag jobba, så jag duschade i skolan. Pappa hade en kompis på biblioteket så jag hade fått ett jobb där med 100$ i månaden, vilket var rätt så bra. Det var bara Mitchell kvar i omklädningsrummet när jag klädde på mig.
"Vart ska du då?" Frågade hon glatt.
"Till jobbet. Bibblan." Hon nickade glatt och ställde sig upp.
"Jag ska också dit! Mamma är chef där."
"Jaha? Hon är en bra chef." Skrattade jag och satte upp mitt hår i en bulle mitt på huvudet.
Mamma kom in i rummet.
"Justin, dags att sova." Viskade hon och drog en hand genom mitt hår. Jag suckade men la mig ändå under täcket och gjorde mig bekväm.
"Godnatt." Viskade jag och log smått mot henne.
"Godnatt." Svarade hon leéndes och släckte lampan innan hon gick ut. Då tog jag upp mobilen och slog fram Tara's nummer. Hon svarade efter två signaler.
"Jag trodde du aldrig skulle ringa." Jag skrattade till och skakade på huvudet för mig själv.
"Det glömmer jag aldrig."
"Nej.. Jag saknar dig, för åttonhundrade gången.." Hon suckade lätt och jag hörde hur hon la sig ner i sängen.
"Jag saknar dig också.. Men det är bara en månad kvar babe. Sen träffas vi.."
"En lååång månad kvar," Fyllde hon i och samtalet fortsatte.
Kommer utan kollage för att ni ska kunna få så snabbt som möjligt! <3


Kapitel 49-. Away from me



"Hej då Justin." Sa Mr.Beadles och log stort mot mig. Jag log tillbaka och tog en klunk av Oboy'en.
När han hade stängt dörren hörde jag ett gallskrik där uppefrån.
Det var Tara.. Jag sprang upp och öppnade snabbt dörren.
Caitlin och Christian kollade förvånat på mig och en orolig Justin kom in i rummet.
"Vad är det?" Frågade han andfått och omfamnade mig.
"Mardröm..." Mumlade jag och lutade mig mot Justin's hals. Han strök mig försiktigt över hårt och nynnade på Never Let You go. Så romantikst.. Tänkte jag sarkastitk och blundade lätt.
-
"Ska vi åka hem?" Frågade Justin mjukt. Jag nickade lätt och reste mig upp ur soffan i följetåg till Justin.
"Ska ni hem?" Frågade Caitlin förvånat och jag nickade.
"Hejdå." Jag kramade om henne och Christian innan jag gick ut. Justin öppnade bildörren åt mig och jag klev in.
Justin kom också in och kysste mig passionerat på läpparna innan han  startade motorn.
Hur skulle jag förklara det för henne?
"Tara?" Hon kollade upp från datorn och log stort mot mig. Jag tog det som ett 'Ja?'
"Jag ska åka, nästa vecka. Till Los Angeles." Viskade jag. Hon svalde hårt och jag såg hur hon försökte hålla tillbaka tårarna.
"Hur länge blir du borta?" Frågade hon med skakig röst.
"I en och en halv månad." Hon bröt ihop. Små tårar började rinnan er för hennes kinder. Jag drog bort de med min tumme men det kom bara nya, och nya. Till slut var det så att båda två satt och grät, i varandras famnar.
"Jag...kommmer...ss..a..kna diig.." Stammade hon fram och kollade in i mina ögon. Jag hatade att se henne såhär ledsen, men när jag skulle komma tillbaka skulle det vara obeskrivligt.
"Jag kommer sakna dig också." Svarade jag och kysste henne lät. Kyssarna blev intensivare och intensivare. Jag avbröt den och kollade in i hennes ögon.
"Vill du?" Hon bet sig nervöst i läppen och nickade sedan långsamt.
"Jag älskar dig. Jag skulle inte klara av att göra med någon annan.." Svarade hon vagt och jag kollade förvånat på henne.
"Så du var o-..." Hon hann avbryta mig.
"Ja, jag var oskuld när vi träffades. Jag må vara en bitch, men jag är inte så slampig."
Jag blev helt paff. Hur skulle hon ta det om att jag inte var oskuld när vi gjorde det för första gången.
"Du?" Jag svalde hårt och pressade fram ett leénde.
"Ja, jag var oskuld." Svarade jag nervöst och kysste henne igen. Hon kramade om min hand och gick upp till rummet där hon la sig ner på sängen. Jag drog av mig min tröja och drog ner hennes byxor.
Tumblr_lwup9xwcii1qkv4ajo1_500_large
-
"Vill du duscha med mig?" Frågade jag flörtigt och började leka med hennes hår. Hon nickade glatt och kysste mig passionerat på läpparna.
Jag lyfte upp henne i min famn och började gå mot badrummet.
Hela jag kändes hel med Justin. Men nu skulle han åka. Jag drog på mig en blus och ett par ljusblåa jeans innan jag sminkade mig och borstade igenom mitt hår.
"Kommer du?" Frågade Justin från dörröppningen. Jag  svalde hårt och nickade innan jag kramade om hans hand och gick ut ur huset. Jag låste efter mig och gick bakom Justin in i den svarta bilen, som en vakt satt i. Inte Kenny, en annan vithårig.
-
Jag ville inte släppa taget om honom. Han tryckte mig hårdare mot honom.
"Jag måste gå." Viskade han mot min axel, men jag skakade bara på huvudet och klamrade mig fast. Jag brydde mig inte om paparazzirna. Justin var det enda som betydde något just nu.
"Justin, vi måste gå." Sa vakten med skrovlig röst.
Jag lättade på greppet och kollade in i hans vackra hasselnötsfärgade ögon. Han la en hand på min kind och kysste mig passionerat. Farväl på flygplatser vad det värsta jag visste..
Kyssen avbröts och Justin började gå mot sin Gate. När han precis skulle försvinna vände han sig om med tårar rinnande ner för kinderna.
"Jag ringer, varje kväll shawty." Jag nickade och tårar började rinnan ner på mina kinder också.
Där försvann han. En och en halv månad...
SEGT! MEN HADE 0 IDEÉR! IKVÄLL/INATT KOMMER DET 9 KAPITEL, SÅ HÅLL UTKIK <3


Kapitel 48-. Run for it

"Ja." Viskade hon fram och kollade upp mot Christian.
"Du för köra." Han nickade och kollade lömskt mot mig. De där två, de var djävulska..
"Justin, sanning eller konka?" Frågade han spänt.
"Konka." Slank ur min mun och han mimade ett 'Yes' Okej, du borde inte ha sagt konka Justin.
"Kyss Caitlin."
En tjock klump hamnade i magen.
"Chris, min tjej är här!" Utbrast Justin irriterat och blängde surt på Chris.
"Du sa konka. That's life.." Svarade han och ryckte på axlarna. Justin vände sig om och kollade på mig med en skamsen min.
"Gör det bara Justin.." Viskade jag. Han rynkade lätt pannan och vände sig sedan om till Caitlin innan han pressade sina läppar mot hennes. Det värsta var att det såg ut som om han gillade det.
Det var inte bara en kyss.. Den varade länge.
"Ursäkta." Mumlade jag och sprang ut genom det stora huset med tårar rinnandes ner för mina kinder.
En kyss var okej, men inte långtradare!!
"Tara!" Hörde jag Justin ropa bakom mig men jag ignorerade det och fortsatte springa.
Tumblr_lton2hfoye1r08w8fo1_500_large
-
Jag slog mig ner på en parkbänk, så långt bort från Justin som möjligt. Hjärtat bankade hårt mot bröstkorgen men det spelade ingen roll. Små rökpustar kom upp i luften när jag andades.
Vinter.. Jag hade helt glömt bort min jacka i all uppståndelse, så jag satt nu här och frös.
Mina händer började snabbt domna bort, detsamma som mina läppar. De var säkert lila nu.
"Tara!" Hörde jag en röst ropa. Det var inte Justin, det var Caitlin.
Jag svalde hårt men svarade inte. Fotstegen i snön närmade sig och en hand la sig ner på min axel.
"Fattar du hur orolig Justin är?" Utbrast hon och satte sig bredvid mig.
Jag kollade bort från henne och kollade upp på den klara månen istället.
"Tara, jag är seriös. Hag gråter! Om jag inte skulle komma tillbaka med dig inom en kvart skulle han ringa polisen. Nu har vi 5 Minuter kvar innan han ringer."
Mina tänder började hackas mot varandra och jag kollade in i hennes ögon som blev stora som klot när hon såg mig.
"Tara! Du måste in i värmen... Du är ju alldeles lila!" Hojtade hon och drog med mig upp från bänken.
Min ben värkte som inget annat. Jag hade aldrig upplevt någon liknande. Det var som om sklettet var alldeles genomfryst.
-
"Tara!" Ropade Justin oroligt när jag och Caitlin kom in genom dörren. Jag unvek hans blick och kollade på Cailin.
"Kan jag låna lite kläder?" Frågade jag och la ihop mina händer för att värma de lite.
Hon nickade och gjorde armkrok med mig innan hon gick upp för trappan till hennes rum. Hon gav Justin en blick och stängde sedan dörren.
"Vad vill du ha?" Frågade hon och öppnade dörren till sin stora walk-in-closet.
"Det spelar ingen roll. Något bekvämt." Gäspade jag och satte mig ner på hennes säng. Hon räckte över ett par mjukisbyxor och en stickad tröja.
"Du måste bli varm.. Jag går ner och kockar te." Jag log tacksamt mot henne och nickade.
Hon lämnade rummet och två sekunder senare öppnades dörren igen. Men nu kom Justin in. Jag svalde hårt och drog en hand genom mitt kalla hår.
"Tara.. Varför sprang du?" Frågade han med ledasen röst.
"Du kysste Caitlin!"
"Men du gick med på det? Och det var inga känslor inblandade i kyssen!" Försvarade han sig vilket fick mig att bli sjukt förbannad.
"Nehe?! Men du kysste henne som du gör med mig! Så är jag inte heller värd dina känslor? Och det där var en långtradare!" Tårar började rinna ner för mina kalla kinder.
"Det var inte meningen att göra dig ledsen. Snälla förlåt.." Viskade han och satte sig er på huk framför mig.
Jag kollade upp mot honom med höjda ögonbryn. Skulle jag förlåta honom? Justin var praktiskt taget mitt liv..
Jag nickade och pressade mina läppar mot hans. Fjärilar och fyrverkerier? Check.
Tara hade somnat på mitt bröst och Caitlin och Christian låg som en hög på golvet.
Klockan på väggen visade 12. De sov fortfarande. Jag kunde inte resa mig upp, för då skulle Tara vakna. Men jag var tvungen att försöka. Jag drog undan hennes arm och då rullade hon över på sidan.
Det var inte så svårt.. Tänkte jag glatt och reste mig upp ur sängen.
-
"Hej då Justin." Sa Mr.Beadles och log stort mot mig. Jag log tillbaka och tog en klunk av Oboy'en.
När han hade stängt dörren hörde jag ett gallskrik där uppefrån.
Det var Tara.. Jag sprang upp och öppnade snabbt dörren.

Haha segt! Men kommentera för mer! ;)


Kapitel 47-. C&C Beadles

"Det är fredag sötnos." Svarade jag och hon nickade långsamt.
Jag körde in på vår infart och hoppade ur bilen med Tara i släptåg. När vi hade kommit in plingade min mobil till.
Jag tog upp den och såg att sms:et var från Caitlin...

'Heeey bieber! Vill du bowla med oss? Vi hade studiedag idag och Chris vaknade nyss.. Please! xx'
Jag kollade på Tara och visade henne sms:et. Hon suckade men nickade,
"Sure, men jag kommer vara död ikväll. Någon gång då jag ska sova tror jag. Du får gärna hålla i min begravning." Rabblade hon upp. Jag flinade stort mot henne och svarade.
'Sure! När och var? Är det OK om min tjej följer med?' Någon sekund senare kom svaret.
Caitlin var verkligen bra på sms. Tänkte jag sarkastiskt och klickade på öppna.
'Tjej? Haha javisst! Bra gjort Justin!! Men kom över till oss.. Nu? xx'
'OK, vi kommer! // J'
Tara hade slagit sig ner i soffan. Jag kollade varnande på henne och skakade på huvudet.
"Gör dig inte för bekväm, vi ska åka. Nu!" Hon kollade plågsamt mot mig men reste sig ändå plågsamt upp och mumlade något ohörbart.
"Vad sa du, sa du?" Frågade jag och pekade på mitt öra. Hon blängde surt mot mig och nöp mig i armen. Jag tjöt lätt till och drog henne till mig, vilket fick henne på bättre humör.
"Justiiin!!" Skrattade hon och började sprattla med benen.
"Du är fast i Justin fängelset, men du kommer ut ifall du betalar borgen." Viskade jag i hennes öra.
Hon kollade flörtigt mot mig och lutade sig mot mina läppar.
"Och det är?" Frågade hon mot de.
"Det vet du nog, smart head." Hon flinade stort och pressade sina läppar mot mina. Men kyssen varade bara i några sekunder.
"Komigen nu bieber, vi ska dra."
Vi kom fram till ett stort vitt hus. Alla hus i Atlanta var vita. Nästan iallafall.
Jag klev ur bilen, detsamma med Justin och kollade upp på det stora huset. Justin kom upp bredvid mig och greppade tag om min hand.
"Redo?" Viskade han i mitt öra, vilket fick ilningar att sprida sig i kroppen.
Jag nickade och började gå frammåt mot dörren. Justin klickade på plingan och sekunden senare öppnades dörren och en mörkhårig tjej dök upp i dörrhålet.
"Justin!" Utbrast hon glatt och kramade om honom. Men Justin släppte inte min hand. En kille, lite yngre än oss, dök upp bakom tjejen som fömodligen var Caitlin.
"Tja." Hälsade han och gjorde en hand-shake med Justin, som fortfarande inte släppte taget om min hand.
"Hej!" Hälsade Caitlin och drog fram sin hand-.
"Tara." Svarade jag och kramade om hennes hand och skakade den upp och ner.
"Nu drar vi!" Hojtade Christian och gick ut ur huset.
-
Skärmen över banan utbrast ett stort 'STRIKE' ljud och började blinka.
"Yes!" Ropade jag och gjorde en give-me-five med Caitlin. Det var jag och Caitlin mot Justin och Chris.
Det stod rätt tätt just nu, men vi skulle vinna.
Förlorarna, fick betala pizzan.. Justin gillade Hawaii, och Caitlin hatade tydligen det så vi var tvugna att vinna. För Caitlin's skull.
Justin tog upp ett klot och flinade stort mot mig innan han sköt iväg den. Strike.. Han lipade mot mig och satte sig ner bredvid de andra. Om jag skulle få en strike nu, skulle vi vinna.
Jag tog upp mitt klot och gick med långsamma steg frammåt och andades regelbundet.
"Förlooraa!" Ropade Justin bakom mig. Jag vände mig om och kollade varnande på honom.
"Du är död." Väste jag och vände mig om för att skjuta iväg klotet. Komigen, komigen,komigen! Tänkte jag och spärrade upp ögonen mot klotet som åkte ner i rännan.
"Yeeees!" Utbrast Chris och Justin och hoppade upp. Caitlin himlade med ögonen mot de och log mot mig.
"Det gör inget." Sa hon och kramade lätt om mig.
"Hawaii!" Ropade jag ut över Pizzerian och fick en äcklad min av Caitlin. Men de hade ju förlorat så de var tvugna. Även om de hatade ananas.
-
Christian hade sattit på Orphan, vilket var tråkigt. Killarna i Stratford hade sett den så många gånger med mig, så den var rätt uttjatad just nu.
Eftertexterna rullade upp och Tara sträckte på sig och hoppade sedan upp ur soffan.
"Pappa! Han vet inte vart jag är!" Utbrast hon och kollade oroligt på mig.
"Jo, jag sms:ade honom och han är ändå i New York, så det gör inget sa han." Hon pustade ut och satte sig ner bredvid mig igen.
"Vi kör sanning eller konka!" Utbrast Caitlin och satte sig ner på golvet. Alla suckade högt men invände inte. Caitlin kunde man inte övervinna.
"Tara, sanning eller konka?" Frågade hon när vi satt ner på golvet i en ring.
"Sanning." Svarade hon och Caitlin kollade retsamt mot mig. Vad skulle hon nu fråga?
"Har du och Justin legat med varandra?" Frågade hon och Chris brast ut i gapskratt.  En lätt rodnad dök upp på hennes kinder och hon kollade ner på sina händer.
"Ja." Viskade hon fram och kollade upp mot Christian.
"Du för köra." Han nickade och kollade lömskt mot mig. De där två, de var djävulska..
"Justin, sanning eller konka?" Frågade han spänt.
"Konka." Slank ur min mun och han mimade ett 'Yes' Okej, du borde inte ha sagt konka Justin.
"Kyss Caitlin."
Noooo! Inte kiss C?! ;( Tara då? Mwihi, kommentera för meer babes! <3


Kapitel 46-. Adventure Friday

Dörren öppnades, kanske för att personen utanför öppnade, och Nicole kom in med två påsar.
"Vi ska på fiesta!" Utbrast hon glatt men jag skakade på huvudet.
"Utegångsförbud.." Hon släppte surt ner påsarna i golvet och gick och satte sig bredvid mig i soffan.
"Ska vi dör här eller?" Muttrade hon och ett skratt lämnade min mun.
"Enligt pappa, ja."
Justin och jag hade inte träffats på ett bra tag nu. Han hade varit i Canada, medans jag hade gått i skolan här i Atlanta. Han hade varit borta i en hel månad nu. Det kändes som hundra år.
Jag drog på mig min superman tjocktröja över linnet och lämnade rummet. Solen lyste upp hela huset, vilket var otroligt skönt. Kockerskan, som jag äntligen hade lärt namnet på, hälsade glatt till mig.
"Hola." Log hon.
"Hola Mirabella!" Hälsade jag glatt tillbaka och fick ett leénde och ett glas Juice till svar.
"Furkost." Sa hon på dålig engelska.
"Frukost." Rättade jag henne med ett leénde och tog en klunk av den kalla juicen. Hon räckte över en macka och pekade sedan ut på gatan. Jag kollade ut och såg en svart range rover stå där. Justin...
Jag log tacksamt mot henne, slängde över min väska på axeln och sprang ut från huset. Solen värmde mot min hud och bländade mig nästan.
Dörren öppnades automatiskt och jag hoppade in. Sekunden senare möttes jag av Justin's mjuka läppar. De masserade bokstavligen mina. Kyssarna gick över till intensivt hångel. Jag smekte hans käkben och avslutade kyssen med min panna lutad mot hans. Han öppnade sina ögon och kollade in i mina.
"Jag har saknat dig." Viskade han och jag blundade lätt och drog in hans doft.
"Jag har saknat dig biebs.." Svarade jag och kysste honom lätt på läpparna igen innan jag satte mig tillrätta i sätet.
"Vart ligger din skola?" Frågade han retsamt.
"Du vet vart den ligger." Flinade jag och slog till honom på axeln. Han fnös till och startade motorn.
"Du är sjukanmäld. Vi ska ha kul." Jag spärrade upp ögonen mot honom och svalde hårt.
"Stanna bilen!" Skrek jag rakt in i hans öra. Han stannade och kollade oroligt på mig.
"Vi kommer få problem.." Viskade jag och rynkade pannan.
"Nej.. Varför skulle jag vilja få dig i problem? Jag ringde, låtsades vara din pappa och sjukanmälde dig."
Jag skakade på huvudet och gav sedan upp.
"Ditt fel om vi hamnar i klistret bieber." Suckade jag och kollade ut genom fönstret.
-
"Justin vad gör vi här?" Frågade jag och kollade upp på Atlanta's badhus.
"Vi ska bada." Svarade han med ett leénde på läpparna. Jag suckade högt och hoppade ur bilen till det vackra vårvädret.
"Vad tror du jag ska bada med?" Frågade jag och la en hand på höften.
"Tror du inte jag har tänkt på det?" Flinade han och visade upp en svart ryggsäck. Jag snörpte på munnen och kramade om hans hand och gick in.
Vi gick bara in i omklädningsrummet, som förvånandsvis var tomma.
"Justin, vart är alla andra vanliga personer?" Frågade jag och drog en hand genom håret.
"Badhuset är vårt. Hur..Länge...vi..vill." Stammade han och kysste mig mjukt på läpparna. Fjärilarna bubblade upp i min mage. Livet kändes så bra med Justin.
Jag drog på mig bikinin som Justin hade tagit med sig och ställde mig framför honom. Min blick fastnade på hans magrutor. Wow.. Jag menar, jag hade ju sett de förut men blev alltid lika paff.
"Jag älskar din mage." Stönade jag och bet mig hårt i läppen. Där bröt jag mitt löfte, igen.
"Jag älskar din kropp barbie, men nu ska vi bada." Svarade han och gick med mig ut till det stora badhuset.
-
Justin's läppar trycktes mot mina. Det var som en dröm. Alla flickors dröm är väll att kyssa Justin Bieber? Speciellt under vattnet. Min luft tog snabbt slut, så jag avbröt kyssen och simmade upp mot ytan.
"Jag är hungrig." Gnällde jag när Justin kom upp ovanför ytan.
"Då äter vi." Svarade han  leéndes och började simma mot trappan. Vi hade badat i tre timmar, non-stop och jag kunde inte direkt säga att min hy var slät och fin.
Jag drog en hand genom mitt blöta hår och kramade om Tara's torra hand.
"Tara, torr?" Frågade jag flinandes. Hon tog upp en hand och kollade på den. Den var torr som ett russin.
"När ska vi åka hem?" Frågade hon och kliade sig på axeln.
"När du vill." Hon nickade och kollade på den stora klockan som hängde över bassängen.
"Om två timmar?" Jag nickade och fortsatte gå mot cafeterian med Tara bredvid mig.
-
Jag startade motorn och började åka hem till mig.
"Vilken dag är det?" Frågade Tara helt plötsligt. Ett skratt slank ur min mun och jag fick en allvarlig min till svars.
"Det är fredag sötnos." Svarade jag och hon nickade långsamt.
Jag körde in på vår infart och hoppade ur bilen med Tara i släptåg. När vi hade kommit in plingade min mobil till.
Jag tog upp den och såg att sms:et var från Caitlin...
Segt, dåligt och sämst. Kommentera gärna.Puss!


Kapitel 45-. Grounded

"Tara Mitchell! Vardagsrummet, NU!" Skrek han ilsket. Hans ansikte såg ut som en röd tomat. Justin svalde hårt och kollade skamset på mig. Jag reste mig upp när pappa hade lämnat sovrummet och drog på mig min morgonrock.
"Kommer snart." Ursäktade jag mig till Justin och lämnade rummet.
Jag gick med snabba steg ner för trappan och kollade skamset ner på mina fötter när jag stod framför pappa.
"Vad tror du att du håller på med?!" Röt han, men rätt så tyst så att Justin inte skulle höra.
"När kom du hem?" Frågade jag skamset. Han suckade högt och kollade på klockan.
"Jag har varit hemma i en halvtimme, och ni var inte direkt tysta.." Muttrade han och kliade sig hårt på kinden.
Jag kom på mig med att bita mig själv i läppen, något som jag hade lovat mig själv att inte göra med tanke på alla lila blodsår som blev efterlämnade.
"Men Tara, du vet ju hur jag tycker om det här.. Du får gärna vara förälskad men du måste vara försiktig! Jag och din mamma fick dig i unga år, detsamma med Pattie. Och Justin's karriär skulle förstöras pågrundav ett barn!" Jag kollade chokat upp på honom.
"Tror du att vi är så dumma så att vi inte ens skyddar oss? Duvet, vi har sexualkunskap i skolan." Fnös jag. Han hajade till och putade ut lite med underläppen.
"Men ändå.. Eh. Jo såhär gör vi. Du får utegångsförbud i en vecka!" Jag spärrade upp ögonen.
"Du ger mig utegångsförbud för ett F och för att jag hade sex! Herregud! Jag är snart 18 år!"
Han blängde surt mot mig och skakade bort mig med handen.
"Gå nu, och lägg er!" Väste han. Jag lipade surt mot honom och sprang upp för trappan in i mitt rum.
Jag kunde inte somna. En vecka utan Tara.. Det är inte möjligt. Nej, så kan det inte vara!
Hon reste sig långsamt upp från mitt bröst och kollade ner på mig.
"Varför sover inte du?" Frågade hon trött och drog en hand genom sitt toviga hår. Jag flinade lätt mot henne.
"Varför sover inte du?" Påpekade jag och fuktade mina läppar.
Hon skakade på huvudet och kollade på klockan. Halv 6.
"Ska vi gå upp? Pappa har åkt till jobbet nu." Viskade hon och la sig över sig med sin panna mot min.
"Gärna." Svarade jag flörtigt och kysste hennes mjuka, torra läppar.
-
Hon drog på sig ett par mjukisbyxor och en tjocktröja innan hon vände sig om mot mig.
"Ska du låna något?" Frågade hon och kollade på mig med sina osminkade ögon.
"Varför använder du smink? Du är så grymt vacker utan.." Suckade jag och höjde på ögonbrynen. Hon ryckte på axlarna och satte upp håret i en hästsvans.
"Jag förstärker det du kallar skönhet.. Men ska du låna något?"  Jag skakade på huvudet och drog på mig t-shirten och jeansen jag hade haft på mig på våran dejt igår.
Tumblr_lxjve6j5tf1r6idz9o1_500_large
"Kom." Sa hon och la sig ner i sängen. Jag la mig ner bredvid henne och vred på nacken för ett kunna se hennes ansikte.
"Varför är din pappa så onödig?" Frågade jag surt och började leka med hennes hår.
"Fråga honom det." Svarade hon och kysste mig på nästippen.
Kunde livet vara tråkigare? Det snöade ute, Justin hade åkt hem.  Jag tog upp min mobil och slog pappas nummer.
(Kursiva Jake)
"Jake Mitchell?"
"Hej pappa. Det är din favoritdotter som du älskar att plåga."
"Ja, vad är det?"
"Får Nicole komma hit? Jag kommer inte gå ut, vi ska vara här."
"Hm.. Okej. Men bara Nicole, ingen mer! Uppfattat?!"
"Ajaj kapten.."
"Hej då, jag kommer hem sent inatt, då ska du ligga till sängs unga dam."
"Det är jullov, remember?"
"Jaja. Hejdå."
Samtalets längd 00.22
Jag ringde upp Nicole och hörde om hon ville komma. Tjugo minuter senare knackade det på dörren.
Dörren öppnades, kanske för att personen utanför öppnade, och Nicole kom in med två påsar.
"Vi ska på fiesta!" Utbrast hon glatt men jag skakade på huvudet.
"Utegångsförbud.." Hon släppte surt ner påsarna i golvet och gick och satte sig bredvid mig i soffan.
"Ska vi dör här eller?" Muttrade hon och ett skratt lämnade min mun.
"Enligt pappa, ja."
Grounded. Tråkigt kapitel jag vet. Kommentera för mer! ;D


Nu känner jag att jag MÅSTE svara

SVAR=
Jag har ju somsagt en idé bok (Ni som gillar MBS på fb fattar) och där har jag
räknat alla 'ideér' så det kommer bli 59-61 kapitel! Alltså inte så mycket kvar ;D Men jag är rätt sugen på en ny... Är inte ni det?! =)
puss! <3


Update: Ska käka och Duscha, skriver 3-4 kapitel efter det så håll utkik! :D
För er som inte har sett/läst, kapitel 44 downstairs! SKROLLAAA!

Kapitel 44-. We're the 'Perfect Two'



"Jag vaann!" Ropade jag och log stort men hon lipade bara mot mig och räckte över ett paket.
"Det får du." Jag log tacksamt och öppnade. Det var ett Angry-Birds iPhone skal. Hon fick en t-shirt.
Helt plötsligt öppnades dörren och Jake stod där.
"Tara. Justin. Kom." Muttrade han. Jag och Tara reste oss upp, hand i hand och gick ner.
När vi kom ner stod Summer där, med ytterkläderna på. Hon log stort mot mig och pappa men åt Justin gav hon bara en varnande min.
"Hej då min älskling." Viskade hon lungt och log mot mig. Jag blängde surt tillbaka.
"Jag är inte din älskling! Sebastian och Lucy kanske är det, men inte jag. Gå, NU!" Väste jag och korsade armarna hårt om bröstet.
Hon suckade och drog en hand genom sitt långa hår innan hon vände sig om och gick.
"Äntligen.." Pustade jag tyst ut och vände mig om mot Justin som såg livrädd ut.
"Vad är det med dig? Har du sett ett spöke eller?" Skojade jag och flinade stort mot honom. Han flinade tillbaka och skakade lätt på huvudet. Hans läppar trycktes mot mina och jag slängde armarna runt hans hals.
"Hur blir det ikväll?" Avbröt pappa oss. Jag himlade med ögonen och avbröt kyssen.
"Jag och Justin kommer inte vara hemma förräns lite senare.." Jag avbröt mig själv och kollade på Justin.
"Vill du sova här?" Han ryckte på axlarna och kysste mig på pannan.
"Vill du?" Frågade han min fråga. Jag nickade glatt.
"Då så, då sover jag väll här." Log han och la en arm runt min midja. Jag vände mig mot pappa med höjda ögonbryn.
"Så, det händer ikväll." Han nickade och gick in på sitt kontor. Ja, han har tagit med sig jobbet hem.
-
Jag virade en handduk runt min slanka kropp och gick ut ur badrummet med kurs mot garderoben.
Det fick bli en ljusrosa tunika och svarta strumbyxor. Jag drog på mig ett par rena underkläder och satte upp handduken i håret, som en turban istället. Kläderna gick segt på med tanke på min blöta kropp men det gick.
Jag greppade tag om hårborsten och tog bort turbanen innan jag började borsta igenom mitt toviga, blöta hår.
Sminket tog jag sist och drog sedan på mig mina skor och sprang ner för trappan in i hallen.
När jag öppnade dörren stod Justin utanför med ett självbelåtet leénde.
"Redo?" Frågade han och gjorde armkrok med mig. Jag fnös till.
"Det är det jag ska fråga! Redo?" Han skrattade till och kysste mig på hjässan innan vi började gå mot bilen som stod och väntade på oss.
"Hey Kenny." Hälsade jag när vi satte oss i bilen.
"Hej där, Tara." Hälsade han tillbaka och startade motorn. Jag log mot Justin och kramade om hans varma, mjuka hand. Vi släppte inte taget under hela resans gång.
När vi kom fram så räckte hon över en sov lapp. En sån som man har över ögonen när man sover.
"Sätt på den!" Flinade hon och skakade lätt på den. Jag tog imot den och kollade på den.
Den var rosa, gjord av silke och på framsidan stod det med snirkliga bokstäver *The BITCH is sleeping*
Hon skrattade lätt till och hjälpte mig att få på den. När vi hade hoppat ut ur bilen gjorde hon armkrok med mig och började gå frammåt.
"Nu kommer det trappor!" Varnade hon och jag tog stora kliv. Alldeles för stora.
"Justin, trappsteg är inte stora som mullvadar. Gå normalt." Jag blängde surt framför mig. Man såg ju inte ett piss under den här.
"Lätt för dig att säga! Du är inte halvt blind." Muttrade jag och fortsatte med mina jättekliv.¨
-
"Ta av den nu." Viskade hon i mitt öra. Jag gjorde som hon sa och blinkade ett par gånger för att vänja mig vid ljuset. När mina ögon kunde se ordentligt, tappade jag nästan hakan.
Vi stod i mitten på Atlanta's Hockeyrink. Men nu var det inte is där. Det var ett bord med två tallrikar och resten.
"Wow.." Utbrast jag tyst. Hon la sina händer på mina axlar och kysste mig passionerat på läpparna.
"Kom nu, maten väntar." Log hon och satte sig ner vid bordet.
"Wow." Viskade jag än en gång och kollade in i hennes gröna ögon.
"Vet du att jag älskar dig?" Frågade jag och skakade lätt på huvudet.
"Alla älskar mig?" Skrattade hon retligt. Jag snörpte lätt på munnen och skrattade till lite efter ett tag.
Jag log mot Justin och lämnade matbordet för att hämta gitarren. Om det här skulle vara perfetk, så var jag tvungen att sjunga låten till honom.
När jag kom tillbaka drog jag ut stolen lite och la gitarren i mitt knä och log mot honom.
"Den här har jag skrivit till dig." Viskade jag och drog med fingret på en sträng innan jag började sjunga.
När jag drog sista strängen kollade jag in i Justin's ögon och såg en tår rinna ner längs hans kind.
"Det där...." Stammade han fram med tjock röst. Jag la ner gitarren och gick fram till honom.
"We're the perfect two." Mumlade jag innan jag kysste honom på läpparna.
-
"Pappa?!" Ropade jag när vi gick in genom dörren. Ingen hemma. Jag tog tag i Justin's hand och sprang upp till mitt rum där kyssarna började hektiskt.
Han började gå frammåt utan att avbryta kyssen och la sig ner i sängen och fortsatte kyssa mig. Jag smekte hans käkben och öppnade min mun.
Tumblr_lvn3mocp1s1qklkndo1_500_large_large
Han drog av mig min tunika och kläderna försvann en, efter en tills vi låg nakna i sängen. Han kollade menandes mot mig och jag nickade. Han tog upp ett litet plastpaket och tog ut en kondom.
-
Jag la mig ner på hans bröst och log stort mot honom.
"Jag älskar dig, mest av allt över hela vida världen Justin Bieber." Viskade jag mot hans hals.
"Och jag älskar dig, precis som stjärnorna älskar månen Tara Mitchell." Svarade han med trött röst. Jag log för mig själv och kysste honom på halsen.
Helt plötsligt öppnades dörren och en rasande pappa kom in. Jag drog snabbt åt mig täcket och spärrade upp ögonen mot honom. Var han hemma?!
"Tara Mitchell! Vardagsrummet, NU!" Skrek han ilsket. Hans ansikte såg ut som en röd tomat. Justin svalde hårt och kollade skamset på mig. Jag reste mig upp när pappa hade lämnat sovrummet och drog på mig min morgonrock.
"Kommer snart." Ursäktade jag mig till Justin och lämnade rummet.
Var han hemma?! ;O Oh no!


Kapitel 43-. Angry B

KOLLAGE KOMMER IMORGON
"Bara för att jag åt upp betyder det inte att jag vill att du ska stanna. Åk nu." Snäste jag mot henne och kollade ner på mina flagnande nagelacksfärgande naglar.
Hon suckade lätt och reste sig sedan upp.
"Du får leva med mig..." Mumlade hon och gick ut med brickan igen.
Yey..Tänkte jag sarkastiskt och la mig ner i sängen igen.
Jag drog på mig en t-shirt och lämnade rummet. Hoppas Tara hade överlevt Summer..
Hon hade varit kvar när jag hade gått. Jag tänkte tillbaka på våran lilla konversation.
*Jag gick med snabba steg ner för trappan men blev stoppad av Summer.
"Vart ska du?" Snäste hon mot mig.
"Hem." Muttrade jag surt tillbaka och stoppade ner ena handen i fickan. Hon granskade mig från topp till tå och nickade sedan mot vardagsrummet.
"Jag vill prata med dig. Kom." Jag gick med små steg efter henne och slog mig ner i fotöljen.
"Vadå?" Frågade jag kaxigt. Hon tog en blond slinga och la in den bakom örat.
"Du, din lilla brat.. Var inte så uppkäftig. Jag vet minsann saker om dig som Tara inte alls skulle gilla så håll käften och låt mig prata!"
"Vadå för 'saker'?" Frågade jag och drog upp ärmarna på skjortan.
"Jo, tillexempel att du har playat med alla dina flickvänner.. Caitlin var du otrogen med Jasmine. Med Jasmine var du otrogen med Selena. Hur pallar du Justin? Jag svär, bryter du Tara's hjärta.. Då dödar jag dig.. På riktigt. Hon kanske hatar mig, men hon skulle hata dig mer."
Jag svalde hårt. Hur visste hon det här?
"Jag måste gå." Slängde jag ur mig och sprang ut till det otäcka snöovädret och in i min bil, där tårarna började spruta. Hon får inte säga något till Tara...*
-
"Du har räddat mig. Kärringen sticker aldrig." Utbrast Tara när jag kom in på hennes rum. Jag log stelt och nickade.
"Jo. Hon berättade att hon åker ikväll." Tara kollade förvånat på mig.
"Varför sa hon det till dig?" Frågade hon med en liten grop mellan ögonbrynen. Jag ryckte på axlarna och slog mig ner i hennes obäddade säng. Hon la sig på mage bredvid mig och drog sin hand genom mitt hår. Ett leénde spreds på hennes ansikte.
"Kan jag få vara din för kvällen?" Frågade hon förnurligt. Jag höjde flörtigt på ögonbrynen och la en slinga bakom hennes öra.
"Till vad?" Hon bet sig försiktigt i läppen.
"Överraskning." Viskade hon i mitt öra och en rysning började sprida sig i min benmärg.
"Jag gillar överraskningar, så det får du väll." Svarade jag innan jag pressade mina läppar mot hennes.
"Vad ska vi göra innan dess?" Frågade jag mot hennes läppar och hon sken upp i ett ännu större leénde. Hon hade en idé..
"En fråga först.." Mumlade hon och svalde hårt."Du är Justin Bieber. Du borde ju jobba?"
"Ja. Men jag har pratat med Scooter, och vi har en studio här i Atlanta, så jag jobbar där med Believe när du är i skolan. Turneérna är i sommar och vi har inga möten. Så jag är praktiskt taget ledig."
Hon nickade förstående och hoppade sedan upp ur sängen och sprang fram till garderoben och kom upp med två lådor.
Hon la ner de bredvid sängen och la sig ner bredvid mig i sängen igen och räckte över min mobil innan hon tog tag i sin egna.
"Det där är priser. Vi ska spela Angry Birds. Den som får bäst poäng får välja pris först." Log hon.
Jag nickade gillande och låste upp min mobil.
"Let the game begin!" Hojtade jag och satte igång spelet.
-
"Jag vaann!" Ropade jag och log stort men hon lipade bara mot mig och räckte över ett paket.
"Det får du." Jag log tacksamt och öppnade. Det var ett Angry-Birds iPhone skal. Hon fick en t-shirt.
Helt plötsligt öppnades dörren och Jake stod där.
"Tara. Justin. Kom." Muttrade han. Jag och Tara reste oss upp, hand i hand och gick ner.
KOMMENTERA. Godnatt sweeties <3


Såg ni inte? ;)

Ni vill ha mer, huh? Men då såg ni nog inte vad som stod längst ner på förra
kapitlet! 12 kommentarer, det betyder 3 till så kommer mer!
Skynda nu, innan jag går och lägger mig! KOMMENTERAAAAAAA! :D
Tumblr_m0zgoizjqq1roukgno1_500_large
Tumblr_lxvwc2eoqm1r0mjyd_large

Kapitel 42-. Summer...

"Stick." Fräste jag surt men hon skakade  bara på huvudet.
"Nej Tara, jag har väntat i över 4 månader över att ta modet att prata med dig."
"Har du spionerat på mig?" Fortsatte jag, lika kaxigt.
Hon kollade skamset ner på sina fötter och sedan upp på mig med röda ögon.
"Snälla älskling.." Viskade hon och la en hand på min kind.
"Stick!!!!" Skrek jag men sprang själv upp på mitt rum. Jag hatar henne! Varför kommer hon just nu? Mamma kan väll inte tro att jag fortfarande bryr mig. Nej.. Hon är inte värd att bli kallad mamma av mig. Hon får bli Summer igen.
Dörren öppnades och pappa kom in med en ledsen min på ansiktet.
"Tara, hon vill bara prata." Jag skakade hastigt på huvudet.
"Hon får fan sticka. NU!" Röt jag och pappa backade undan innan han drog upp sin mobil och gick ut.
10 minuter senare öppnades dörren igen, men nu var det Justin som kom in.
"Tara, älskling.. Du måste prata med henne! Det är din mamma." Uppmuntrade han vagt.
"Du vet hur det här kommer sluta Justin.." Svarade jag. Han svalde hårt och kollade sedan in i mina ögon.
"Bara prata. Jag står bredvid dig. Right next to you.." Sjöng han lite och log smått mot mig. Jag kramade om hans kalla hand och gick ut ur sovrummet. Nästan alla hade åkt hem vid det här laget, med tanke på att klockan började närma sig tolv. Men mamma satt kvar med en glöggkopp runt händerna. När hon hörde knarret i trappan kollade hon upp på oss med röda ögon. En glimt av hopp dök upp i de men försvann snabbt när jag viftade bort henne.
-
När vi stod nere i vardagsrummet kramade Justin om mig bakifrån och stod kvar så. Jag kände mig så trygg i hans närvaro..
"Tara ja-.." Började Summer men jag avbröt henne.
"Du är inte ledsen. Du har inte saknat mig. Och du har inte ångrat att du lämnade mig!! Du ska inte komma hit och förstöra min jul bara för att ditt liv är piss utan mig.Hur tror du jag kände mig? Varje natt tänkte jag att du skulle komma tillbaka, men nej då. Nu kommer du istället! 11 år senare!! Jag förstår inte hur du tänker egentligen.. Hur du tror att jag ska fölåta dig efter allt. Mitt liv förstördes pågrundav dig! Jag hade ingen som följde med mig och shoppade till balen, ingen som pratade killar med mig, ingen som stöttade mig när jag var hjärtekrossad! Det är sånt mammor är till för! Och du lämnade mig med en massa städerskor och kockerskor istället för att du skulle vara här för att hjälpa oss! Men nej, du gick vidare och skaffade nya barn, och jag tycker du ska åka hem till de nu. God fucking jul!" Röt jag och var tvungen att samla mig innan jag sprang upp för trappan igen med Justin i släptåg.
JUSTIN
Jag skulle aldrig våga säga så där till min mamma.. Men jag förstår Tara. Hon har bott själv med sin 24 timmars jobbande pappa i flera år. Ingen som har förstått henne som mammor gör.
Hon slängde sig på sängen när vi kom upp på hennes rum. Tårarna började spruta ner för hennes vackra ögon.
"Tara...Nej älskling, gråt inte.." Viskade jag mot hennes hår och stryckte bort några tårar med min handrygg.
Hon la sig på mitt bröst och gjorde cirklar med fingret över tröjan innan hennes andetag blev djupare och hon somnade.
-
När jahg vaknade var det ljust ute. Klockan på hennes nattduksbord visade 08.14. Åhnej! Jag tog upp min mobil och pep till av va som stod på skärmen.
'36 Missade Samtal, 70 Oöppnade sms.' Nej,nej,nej!
Jag klickade upp mammas nummer och tryckte mobilen försiktigt mot örat för att inte väcka Tara.
(Kursiva Pattie, Tjocka Justin)
"Justin?!?!"
"Ja.. Förlåt! Jag somnade!"
"Vart är du?!"
"Hemma hos Tara." Jag hörde hur hon lungt andades ut.
"Du kunde ha ringt eller sms:at. Vi höll på att dö härborta."
"Heh.. Men vad gjorde ni igår efter att jag hade åkt?" Jag hade lämnat de, på julafton!
"Jeremy och ungarna kom. De åkte nyss hem till Winipeg igen. Jazzy var förkrossad över att du inte var här. Men hon blev glad över presenten."
"Åhnej.. Jag hade glömt att de skulle komma!"
"Ja, sånt är livet Justin. Men när kommer du hem?"
"När Tara har vaknat."
"Okej. Ses snart. PUSS!"
"Puss."
Jag la ner mobilen på golvet och möttes av Tara's trötta ögon.
"Hur mycket är klockan?" Frågade hon sömndrucket.
"Åtta. Somna om, jag kommer tillbaka lite senare." Hon nickade trött och kröp ner under täckte och sekunden senare sov hon igen.
TARA
En varm hand ströck mig över håret.
"Justin.." Mumlade jag utan att öppna ögonen. Men nej? Justin åkte ju imorse. Jag slog förskräckt upp ögonen och möttes av mammas mjuka leénde.
"God morgon." Viskade hon och räckte över en bricka med varm choklad och en toast.
Jag tog lungt imot den och började äta. När jag var färdig kollade jag på henne.
"Bara för att jag åt upp betyder det inte att jag vill att du ska stanna. Åk nu." Snäste jag mot henne och kollade ner på mina flagnande nagelacksfärgande naglar.
Hon suckade lätt och reste sig sedan upp.
"Du får leva med mig..." Mumlade hon och gick ut med brickan igen.
Yey..Tänkte jag sarkastiskt och la mig ner i sängen igen.
-
Jultomten hade precis gått när det plingade på dörren.
"Jag öppnar" Hojtade jag och hoppade ur Sally's, min treåriga kusin, grepp.
Jag gick med snabba steg mot dörren och öppnade snabbt. Mitt leénde försvann såfort jag såg vem det var.
"Stick." Fräste jag surt men hon skakade  bara på huvudet.
"Nej Tara, jag har väntat i över 4 månader över att ta modet att prata med dig."
"Har du spionerat på mig?" Fortsatte jag, lika kaxigt.
Hon kollade skamset ner på sina fötter och sedan upp på mig med röda ögon.
"Snälla älskling.." Viskade hon och la en hand på min kind.
"Stick!!!!" Skrek jag men sprang själv upp på mitt rum. Jag hatar henne! Varför kommer hon just nu? Mamma kan väll inte tro att jag fortfarande bryr mig. Nej.. Hon är inte värd att bli kallad mamma av mig. Hon får bli Summer igen.
Dörren öppnades och pappa kom in med en ledsen min på ansiktet.
"Tara, hon vill bara prata." Jag skakade hastigt på huvudet.
"Hon får fan sticka. NU!" Röt jag och pappa backade undan innan han drog upp sin mobil och gick ut.
10 minuter senare öppnades dörren igen, men nu var det Justin som kom in.
"Tara, älskling.. Du måste prata med henne! Det är din mamma." Uppmuntrade han vagt.
"Du vet hur det här kommer sluta Justin.." Svarade jag. Han svalde hårt och kollade sedan in i mina ögon.
"Bara prata. Jag står bredvid dig. Right next to you.." Sjöng han lite och log smått mot mig. Jag kramade om hans kalla hand och gick ut ur sovrummet. Nästan alla hade åkt hem vid det här laget, med tanke på att klockan började närma sig tolv. Men mamma satt kvar med en glöggkopp runt händerna. När hon hörde knarret i trappan kollade hon upp på oss med röda ögon. En glimt av hopp dök upp i de men försvann snabbt när jag viftade bort henne.
-
När vi stod nere i vardagsrummet kramade Justin om mig bakifrån och stod kvar så. Jag kände mig så trygg i hans närvaro..
"Tara ja-.." Började Summer men jag avbröt henne.
"Du är inte ledsen. Du har inte saknat mig. Och du har inte ångrat att du lämnade mig!! Du ska inte komma hit och förstöra min jul bara för att ditt liv är piss utan mig.Hur tror du jag kände mig? Varje natt tänkte jag att du skulle komma tillbaka, men nej då. Nu kommer du istället! 11 år senare!! Jag förstår inte hur du tänker egentligen.. Hur du tror att jag ska fölåta dig efter allt. Mitt liv förstördes pågrundav dig! Jag hade ingen som följde med mig och shoppade till balen, ingen som pratade killar med mig, ingen som stöttade mig när jag var hjärtekrossad! Det är sånt mammor är till för! Och du lämnade mig med en massa städerskor och kockerskor istället för att du skulle vara här för att hjälpa oss! Men nej, du gick vidare och skaffade nya barn, och jag tycker du ska åka hem till de nu. God fucking jul!" Röt jag och var tvungen att samla mig innan jag sprang upp för trappan igen med Justin i släptåg.
Jag skulle aldrig våga säga så där till min mamma.. Men jag förstår Tara. Hon har bott själv med sin 24 timmars jobbande pappa i flera år. Ingen som har förstått henne som mammor gör.
Hon slängde sig på sängen när vi kom upp på hennes rum. Tårarna började spruta ner för hennes vackra ögon.
"Tara...Nej älskling, gråt inte.." Viskade jag mot hennes hår och stryckte bort några tårar med min handrygg.
Hon la sig på mitt bröst och gjorde cirklar med fingret över tröjan innan hennes andetag blev djupare och hon somnade.
-
När jahg vaknade var det ljust ute. Klockan på hennes nattduksbord visade 08.14. Åhnej! Jag tog upp min mobil och pep till av va som stod på skärmen.
'36 Missade Samtal, 70 Oöppnade sms.' Nej,nej,nej!
Jag klickade upp mammas nummer och tryckte mobilen försiktigt mot örat för att inte väcka Tara.
(Kursiva Pattie, Tjocka Justin)
"Justin?!?!"
"Ja.. Förlåt! Jag somnade!"
"Vart är du?!"
"Hemma hos Tara." Jag hörde hur hon lungt andades ut.
"Du kunde ha ringt eller sms:at. Vi höll på att dö härborta."
"Heh.. Men vad gjorde ni igår efter att jag hade åkt?" Jag hade lämnat de, på julafton!
"Jeremy och ungarna kom. De åkte nyss hem till Winipeg igen. Jazzy var förkrossad över att du inte var här. Men hon blev glad över presenten."
"Åhnej.. Jag hade glömt att de skulle komma!"
"Ja, sånt är livet Justin. Men när kommer du hem?"
"När Tara har vaknat."
"Okej. Ses snart. PUSS!"
"Puss."
Jag la ner mobilen på golvet och möttes av Tara's trötta ögon.
"Hur mycket är klockan?" Frågade hon sömndrucket.
"Åtta. Somna om, jag kommer tillbaka lite senare." Hon nickade trött och kröp ner under täckte och sekunden senare sov hon igen.
En varm hand ströck mig över håret.
"Justin.." Mumlade jag utan att öppna ögonen. Men nej? Justin åkte ju imorse. Jag slog förskräckt upp ögonen och möttes av mammas mjuka leénde.
"God morgon." Viskade hon och räckte över en bricka med varm choklad och en toast.
Jag tog lungt imot den och började äta. När jag var färdig kollade jag på henne.
"Bara för att jag åt upp betyder det inte att jag vill att du ska stanna. Åk nu." Snäste jag mot henne och kollade ner på mina flagnande nagelacksfärgande naglar.
Hon suckade lätt och reste sig sedan upp.
"Du får leva med mig..." Mumlade hon och gick ut med brickan igen.
Yey..Tänkte jag sarkastiskt och la mig ner i sängen igen.
MINST 12 KOMMENTARER INNAN NÄSTA SÖTISAR! ;D

Inte Igen..

hej alla vackra! :D
Jag är tyvärr sjuk, IGEN.... Men jag ska försöka skriva åtminstonde 2 ikväll :/
Men mer kommer det imorgon. Gilla  facebooksidan för mer info!!
Klicka HÄR för att gilla ;)
PUSS

Kapitel 41-. X-MAS

Tungorna blandades in. Det kändes som om gnistor flög omkring oss.
Efter ett tag avbröt jag kyssen och kollade ner på datorn igen med Justin sittandes bredvid mig.
Jag loggade in på twitter och tweetade snabbt när Pattie kom in.
"Skulle ni vilja komma ner?" Frågade hon oroligt. Justin kollade på mig och kramade om min hand innan vi reste oss upp.
Jag gick långsamt ner för trappan med Justin vid min sida. Vad var det som var så viktigt? När vi kom ner möttes vi av två personer. En kvinna och en gammal man. Justin sken upp i ett leénde och släppte min hand.
"Mormor! Morfar!" Utbrast han och hoppade in i Diane's omfamning. Var det verkligen hon? Efter alla dessa år.. Ja, det är hon. Och Bruce.
"Åh Justin!" Sa de i mun på varandra och började lätt fnissa, alla tre.
Pattie kom och ställde sig bredvid mig och lutade sig mot mitt öra.
"Gå fram.. De är inte farliga." Viskade hon. Jag skrattade till och tog ett steg fram så att jag hamnade bredvid Justin.
"Vem är tjejen?" Frågade Bruce och slog till Justin löst på armen. Han log stort mot de och ställde sig bakom mig med sina händer på mina höfter. Som han alltid lägger de.
"Det är ju Tara!" Deras ögon blev stora som klot och mina kinder brände till.
Tack Justin.. Tänkte jag surt och tryckte in min armbåge i hans revben. Han stönade till i mitt öra och la sin haka på min axel.
"Är det du? Nej, Tara Mitchell är 5 år och bor i Stratford!" Skojade Diane. Jag fnissade till och räckte fram handen.
"Trevligt att träffas. Jag heter Tara Mitchell, är 17 år och bor i Atlanta!" Log jag ironiskt. Bruce skrockade till och kramade lätt om mig, men det blev verkligen en LÄTT kram pga. att Justin stod bakom mig.
"Kom!" Viskade han i mitt öra och drog med mig upp på rummet igen.
JUSTIN
Vi hoppade ner bakom datorn och började gå in på saker som Chatroulette. Tara gömde sig när det kom upp ett gäng tjejer som fick panik.
"Justin, har du verkligen en flickvän?" Frågade en av de nervöst. Jag flinade in i kameran och nickade.
"Japp! Hon sitter här!" Jag vred datorn så att Tara syndes.
"Kyss henne!" Utbrast alla. Jag log flörtigt mot Tara innan jag pressade mina läppar mot hennes. Fjärilar? Chek!
"Men nu måste vi dra tjejer! Ha det bra!" Skrattade jag och klickade ner Chatroulette. Precis när jag skulle kyssa Tara så började datorn plinga till. Jag gav den en blick och såg med stora tydliga bokstäver, det omöjliga.
'Buttlis is VideoCalling you.' Stod det med stora bokstäver över skärmen. Jag kollade tvekandes mot Tara som nickade snabbt.
"Vi måste få det överstökat." Slängde hon ur sig och klickade på 'Accept' Ryan's ansikte dök upp på datorn. Han svalde hårt när han såg att Tara satt bredvid mig.
"Vad?" Frågade jag drygt. Tara kollade allvarligt på mig och sedan ner på datorn igen.
"Hej.." Viskade Ryan med hes röst. 'Hej' svarade jag och Tara samtidigt.
"Justin. Jag kan inte leva med det här. Vi skulle vara bro's för alltid. Ingen tjej skulle få komma igenom det. Snälla, förlåt?"
Jag tvekade lite och nickade sedan och log stort.
"Såklart man!" Utbrast jag och samtalet var igång.
-
Mamma hade gjort potatisgratäng och biffar till middag. Det luktade i hela huset, tillochmed i mitt rum.
"Maten är klar ungar!" Ropade hon från nerevåningen. Jag hoppade ur sängen och sprang ner till köket. Tara kom lite efter.
"Hungrig?" Kommenterade morfar. Jag nickade ivrigt och lassade på mat.
TARA
4 DAGAR SENARE.
"We wish you a merry christmas, we wish you a merry christmas, we wish you a merry christmaaaas.. And a happy new year!" Musiken strömmade ur radion i köket och det luktade pepparkaka och julskinka överallt i hela huset.
"Jag måste gå nu." Viskade Justin mot min nacke. De senaste 4 dagarna hade vi spenderat all tid tillsammans. Det skulle bli tragiskt när han började jobba.. Igen.
Jag svalde ner brödet i min mun med en klunk té och snurrade runt på barstolen. Hans bruna ögon tittade nyfiket in i mina. Det såg roligt ut..
"Okej. Vi ses imorgon?" Det var inte en fråga. Det var en order.
"Ja. Älskar dig." Svarade han och kysste mig intensivt på läpparna innan han lämnade huset med en kall vindpust efter sig.
Pappa skulle komma hem runt klockan 2 och kockerskan stod och lagade mat. Kusiner och annan släkt skulle komma klockan 4. Allt var tajmat och klart.
När klockan började närma sig 4 gick jag upp på mitt rum och satte på mig min svart/vit prickiga klänning och ett par nylonstrumpbyxor innan jag började sminka mig. När allt var klart lockade jag mitt blonda hår och var precis klar när det plingade på dörren. Showtime!
-
Jultomten hade precis gått när det plingade på dörren.
"Jag öppnar" Hojtade jag och hoppade ur Sally's, min treåriga kusin, grepp.
Jag gick med snabba steg mot dörren och öppnade snabbt. Mitt leénde försvann såfort jag såg vem det var.
Jag gick långsamt ner för trappan med Justin vid min sida. Vad var det som var så viktigt? När vi kom ner möttes vi av två personer. En kvinna och en gammal man. Justin sken upp i ett leénde och släppte min hand.
"Mormor! Morfar!" Utbrast han och hoppade in i Diane's omfamning. Var det verkligen hon? Efter alla dessa år.. Ja, det är hon. Och Bruce.
"Åh Justin!" Sa de i mun på varandra och började lätt fnissa, alla tre.
Pattie kom och ställde sig bredvid mig och lutade sig mot mitt öra.
"Gå fram.. De är inte farliga." Viskade hon. Jag skrattade till och tog ett steg fram så att jag hamnade bredvid Justin.
"Vem är tjejen?" Frågade Bruce och slog till Justin löst på armen. Han log stort mot de och ställde sig bakom mig med sina händer på mina höfter. Som han alltid lägger de.
"Det är ju Tara!" Deras ögon blev stora som klot och mina kinder brände till.
Tack Justin.. Tänkte jag surt och tryckte in min armbåge i hans revben. Han stönade till i mitt öra och la sin haka på min axel.
"Är det du? Nej, Tara Mitchell är 5 år och bor i Stratford!" Skojade Diane. Jag fnissade till och räckte fram handen.
"Trevligt att träffas. Jag heter Tara Mitchell, är 17 år och bor i Atlanta!" Log jag ironiskt. Bruce skrockade till och kramade lätt om mig, men det blev verkligen en LÄTT kram pga. att Justin stod bakom mig.
"Kom!" Viskade han i mitt öra och drog med mig upp på rummet igen.
Vi hoppade ner bakom datorn och började gå in på saker som Chatroulette. Tara gömde sig när det kom upp ett gäng tjejer som fick panik.
"Justin, har du verkligen en flickvän?" Frågade en av de nervöst. Jag flinade in i kameran och nickade.
"Japp! Hon sitter här!" Jag vred datorn så att Tara syndes.
"Kyss henne!" Utbrast alla. Jag log flörtigt mot Tara innan jag pressade mina läppar mot hennes. Fjärilar? Chek!
"Men nu måste vi dra tjejer! Ha det bra!" Skrattade jag och klickade ner Chatroulette. Precis när jag skulle kyssa Tara så började datorn plinga till. Jag gav den en blick och såg med stora tydliga bokstäver, det omöjliga.
'Buttlis is VideoCalling you.' Stod det med stora bokstäver över skärmen. Jag kollade tvekandes mot Tara som nickade snabbt.
"Vi måste få det överstökat." Slängde hon ur sig och klickade på 'Accept' Ryan's ansikte dök upp på datorn. Han svalde hårt när han såg att Tara satt bredvid mig.
"Vad?" Frågade jag drygt. Tara kollade allvarligt på mig och sedan ner på datorn igen.
"Hej.." Viskade Ryan med hes röst. 'Hej' svarade jag och Tara samtidigt.
"Justin. Jag kan inte leva med det här. Vi skulle vara bro's för alltid. Ingen tjej skulle få komma igenom det. Snälla, förlåt?"
Jag tvekade lite och nickade sedan och log stort.
"Såklart man!" Utbrast jag och samtalet var igång.
-
Mamma hade gjort potatisgratäng och biffar till middag. Det luktade i hela huset, tillochmed i mitt rum.
"Maten är klar ungar!" Ropade hon från nerevåningen. Jag hoppade ur sängen och sprang ner till köket. Tara kom lite efter.
"Hungrig?" Kommenterade morfar. Jag nickade ivrigt och lassade på mat.
4 DAGAR SENARE.
"We wish you a merry christmas, we wish you a merry christmas, we wish you a merry christmaaaas.. And a happy new year!" Musiken strömmade ur radion i köket och det luktade pepparkaka och julskinka överallt i hela huset.
"Jag måste gå nu." Viskade Justin mot min nacke. De senaste 4 dagarna hade vi spenderat all tid tillsammans. Det skulle bli tragiskt när han började jobba.. Igen.
Jag svalde ner brödet i min mun med en klunk té och snurrade runt på barstolen. Hans bruna ögon tittade nyfiket in i mina. Det såg roligt ut..
"Okej. Vi ses imorgon?" Det var inte en fråga. Det var en order.
"Ja. Älskar dig." Svarade han och kysste mig intensivt på läpparna innan han lämnade huset med en kall vindpust efter sig.
Pappa skulle komma hem runt klockan 2 och kockerskan stod och lagade mat. Kusiner och annan släkt skulle komma klockan 4. Allt var tajmat och klart.
När klockan började närma sig 4 gick jag upp på mitt rum och satte på mig min svart/vit prickiga klänning och ett par nylonstrumpbyxor innan jag började sminka mig. När allt var klart lockade jag mitt blonda hår och var precis klar när det plingade på dörren. Showtime!
-
Jultomten hade precis gått när det plingade på dörren.
"Jag öppnar" Hojtade jag och hoppade ur Sally's, min treåriga kusin, grepp.
Jag gick med snabba steg mot dörren och öppnade snabbt. Mitt leénde försvann såfort jag såg vem det var.
VEM,VEM,VEM?!?!?! KOMMENTERA NU! :D

Svar på Kommentar! :)

SVAR; Ja! =)
Det kommer mer ikväll, men har två personer att göra design till och sen kommer jag kunna skriva innan jag går och lägger mig, skriver nu! <3
Puss!

Kapitel 40-. Hooters

Vi skrattade ett bra tag innan hon kurade ihop sig mot min axel och kollade upp
i det gråa taket.
"Jag älskar dig, min life saver.." Viskade hon och kollade upp på mig från axeln.
"I can be your Buzz Lightyear baby.." Svarade jag och la en hand på hennes haka innan jag kysste henne passionerat på läpparna.
"Jag är hungrig.." Gnällde jag. Hon kramade om min axel och stannade sedan upp.
"Ska vi äta där?" Frågade hon. Jag kollade upp och såg den stora loggan till 'Hooters' så jag nickade snabbt och tog tag i hennes hand och gick med snabba steg mot den.
När vi kom in möttes vi av en doftbomb. Det luktade friterat, krydda och cigaretter på en och samma gång.
Vi gick fram, tätt ihop till disken. Ingen såg oss så jag harklade mig högt så att den tjocka gubbe skulle kolla upp.
Ett halvt tandlöst leénde dök upp på hans ansikte.
"Justin Bieber?!" Frågade han högljutt. Jag nickade och log stort. Han vände sig om och började prata på något språk med några som stod bakom honom.
"Gratis!" Utbrast han glatt, men jag skakade på huvudet och tog upp 100 dollar.
"Här har du!" Log jag och sa vad vi skulle ha innan jag satte mig ner med Tara framför mig inne i ett bås.
"Vilket öde ställe.." Mumlade Tara och kollade sig runt på resturangen.
"Ja, för då slipper vi ju bli störda?" Hon log stort mot mig. Jag böjde mig över bordet och kysste henne mjukt på läpparna. Hon la en hand på min nacke och tryckte mig närmare.
Fjärilarna blev som galna i min mage och hennes mjuka, våta läppar masserade lätt mina. Kyssen avbröts när den tjocka gubben i kassan harklade sig bredvid oss.
"Vad vill ni ha?" Frågade han och tog upp ett block och en penna. Tara räckte över menyn till mig och blinkade lätt med ögat.
"Beställ åt mig, Mr.Handsome." Hon log stort mot mig. Jag nickade och fuktade mina läppar.
"Vi tar pommes och läsk bara." Svarade jag gubben och la ner Menyn på bordet igen. Han antecknade det och nickade lätt innan han lämnade oss ifred igen.
"När börjar du skolan imorgon då?" Frågade jag och flätade samman våra händer på bordet. Hon skrattade högt. Så pass högt att hennes fläta började guppa på ryggen.
"Jag har Jul-lov Justin, remember?" Jag bet mig hårt i läppen och nickade mot henne.
"Nej, har du glömt att jag har alzheimer?" Frågade jag henne bittert, men retsamt.
"Oj, jag kanske också har det." Skrattade hon.
Gubben kom tillbaka till oss med två tallrikar på en bricka.
"Här, och här." Sa han och ställde ner tallrikar med pommes framför oss och la bricka under armen.
"Dricka kommer snart."
"Tack så mycket." Log Tara stort. Hon var så... väluppfostrad när hon inte var med Nicole.
-
"Vad ska vi göra nu då?" Frågade jag när vi gick ut från Hooters.
"Kan inte jag sova hos dig?" Frågade hon glatt. Jag nickade och kollade retligt överraskande mot henne.
"Vadå?" Frågade hon och gick ut ur den stora gallerian. Kylan slogs imot oss.
"Överraskning." Hon frustade till och sparkade till en snöbit.
Jag la mig ner på Justin's stora säng när vi hade kommit hem. Han ställde sig vid sin garderob och drog av sig sin tröja. Han hade tjatat hela vägen hem om att hans tröja luktade friterat..
"Justin!" Gnällde jag. Han vände sig om med ett flin på läpparna och kollade ner på mig.
"Vill du se mina magrutor?" Frågade han retligt och kollade ner på sig mage.
Tumblr_m02qxwperu1r0f4vdo1_500_large
"Haha, jag har redan sett de! Men jag har tråkigt..." Muttrade jag surt och slängde en kudde på honom.
"Sitt vid datorn eller något." Han kastade tillbaka kudden. Jag suckade högt och drog upp hans dator i mitt knä och startade den.
"Vad är lösenordet?" Frågade jag och började knappra på tangenterna.
"TaraShawty" Mumlade han och en röd nyans spred sig på hans kinder.
"Naaw! Rodnar du Justin..?" Han log stort mot sina fötter och skakade på huvudet innan han drog på sig en t-shirt och hoppade ner bredvid mig i sängen.
Jag gick in på YouTube och sökte på 'StarShips' Av Nicki Minaj. När musiken började spelas sjöng jag med och höjde. Justin log stort mot mig och mimade till.
Justin pausade låten och hoppade snabbt upp ur sängen och gick fram till garderoben igen.
"Vad gör du?" Skrattade jag och kollade underligt på honom.
"Din överraskning!" Log han och började gräva runt nere på golvet tills han hade hittat det. Han reste sig upp med en låda inlindat i lila papper. Jag klappade lätt med händerna och tog imot paketet varsamt.
"Får jag öppna?" Frågade jag exalterat. Han nickade snabbt och jag började slita upp pappret. Under var det en låda där det stod 'CANON' med stora, röda bokstäver. Jag kollade förvånat på Justin.
"Varför kö...-" Började jag men blev avbruten av Justin.
"Jag ville.. Du är så snäll och gör min dag och har tjatat länge om en kamera. Och du ska få slippa Instagram nu!" Log han och kysste mig på kinden.
Jag slängde armarna runt hans hals och började kyssa honom på halsen flera gånger, ända upp till läpparna.
Tungorna blandades in. Det kändes som om gnistor flög omkring oss.
Efter ett tag avbröt jag kyssen och kollade ner på datorn igen med Justin sittandes bredvid mig.
Jag loggade in på twitter och tweetade snabbt när Pattie kom in.
"Skulle ni vilja komma ner?" Frågade hon oroligt. Justin kollade på mig och kramade om min hand innan vi reste oss upp.
Varför skulle de komma ner? ;O


Kapitel 39-.I can be your Buzz Lightyear

Jag var tvungen att ge upp. "Okej då."
Han utbrast ett glatt 'Yes' och reste sig upp från stolen för att komma fram till mig och kyssa mig på läpparna.
"Jag älskar dig." Viskade han mot de. Jag knuffade retsamt bort honom och slängde med håret.
"Synd, jag hatar dig!"
"Justin, ta fram något." Viskade jag slött mot hans läppar.
"Något, vadå?" Frågade han och kollade in i mina ögon. Han fuktade sina läppar och kysste mina lätt.
"Kläder.. Till mig. Du har bättre klädsmak." Han sken upp i ett stort flin.
"Man tackar!" Hojtade han innan han hoppade upp ur sängen och stapplade fram till min garderob.
"Det här?" Frågade han och höll upp en rosa klänning och en vit kofta.
"Ska jag åka Gokart i en klänning? Driver du?"
Han blängde surt på mig, så jag klev upp ur sängen och räckte över ett brunt, smalt bälte och ett par strumpbyxor.
"Bara för dig då!" Log jag och kysste honom passionerat på läpparna.
-
Justin kramade om min kalla hand medan vi gick upp mot deras hus. Han hade ju på sig pappas kläder som också var mjukiskläder, så vi åkte förbi honom för att han skulle kunna byta om.
"Hallå?" Ropade han ut när vi kom in i hallen. Pattie kom dit och log stort mot oss.
"Hej! Åh.. Vad söt du är Tara!" Sa hon och kollade på min inbakade fläta som läg på min rygg.
"Tack!" Svarade jag uppskattande och log stort tillbaka innan jag hängde upp min jacka.
Det hade inte blivit så kallt med klänningen, med tanke på koftan och strumbyxorna.
"Kommer snart." Viskade Justin och kysste mig på hjässan och sprang upp för trapporna in på sitt rum. Pattie drog med mig in i köket istället där det stod en plåt med muffins på.
"Vill du smaka?" Frågade hon glatt. Jag funderade ett tack och nickade snabbt.
"Ja tack!" Hon log stort och räckte över den lilla muffin som låg längst ut på plåten. Pappa har alltid lärt mig att det som ligger längst ut alltid är kallast. Det kanske är därför.
Jag tog en liten tugga av den och en smak av Vanilj och en jordgubbs fyllning strömmade in i min mun.
"Wow! Pattie, den är jättegod!" Utbrast jag och spärrade upp ögonen mot henne.
"Man tackar!" Skrattade hon.
"Har du funderat på att göra en kockbok eller något?" Frågade jag uppmuntrande och tog en tugga till.
"Jo, faktiskt. Och en självbiografi.. Jag har alltid älskat att baka. Diane, Justin's mormor du vet? Hon har lärt mig att baka det här!"
"Ja, jo. Jag kommer ihåg Diane vagt. Och Brutus? Bru..Brus..Bruce!" Hon skrattade glatt och det smittade av sig.
"Vad skrattar ni om då?" Frågade Justin och la sina händer på min midja och lutade sin haka mot min axel.
"Inget." Log jag. Han kysste mig på halsen och log mot den.
"Ska vi gå?" Jag nickade och log mot Pattie.
"Det var trevligt att ha en liten pratstund med dig, Pattie!" Sa jag och nickade samtidigt.
"Ja det var det. Kom när du vill, OK?" Sa hon allvarligt. Jag nickade och log stort innan jag kramade om Justin's hand och gick ut i hallen igen.
När vi satte oss i bilen så tryckte Tara på radion. Jag som ville prata..
'These Words' började spelas och hon höjde, högt och började sjunga med för full hals.
Det lät inte dåligt. Defenetivt inte!
-
"Jag vann!" Tjöt hon glatt när hon hade åkt in i mål med sin Gokart.
"Jag lät dig vinna.." Muttrade jag surt men hon skrattade bara åt mig och hoppade ur den.
"Du..Är..En..Dålig..Fölorare Bieber! L.O.S.E.R!" Log hon retsamt och gjorde Loser-tecknet mot mig.
Jag snörpte på munnen och hoppade upp ur min Gokart och började springa efter henne på banan.
"Neeej!!" Skrek hon mellan skrattanfallen och sprang snabbare och snabbare. När jag hade knappat in på henne tog jag tag i hennes axlar och drog henne bakåt så att vi båda ramlade baklänges, skrattandes, ner på golvet.
Vi skrattade ett bra tag innan hon kurade ihop sig mot min axel och kollade upp
i det gråa taket.
"Jag älskar dig, min life saver.." Viskade hon och kollade upp på mig från axeln.
"I can be your Buzz Lightyear baby.." Svarade jag och la en hand på hennes haka innan jag kysste henne passionerat på läpparna.
12 kommentarer innan nästa! Då kommer det på momangen, så kommentera!! :D


Kapitel 38-. Who?

"Vilken tog du?" Frågade Justin när jag satte mig ner, intryckt mot honom i soffan.
"Du får se.." Svarade jag lömskt och klickade på 'PLAY'
Med tanke på att vi hade SoroundLjud, så lät det riktigt högt. Justin log stort medans jag bara skrattade.
"Låt mig vara barn, okej?" Han nickade och kollade på tv:n igen, med ett stort leénde på läpparna.
Tara's pappa hade äntligen kommit hem. Efter ett tag hade båda två blivit riktigt uttråkade. Lördag och snöstorm.
Ingen bra blandning, alls.
"Så, vad har ni ungdomar haft för er idag då?" Skrockade han och rullade på spagetti på sin gaffel.
"Kollat på film." Svarade Tara och tog en klunk vatten. Han nickade lätt och kollade ner i talriken. Jag drog ner min hand under bordet och fipplade runt med den tills jag fattade tag om Tara's och kramade om den.
Hon ryckte till, men när hon fattade att det bara var jag, så log hon bara smått.
"Vad ska ni göra imorgon då?" Fortsatte han fråga, men denna gång mig.
Jag ryckte lätt på axlarna och log stort mot honom.
"Jag vet inte än, Mr.Mitchell. Morgondagen är en överraskning." Han nickade gillandes och kollade på Tara.
"Det är såna här pojkvänner du ska ha! Inga såna, dummgökar som den där Gabriel." Muttrade han bittert. Tara brast ut i fnitter men hindrade sig från att börja skratta.
"Men pappa, du har ju känt Justin sen vi var små!" Jake nickade.
"Ja, men har han varit din pojkvän sen dess? Nej!" Påpekade han. Tara spärrade upp ögonen och mumlade något ohörtbart.
-
"Justin, stanna ett slag så får jag prata med dig." Sa Jake precis när jag skulle gå ut till Tara som satt i vardagsrummet. Jag höjde förvånat på ögonbrynen men gick tillbaka och satte mig igen.
"Ja?" Jag knäppte mina händer och la de på bordet. Han gjorde detsamma och kollade allvarligt på mig.
"Tara är en fin tjej Justin.. Hon har aldrig haft en kille som har behandlat henne på det sätt som du gör. Det är som om du är hennes dag. Inget gör henne gladare. Jag ser hur förälskade ni är, men ni måste vara försiktiga och jag vill bara se till att...." Han pausade sig och svalde hårt.
"Jag vill bara se till att du inte bryter hennes hjärta. Hon har varit med om det för många gånger.." Fortsatte han.
Jag nickade. Varför skulle jag det..?
"Jag älskar henne av hela mitt hjärta Jake.. Inget kan få mig att vilja förstöra hennes liv." Han log mot mig. Samma leénde som Tara..
"Det är bra. Gå ut till Tara nu." Sa han och avslutade vårat samtal.
-
Det var alldeles tyst när jag vaknade. Det ända som hördes var lite av Tara när hon knappade på min mobil.
Jag gnuggade mig hårt i ögonen och kollade på mobilen.
"Vad gör du?" Frågade jag förvånat. Hon log stort mot mig och kollade sedan tillbaka på mobilen.
"Kollar på bilder." Svarade hon och stannade på en på Jasmine.
who i will play. c: - Polyvore
"Vem är det här?" Frågade hon med tjock hals. Men åh, hon skulle ju inte se den! Tänkte jag oroligt och kollade surt på den.
"Mitt ex.. Jag måste ha glömt att ta bort den." Det var sant. Jag hade glömt bort att ta bort den. Hon nickade och klickade på 'DELETE' och bilden var borta.
Jag stoppade in skeden med Yoghurt i munnen och kollade allvarligt på Justin.
"Vad ska vi göra idag?" Frågade jag ointresserat.
Tumblr_lzoftwu4eg1r689pyo1_500_large
Han sken upp i ett leénde. Åhnej.. Det är säkert en dålig idé.
"Vi åker Go-cart!" Log han. Jag suckade högt. Sucka var visst min grej.
"Neej!" Stönade jag.
"Jo."
"Nej."
"Joooo!"
"Nej."
"Men joo!"
Jag var tvungen att ge upp. "Okej då."
Han utbrast ett glatt 'Yes' och reste sig upp från stolen för att komma fram till mig och kyssa mig på läpparna.
"Jag älskar dig." Viskade han mot de. Jag knuffade retsamt bort honom och slängde med håret.
"Synd, jag hatar dig!" 
10 kommentarer, sen nästa! :D


DET KOMMER, JAG SKRIVER =)

.

Kapitel 37-. Let me be a child, OKEY?


Jag rullade över och la mig bredvid honom.
"Vill du?" Frågade han. Jag nickade ivrigt och han nickade och böjde sig ner till golvet och drog ut något ur byxfickan.
"För att vara på den säkra sidan." Han kysste mig igen och drog av mig det sista av vad jag hade på mig innan han själv drog av sig sina kalsonger och öppnade det lilla paketet för att ta ut kondomen.
Solen strimmade in genom persienerna, så den träffade precis mina ögon. Jag försökte somna om, men kunde inte.. Jag kollade på Justin. Hans hår stod åt alla håll och han hade munnen vidöppen. Små, djupa andetag åkte in och ut, flera gånger.
"Justin." Viskade jag. Han gnydde till och skakade lätt till huvudet. Nehe.. Tänkte jag surt och satte mig gränsle över hans midja. Då fladdrade hans ögonlock upp.
"God morgon!" Utbrast han glatt. Jag himlade med ögonen och ett brett leénde dök upp på hans ansikte. Han greppade tag om mina axlar och drog ner mig mot hans läppar.
"Neeej!" Jag drog mig surt undan och kollad anklagande på honom och fick en orolig blick tillbaka.
"Vad är det?" Frågade han besviket.
"Inte nu. Du, du ska han en bättre andedräkt först." Han skrockade till och reste sig upp.
"Jag ska ta en dusch, vill du följa med?" Frågade han och la en hand på min midja. Vi var fortfarande nakna och luktade svett sen igår kväll, så jag nickade. Han log stort och reste sig upp ur sängen.
Vattnet strilade ner för våra varma kroppar. Jag drog en hand genom mitt blöta hår och fortsatte kolla ner på Tara. Hon mötte min blick och log smått.
"Vad glor du på?" Fnös hon retsamt. Jag la båda händerna på hennes höfter och kysste hennes mjuka läppar innan jag lutade min panna mot hennes.
"Jag glor på mitt liv.." Viskade jag och la hennes hand på mitt bröst. "Det slår för just dig."
Hon log stort och kysste mig igen.
"Jag ska.. humm... Jo! Ingen förutom du, ska få kyssa mina läppar!" Skrattade hon.
"Taraa!" Jag samlade ihop lite vatten i mina händer och kastade det på henne.
-
"Vad ska jag ha på mig?" Frågade jag anklagande, där jag stod i hennes rum med en handduk runt midjan. Hon formade sina läppar till ett 'O' och log sedan mot mig.
"Vänta!" Log hon och drog på sig sina underkläder innan hon snabbt gick ut ur rummet.
Någon sekund senare kom hon in igen med ett par mjukisbycor och en svart t-shirt
"Här. Det är pappas, men du kan ha de!" Jag log tacksamt mot henne och drog på mig kläderna.
Jag plockade fram ett packet smör popcorn och stoppade in de i micron.
"Justin!" Ropade jag och han kom rusandes, vilket fick mig att börja gapskratta.
"Vad är det?" Frågade han med en liten rynka mellan ögonbrynen.
"Du är allt för söt!" Skrattade jag men samlade mig sedan och pekade på kylskåpet.
"Välj något att dricka!" Han nickade snabbt och öppnade kylskåpet och tog ut en vanlig Coca Cola
*PIP.PIP.PIP!*
Micron pep till och jag tog ut den varma påsen och hällde ner innehållet i en bunke innan jag började salta ordentligt. Justin gick framför mig in i vardagsrummet och ställde ner glasen och colan på bordet.
"Jag väljer film!" Hojtade jag till och hoppade ner framför filmskåpet. Jag hörde hur Justin slog sig ner i soffan och började spela 'Temple Run'. Han glömde alltid att stänga av ljudet.
Jag drog med fingrarna över filmernas ryggar och drog ut en och stoppade snabbt in den i DVD:N.
"Vilken tog du?" Frågade Justin när jag satte mig ner, intryckt mot honom i soffan.
"Du får se.." Svarade jag lömskt och klickade på 'PLAY'
Med tanke på att vi hade SoroundLjud, så lät det riktigt högt. Justin log stort medans jag bara skrattade.
"Låt mig vara barn, okej?" Han nickade och kollade på tv:n igen, med ett stort leénde på läpparna.
SENT! MEN DET KOMMER MER... OM NI GER MIG 12 KOMMENTARER!!!!


HEJ ALLA SÖTA!

KOM NYSS HEM, SKA ÄTA OCH SEN SKRIVER JAG! Är hos min mamma, och där kan jag sitta vid datorn
längre med tanke på att jag har en egen! ;D
Men, stay tuned! <3

Kapitel 36-. Prom

Hon sken upp i ett stort leénde och nickade snabbt innan hon slängde sig runt min nacke.
"Jag älskar dig." Viskade hon i mitt öra. Jag lutade mig lite fram för att nå hennes och drog bort en hårslinga från örat.
"Jag..älskar...dig." Viskade jag och kysste henne lätt på öronsnibben vilket fick henne att stöna till. Hennes svaga punkt? Örat.
Balen. Idag. Jag gick med snabba steg mot mitt skåp och drog ut den tunga väskan ur det och slängde den över axeln innan jag sprang ut från skolan och sprang försiktigt mot närmsta buss.
När jag nästan var framme så hamnade jag på en kal fläck och halkade. Jag tjöt högt till och fick en massa blickar på mig, några skrattretande tillochmed.
"Helvete.." Muttrade jag och reste mig upp med en han på rumpan. Den var kall och gjorde ont. Toppen, nu när jag ska dansa hela kvällen. Inte min dag idag!
-
När jag kom hem stod det en macka och ett glas varm choklad på bordet åt mig. Mellanmål var en strikt sak för vår kockerska, som jag ännu inte kunde namnet på. Det var väldigt frustrerande med tanke på att man var tvungen att kalla henne 'Du' då eller nåt värre som 'Hallå?' Hon måste vara sur vid det här laget.
Jag satte mig ner försiktgt på den hårda stolen och högg sedan in. När jag hade stoppat ner porslinet i diskmaskinen hörde jag röster från mitt rum.
Jag svalde hårt och började genast darra. Vem var där? Jag gick med små steg upp för trappan och öppnade med darrig hand dörren till mitt rum.
Därinne stod en kvinna och en kille. Kvinnan var väl runt 40 och killen runt 30.
"Där är du ju! Kom nu, vi har mycket arbete att göra! Chopp-chopp!" Hon klappade med händerna i takt med 'Chopp-chopp' Killen slet ner mig i en stol, vilket fick det att värka ordentligt i min bak. För att inte tjuta till som jag gjorde i skolan, bet jag mig hårt i kinden. Någon sekund senare började blodsmaken sprida sig i munnen. De började kackla med varandra som två yra höns och började trixa och fixa med mitt hår och ansikte. Pappa hade väll skickat hit de till min speciella kväll.
"Ursäkta, men vem har skickat er?" Slängde jag ur mig. De mötte min blick i den stora spegeln och log stort sedan.
"Din kille, Justin Bieber. Vi är hans stylister sen Ryan Good slutade." Sen började de igen. Ja, såklart. Om inte pappa, så Justin.
De två vet väll aldrig när det räcker med presentera och en annan massa.
JUSTIN
Hoppas hon gillade stylisterna. Själv avskydde jag deras oavslutliga kacklande, men Tara gillade ju att prata så hon överlevde nog. Själv hade jag ringt en bra stylist och kompis. Ryan Good. Men tyvärr så hade han lämnat crewet, men kontakten var fortfarande kvar mellan oss.
"Hey buddy!" Hälsade han glatt när han hade klivit in genom dörren. Jag sken upp i ett leénde och nickade som ett hej.
"Nu kör vi det här biebs!" Utbrast han och höjde handen till en give-me-five. Jag höjde min och slog in i hans. Det där kändes...
-
Jag fingrade nervöst på armbuketten jag skulle lämna över till henne. Jake, hennes pappa, la en lugnande hand på min axel vilket fick mig att vända mig om och le mot honom.
"Titta." Viskade han och kollade mot trappan. Jag kollade upp mot den och min mun öppnades en ynka. Hon hade en ljusblå, lång klänning. Stylisterna hade fixat upp hennes hår i en perfekt frisyr och sminket... Hela hon!
Jag tog hennes hand och kysste den lätt innan jag satte på armbuketten och gjorde armkrock med henne.
"Foto!" Utbrast Jake och började leta efter kameran. Tara suckade lätt bredvid mig så jag petade lite med armbågen i hennes revben.
"Jag har glömt att fråga, får jag ens komma på er bal? Jag går inte i den skolan!" Viskade jag oroligt i Tara's öra. Hon la en beskyddande hand på min kind och smekte den lätt.
"Jag pratade med min lärare. Alla får.." Jag andades lungt ut och kysste henne på kinden.
"Nu så!" Log Jake och höll upp kameran framför oss. Ett stort leénde dök upp på våra ansikten och blixtar kom, detsamma med posarna.
TARA
Dansen var svettig. Och trång. Justin hade lämnat mig vid bålen, och det var ju trevligt med tanke på att Patrick, tönten i vår klass som svettas som en gris, hängde just där. Jag suckade och tog en klunk bål som jag nästan satte i halsen när jag såg Justin på scenen. Flera tjejer började skrika och några började tillochmed gråta. Justin och hans charm med tjejer...
"Hej allihopa! Hoppas ni har det bra.. Eh, den här låten är till Tara!" Sa han och mötte min blick. Jag kollade bara rakt in i hans ögon utan att bry mig om alla sura blickar jag fick av de andra tjejerna.
En ljuv melodi börjades spela och Justin började sjunga. Han sjöng som en gud...
-
"Det där var kul." Sa jag gillandes när vi hade kommit in genom dörren. Det var mörkt i huset, så det betydde att pappa inte var hemma. På köksbordet låg det en lapp. Jag gick fram och greppade den mellan tummen och långfingret.
'Hej gumman! Du och Justin blir själva ikväll, jag sover på hotell. Puss!' Jag knöglade snabbt ihop den och kastade den i sopptunnan.
"Vi blir själva." Sa jag och vände mig om. Justin stod väldigt nära mig vilket fick mig att rycka till. Hans läppar nuddade mina och kyssen fortsatte och växte sig intensivare och intensivare.
Han lyfte upp mig i sin famn utan att avbryta kyssen och gick upp för trappan in i mutt rum där han släppte ner mig igen. Jag drog ner dragkedjan på min klänning och slet upp hans skjorta. Han verkade inte bry sig..
Kyssen och avslitningen fortsatte tills vi inte hade några kläder, förutom underkläderna på oss. Han tryckte upp mig mot soffan som nu stod i mitt rum. Jag knäppte upp min bh och la två händer på hans bröst. Nu var det dags att andas. Tänkte jag snabbt och avbröt kyssen för att få lite luft. Han kollade med stora ögon på mig och la sig sen i sängen, med mig över sig. Hans blick fastnade på mina bara bröst men jag gjorde så att den avbröts genom att pressa mina läppar mot hans. Kyssen fick tungor inblandade. Jag rullade över och la mig bredvid honom.
"Vill du?" Frågade han. Jag nickade ivrigt och han nickade och böjde sig ner till golvet och drog ut något ur byxfickan.
"För att vara på den säkra sidan." Han kysste mig igen och drog av mig det sista av vad jag hade på mig innan han själv drog av sig sina kalsonger och öppnade det lilla paketet för att ta ut kondomen.
Balen. Idag. Jag gick med snabba steg mot mitt skåp och drog ut den tunga väskan ur det och slängde den över axeln innan jag sprang ut från skolan och sprang försiktigt mot närmsta buss.
När jag nästan var framme så hamnade jag på en kal fläck och halkade. Jag tjöt högt till och fick en massa blickar på mig, några skrattretande tillochmed.
"Helvete.." Muttrade jag och reste mig upp med en han på rumpan. Den var kall och gjorde ont. Toppen, nu när jag ska dansa hela kvällen. Inte min dag idag!
-
När jag kom hem stod det en macka och ett glas varm choklad på bordet åt mig. Mellanmål var en strikt sak för vår kockerska, som jag ännu inte kunde namnet på. Det var väldigt frustrerande med tanke på att man var tvungen att kalla henne 'Du' då eller nåt värre som 'Hallå?' Hon måste vara sur vid det här laget.
Jag satte mig ner försiktgt på den hårda stolen och högg sedan in. När jag hade stoppat ner porslinet i diskmaskinen hörde jag röster från mitt rum.
Jag svalde hårt och började genast darra. Vem var där? Jag gick med små steg upp för trappan och öppnade med darrig hand dörren till mitt rum.
Därinne stod en kvinna och en kille. Kvinnan var väl runt 40 och killen runt 30.
"Där är du ju! Kom nu, vi har mycket arbete att göra! Chopp-chopp!" Hon klappade med händerna i takt med 'Chopp-chopp' Killen slet ner mig i en stol, vilket fick det att värka ordentligt i min bak. För att inte tjuta till som jag gjorde i skolan, bet jag mig hårt i kinden. Någon sekund senare började blodsmaken sprida sig i munnen. De började kackla med varandra som två yra höns och började trixa och fixa med mitt hår och ansikte. Pappa hade väll skickat hit de till min speciella kväll.
"Ursäkta, men vem har skickat er?" Slängde jag ur mig. De mötte min blick i den stora spegeln och log stort sedan.
"Din kille, Justin Bieber. Vi är hans stylister sen Ryan Good slutade." Sen började de igen. Ja, såklart. Om inte pappa, så Justin.
De två vet väll aldrig när det räcker med presentera och en annan massa.
Hoppas hon gillade stylisterna. Själv avskydde jag deras oavslutliga kacklande, men Tara gillade ju att prata så hon överlevde nog. Själv hade jag ringt en bra stylist och kompis. Ryan Good. Men tyvärr så hade han lämnat crewet, men kontakten var fortfarande kvar mellan oss.
"Hey buddy!" Hälsade han glatt när han hade klivit in genom dörren. Jag sken upp i ett leénde och nickade som ett hej.
"Nu kör vi det här biebs!" Utbrast han och höjde handen till en give-me-five. Jag höjde min och slog in i hans. Det där kändes...
-
Jag fingrade nervöst på armbuketten jag skulle lämna över till henne. Jake, hennes pappa, la en lugnande hand på min axel vilket fick mig att vända mig om och le mot honom.
"Titta." Viskade han och kollade mot trappan. Jag kollade upp mot den och min mun öppnades en ynka.
Tumblr_m15aecuody1r20hsdo1_500_large
Hon hade en ljusblå, lång klänning. Stylisterna hade fixat upp hennes hår i en perfekt frisyr och sminket... Hela hon!
Jag tog hennes hand och kysste den lätt innan jag satte på armbuketten och gjorde armkrock med henne.
"Foto!" Utbrast Jake och började leta efter kameran. Tara suckade lätt bredvid mig så jag petade lite med armbågen i hennes revben.
"Jag har glömt att fråga, får jag ens komma på er bal? Jag går inte i den skolan!" Viskade jag oroligt i Tara's öra. Hon la en beskyddande hand på min kind och smekte den lätt.
"Jag pratade med min lärare. Alla får.." Jag andades lungt ut och kysste henne på kinden.
"Nu så!" Log Jake och höll upp kameran framför oss. Ett stort leénde dök upp på våra ansikten och blixtar kom, detsamma med posarna.
Dansen var svettig. Och trång. Justin hade lämnat mig vid bålen, och det var ju trevligt med tanke på att Patrick, tönten i vår klass som svettas som en gris, hängde just där. Jag suckade och tog en klunk bål som jag nästan satte i halsen när jag såg Justin på scenen. Flera tjejer började skrika och några började tillochmed gråta. Justin och hans charm med tjejer...
"Hej allihopa! Hoppas ni har det bra.. Eh, den här låten är till Tara!" Sa han och mötte min blick. Jag kollade bara rakt in i hans ögon utan att bry mig om alla sura blickar jag fick av de andra tjejerna.
En ljuv melodi börjades spela och Justin började sjunga. Han sjöng som en gud...
-
"Det där var kul." Sa jag gillandes när vi hade kommit in genom dörren. Det var mörkt i huset, så det betydde att pappa inte var hemma. På köksbordet låg det en lapp. Jag gick fram och greppade den mellan tummen och långfingret.
'Hej gumman! Du och Justin blir själva ikväll, jag sover på hotell. Puss!' Jag knöglade snabbt ihop den och kastade den i sopptunnan.
"Vi blir själva." Sa jag och vände mig om. Justin stod väldigt nära mig vilket fick mig att rycka till. Hans läppar nuddade mina och kyssen fortsatte och växte sig intensivare och intensivare.
Han lyfte upp mig i sin famn utan att avbryta kyssen och gick upp för trappan in i mutt rum där han släppte ner mig igen. Jag drog ner dragkedjan på min klänning och slet upp hans skjorta. Han verkade inte bry sig..
Kyssen och avslitningen fortsatte tills vi inte hade några kläder, förutom underkläderna på oss.
Jag knäppte upp min bh och la två händer på hans bröst.
Nu var det dags att andas. Tänkte jag snabbt och avbröt kyssen för att få lite luft. Han kollade med stora ögon på mig och la sig sen i sängen, med mig över sig. Hans blick fastnade på mina bara bröst men jag gjorde så att den avbröts genom att pressa mina läppar mot hans. Kyssen fick tungor inblandade. Jag rullade över och la mig bredvid honom.
"Vill du?" Frågade han. Jag nickade ivrigt och han nickade och böjde sig ner till golvet och drog ut något ur byxfickan.
"För att vara på den säkra sidan." Han kysste mig igen och drog av mig det sista av vad jag hade på mig innan han själv drog av sig sina kalsonger och öppnade det lilla paketet för att ta ut kondomen.
MINST 16 KOMMENTARER INNAN NÄSTA KAPITEL! UNIKA KOMMENTARER!
(INTE FRÅN SAMMA PERSON!) KOMMENTERA NUUUU!! :D

DAGENS FRÅGA!

Hej.. Jag är sjukt rädd över vad som kommer hända i sommar.. Jag kommer ju vara på semester i Juli och då kommer ni inte få några kapite, och jag kan liksom inte sitta o skriva 60 tidsinställda.
Sen kommer ni glömma bort mig och novellen kommer vara tillbaka på ruta ett = 20 läsare.. ;(

FRÅGAN.
Hur ska vi göra? Ska ni behöva göra MyyBieberStoory till hemsida
(Första sidan som kommer upp när man klicka upp internet.)
eller? VAD SKA JAG TA MIG TILL :( HELP ME SÖTNOSAR!
Kommentera


KAPITEL 35 DÄR NERE. SKROLLAAAAA!

Kapitel 35-.With me?

Idag var det exakt två dagar kvar till balen. Det viktigaste på hela året.. Enligt vissa och mig för några månader sen. Jag var en sån bitch.
Det plingade på dörren, så jag gick med snabba steg genom den lilla lägenheten. Eftersom att vårt hus var helt kvaddat var vi tvugna att bo i en liten lägenhet under tiden. Snart var vårt hus renoverat från början så vi kunde snar flytta in. Jag öppnade dörren och möttes av Justin's vackar läppar.
"Mm." Viskade jag mot de och avbrut sedan kyssen för att göra honom besviken. Han frustade till och gick med mig in i det ljusblåa vardagsrummet.
"Snyggt." Jag hoppade ner i soffan och fnös högt.
"Du har varit här förut, smarthead!" Fräste jag. Han skrattade till och satte sig ner vi mina fötter i soffan.
"Så, bal snart?" Log han och kollade på mig med stora ögon. Åh, vad jag älskar hans vackra ögon.
"Japp."
"Har du någon dejt?" Jag log hoppandes mot honom och skakade på huvudet.
"Okej." Svarade han bara. Vadå? Skulle han inte bjuda ut mig?
-
Mobilen vibrerade i min jackficka. Jag tog snabbt upp den och svarade.
"Hej pappa!"
"Hej gumman. Jo, du kan börja packa.. Vi flyttar hem IDAG!" Jag log stort mot mobilen.
"Okej, men jag är ute med Justin. Jag gör det sen."
"Visst, visst. Puss!"
"Puss." Jag stoppade ner mobilen i jackfickan igen och log smått mot Justin.
"Vad var det där om?" Frågade han och kramade om min hand. Han var visst varmblodig. Tänkte jag komist och fortsatte gå på den hala asfalten.
"Vi flyttar hem, ikväll!" Log jag stort och ett litet fnitter slingrade sig ur min mun. Han kramade om mig med sin fria hand, men lät den ligga kvar.
"Vad kul!" Men när skulle han fråga?
JUSTIN
Jag lät henne plågas. Hon kollade irriterat på mig varje gång jag nämnde balen, men det gör inget. Snart så...
"Vart ska jag ställa den här?" Frågade jag hennes pappa. Han granskade den med kisande ögon och nickade sedan upp.
"På Tara's rum." Log han. Jag nickade och började gå upp för trapporna och sedan in till Tara's rum. När jag kom in satt hon med ansiktet begravet i händerna.
"Tara!" Utbrast jag och sprang fram till henne och drog undan hennes händer som var lite ivägen.
"Vad har hänt?" Fortsatte jag. Hon kollade upp på mig, med torra ögon. Jag andades lätt ut och kollade in i hennes gröna ögon.
"Justin, ska du be mig om att gå på balen, fråga nu! Annars skiter jag i det!"
Haha, hon hade visst inget tålamod. Jag skrattade till och skakade på huvudet.
"Tara, sötnos... Men mm. Skulle du, Tara vilja gå på julbalen med mig?" Frågade jag glatt. Hon sken upp i ett stort leénde och nickade snabbt innan hon slängde sig runt min nacke.
"Jag älskar dig." Viskade hon i mitt öra. Jag lutade mig lite fram för att nå hennes och drog bort en hårslinga från örat.
"Jag..älskar...dig." Viskade jag och kysste henne lätt på öronsnibben vilket fick henne att stöna till. Hennes svaga punkt? Örat.
Jag suckade djupt och la min fria hand på Justin's nacke.
Han kollade in i mina ögon medans han kom närmre och närmre. Nu kunde jag känna hans varma andetag och hans oregelbundna hjärtslag. Mitt hjärta hade också gått överstyr. Nu gälller det Tara.
Jag blundade mjukt och väntade på hans läppar, som kom sekunden efter. Det var som en dröm..
Idag var det exakt två dagar kvar till balen. Det viktigaste på hela året.. Enligt vissa och mig för några månader sen. Jag var en sån bitch.
Det plingade på dörren, så jag gick med snabba steg genom den lilla lägenheten. Eftersom att vårt hus var helt kvaddat var vi tvugna att bo i en liten lägenhet under tiden. Snart var vårt hus renoverat från början så vi kunde snar flytta in. Jag öppnade dörren och möttes av Justin's vackar läppar.
"Mm." Viskade jag mot de och avbrut sedan kyssen för att göra honom besviken. Han frustade till och gick med mig in i det ljusblåa vardagsrummet.
"Snyggt." Jag hoppade ner i soffan och fnös högt.
"Du har varit här förut, smarthead!" Fräste jag. Han skrattade till och satte sig ner vi mina fötter i soffan.
"Så, bal snart?" Log han och kollade på mig med stora ögon. Åh, vad jag älskar hans vackra ögon.
"Japp."
"Har du någon dejt?" Jag log hoppandes mot honom och skakade på huvudet.
"Okej." Svarade han bara. Vadå? Skulle han inte bjuda ut mig?
-
Mobilen vibrerade i min jackficka. Jag tog snabbt upp den och svarade.
"Hej pappa!"
"Hej gumman. Jo, du kan börja packa.. Vi flyttar hem IDAG!" Jag log stort mot mobilen.
"Okej, men jag är ute med Justin. Jag gör det sen."
"Visst, visst. Puss!"
"Puss." Jag stoppade ner mobilen i jackfickan igen och log smått mot Justin.
"Vad var det där om?" Frågade han och kramade om min hand. Han var visst varmblodig. Tänkte jag komist och fortsatte gå på den hala asfalten.
"Vi flyttar hem, ikväll!" Log jag stort och ett litet fnitter slingrade sig ur min mun. Han kramade om mig med sin fria hand, men lät den ligga kvar.
"Vad kul!" Men när skulle han fråga?
Jag lät henne plågas. Hon kollade irriterat på mig varje gång jag nämnde balen, men det gör inget. Snart så...
"Vart ska jag ställa den här?" Frågade jag hennes pappa. Han granskade den med kisande ögon och nickade sedan upp.
"På Tara's rum." Log han. Jag nickade och började gå upp för trapporna och sedan in till Tara's rum. När jag kom in satt hon med ansiktet begravet i händerna.
"Tara!" Utbrast jag och sprang fram till henne och drog undan hennes händer som var lite ivägen.
"Vad har hänt?" Fortsatte jag. Hon kollade upp på mig, med torra ögon. Jag andades lätt ut och kollade in i hennes gröna ögon.
"Justin, ska du be mig om att gå på balen, fråga nu! Annars skiter jag i det!"
Haha, hon hade visst inget tålamod. Jag skrattade till och skakade på huvudet.
"Tara, sötnos... Men mm. Skulle du, Tara vilja gå på julbalen med mig?" Frågade jag glatt.
Tumblr_lv6dtxzwif1r6vj6fo1_500_large
Hon sken upp i ett stort leénde och nickade snabbt innan hon slängde sig runt min nacke.
"Jag älskar dig." Viskade hon i mitt öra. Jag lutade mig lite fram för att nå hennes och drog bort en hårslinga från örat.
"Jag..älskar...dig." Viskade jag och kysste henne lätt på öronsnibben vilket fick henne att stöna till. Hennes svaga punkt? Örat.
MWIHIHIH! :D What do you guy's think? =)

Arrived!

KOM NYSS HEM, SÅ KAPITEL UPPE INOM EN KVART SWEETIES!
PUSS!

Kapitel 34-. Skiing

Alla elever hade fått gå tillbaka till sina klassrum nu för att ha lektioner. Jag satte mig ner på min plats och tog upp bökerna men blev stoppad av rektorn som kom in.
"Tara, kom jag vill prata med dig." Vad var det nu då?
Jag gick med snabba steg mot dörren och lämnade klassrummet med rektorn i släptåg.
Jag var inte direkt rädd för rektorn. Det var en medelålders man med för stora glasögon. Han var rätt rar när man träffade honom privat.
När vi kom in i expeditionen satte jag mig ner i den stora fotöljen framför skrivbordet och kollade på rektorn medans han satte sig ner och rättade till glasögonen på rätt plats.
"Så Tara. Jag hö-.. Åh! Bra, de är här." Utbrast han och kollade över min axel. Jag vände mig om och såg två poliskonstaplar. Såklart skulle jag förhöras. De mötte min blick och kom in i rummet.
"Mr.Choice." Hälsade de. Rektorn nickade som hej och gav till ett litet leénde innan han reste sig upp ur sin insjunkna stol.
En av poliserna satte sig där och tog upp ett block och en penna. Komiskt nog var den rosa med en massa fjädrar på.
"Så Tara, vi har undersökt orsaken till branden och den var iscensatt. Hörde du eller såg något konstigt?" Frågade han allvarligt. Jag ryckte på axlarna och kollade sedan upp på honom.
"Jo! Innan det blev svart för mig, var det någon som sa 'Hej Tara.'"
Han skrev ner varenda lillla ord och kollade sedan upp på mig.
"Okej. Var det en man eller kvinna?"
"Defenetivt en kvinna." Han nickade och antecknade igen. Det rispande ljudet mot blocket började bli en aning irriterande.
"Har du eller din pappa några fiender?"
"Nej jag har inga.. Men jag vet inte om pappa. Han är advokat."
"Ja det förklarar ju en del." Skrockade han och den andra började också skratta lite. Ha-Ha..
-
"Så Tara, om det behövs så får du gå till skolkuratorn." Sa rektorn när poliserna hade gått. Jag nickade ointresserat och vände blicken mot mina naglar. Jag orkar inte mer..
"En sista sak, du är ju ledare för cheerleaderna? Vi skulle behöva lite pengar till Julbalen, skulle ni kunna baka och sälja det?"
"Sure." Svarade jag bara och reste mig snabbt upp för att komma ut från det unkna rummet. Han borde använda munskölj.. Tänkte jag kritistk och gick tillbaka till klassrummet med snabba steg.
JUSTIN
2 MÅNADE SENARE:
Äntligen hemma i Atlanta igen.
"Gubben, mat!" Ropade mamma från köket. Jag reste mig snabbt upp från soffan och bokstavligen, sprang in i köket. Jag var vrål hungrig.
"Hungrig va?" Skrattade mamma. Jag kollade surt på henne och lassade på en ruta lassange på tallriken och högg in.
"Så, ska du träffa Tara något?" Frågade hon och stoppade in ett salladsblad i munnen. Jag log stort och fick en äcklad min till svars.
"Justin, lé inte med mat i munnen." Sa hon äcklat. Jag svalde ner innehållet i munnen med lite fanta och nickade sedan.
"Ja, imorgon." Utbrast jag glatt. Hon nickade gillandes.
"Vad ska ni göra då? Det är ju ett snötäcke över hela Atlanta nu. Åka skidor eller skridskor?" Skrattade hon.
"Mamma... Åh! Men vi ska åka skidor." Hon nickade lätt och konsentrerade sig på maten igen.
-
Jag trummade snabbt med händerna på ratten.
"Taktkänsla?" Log Tara och kollade glatt på mig. Jag kollade anklagande på henne och fnös sedan.
"Bara för att du inte har någon!" Svarade jag uppnosigt. Hon gapade stort och började sedan skratta.
Hon var så söt i sina flätor. Ja, hon hade sattit upp håret i två flätor och hade en rosa tjocktröja med vita termobyxor. Som en liten barbie.
"Har någon nämnt för dig att du liknar barbie?" Kastade jag ur mig. Hon skakade surt på huvudet.
"Ja, och nu är du den... femtioelftehundrade som nämner det!" Utbrast hon surt och tickade med fingret på tinningen när hon räknade.
"Naaw! Förlåt, ers majestät!" Hon boxade lätt till mig på armen, vilket fick fjärilar att dyka upp i min mage. Vid varje vidberörning hon gav mig så kom de på besök.
TARA
Vinden blåste hårt mot mina kalla kinder. Det var fantastiskt att det äntligen var december! Snart julbal.. Det hade gått jättebra på muffins försäljningen faktiskt. Vi hade fått in 400$ faktiskt. Jag bromsade snabbt när jag hade kommit ner till backens ände och kollade upp mot backen där Justin kom nerplogandes. Det såg så roligt ut, så jag var tvungen att twit'pica.
'Going ruff bieb? @JustinBieber' Flera retweetade och frågade saker som om jag och Justin var tillsammans, så jag var bara tvungen att svara.
'Folks! There's nothing going on with me and biebs. Just friends ;)' Det fick alla att lugna ner sig grovt.
"Du fotade mig inte va?" Frågade Justin andfått när han äntligen hade kommit ner för den långa backen.
"Kanske det." Skrattade jag ur mig och fick en ilsken Justin efter mig.
-
Jag tog ett hårt grepp om den varma koppen med varm choklad i sig. Vi hade gått in i klubbstugan eftersom att Justin tydligen var medlem.. Överraskande nog. Jag började gå in mot mysrummet med en speedad Justin bredvid mig, men exakt när jag hade gått in så drog han mig tillbaka och kollade upp över mig.
"Mistel." Påminde han mig. Ja, nu hade det gått tre månader sen Lucas dog, och han skulle nog inte gilla om jag var fastfrusen. Jag suckade djupt och la min fria hand på Justin's nacke.
Han kollade in i mina ögon medans han kom närmre och närmre. Nu kunde jag känna hans varma andetag och hans oregelbundna hjärtslag. Mitt hjärta hade också gått överstyr. Nu gälller det Tara.
Jag blundade mjukt och väntade på hans läppar, som kom sekunden efter. Det var som en dröm..Jag var inte direkt rädd för rektorn. Det var en medelålders man med för stora glasögon. Han var rätt rar när man träffade honom privat.
När vi kom in i expeditionen satte jag mig ner i den stora fotöljen framför skrivbordet och kollade på rektorn medans han satte sig ner och rättade till glasögonen på rätt plats.
"Så Tara. Jag hö-.. Åh! Bra, de är här." Utbrast han och kollade över min axel. Jag vände mig om och såg två poliskonstaplar. Såklart skulle jag förhöras. De mötte min blick och kom in i rummet.
"Mr.Choice." Hälsade de. Rektorn nickade som hej och gav till ett litet leénde innan han reste sig upp ur sin insjunkna stol.
En av poliserna satte sig där och tog upp ett block och en penna. Komiskt nog var den rosa med en massa fjädrar på.
"Så Tara, vi har undersökt orsaken till branden och den var iscensatt. Hörde du eller såg något konstigt?" Frågade han allvarligt. Jag ryckte på axlarna och kollade sedan upp på honom.
"Jo! Innan det blev svart för mig, var det någon som sa 'Hej Tara.'"
Han skrev ner varenda lillla ord och kollade sedan upp på mig.
"Okej. Var det en man eller kvinna?"
"Defenetivt en kvinna." Han nickade och antecknade igen. Det rispande ljudet mot blocket började bli en aning irriterande.
"Har du eller din pappa några fiender?"
"Nej jag har inga.. Men jag vet inte om pappa. Han är advokat."
"Ja det förklarar ju en del." Skrockade han och den andra började också skratta lite. Ha-Ha..
-
"Så Tara, om det behövs så får du gå till skolkuratorn." Sa rektorn när poliserna hade gått. Jag nickade ointresserat och vände blicken mot mina naglar. Jag orkar inte mer..
"En sista sak, du är ju ledare för cheerleaderna? Vi skulle behöva lite pengar till Julbalen, skulle ni kunna baka och sälja det?"
"Sure." Svarade jag bara och reste mig snabbt upp för att komma ut från det unkna rummet. Han borde använda munskölj.. Tänkte jag kritistk och gick tillbaka till klassrummet med snabba steg.
2 MÅNADER SENARE:

Äntligen hemma i Atlanta igen.
"Gubben, mat!" Ropade mamma från köket. Jag reste mig snabbt upp från soffan och bokstavligen, sprang in i köket. Jag var vrål hungrig.
"Hungrig va?" Skrattade mamma. Jag kollade surt på henne och lassade på en ruta lassange på tallriken och högg in.
"Så, ska du träffa Tara något?" Frågade hon och stoppade in ett salladsblad i munnen. Jag log stort och fick en äcklad min till svars.
"Justin, lé inte med mat i munnen." Sa hon äcklat. Jag svalde ner innehållet i munnen med lite fanta och nickade sedan.
"Ja, imorgon." Utbrast jag glatt. Hon nickade gillandes.
"Vad ska ni göra då? Det är ju ett snötäcke över hela Atlanta nu. Åka skidor eller skridskor?" Skrattade hon.
"Mamma... Åh! Men vi ska åka skidor." Hon nickade lätt och konsentrerade sig på maten igen.
-
Jag trummade snabbt med händerna på ratten.
"Taktkänsla?" Log Tara och kollade glatt på mig. Jag kollade anklagande på henne och fnös sedan.
"Bara för att du inte har någon!" Svarade jag uppnosigt. Hon gapade stort och började sedan skratta.
Hon var så söt i sina flätor. Ja, hon hade sattit upp håret i två flätor och hade en rosa tjocktröja med vita termobyxor. Som en liten barbie.
"Har någon nämnt för dig att du liknar barbie?" Kastade jag ur mig. Hon skakade surt på huvudet.
"Ja, och nu är du den... femtioelftehundrade som nämner det!" Utbrast hon surt och tickade med fingret på tinningen när hon räknade.
"Naaw! Förlåt, ers majestät!" Hon boxade lätt till mig på armen, vilket fick fjärilar att dyka upp i min mage. Vid varje vidberörning hon gav mig så kom de på besök.
Vinden blåste hårt mot mina kalla kinder. Det var fantastiskt att det äntligen var december! Snart julbal.. Det hade gått jättebra på muffins försäljningen faktiskt. Vi hade fått in 400$ faktiskt. Jag bromsade snabbt när jag hade kommit ner till backens ände och kollade upp mot backen där Justin kom nerplogandes. Det såg så roligt ut, så jag var tvungen att twit'pica.
'Going ruff bieb? @JustinBieber' Flera retweetade och frågade saker som om jag och Justin var tillsammans.
'@MitchellOFTara are you and @Justin Bieber back together??'
'Are @MitchellOFTara and @JustinBieber back 2gether? Please update moi!'
'Folks! There's nothing going on with me and biebs. Just friends ;)'
Det fick alla att lugna ner sig grovt.
"Du fotade mig inte va?" Frågade Justin andfått när han äntligen hade kommit ner för den långa backen.
"Kanske det." Skrattade jag ur mig och fick en ilsken Justin efter mig.
-
Jag tog ett hårt grepp om den varma koppen med varm choklad i sig. Vi hade gått in i klubbstugan eftersom att Justin tydligen var medlem.. Överraskande nog. Jag började gå in mot mysrummet med en speedad Justin bredvid mig, men exakt när jag hade gått in så drog han mig tillbaka och kollade upp över mig.
"Mistel." Påminde han mig. Ja, nu hade det gått tre månader sen Lucas dog, och han skulle nog inte gilla om jag var fastfrusen. Jag suckade djupt och la min fria hand på Justin's nacke.
Han kollade in i mina ögon medans han kom närmre och närmre. Nu kunde jag känna hans varma andetag och hans oregelbundna hjärtslag. Mitt hjärta hade också gått överstyr. Nu gälller det Tara.
Jag blundade mjukt och väntade på hans läppar, som kom sekunden efter. Det var som en dröm..
Yeeey! THA KISS! Finally! No more 2Night folks <3

Kapitel 33-. A Brownie makes life better!

”En pojke, Justin, kom hit med dig. Det var tur att han hittade dig.”

Justin? Var det han som hade räddat mig från samma öde som Lucas? Och den underliga drömmen.. Lucas och mamma.

”Vad tänker du på?” Frågade en röst. Det var inte doktorns. Jag kollade upp mot dörrkarmen där Justin stod med ett bandage runt armen.


JUSTIN
Tänk om hon fortfarande hatade mig? Jag tog en klunk av det varma teét och började gå mot hissen. Sjukhus gjorde mig alldeles knäpp..
Jag hade vrikat till handleden när jag bärde ut Tara, så jag hade fått ett litet bandage runt den.
När jag var utanför hennes rum hörde jag att doktorn nämnde mitt namn. Han kanske berättade vem som hade kommit hit med henne.
Jag gick och ställde mig i dörrkarmen, helt omärkbar. Tara kollade bara ner på sina fingrar och var helt tyst.
"Vad tänker du på?" Kastade jag ur mig. Hon kollade förvånat upp på mig och ett litet leénde smög sig fram, men hon stoppade det. Hennes blick fastnade på mitt bandage och hennes min förvreds av skam.
Doktorn reste sig upp och gick mot mig med ett leénde på läpparna.
"Jag lämnar er själva." Sa han. Jag log tacksamt mot honom och kramade om papperskoppen med det varma innehållet hårdare när jag satte mig ner på stolen doktorn nyss hade lämnat.
"Så du är min mystiska räddare?" Frågade hon med en gnutta ironi i rösten. Jag log smått och ryckte på axlarna.
"Jag gör bara min plikt, ma'm." Hon kollade ogillande på mig och skakade lätt på huvudet.
"Ma'm får mig att låta så gammal. Säg Tara." Skrattade hon. Jag nickade och snörpte till på munnen.
"Snälla Tara.. Jag älskar dig som bara den och är ledsen för att jag la mig i. Snälla, ge mig en andra chans!" Tårar började växa sig fram i mina ögon. En liten boll av en tår rann ner för min kind och hon stryckte utan den med sin tumme, men höll sedan kvar handen på min kind.
"Okej.. Men vänner. Jag kan inte glömma Lucas bara.." Viskade hon fram och log lite mot mig.  Jag nickade och kollade upp på henne.
"Bästa vänner." Rättade jag henne. Hon nickade långsamt och böjde sig fram och gav mig en lätt kyss på kinden.
TARA
Jag älskadce fortfarande Justin också, men jag kan bara inte. Min pojkvän har nyss dött, då kan jag inte hoppa över till en annan kille på stuts. För det första är det inte rätt och jag kan bara inte göra så mot Lucas. Och för det andra skulle jag framstå som Hora. Från Gabriel, till Justin, från Justin till Lucas, från en död Lucas till Justin.
Nej, det går inte. Jag skakade på huvudet för mig själv, men vaknade upp från mitt dagdrömmande när Justin kom in i rummet igen.
"En brownie till prinsessan!" Utbrast han glatt och räckte över papptallriken med en brownie på till mig. Jag log tacksamt mot honom innan jag tog en tugga av kakan.
"Mmm." Mumnlade jag och blundade lätt. Den smakade himmelsk.
"Var inte sjukhusmat äckligt?" Frågade Justin retsamt.
"Ha-Ha!" Jag slog till honom löst på armen och tog en klunk av vattnet som stod på bordet bredvid sängen.
-
3 DAGAR SENARE!
"Tara!" Ropade Nicole när hon fick syn på mig i skolkorridoren. Jag log stort mot henne och hon började med snabba steg springa mot mig.
"Jag har saknat dig!!!" Skrek hon i mitt öra, vilket naturligtvis gjorde väldigt ont.
"Aktaaa mitt öra!" Skrattade jag. Hon kollade snopet på mig och log stort innan hon gjorde armkrok med mig och började gå mot skåpen.
"Jag och Seth har gjort slut." Muttrade hon. Jag stannade och la huvudet lite på sné.
"Vem!?" Utbrast jag. Hon snörpte surt på munnen och kollade över axeln på mig. Jag vände mig om och där stod Seth med skolans Bitch, Miranada.
"Åh gumman. Han är inte värd dig om han tar henne över dig!"
Hon log uppskattat mot mina ord och fortsatte sedan gå.
"Vi ska till aulan, för att ha en tyst minut åt Lucas. Vi väntade tills du skulle komma tillbaka innan vi hade den." Viskade hon ledsamt. Jag svalde hårt och nickade.
"Kom då."
-
Några hade tillochmed stått och gråtit under den tysta minuten. De kände inte ens Lucas, det var det som gjorde mig mest sur..
Alla elever hade fått gå tillbaka till sina klassrum nu för att ha lektioner. Jag satte mig ner på min plats och tog upp bökerna men blev stoppad av rektorn som kom in.
"Tara, kom jag vill prata med dig." Vad var det nu då?
Tänk om hon fortfarande hatade mig? Jag tog en klunk av det varma teét och började gå mot hissen. Sjukhus gjorde mig alldeles knäpp..
Jag hade vrikat till handleden när jag bärde ut Tara, så jag hade fått ett litet bandage runt den.
När jag var utanför hennes rum hörde jag att doktorn nämnde mitt namn. Han kanske berättade vem som hade kommit hit med henne.
Jag gick och ställde mig i dörrkarmen, helt omärkbar. Tara kollade bara ner på sina fingrar och var helt tyst.
"Vad tänker du på?" Kastade jag ur mig. Hon kollade förvånat upp på mig och ett litet leénde smög sig fram, men hon stoppade det. Hennes blick fastnade på mitt bandage och hennes min förvreds av skam.
Doktorn reste sig upp och gick mot mig med ett leénde på läpparna.
"Jag lämnar er själva." Sa han. Jag log tacksamt mot honom och kramade om papperskoppen med det varma innehållet hårdare när jag satte mig ner på stolen doktorn nyss hade lämnat.
"Så du är min mystiska räddare?" Frågade hon med en gnutta ironi i rösten. Jag log smått och ryckte på axlarna.
"Jag gör bara min plikt, ma'm." Hon kollade ogillande på mig och skakade lätt på huvudet.
"Ma'm får mig att låta så gammal. Säg Tara." Skrattade hon. Jag nickade och snörpte till på munnen.
"Snälla Tara.. Jag älskar dig som bara den och är ledsen för att jag la mig i. Snälla, ge mig en andra chans!" Tårar började växa sig fram i mina ögon. En liten boll av en tår rann ner för min kind och hon stryckte utan den med sin tumme, men höll sedan kvar handen på min kind.
"Okej.. Men vänner. Jag kan inte glömma Lucas bara.." Viskade hon fram och log lite mot mig.  Jag nickade och kollade upp på henne.
"Bästa vänner." Rättade jag henne. Hon nickade långsamt och böjde sig fram och gav mig en lätt kyss på kinden.
Jag älskadce fortfarande Justin också, men jag kan bara inte. Min pojkvän har nyss dött, då kan jag inte hoppa över till en annan kille på stuts. För det första är det inte rätt och jag kan bara inte göra så mot Lucas. Och för det andra skulle jag framstå som Hora. Från Gabriel, till Justin, från Justin till Lucas, från en död Lucas till Justin.
Nej, det går inte. Jag skakade på huvudet för mig själv, men vaknade upp från mitt dagdrömmande när Justin kom in i rummet igen.
"En brownie till prinsessan!" Utbrast han glatt och räckte över papptallriken med en brownie på till mig. Jag log tacksamt mot honom innan jag tog en tugga av kakan.
"Mmm." Mumnlade jag och blundade lätt. Den smakade himmelsk.
"Var inte sjukhusmat äckligt?" Frågade Justin retsamt.
"Ha-Ha!" Jag slog till honom löst på armen och tog en klunk av vattnet som stod på bordet bredvid sängen.
-
3 DAGAR SENARE!
"Tara!" Ropade Nicole när hon fick syn på mig i skolkorridoren. Jag log stort mot henne och hon började med snabba steg springa mot mig.
"Jag har saknat dig!!!" Skrek hon i mitt öra, vilket naturligtvis gjorde väldigt ont.
"Aktaaa mitt öra!" Skrattade jag. Hon kollade snopet på mig och log stort innan hon gjorde armkrok med mig och började gå mot skåpen.
"Jag och Seth har gjort slut." Muttrade hon. Jag stannade och la huvudet lite på sné.
"Vem!?" Utbrast jag. Hon snörpte surt på munnen och kollade över axeln på mig. Jag vände mig om och där stod Seth med skolans Bitch, Miranada.
"Åh gumman. Han är inte värd dig om han tar henne över dig!"
Hon log uppskattat mot mina ord och fortsatte sedan gå.
"Vi ska till aulan, för att ha en tyst minut åt Lucas. Vi väntade tills du skulle komma tillbaka innan vi hade den." Viskade hon ledsamt. Jag svalde hårt och nickade.
"Kom då."
-
Några hade tillochmed stått och gråtit under den tysta minuten. De kände inte ens Lucas, det var det som gjorde mig mest sur.. Tårar rann ner för mina kinder medans alla satt där tysta.
Tumblr_lo1mzhfom11qmbx4jo1_500_large
Alla elever hade fått gå tillbaka till sina klassrum nu för att ha lektioner. Jag satte mig ner på min plats och tog upp bökerna men blev stoppad av rektorn som kom in.
"Tara, kom jag vill prata med dig." Vad var det nu då?
Muhuhuhhu!

Ska jag? O.o

Tja alla! ;D Haha ^^
Ska jag skriva ett till kapitel eller ej? Tror inte jag hinner med tanke på min barnvaktsplikt och att de snart kommer hem. Hmm.. 12 SNABBA kommentarer så skriver jag mer!
XOXO
3057581337_1_3_t0xeaphe_large

Kapitel 32-. Fire


”Jävla idioter..” Muttrade jag och stängde igen dörren. För varje litet steg jag tog så droppade det mer och mer vatten ner på golvet.

Jag gick in i badrummet och drog av mig mina blöta kläder och drog på mig min one piece. Jag orkade inte bry mig om att torka håret, så det droppade ner vatten på dräkten och golvet.

När jag la mig ner i sängen igen ringde mobilen. Great..

”Hallå?” Mumlade jag trött fram.

”Hej älskling. Har du ätit något?” Bara pappa.. Jag suckade högt och satte mig upp i sängen och kliade mig långsamt i hårbotten.

”Ja pappa.. Jag har ätit både soppa och jordgubbar.” Svarade jag. Jag kunde höra hur han lungt andades ut.

”Bra. Men jag måste tillbaka till arbetet nu Älskar dig!”

”Älskar dig också pappa. Bye.” Han la på och jag la mig ner igen. Åhh, vad ska jag nu göra? 100 Tills det är kväll typ..

-

Jag drog upp datorn från golvet upp i mitt knä och satte på mig mina hörlurar.

‘Put your hearts up’ dunkade i mina öron så jag hörde inte när det knackade på dörren. Jag koncentrerade mig på musiken och stängde av när jag kände en törst  sprida sig i min mun. måste dricka... Tänkte jag lungt och gick ut genom dörren.

”Hej Tara!” Sa en läskig röst och allt blev svart.

”Ska vi skate’a?” Föreslog Caitilin. Jag nickade gillande och reste mig upp från soffan. De slog följe av mig till hallen där vi tog tre skateboard’s och lämnade det stora huset.

”Kom.” Sa jag och började åka i riktning mot Tara’s hus. Men det visste ju inte de om. Vinden ven i mitt hår och det kändes som om det gick snabbare och snabbare. Världens skönaste känsla.

”Justin sakta ner!” Ropade Chris bakom mig. Jag stannade och vände mig om. De var minst tio meter bakom mig, vilket fick mig att skratta till.

”Komigen nu latmaskar!” Ropade jag och vinkade lätt med armen vilket fick de att frusta till.

-

När vi var ett kvarter bort från Tara’s hus såg jag rök slingor.

”Vad är det där?” Frågade jag och stannade.

”Det ser ut som om det brinner.” Svarade caitilin chokat. Det var Tara’s hus..  Jag tryckte undan skate-boarden och började springa istället utan att bry mig om Caitilin och Chris röster bakom mig.

Tara var allt som gällde nu.. mitt livs kärlek var i fara. Det kunde inte vara det. När jag kom dit såg jag Tara’s hus stå i brand.

Åhnej! Jag sprang och sprang, snabbare och snabbare för varje sekund som gick. När jag var framme slet jag upp dörren och sprang in bland röken.  På övervåningen såg jag Tara ligga, helt medvetslös. Jag drog upp min t-shirt över munnen och näsan när jag sprang upp.

”Tara!” Skrek jag och försökte skaka liv i henne, men det var omöjligt. Jag lyfte upp henne i min famn och sprang snabbt ut där Chris och Caitilin stod omedvetna om vad som hade hänt.

”RING 911!” Röt jag och la ner Tara i det kalla gräset.

”Nu!” Fortsatte jag när ingen gjorde något. Chris fiskade upp sin mobil ur fickan och slog in ett nummer och tryckte den sedan mot örat och började babbla med tanten som hade svarat.

”komigen nu Tara.. Vakna!” Skrek jag och började pumpa på hennes bröst utan resultat. Tårarna brände i ögonvrån men jag drog bara bort de. Gråt inte Justin! Tänkte jag för mig själv, men det gick inte. Det kom fler och fler tårar som droppade ner på Tara’s svarta kind.

Ambulans och brandbils syrener lät högt över området och det kom fram tre Ambulans-män och drog upp Tara på en bår.

”Neej!” Grät jag men de drog bara bort mig från henne. Men tillsist så tog en mig i handen och sa att jag fick följa med.

Jag satte mig ner i ambulansen och kramade om Tara’s orörliga hand.

”Lämna mig inte baby..” Viskade jag tyst för mig själv. Ambulans killen var fullt upptagen med att få igång hennes hjärta för att bry sig om mig.

*Jag var på en äng. Lucas stod framför mig med en vit skjorta. Jag log stort mot honom och började springa mot honom.

Men precis när jag skulle slänga armarna runt honom försvann han och jag hamnade i en öken. Va? Vad var det som hände egentligen..?

När jag vände mig om stod mamma där.

Min mamma... som hade lämnat mig helt ensam med alla städerskor och kockerskor. Och med pappa.

”Mamma!” Utbrast jag och kollade misstroget på henne. Var det verkligen min mamma?

”Tara, varför bryr du dig?! Sluta bry dig om allt, kan du bara glömma mig och ha det bra med din pappa? Han gör det bästa med allt och jag har det bra som jag har det med Lucy och Sebastian. Vakna upp nu!” Röt hon och började springa mot mig i en form av en demon. Ett gällt skri flög ur min mun och allt blev svart.*

-

När jag slog upp ögonen möttes jag av en doktor.

”Hej där.” Viskade han och log stort mot mig. ”Jag gissade på att du skulle vakna nu.”

”Vart är jag?” Frågade jag och kollade mig runt omkring. Det var sladdar intryckta i mina armar och en apparat som mätte mina hjärtslag bredvid sängen.

”Du är på sjukhuset.. Du var med om en brand och fick ett hårt slag i bakhuvudet. Det är ett under att du lever egentligen. God bless.”

Jag kollade fortfarande bekymrande på honom.

”Hur kom jag hit?” Frågade jag igen. Han la en pärm under armen och satte sig ner på en stol vid sängens ände.

”En pojke, Justin, kom hit med dig. Det var tur att han hittade dig.”

Justin? Var det han som hade räddat mig från samma öde som Lucas? Och den underliga drömmen.. Lucas och mamma.

”Vad tänker du på?” Frågade en röst. Det var inte doktorns. Jag kollade upp mot dörrkarmen där Justin stod med ett bandage runt armen.


DUM, DUM,DUUUUM! Haha, nej men inget kollage för att en tjej inte gjorde en sak (Ingen av er!)

 



Kapitel 31-. Zombie- PART.1

"Ni kan nu komma fram och lämna era blommor" Ropade prästen ut genom kyrkan. Lucas mamma och små syskon reste sig upp och stod kvar ett bra tag vid kistan och grät. Sen  var det min tur. Jag slet av mig halsbandet och la det på kistan och slängde den en kyss.
"Jag älskar dig." Viskade jag tyst och gick därifrån. Längst bak i kyrkan kunde jag skymta en person. Justin.
TARA
Pappa hade åkt till jobbet och skulle sova på hotell i två nätter. Därav bil händelsen fick jag stanna hemma. Kockerskan kom in med en skål med soppa och stannade kvar tills jag hade sörplat i mig det. Såfort hon hade gått sprang jag in på toaletten och spydde upp det. Mat och min mage var inte så bra kompisar just nu..
-
Mobilen vibrerade och mina ögonlock fladdrade till. Vem sms:ar nu? Klockan är ju bara 11 på morgonen.
Jag plockade upp mobilen från golvet och låste sedan upp den. Från Justin.. Det förvånade mig inte.
'Snälla, kan vi prata?' När skulle han ge upp? Aldrig verkade det som.
'Visst.. Kom då.' Skrev jag och sekunden senare plingade det på dörren. Jag hörde röster nedifrån och sekunden senare kom Justin in i mitt rum med rynkad näsa.
"Det luktar död här." Muttrade han och satte sig ner i fotöljen.
"Gå om du klagar." Väste jag tillbaka och drog en hand genom mitt fettiga hår.
"Så du ville prata?" Fortsatte jag, inte lika grotesk och sur.
"Snälla förlåt mig!" Utbrast han och kollade på mig med en ledsen mig.
"Varför?" Han kliade sig på armen.
"För att jag saknar dig!"
"Det är inte tillräckligt bra argument för mig att förlåta dig."
Han suckade djupt och en tår rann ner för hans rosenskära kind. Han var så onaturligt vacker på ett sätt..
"Snälla Tara.. Jag saknar dig och älskar dig av allt! Du är mitt liv. Allt är hopplöst utan dig.. Snälla kom tillbaka till mig!" Nu blev jag riktigt förbannad.
"Jag har nyss blivit av med min pojkvän och du vill att vi två ska bli tillsammans?!" Röt jag. Han ryggade undan och kollade ledsamt på mig vilket fick mig att lugna ner mig en aning.
"Jag får tänka på saken Justin." Han pustade ut och reste sig upp. Innan han började gå drog han upp byxorna en aning.
"Let me now." Viskade han och gick mot dörren.
"Du kommer bli den första." Svarade jag och tryckte på tv:n när han hade lämnat rummet. Huh!
JUSTIN
Hon hade nästan godkänt min ursäkt, vilket var skönt. Jag hoppade i bilen och körde hemmåt. Ingen var hemma när jag kom in. Just vad jag behövde.
-
Mobilen började ringa i min jackficka. Jag sprang till hallen och svarade snabbt när jag hade fått upp den i mitt grepp.
"Hallå?"  Andades jag ut. Jag kunde höra ett välbekant fnitter i andra änden. Vem var det?
"Hallå? Vem är du?" Frågade jag. Tjejen andades ut och det ringde på dörren sekunden senare.
Pappa hade åkt till jobbet och skulle sova på hotell i två nätter. Därav bil händelsen fick jag stanna hemma. Kockerskan kom in med en skål med soppa och stannade kvar tills jag hade sörplat i mig det. Såfort hon hade gått sprang jag in på toaletten och spydde upp det. Mat och min mage var inte så bra kompisar just nu..
-
Mobilen vibrerade och mina ögonlock fladdrade till. Vem sms:ar nu? Klockan är ju bara 11 på morgonen.
Jag plockade upp mobilen från golvet och låste sedan upp den. Från Justin.. Det förvånade mig inte.
'Snälla, kan vi prata?' När skulle han ge upp? Aldrig verkade det som.
'Visst.. Kom då.' Skrev jag och sekunden senare plingade det på dörren. Jag hörde röster nedifrån och sekunden senare kom Justin in i mitt rum med rynkad näsa.
"Det luktar död här." Muttrade han och satte sig ner i fotöljen.
"Gå om du klagar." Väste jag tillbaka och drog en hand genom mitt fettiga hår.
"Så du ville prata?" Fortsatte jag, inte lika grotesk och sur.
"Snälla förlåt mig!" Utbrast han och kollade på mig med en ledsen mig.
Tumblr_m10ek4zh7y1qhft5ko1_500_large
"Varför?" Han kliade sig på armen.
"För att jag saknar dig!"
"Det är inte tillräckligt bra argument för mig att förlåta dig."
Han suckade djupt och en tår rann ner för hans rosenskära kind. Han var så onaturligt vacker på ett sätt..
"Snälla Tara.. Jag saknar dig och älskar dig av allt! Du är mitt liv. Allt är hopplöst utan dig.. Snälla kom tillbaka till mig!" Nu blev jag riktigt förbannad.
"Jag har nyss blivit av med min pojkvän och du vill att vi två ska bli tillsammans?!" Röt jag. Han ryggade undan och kollade ledsamt på mig vilket fick mig att lugna ner mig en aning.
"Jag får tänka på saken Justin." Han pustade ut och reste sig upp. Innan han började gå drog han upp byxorna en aning.
"Let me now." Viskade han och gick mot dörren.
"Du kommer bli den första." Svarade jag och tryckte på tv:n när han hade lämnat rummet. Huh!
Hon hade nästan godkänt min ursäkt, vilket var skönt. Jag hoppade i bilen och körde hemmåt. Ingen var hemma när jag kom in. Just vad jag behövde.
-
Mobilen började ringa i min jackficka. Jag sprang till hallen och svarade snabbt när jag hade fått upp den i mitt grepp.
"Hallå?"  Andades jag ut. Jag kunde höra ett välbekant fnitter i andra änden. Vem var det?
"Hallå? Vem är du?" Frågade jag. Tjejen andades ut och det ringde på dörren sekunden senare.

Handen skakade långsamt. Vem var den mystiska tjejen egentligen? Jag öppnade dörren långsamt och möttes av Caitilin’s stora leénde.

”Caitilin! Du skrämde mig!” Utbrast jag anklagande.  Hon la en hand på min axel och skrattade till.

”Justin, alltid lika lättskrämd. Christian, du kan komma nu!” Ropade hon över axeln och Chris dök upp bakom henne med ett bländande leénde på läpparna.

”Hey bro’.” Log han och vi gjorde våran hand-shake.

”Kom in!” Kom jag på, vi kunde ju inte stå här hela tiden. De log tacksamt mot mig och klev in i hallen.

”Vi trodde vi skulle dö där!” Sa Chris ironiskt. Caitilin fnittrade till och jag slog till honom löst på armen.


Kockerskan hade kommit upp med en tallrik jordgubbar. Undra vart hon hade fått tag i de.. Det var ju knapp säsong.

 

Men nu var jag helt ensam i vårt stora hus.. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag reste mig långsamt upp i sängen. Helst ville jag inte, jag menar, att ligga i sängen var min fritids syssla just nu. Men plingade det på dörren var jag ju tvungen att gå och öppna. Trappan knarrade lätt när jag tog ett steg. När jag var framme vid dörren öppnade jag den och fick en kaskad av kallt vatten över mig. Jag tjöt högt till och gnuggade vattnet ur ögonen för att se vem det var som hade kastat det över mig. När jag öppnade ögonen var det ingen där.

”Jävla idioter..” Muttrade jag och stängde igen dörren. För varje litet steg jag tog så droppade det mer och mer vatten ner på golvet.

Jag gick in i badrummet och drog av mig mina blöta kläder och drog på mig min one piece. Jag orkade inte bry mig om att torka håret, så det droppade ner vatten på dräkten och golvet.

När jag la mig ner i sängen igen ringde mobilen. Great.. 

Fortsätt såhär! :D


Kapitel 30-. Funeral

"Jo, det är så att Lucas. Han var med om en bilolycka. Han kundes tyvärr inte räddas älskling." Viskade pappa och damen brast ut i gråt igen. Nej, inte Lucas! Jag kollade rakt ut och sedan på pappa innan jag skrek högt.
"NEEEEEEEEEJ!" Tårarna började rinna och allt blev svart.
Justin
Jag vaknade av att mobilen ringde bredvid mig. Eftersom att jag låg på golvet måste jag ha somnat här.
"Hallå?" Svarade jag lätt. Personen andades ut.
"Hej Justin.. Det är Jake, Tara's pappa."
"Ja, jag vet.. Har det hänt Tara något?" Jag satte mig käpprakt upp. Jag kunde höra hur han satte sig ner.
"Nej, eller hon är helt förstörd." Viskade han. En sten hamnade i min hals. Såklart hon var! Det var ju jag som hade förstört henne.
"Vad har hänt?" Frågade jag oskyldigt med tjock röst.
"Lucas, han blev påkörd av en bil.. Han överlevde tyvärr inte.." Hans ord kunde inte vara sanna. NEJ!
Jag tappade mobilen och satte mig ner i soffan. Inte min syssling Lucas.. Neej!
"Justin?" Hörde jag från mobilen som låg på golvet. Jag tog upp den igen och mumlade fram ett 'Ja'.
"Vi ska ha begravning imorgon.. Om du vill komma?" Skulle jag klara av det?
"Jag vet inte. Men jag måste dra. Hej då Mr.Mitchell." Jag la på och la mig ner i soffan. Hur kunde detta ha hänt? Det var mitt fel.. Allt var mitt fel! Om jag inte hade varit så dum, skulle han inte ha sprungit ut och sen blivit påkörd! Justin, du är hemsk och borde inte leva!
TARA
Joy kollade upp på mig från madrassen och satte sig genast i sängen vid mitt huvud
"Vad har hänt? Tara!" Hon skakade hårt om mig vilket fick mig att kolla in i hennes ögon och bilda ögonkontakt.
"Lucas... Död." Viskade jag fram och små stumma tårar började rinna ner för mina röda kinder.
"Åh!" Utbrast hon och kramade länge om mig.  Stackars Joy..
-
"Ta hand om dig!" Sa hon ödmjukt innan hon lämnade mitt rum. Pappa hade betalat en flygresa hem till L.A åt henne så hon skulle slippa det här. Jag nickade och kollade rakt upp i taket. Jag orkade ingenting. Hela min kropp var alldeles lealös.. Pappa kom in flera omgånger med mat, filmer eller bara vatten men jag tog inte mot någonting. Jag bara låg där som en död fågel. Men det var jag ju också. Lucas var en del av mig. Han var borta, då var jag lika borta så.
Det började närma sig kväll när jag ens drack lite vatten och sen somnade för den stora begravningen imorgon.
Pappa kom upp och väckte mig lätt. Jag bara reste mig upp, tog på mig en svart klänning, svarta pumps och satte upp mitt blonda hår i en bulle mitt på huvudtoppen.
"Ska du inte äta?" Frågade pappa oroligt när jag kom ner till köket. Jag skakade bara på huvudet och började pilla på hjärthalsbandet jag hade fått av Lucas. Inristat i det lilla hjärtat stod det en liten text.
'You and me. Forever.'
Forever hade blivit en liten stund. Tårar började rinna igen med slutade snabbt. Påvägen till begravningen kollade jag ut i den svarta tunneln vi nu åkte in. Jag mötte min hemska spegelbild. Mina ögon var röda, likaså mina kinder. Mina käkben hade börjat sticka ut lite och jag var likblek. Om det inte var för pappa skulle jag ta livet av mig för att få vara med Lucas igen.
-
"Ni kan nu komma fram och lämna era blommor" Ropade prästen ut genom kyrkan. Lucas mamma och små syskon reste sig upp och stod kvar ett bra tag vid kistan och grät. Sen  var det min tur. Jag slet av mig halsbandet och la det på kistan och slängde den en kyss.
"Jag älskar dig." Viskade jag tyst och gick därifrån. Längst bak i kyrkan kunde jag skymta en person. Justin.Justin

Jag vaknade av att mobilen ringde bredvid mig. Eftersom att jag låg på golvet måste jag ha somnat här.
"Hallå?" Svarade jag lätt. Personen andades ut.
"Hej Justin.. Det är Jake, Tara's pappa."
"Ja, jag vet.. Har det hänt Tara något?" Jag satte mig käpprakt upp. Jag kunde höra hur han satte sig ner.
"Nej, eller hon är helt förstörd." Viskade han. En sten hamnade i min hals. Såklart hon var! Det var ju jag som hade förstört henne.
"Vad har hänt?" Frågade jag oskyldigt med tjock röst.
"Lucas, han blev påkörd av en bil.. Han överlevde tyvärr inte.." Hans ord kunde inte vara sanna. NEJ!
Jag tappade mobilen och satte mig ner i soffan. Inte min syssling Lucas.. Neej!
"Justin?" Hörde jag från mobilen som låg på golvet. Jag tog upp den igen och mumlade fram ett 'Ja'.
"Vi ska ha begravning imorgon.. Om du vill komma?" Skulle jag klara av det?
"Jag vet inte. Men jag måste dra. Hej då Mr.Mitchell." Jag la på och la mig ner i soffan. Hur kunde detta ha hänt? Det var mitt fel.. Allt var mitt fel! Om jag inte hade varit så dum, skulle han inte ha sprungit ut och sen blivit påkörd! Justin, du är hemsk och borde inte leva!
Joy kollade upp på mig från madrassen och satte sig genast i sängen vid mitt huvud
"Vad har hänt? Tara!" Hon skakade hårt om mig vilket fick mig att kolla in i hennes ögon och bilda ögonkontakt.
"Lucas... Död." Viskade jag fram och små stumma tårar började rinna ner för mina röda kinder.
Tumblr_lm3bpjkowe1qdlh6xo1_500_large
"Åh!" Utbrast hon och kramade länge om mig.  Stackars Joy..
-
"Ta hand om dig!" Sa hon ödmjukt innan hon lämnade mitt rum. Pappa hade betalat en flygresa hem till L.A åt henne så hon skulle slippa det här. Jag nickade och kollade rakt upp i taket. Jag orkade ingenting. Hela min kropp var alldeles lealös.. Pappa kom in flera omgånger med mat, filmer eller bara vatten men jag tog inte mot någonting. Jag bara låg där som en död fågel. Men det var jag ju också. Lucas var en del av mig. Han var borta, då var jag lika borta så.
Det började närma sig kväll när jag ens drack lite vatten och sen somnade för den stora begravningen imorgon.

Pappa kom upp och väckte mig lätt. Jag bara reste mig upp, tog på mig en svart klänning, svarta pumps och satte upp mitt blonda hår i en bulle mitt på huvudtoppen.
"Ska du inte äta?" Frågade pappa oroligt när jag kom ner till köket. Jag skakade bara på huvudet och började pilla på hjärthalsbandet jag hade fått av Lucas. Inristat i det lilla hjärtat stod det en liten text.
'You and me. Forever.'
Forever hade blivit en liten stund. Tårar började rinna igen med slutade snabbt. Påvägen till begravningen kollade jag ut i den svarta tunneln vi nu åkte in. Jag mötte min hemska spegelbild. Mina ögon var röda, likaså mina kinder. Mina käkben hade börjat sticka ut lite och jag var likblek. Om det inte var för pappa skulle jag ta livet av mig för att få vara med Lucas igen.
-
"Ni kan nu komma fram och lämna era blommor" Ropade prästen ut genom kyrkan. Lucas mamma och små syskon reste sig upp och stod kvar ett bra tag vid kistan och grät. Sen  var det min tur. Jag slet av mig halsbandet och la det på kistan och slängde den en kyss.
"Jag älskar dig." Viskade jag tyst och gick därifrån. Längst bak i kyrkan kunde jag skymta en person. Justin.
Begravningar.. Alltid så dramatiska :( Minst 7 KOMMENTARER innan nästa kapitel! :D

Kapitel 29-. Mistery Women

JUSTIN
Jag fick in i vardagsrummet med händerna på nacken. Där satt Lucas med besviken min.
"Jag trodde du hade förändrats..." Viskade han lidsamt och reste sig upp. Jag tog tag i hans hand men han ryckte den mot sig och blängde riktigt surt på mig.
"Ring mig inte. Eller kontakta inte mig eller Tara. Nånsin!" Röt han och lämnade mig i mitt stora hus. Hur kan du vara så dum att du lät de tre personerna som betydde mest glida genom dina fingrar Justin. Duktigt, riktigt duktigt!
TARA
Hjärtat bultade hårt mot mitt bröst. Var kan hon vara? Jag fortsatte springa tills jag såg henne springa åt centrum. Jag tog sats och sprang det fortaste jag kunde tills jag hade hunnit ikapp.
"Joy! Sluta!" Pustade jag ut och hon stannade och kollade på mig med stora ögon.
"Jag hatar honom! Jag som trodde Justin Bieber hade ett hjärta!" Grät hon ut. Jag drog in henne i min famn och lät henne bara gråta. Det behöver man ibland.
-
"Vart ska jag nu sova?" Frågade hon med hickan i halsen. Jag fnittrade till och la en arm runt hennes axlar.
"Hos mig!" Hon log stort och kramade om mig mjukt.
"Tack." Viskade hon mot min axel. Jag nickade och stannade när vi hade kommit fram till Justin's hus.
"Jag kan inte gå in.." Mumlade hon tyst. Jag kollade upp mot det stora huset och sedan på henne.
"Jag går in." Innan hon hann invända hade jag redan gått in. Jag ropade ett lätt 'Hallå' och fick en snyftning till svars. Jag gick in i vardagsrummet där Justin satt med ansiktet i sina händer. Jag la en hand på min midja och harklade mig ordentligt. Han kollade upp med röda svullna ögon.
"Snälla Tara-.." Jag avbröt honom.
"Vart är Joy's saker?" Frågade jag bestämt och kollade ner på mina naglar som var ljusrosa färgade.
"Vart är hon?" Frågade han oroligt och hoppade upp från golvet. Jag la två händer mot hans bröst och tryckte honom tillbaka.
"Hon vill inte träffa dig just nu. Jag tar hennes saker och går!" Han kollade rakt in i mina ögon, men jag avbröt ögonkontakten och tog hennes väska oc gick ut mot dörren igen. När jag skulle gå ut hörde jag Justin ropa på mig.
"Säg att jag är ledsen?" Det lät som en fråga, så jag skakade bara på huvudet.
"Du borde säga det själv, men det kommer inte hjälpa." Jag smällde igen dörren och gick ut till Joy igen.
-
När jag vaknade låg Joy fortfarande och sov, och jag hörde röster från nedre planet. Det var pappas och en kvinnas. Hon grät. Var det Pattie? Nej.. Jag smög ut genom dörren och kollade ner till köket där pappa och en mörkhårig kvinna satt. Kvinnan grät.
"Jag är hemskt..-" Började pappa men avbröt sig när han såg mig.
"Tara, kom!" Sa han med ledsen röst. Något hade hänt. Något riktigt, riktigt dåligt. Pappas röst lät bara såhär när det hade hänt något.
"Vad har hänt?" Frågade jag när jag hade kommit ner till bordet. Kvinnan kollade på mig med utkletad maskara under ögonen.
"Jo, det är så att Lucas. Han var med om en bilolycka. Han kundes tyvärr inte räddas älskling." Viskade pappa och damen brast ut i gråt igen. Nej, inte Lucas! Jag kollade rakt ut och sedan på pappa innan jag skrek högt.
"NEEEEEEEEEJ!" Tårarna började rinna och allt blev svart.
INGET KOLLAGE

"Vad synd, jag älskar inte dig!" Skrek jag och lämnade badrummet. När jag öppnade dörren stod Joy där, med rödsprängda ögon.
"Hejdå." Pep hon till och sprang snabbt ut genom dörren. Jag vände mig om mot Justin och kollade anklagande mot honom.
"Lyckat!" Väste jag innan jag sprang efter Joy.
Jag fick in i vardagsrummet med händerna på nacken. Där satt Lucas med besviken min.
"Jag trodde du hade förändrats..." Viskade han lidsamt och reste sig upp. Jag tog tag i hans hand men han ryckte den mot sig och blängde riktigt surt på mig.
"Ring mig inte. Eller kontakta inte mig eller Tara. Nånsin!" Röt han och lämnade mig i mitt stora hus. Hur kan du vara så dum att du lät de tre personerna som betydde mest glida genom dina fingrar Justin. Duktigt, riktigt duktigt!
3075644435_1_3_mloggpuq_large
Hjärtat bultade hårt mot mitt bröst. Var kan hon vara? Jag fortsatte springa tills jag såg henne springa åt centrum. Jag tog sats och sprang det fortaste jag kunde tills jag hade hunnit ikapp.
"Joy! Sluta!" Pustade jag ut och hon stannade och kollade på mig med stora ögon.
"Jag hatar honom! Jag som trodde Justin Bieber hade ett hjärta!" Grät hon ut. Jag drog in henne i min famn och lät henne bara gråta. Det behöver man ibland.
-
"Vart ska jag nu sova?" Frågade hon med hickan i halsen. Jag fnittrade till och la en arm runt hennes axlar.
"Hos mig!" Hon log stort och kramade om mig mjukt.
"Tack." Viskade hon mot min axel. Jag nickade och stannade när vi hade kommit fram till Justin's hus.
"Jag kan inte gå in.." Mumlade hon tyst. Jag kollade upp mot det stora huset och sedan på henne.
"Jag går in." Innan hon hann invända hade jag redan gått in. Jag ropade ett lätt 'Hallå' och fick en snyftning till svars. Jag gick in i vardagsrummet där Justin satt med ansiktet i sina händer. Jag la en hand på min midja och harklade mig ordentligt. Han kollade upp med röda svullna ögon.
"Snälla Tara-.." Jag avbröt honom.
"Vart är Joy's saker?" Frågade jag bestämt och kollade ner på mina naglar som var ljusrosa färgade.
"Vart är hon?" Frågade han oroligt och hoppade upp från golvet. Jag la två händer mot hans bröst och tryckte honom tillbaka.
"Hon vill inte träffa dig just nu. Jag tar hennes saker och går!" Han kollade rakt in i mina ögon, men jag avbröt ögonkontakten och tog hennes väska oc gick ut mot dörren igen. När jag skulle gå ut hörde jag Justin ropa på mig.
"Säg att jag är ledsen?" Det lät som en fråga, så jag skakade bara på huvudet.
"Du borde säga det själv, men det kommer inte hjälpa." Jag smällde igen dörren och gick ut till Joy igen.
-
När jag vaknade låg Joy fortfarande och sov, och jag hörde röster från nedre planet. Det var pappas och en kvinnas. Hon grät. Var det Pattie? Nej.. Jag smög ut genom dörren och kollade ner till köket där pappa och en mörkhårig kvinna satt. Kvinnan grät.
"Jag är hemskt..-" Började pappa men avbröt sig när han såg mig.
"Tara, kom!" Sa han med ledsen röst. Något hade hänt. Något riktigt, riktigt dåligt. Pappas röst lät bara såhär när det hade hänt något.
"Vad har hänt?" Frågade jag när jag hade kommit ner till bordet. Kvinnan kollade på mig med utkletad maskara under ögonen.
"Jo, det är så att Lucas. Han var med om en bilolycka. Han kundes tyvärr inte räddas älskling." Viskade pappa och damen brast ut i gråt igen. Nej, inte Lucas! Jag kollade rakt ut och sedan på pappa innan jag skrek högt.
"NEEEEEEEEEJ!" Tårarna började rinna och allt blev svart.
Tumblr_lzuvkgsvga1r0uzw8o1_500_large

Neej! Han är dööd! ;(


Kapitel 29-. Home to A.T.L-PART.2

'Jag såg dig.. Snälla undvik inte mig. Vi kan väll fortfarande vara vänner?' Stod det. Ilskan bubblade upp inom mig och jag klickade på svara.
'Nej.' Skrev jag bara och döpte om honom till 'Äckel, svara INTE!' innan jag la tillbaka mobilen på nattduksbordet och lätt mig drukna in i drömmarnas värld.
TARA
Precis vad som behövdes.. Justin hade kontaktat Lucas, för att de två skulle 'återförenas' på vår en-månads-dag!!!
Jag pillade på min muffin och kollade surt upp på Justin och hans fåniga flickvän, som bara satt med ett stort fult leénde hela tiden. Man ville ju bara slappa till henne.. Jag stoppade ner mina händer i jackfickorna för att hindra mig själv från att göra det.
"Så, vänner?" Skrattade Justin och Lucas i mun på varandra. De nickade tillochmed samtidigt. Toppen! Tänkte jag sarkastiskt och glodde på Justin men kollade sedan bort. Jag kunde fortfarande känna hans blick bränna mot min kind. Obekväm stämmning. Jag tog upp en hand ur fickan och tog en klunk av min latte. Jag hatade kaffe, men Justin hade beställt allt, så jag fick en vaniljmuffins och en latte. Av alla dryker som fanns på cafeét fick jag en LATTE!
-
"Ska vi dra hem till mig?" Frågade Justin glatt när vi kom ut från biografen. Ja, Justin hade hyrt en av biosalongerna och nu skulle vi hem till honom.
Jag suckade högt och himlade med ögonen, vilket fick mig att dra åt mig alla blickar.
"Jag har ont i huvudet." Ursäktade jag mig. Justin flinade mot Lucas.
"Jag har huvudvärkstabletter och en säng." Såklart. Han hade ju inte alls tappat sina känslor om mig. Joy kollade oroligt på Justin. Alla här fattade ju att den här dagen var pågrund av mig.
Stackars Joy, det säger jag bara.. Den stackars flickan blir ju förfan utnyttjad av honom!
"Fine." Muttrade jag och hoppade in i den svarta bilen som stod och väntade på oss. Joy trängde sig in bredvid mig med ett smalt streck till leénde. Vart hade det tagit vägen?
"Hey!" Försökte jag, för att få henne på andra tankar än Justin. Hon kollade misstroget på mig.
"Jag trodde du hatade mig.. Med din blick.. " Suckade hon ur sig.
Jag skakade hastigt på huvudet.
"Nejdå! Jag känner dig knappt. Jag heter Tara Mitchell!" Hälsade jag glatt och räckte över min hand. Justin och Lucas pratade om något helt ointressant. Men de hördes fortfarande.
"Joy Parkinson!" Svarade hon och kramade om min hand med samma leénde som förut. Jag pustade försiktigt ut. Jag hade fått henne på andra tankar.
JUSTIN
Jag kunde inte släppa henne! Hon var överallt. I samma rum, i mina tankar och mitt hjärta. Justin, du har ju Joy! Sa en röst medans en annan sa att jag skulle svika Joy och Lucas, och försöka få tillbaka Tara. Men jag kunde inte! Jag var inte sån..
"Ska vi kolla på film?" Frågade Joy glatt. Jag fuktade mina läppar och gav Tara en blick innan jag kollade på Joy igen.
"Sure, vilken vill ni se?" Frågade jag och satte mig på huk bredvid filmhyllan. Jag drog försiktigt med fingrarna över filmernas ryggar och drog ut 'The Day After Tomorrow' och höll prövande upp den. Joy och Lucas nickade, då var det bara Tara kvar. Hon kollade misstroget på den och frustade till.
"Visst. Det spelar ingen roll. Vart är min huvudvärkstablett?" Frågade hon surt och undvek min blick.
"Jag kan hämta den. Ska jag ta med mig lite godis?" Alla nickade och jag började gå mot köket. Tara kom upp bakom mig och slog till mig i ryggen.
"Sluta!" Väste hon.
"Med vad?" Frågade jag förvånat.
"Sluta med att kolla på mig. Sluta med att ignorera Joy! Hon är din flickvän nu, inte jag!" Fortsatte hon och lämnade mig sedan i köket med ett väldigt många skuldkänslor.
-
"Candy! Och din tablett Tara." Utbrast jag och slängde ner allt på tv bordet. Det var skittles, jelly belly's, sour patch's och nerds. Alla började hugga in, tillochmed Tara. Hon kunde väll inte motstå. Jag skrattade till och playade filmen.
TARA
"Ska bara gå på toaletten." Viskade jag till Lucas. Han nickade och jag smög försiktigt mot toaletten. Exakt när jag skulle stänga trycktes jag in och fick sedan ett par läppa pressade mot mina. Jag spärrade upp ögonen och tryckte bort Justin. Som då var avsändaren av kyssen.
"Vadfan gör du!?" Röt jag. Han kollade skamset ner på sina fötter och sen upp på mig.
"Jag älskar dig Tara!" Han knäppte ihop händerna. Wow..
"Vad synd, jag älskar inte dig!" Skrek jag och lämnade badrummet. När jag öppnade dörren stod Joy där, med rödsprängda ögon.
"Hejdå." Pep hon till och sprang snabbt ut genom dörren. Jag vände mig om mot Justin och kollade anklagande mot honom.
"Lyckat!" Väste jag innan jag sprang efter Joy.
Precis vad som behövdes.. Justin hade kontaktat Lucas, för att de två skulle 'återförenas' på vår en-månads-dag!!!
Jag pillade på min muffin och kollade surt upp på Justin och hans fåniga flickvän, som bara satt med ett stort fult leénde hela tiden. Man ville ju bara slappa till henne.. Jag stoppade ner mina händer i jackfickorna för att hindra mig själv från att göra det.
"Så, vänner?" Skrattade Justin och Lucas i mun på varandra. De nickade tillochmed samtidigt. Toppen! Tänkte jag sarkastiskt och glodde på Justin men kollade sedan bort. Jag kunde fortfarande känna hans blick bränna mot min kind. Obekväm stämmning. Jag tog upp en hand ur fickan och tog en klunk av min latte. Jag hatade kaffe, men Justin hade beställt allt, så jag fick en vaniljmuffins och en latte. Av alla dryker som fanns på cafeét fick jag en LATTE!
-
"Ska vi dra hem till mig?" Frågade Justin glatt när vi kom ut från biografen. Ja, Justin hade hyrt en av biosalongerna och nu skulle vi hem till honom.
Jag suckade högt och himlade med ögonen, vilket fick mig att dra åt mig alla blickar.
"Jag har ont i huvudet." Ursäktade jag mig. Justin flinade mot Lucas.
"Jag har huvudvärkstabletter och en säng." Såklart. Han hade ju inte alls tappat sina känslor om mig. Joy kollade oroligt på Justin. Alla här fattade ju att den här dagen var pågrund av mig.
Stackars Joy, det säger jag bara.. Den stackars flickan blir ju förfan utnyttjad av honom!
"Fine." Muttrade jag och hoppade in i den svarta bilen som stod och väntade på oss. Joy trängde sig in bredvid mig med ett smalt streck till leénde. Vart hade det tagit vägen?
"Hey!" Försökte jag, för att få henne på andra tankar än Justin. Hon kollade misstroget på mig.
"Jag trodde du hatade mig.. Med din blick.. " Suckade hon ur sig.
Jag skakade hastigt på huvudet.
"Nejdå! Jag känner dig knappt. Jag heter Tara Mitchell!" Hälsade jag glatt och räckte över min hand. Justin och Lucas pratade om något helt ointressant. Men de hördes fortfarande.
"Joy Parkinson!" Svarade hon och kramade om min hand med samma leénde som förut. Jag pustade försiktigt ut. Jag hade fått henne på andra tankar.
Jag kunde inte släppa henne! Hon var överallt. I samma rum, i mina tankar och mitt hjärta. Justin, du har ju Joy! Sa en röst medans en annan sa att jag skulle svika Joy och Lucas, och försöka få tillbaka Tara. Men jag kunde inte! Jag var inte sån..
"Ska vi kolla på film?" Frågade Joy glatt. Jag fuktade mina läppar och gav Tara en blick innan jag kollade på Joy igen.
"Sure, vilken vill ni se?" Frågade jag och satte mig på huk bredvid filmhyllan. Jag drog försiktigt med fingrarna över filmernas ryggar och drog ut 'The Day After Tomorrow' och höll prövande upp den. Joy och Lucas nickade, då var det bara Tara kvar. Hon kollade misstroget på den och frustade till.
"Visst. Det spelar ingen roll. Vart är min huvudvärkstablett?" Frågade hon surt och undvek min blick.
"Jag kan hämta den. Ska jag ta med mig lite godis?" Alla nickade och jag började gå mot köket. Tara kom upp bakom mig och slog till mig i ryggen.
"Sluta!" Väste hon.
"Med vad?" Frågade jag förvånat.
"Sluta med att kolla på mig. Sluta med att ignorera Joy! Hon är din flickvän nu, inte jag!" Fortsatte hon och lämnade mig sedan i köket med ett väldigt många skuldkänslor.
-

"Candy! Och din tablett Tara." Utbrast jag och slängde ner allt på tv bordet. Det var skittles, jelly belly's, sour patch's och nerds. Alla började hugga in, tillochmed Tara. Hon kunde väll inte motstå. Jag skrattade till och playade filmen.
"Ska bara gå på toaletten." Viskade jag till Lucas. Han nickade och jag smög försiktigt mot toaletten. Exakt när jag skulle stänga trycktes jag in och fick sedan ett par läppa pressade mot mina. Jag spärrade upp ögonen och tryckte bort Justin. Som då var avsändaren av kyssen.
"Vadfan gör du!?" Röt jag. Han kollade skamset ner på sina fötter och sen upp på mig.
"Jag älskar dig Tara!" Han knäppte ihop händerna. Wow..
"Vad synd, jag älskar inte dig!" Skrek jag och lämnade badrummet. När jag öppnade dörren stod Joy där, med rödsprängda ögon.
Tumblr_ltdrjxi0yw1qd7gato1_500_large
"Hejdå." Pep hon till och sprang snabbt ut genom dörren. Jag vände mig om mot Justin och kollade anklagande mot honom.
"Lyckat!" Väste jag innan jag sprang efter Joy.


Justiiin!! Oh noo! Vad ska hända?!

Kapitel 28-. Home to A.T.L-PART.1

Jag gick in på bieberzone, medans Joy satt och samtalade med mamma. Man vill ju alltid veta vad media säger om en..
“Tara Mitchell ny kille?!” Var överrubriken. Jag skrollade ner och läste resten.
“Idag syntes Justin Bieber’s ex, Tara Mitchell, Kyssa en annan kille. Inte Justin. Killen är identifier men..”
Jag kunde inte läsa mer. Jag visste att det var Josh.
EN MÅNAD SENARE
Jag flätade ihop mina fingrar med Lucas. Tänk att vi hade varit ihop i en hel månad. Helt otroligt. Jag kunde knappt fatta det..
Han kollade ner på mig, kortisen som jag är, och log stort innan han böjde sig ner och kysste mig passionerat på läpparna.
"Jag...älskar...dig.." Pressade jag fram mellan kyssarna. Han log mot mina läppar och lutade sin panna mot min.
"Eu Te Amo" Viskade han tillbaka. Han lutade mig bakåt och rynkade lätt pannan.
"Vilket språk?" Frågade jag förundligt. Han skrattade till och la en arm runt mina axlar.
"Portugisiska!" Svarade han glatt. Jag nickade imponerat och öppnade dörren till gymnastiksalen. Idrott, vilket betydde volleyboll.. Igen.
Jag fattade det inte, Laura våran idrottslärare, valde alltid volleyboll. Det finns tydligen inget annat i hennes hjärna. Jag och Lucas separerade när vi skulle in i omklädningsrummen. Han skulle ju in till pojkarnas. Nicole väntade på mig med ett stort leénde på läpparna när jag kom in. Jag kramade om henne och satte mig nere på bänken sen.
"Så, du och Lucas?! Vad ska ni göra imorgon då? På ert en månads jubileum?" Frågade hon exalterat. Jag skrattade till.
"Vi ska gå till 'Pink House' och sen ska vi bara mysa!" Svarade jag överlyckligt. Hon nickade gillandes och höjde flörtigt på ögonbrynen.
"Ska ni göra 'det'??" Jag spärrad upp ögonen mot henne och drog av mig mina tajta jeans.
"Är du galen?! Vi ska ha varit ihop i minst ett par månader innan jag vill göra det." Frustade jag. Hon pruttade lätt till med läpparna och drog på sig idrotts t-shirten. Jag gjorde detsamma och vi klev in i gymnastiksalen, med våra läppglans i högsta hugg. Fredag är ju en höjdpunkt!
JUSTIN
Jag pressade mina läppar mot Joy's. Hon kysste mig tillbaka och la en hand på min nacke. Mamma hade låtit henne sova över eftersom att vi hade varit ett par i tre veckor nu. De bästa..
"Du Joy?" Viskade jag och började fingra med hennes hår. Hennes mörka ögon mötte mina och ett bländade leénde dök upp på hennes ansikte.
"Ja, Justiiin?" Sa hon och fördröjde mitt namn.
"Vill du följa med mig hem till Atlanta ikväll?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen. Hennes leénde blev ett rakt streck och hon kollade undrande på mig.
"Måste fråga mamma." Svarade hon. Jag nickade långsamt och räckte henne min mobil. Hon tog imot den men kollade bara på den ett tag.
"Ring. Jag måste veta!" Hon skrattade glatt och låste upp mobilen innan hon tryckte den mot örat.
"Hej mamma. Ja det är Joy. Justin ja. Du, kan jag få följa med honom till Atlanta över helgen? Jadå. Mm. Toppen! Älskar dig!"
Hon räckte över mobilen till mig och log stort.
"Atlanta, here we come!" Jag log stort och pressade mina läppar än en gång mot hennes.
-
"Har du allt?" Frågade jag och kollade menandes på hennes stora reseväska. Hon slog till mig löst på armen och suckade.
"HA-HA Justin. Jättekul!" Jag flinade mot henne och kysste henne på hjässan innan jag vände mig mot Kenny och gick in genom gaten med Joy i mitt släptåg.
"Hur lång tid kommer det ta?" Frågade hon ängligt när vi hade sattit oss ner på våra platser.
"Hmm.. Kanske 2-3 timmar?" Sa jag gissande. Hon nickade och lutade sig trött mot min axel, vilket genast fick mig att lugna ner mig. Min puls hade varit riktigt hög idag, eftersom rädslan att träffa på Lucas. Eller ännu värre, Tara.
TARA
Pappa skulle komma hem från en affärsresa från Spanien idag, så jag hade åkt för att möta honom på Atlanta's flygplats. Planet skulle komma om 5 minuter, så det var inte så stor väntan. Från en anna gate började det strömma ut folk. Det var Flyget från L.A. Jag kollade igenom folkmassan av ren nyfikenhet, och såg Justin. Nej det är inte han? Jo.. Det är han. Vad gör han här?! Han mötte min blick och såg alldeles förtvivlad ut, så han tog tag i brunetten bredvid honoms hand. Hon kollade upp leéndes mot honom, ovetande om att jag stod och stirrade på de.
Det måste vara den nya tjejen... Joy.
Jag kände en arm komma upp bakifrån mig och vände mig om. Där stod pappa med ett stort leénde på läpparna. Jag kramade lätt om honom och började gå mot utgången.
"Ska vi äta ute ikväll?" Frågade han glatt när vi satte oss ner i taxin. Jag gav till ett leénde och nickade.
"Sure!" Han log välbelåtet och kollade ut på vägen. Men jag kunde fortfarande inte släppa att Justin var här.. Med hans nya tjej också!
-
"Godnatt pappa." Gäspade jag och kramade om honom. Han drog in mig i sin omfamning och drog in min doft i sina näsborrar.
"Godnatt gumman." Viskade han och kollade tillbaka på tv:n därefter. Pappa hade lovat att vara hemma mer nu, han kunde ju likagärna jobba hemma om det inte var någon viktig patient. Han var ju somsagt advokat. Det är krävande, men han älskar sitt jobb. Det är som hans andra barn.
Jag kröp ner under mitt tjocka täcke och drog upp mobilen från nattduksbordet. Ett sms från Justin. Åh.. Jag suckade högt innan jag klickade upp det.
'Jag såg dig.. Snälla undvik inte mig. Vi kan väll fortfarande vara vänner?' Stod det. Ilskan bubblade upp inom mig och jag klickade på svara.
'Nej.' Skrev jag bara och döpte om honom till 'Äckel, svara INTE!' innan jag la tillbaka mobilen på nattduksbordet och lätt mig drukna in i drömmarnas värld.
Jag gick in på bieberzone, medans Joy satt och samtalade med mamma. Man vill ju alltid veta vad media säger om en..
“Tara Mitchell ny kille?!” Var överrubriken. Jag skrollade ner och läste resten.
“Idag syntes Justin Bieber’s ex, Tara Mitchell, Kyssa en annan kille. Inte Justin. Killen är identifier men..”
Jag kunde inte läsa mer. Jag visste att det var Josh.
EN MÅNAD SENARE
Jag flätade ihop mina fingrar med Lucas. Tänk att vi hade varit ihop i en hel månad. Helt otroligt. Jag kunde knappt fatta det..
Han kollade ner på mig, kortisen som jag är, och log stort innan han böjde sig ner och kysste mig passionerat på läpparna.
"Jag...älskar...dig.." Pressade jag fram mellan kyssarna. Han log mot mina läppar och lutade sin panna mot min.
"Eu Te Amo" Viskade han tillbaka. Han lutade mig bakåt och rynkade lätt pannan.
"Vilket språk?" Frågade jag förundligt. Han skrattade till och la en arm runt mina axlar.
"Portugisiska!" Svarade han glatt. Jag nickade imponerat och öppnade dörren till gymnastiksalen. Idrott, vilket betydde volleyboll.. Igen.
Jag fattade det inte, Laura våran idrottslärare, valde alltid volleyboll. Det finns tydligen inget annat i hennes hjärna. Jag och Lucas separerade när vi skulle in i omklädningsrummen. Han skulle ju in till pojkarnas. Nicole väntade på mig med ett stort leénde på läpparna när jag kom in. Jag kramade om henne och satte mig nere på bänken sen.
"Så, du och Lucas?! Vad ska ni göra imorgon då? På ert en månads jubileum?" Frågade hon exalterat. Jag skrattade till.
"Vi ska gå till 'Pink House' och sen ska vi bara mysa!" Svarade jag överlyckligt. Hon nickade gillandes och höjde flörtigt på ögonbrynen.
"Ska ni göra 'det'??" Jag spärrad upp ögonen mot henne och drog av mig mina tajta jeans.
"Är du galen?! Vi ska ha varit ihop i minst ett par månader innan jag vill göra det." Frustade jag. Hon pruttade lätt till med läpparna och drog på sig idrotts t-shirten. Jag gjorde detsamma och vi klev in i gymnastiksalen, med våra läppglans i högsta hugg. Fredag är ju en höjdpunkt!
Jag pressade mina läppar mot Joy's. Hon kysste mig tillbaka och la en hand på min nacke. Mamma hade låtit henne sova över eftersom att vi hade varit ett par i tre veckor nu. De bästa..
"Du Joy?" Viskade jag och började fingra med hennes hår. Hennes mörka ögon mötte mina och ett bländade leénde dök upp på hennes ansikte.
Tumblr_lrbsnb3foq1qdvjpho1_500_large
"Ja, Justiiin?" Sa hon och fördröjde mitt namn.
"Vill du följa med mig hem till Atlanta ikväll?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen. Hennes leénde blev ett rakt streck och hon kollade undrande på mig.
"Måste fråga mamma." Svarade hon. Jag nickade långsamt och räckte henne min mobil. Hon tog imot den men kollade bara på den ett tag.
"Ring. Jag måste veta!" Hon skrattade glatt och låste upp mobilen innan hon tryckte den mot örat.
"Hej mamma. Ja det är Joy. Justin ja. Du, kan jag få följa med honom till Atlanta över helgen? Jadå. Mm. Toppen! Älskar dig!"
Hon räckte över mobilen till mig och log stort.
"Atlanta, here we come!" Jag log stort och pressade mina läppar än en gång mot hennes.
-
"Har du allt?" Frågade jag och kollade menandes på hennes stora reseväska. Hon slog till mig löst på armen och suckade.
"HA-HA Justin. Jättekul!" Jag flinade mot henne och kysste henne på hjässan innan jag vände mig mot Kenny och gick in genom gaten med Joy i mitt släptåg.
"Hur lång tid kommer det ta?" Frågade hon ängligt när vi hade sattit oss ner på våra platser.
"Hmm.. Kanske 2-3 timmar?" Sa jag gissande. Hon nickade och lutade sig trött mot min axel, vilket genast fick mig att lugna ner mig. Min puls hade varit riktigt hög idag, eftersom rädslan att träffa på Lucas. Eller ännu värre, Tara.
Pappa skulle komma hem från en affärsresa från Spanien idag, så jag hade åkt för att möta honom på Atlanta's flygplats. Planet skulle komma om 5 minuter, så det var inte så stor väntan. Från en anna gate började det strömma ut folk. Det var Flyget från L.A. Jag kollade igenom folkmassan av ren nyfikenhet, och såg Justin. Nej det är inte han? Jo.. Det är han. Vad gör han här?! Han mötte min blick och såg alldeles förtvivlad ut, så han tog tag i brunetten bredvid honoms hand. Hon kollade upp leéndes mot honom, ovetande om att jag stod och stirrade på de.
Det måste vara den nya tjejen... Joy.
Jag kände en arm komma upp bakifrån mig och vände mig om. Där stod pappa med ett stort leénde på läpparna. Jag kramade lätt om honom och började gå mot utgången.
"Ska vi äta ute ikväll?" Frågade han glatt när vi satte oss ner i taxin. Jag gav till ett leénde och nickade.
"Sure!" Han log välbelåtet och kollade ut på vägen. Men jag kunde fortfarande inte släppa att Justin var här.. Med hans nya tjej också!
-
"Godnatt pappa." Gäspade jag och kramade om honom. Han drog in mig i sin omfamning och drog in min doft i sina näsborrar.
"Godnatt gumman." Viskade han och kollade tillbaka på tv:n därefter. Pappa hade lovat att vara hemma mer nu, han kunde ju likagärna jobba hemma om det inte var någon viktig patient. Han var ju somsagt advokat. Det är krävande, men han älskar sitt jobb. Det är som hans andra barn.
Jag kröp ner under mitt tjocka täcke och drog upp mobilen från nattduksbordet. Ett sms från Justin. Åh.. Jag suckade högt innan jag klickade upp det.
'Jag såg dig.. Snälla undvik inte mig. Vi kan väll fortfarande vara vänner?' Stod det. Ilskan bubblade upp inom mig och jag klickade på svara.
'Nej.' Skrev jag bara och döpte om honom till 'Äckel, svara INTE!' innan jag la tillbaka mobilen på nattduksbordet och lätt mig drukna in i drömmarnas värld.
Justin hemma, med Joy också?? Spännandeeeee!

Kapitel 27-. The Rain

JUSTIN
*Tara ställde sig framför mig och smällde till mig hårt på kinden. Smärtan var obeskrivlig.. Hennes naglar trängde igenom mitt skinn och gjorde smärtan värre än vad den var.
“Hur kunde du?! Din jävla player!” Väste hon och slog till mig igen. Jag kände tårarna komma, och det rann ner ett på klösmärket, vilket fick det att svida till ordentligt.
“Förlåt..” Viskade jag med tjock röst. Hon slog till mig än en gång, så jag kollade upp för att möta hennes blick. Men där stod inte Tara, där stod Joy..
“Joy?” Mumlade jag hest fram. Hon nickade surt och kollade på mig med hatfyllda ögon.
“Hur fan tänker du?! Varför berättade du inte att du nyss gjorde slut?!” Röt hon. Slaget kom igen..*
Jag satte mig svettigt upp I sängen och kollade mig oroligt runt I rummet. Hela min t-shirt var alldeles genomsvettig. Dörren öppnades och en sömndrucken mamma stack in huvudet.
“Hur är det?” Frågade hon och satte sig ner på kanten av sängen. Jag drog en hand genom håret och ryckte på axlarna.
“Mardröm…” Hon nickade långsamt och drog en slapp hand genom håret.
“Tara och Joy?” Jag kollade förvånat på henne. “Du skrek deras namn ett flertal gånger.” Svarade hon till min min. Jag nickade och kände forsaking på kinden. Inget sår där.. Jag andades lungt ut och kollade på mamma igen.
“Somna om nu.. Eller gå upp. Vi ska upp om två timmar.” Gäspade hon och gick ut ur rummet.
Lika bra att gå upp.. Tänkte jag trött och klev upp ur den svettiga sängen. Hur orolig kan en mardröm göra en person?
Jag skakade av obehag och gick in I mitt lilla badrum. Mina kläder la jag I en hög på golvet innan jag hoppade in I det kalla duschvattnet.
-
Ingen mat fick plats I min mage just nu. Mardrömmen tog upp alll plats.
Mamma kom ut ur duschen, fullt sminkad och påklädd och satte sig ner I soffan bredvid mig med en hand på mitt knä.
“Gubben, du måste äta Justin.” Sa hon oroligt och kollade medlidande på mig. Jag skakade bara på huvudet och gjorde till en grimas.
“Jag har ont I magen..” Gnällde jag och fuktade snabbt mina läppar. Hon nickade långsamt och reste sig upp.
“Vart ska du?” Frågade jag nyfiket. Hon kollade allvarligt på mig.
“Till Mcdonald’s. Du SKA äta.” Hon lämnade bussen med snabba steg. Kenny’s snarkande var mitt enda sällskap för tillfället. Sjukt kul ju..
Jag klickade på tv:n där ‘Pretty Little Liars’ pågick. Tråkigt, men jag fick stå ut. Tänkte jag surt och suckade djupt. Helt platelet hörde jag steg bakom mig. Jag vände mig om och där stod Joy med ett leénde på läpparna.
“Hej!” Utbrast hon glatt. Jag pressade fram ett leénde och granskade hennes landsite. Precis som drömmen..
TARA
Lördag. Bästa dagen på veckan. En dag ledighet från stress. Söndagar stressed jag alltid på eftersom att det är skola dan efter. Jag låg kvar I en halvtimme och grötade mig I sängen innan jag bestämmde mig för att kliva upp. Man kan ju inte ligga här hela dagen. Jag drog upp min mobil och hade ett nytt sms.
‘Ska vi göra något idag? Fika, gå på lunch eller bio? // Lucas’ Jag log stort och fånigt för mig själv men slutade genast nät jag kom på mig själv.
‘Sure! Fika blir bra. När och vart? XX Tara’
Svaret kom en sekund efter. Såklart, Lucas satt alltid fastklistrad vid mobilen.
‘Om en timme? På Pink House? // Lucas’ Jag knapped in ett lätt ‘Ok’ och reste mig upp ur sängen. Mitt rum var städat vilket betydde att städaren hade  varit här.. När jag sov. Jag hatade när folk kollade på mig när jag låg och sov. Det var en obehaglig känsla att de bara stod där, medans jag inte visste ett dugg om vad som hände.
-
“Ska vi gå?” Frågade jag glatt och kollade frågande på Lucas. Han nickade och log smått mot mig. Båda reste sig upp samtidigt, vilket fick våra pannor att slå I varandra.
“Aoch!” Utbrast båda och tog sig på pannan, vilket fick det onda att bli roligt. När vi kom ut på gatan regnade det så fruktansvärt, så såklart så halkade ju dumma jag, rakt på Lucas.
Hans läppar var som förra gången, endast några ynka centimeter från mina. Men den här gången vände jag inte bort, utan jag tryckte mina läppar mot hans. Han la en hand på min kind och kysste mig tillbaka.
"Nej, men vi gick på middag, blev förföljda av pap'z och gick till stranden!" Sa jag leéndes och fuktade mina läppar.  Hon log större och kollade ner i magasinet igen.

"Så ni ska träffas imorgon??" Frågade hon nyfiket och bläddrade. Jag reste mig upp och drog upp byxorna.

"Jadå. Efter jobbet." Flinade jag och gick med snabba steg in i mitt rum.


*Tara ställde sig framför mig och smällde till mig hårt på kinden. Smärtan var obeskrivlig.. Hennes naglar trängde igenom mitt skinn och gjorde smärtan värre än vad den var.
“Hur kunde du?! Din jävla player!” Väste hon och slog till mig igen. Jag kände tårarna komma, och det rann ner ett på klösmärket, vilket fick det att svida till ordentligt.
“Förlåt..” Viskade jag med tjock röst. Hon slog till mig än en gång, så jag kollade upp för att möta hennes blick. Men där stod inte Tara, där stod Joy..
“Joy?” Mumlade jag hest fram. Hon nickade surt och kollade på mig med hatfyllda ögon.
“Hur fan tänker du?! Varför berättade du inte att du nyss gjorde slut?!” Röt hon. Slaget kom igen..*
Jag satte mig svettigt upp I sängen och kollade mig oroligt runt I rummet. Hela min t-shirt var alldeles genomsvettig. Dörren öppnades och en sömndrucken mamma stack in huvudet.
“Hur är det?” Frågade hon och satte sig ner på kanten av sängen. Jag drog en hand genom håret och ryckte på axlarna.
“Mardröm…” Hon nickade långsamt och drog en slapp hand genom håret.
“Tara och Joy?” Jag kollade förvånat på henne. “Du skrek deras namn ett flertal gånger.” Svarade hon till min min. Jag nickade och kände försiktigt på kinden. Inget sår där.. Jag andades lungt ut och kollade på mamma igen.
“Somna om nu.. Eller gå upp. Vi ska upp om två timmar.” Gäspade hon och gick ut ur rummet.
Lika bra att gå upp.. Tänkte jag trött och klev upp ur den svettiga sängen. Hur orolig kan en mardröm göra en person?
Jag skakade av obehag och gick in I mitt lilla badrum. Mina kläder la jag I en hög på golvet innan jag hoppade in I det kalla duschvattnet.
-
Ingen mat fick plats I min mage just nu. Mardrömmen tog upp alll plats.
Mamma kom ut ur duschen, fullt sminkad och påklädd och satte sig ner I soffan bredvid mig med en hand på mitt knä.
“Gubben, du måste äta Justin.” Sa hon oroligt och kollade medlidande på mig. Jag skakade bara på huvudet och gjorde till en grimas.
“Jag har ont I magen..” Gnällde jag och fuktade snabbt mina läppar. Hon nickade långsamt och reste sig upp.
“Vart ska du?” Frågade jag nyfiket. Hon kollade allvarligt på mig.
“Till Mcdonald’s. Du SKA äta.” Hon lämnade bussen med snabba steg. Kenny’s snarkande var mitt enda sällskap för tillfället. Sjukt kul ju..
Jag klickade på tv:n där ‘Pretty Little Liars’ pågick. Tråkigt, men jag fick stå ut. Tänkte jag surt och suckade djupt. Helt plötsligt hörde jag steg bakom mig. Jag vände mig om och där stod Joy med ett leénde på läpparna.
“Hej!” Utbrast hon glatt. Jag pressade fram ett leénde och granskade hennes ansikte. Precis som drömmen..
Lördag. Bästa dagen på veckan. En dag ledighet från stress. Söndagar stressed jag alltid på eftersom att det är skola dan efter. Jag låg kvar I en halvtimme och grötade mig I sängen innan jag bestämmde mig för att kliva upp. Man kan ju inte ligga här hela dagen. Jag drog upp min mobil och hade ett nytt sms.
Ska vi göra något idag? Fika, gå på lunch eller bio? // Lucas
Jag log stort och fånigt för mig själv men slutade genast nät jag kom på mig själv.
Sure! Fika blir bra. När och vart? XX Tara
Svaret kom en sekund efter. Såklart, Lucas satt alltid fastklistrad vid mobilen.
Om en timme? På Pink House? // Lucas
Jag knapped in ett lätt ‘Ok’ och reste mig upp ur sängen. Mitt rum var städat vilket betydde att städaren hade  varit här.. När jag sov. Jag hatade när folk kollade på mig när jag låg och sov. Det var en obehaglig känsla att de bara stod där, medans jag inte visste ett dugg om vad som hände.
-
“Ska vi gå?” Frågade jag glatt och kollade frågande på Lucas. Han nickade och log smått mot mig. Båda reste sig upp samtidigt, vilket fick våra pannor att slå I varandra.
“Aoch!” Utbrast båda och tog sig på pannan, vilket fick det onda att bli roligt. När vi kom ut på gatan regnade det så fruktansvärt, så såklart så halkade ju dumma jag, rakt på Lucas.
Hans läppar var som förra gången, endast några ynka centimeter från mina. Men den här gången vände jag inte bort, utan jag tryckte mina läppar mot hans. Han la en hand på min kind och kysste mig tillbaka.
Hans läppar lämnade långsamt mina. Fjärilarna försvann med det. Ååh.. Tänkte jag besviket och bet mig försiktigt I läppen. Jag kollade in I hans bruna ögon och han kollade in I mina.
“Det där var obeskrivligt.” Viskade han. Jag nickade och ställde mig på tå för att kunna kyssa honom lätt igen.
“Kom, vi går hem till mig.” Sa jag och kramade om hans hand. Den var varm och mjuk. Vi började springa genom regnet mot busshållplatsen.
-
“Så vad är vi?” Frågade Lucas när vi kom in på mitt rum. Jag satte mig ner I fotöljen och tryckte mina ben mot mitt bröst.
“Vad vill du att vi ska vara?” Han kollade nervöst ner på sina fingrar.
“Jag vet inte.. Vad vill du? Du gjorde nyss slut, liksom.” Ja, han hade rätt. Jag har haft tre olika pojkvänner då på en månad. Inte bra..
“Vem bryr sig om vad andra tycker? Jag gillar dig och vill att du ska vara min!” Utbrast jag och slog fram armarna. Han log stort mot mig.
“Vill du?” Jag nickade långsamt och fuktade mina läppar.
“Okej.. Då är vi väll pojkvänn och flickvän!” Skrattade han och reste sig upp. Han kom fram till mig och böjde sig ner för att kunna ge mig en kyss. Jag kysste honom passionate tillbaka och log mot hans läppar.
“Jag har velat kyssa dina läppar de här tre dagar vi har känt varandra.” Log jag. Han spärrade upp ögonen mot mig.
“Hur ska vi framstå?! Vi har känt varandra I tre ynka dagar ju!” Utbrast han oroligt. Jag suckade djupt och ryckte lätt på axlarna.
“Jag sa ju det, vi bryr oss inte om andra! Jag älskar dig!” Han kollade förvånat på mig.
“Jag älskar dig också.” Mumlade han tyst, men inte för tyst.
Jag gick in på bieberzone, medans Joy satt och samtalade med mamma. Man vill ju alltid veta vad media säger om en..
Tara Mitchell ny kille?!” Var överrubriken. Jag skrollade ner och läste resten.
Idag syntes Justin Bieber’s ex, Tara Mitchell, Kyssa en annan kille. Inte Justin. Killen är identifier men..
Jag kunde inte läsa mer. Jag visste att det var Josh.
O-M-G! Tara + Lucas?! Justin + Joy?! What's gonna happend?! :D

ANSWER AGAIN

Anonym om Kapitel 5-. In the studi... 'o':
Ursäkta, men "kuk"!!?? hur tänkte du där?? :o
hAHA, Han heter Kuk! Not my problemo! ;)

Stop hate..

Lisa om @Facebook:
Inte konstigt. Du skriver ju inte så ofta. Du lovar alltid saker, men dem händer aldrig._.
Vadå skriver aldrig? Jag skriver två kapitel om dagen, och jag säger saker, det är inte att LOVA.
Gör en egen novellblogg, och skriv så får du se hur det känns :)
Skriver tre kapitel nu! <3 Kram!

Kapitel 26-. Fuck you

Annars var de sprillans nya.

"Kom!" Han gled fantastiskt på igen, medans jag staplade ut som Bambi på hal is.

"Jag.. behöver.. hjälp.." Stammade jag fram. Han skrattade lätt och greppade om min hand innan det far iväg.

Fjärilar dök upp i min mage. Gillar jag Lucas?


 

"Det här var.." Sa jag och försökte hitta rätt ord. Lucas tog de ur min mun.

"Kul!" Jag log stort mot honom och nickade. Jag såg den röda bussen komma upp bakom honom. Han vände sig om och kollade på den ett litet tag innan han vände på sig igen.

"Hej då!" Log han och kramade om mig.

"Vaa? Ska inte du också ta bussen?" Frågade jag snopet och snörpte lätt på munnen. Han skakade på huvudet.

"Det är tio minuter till mig härifrån!" Svarade han och log stort innan han kramade mig igen. Jag log tillbaka och hoppade på bussen.

 

TARA
Jag lutade huvudet mot det kalla fönstret och kollade ut på det gråa Atlanta. Snart var det Oktober. Yey! Tänkte jag sarcastic och suckade djupt. En lätt, grå dimma hade lagt sig över himmeln när jag gick av bussen. Sådär ja, nu är hösten Officiel.
-
Jag virade en handduk runt min blöta kropp och gick ut ur badrummet. Som alltid så fick jag en rysning I märgen såfort jag öppnade dörren. Det var alltid så stor tempratur skillnad mellan badrummet och mitt sovrum när jag hade duschat. Undra varför? Tänkte jag ironiskt och fnittrade till av min tanke. Ja, jag är töntig och skrattar eller fnittrar åt mina tankar, men jag har iallafall humor.
Jag drog på mig min rosa mysdräkt och slog mig ner I min obäddade säng. Idag hade inte städerskan kommit iallafall, vilket var skönt. Jag ville ha en normal uppväxt ibland, där jag fick diska, laga mat eller bara städa själv! Eller hade pappa planerat att köpa en städerska och kockerska till mig när jag flyttade hemmifrån också?
Jag gnuggade I håret med handduken innan jag satte upp den I en slavig bulle på huvudet och drog upp laptopen I mitt knä. Bara av ren nyfikenhet så gick jag in på Bieberzone. Man vill ju veta vad som händer I hans liv…
“Justin Bieber kommit över Tara Mitchell efter break- upen igår!?”
Hur visste de om det? Seriöst, Belieber’s och såna där nyhetsmänniskor kan vara riktigt Scary.. Jag scrolled ner och började läsa.
“Popsensationen Justin Bieber, gjorde slut med High-school cheer’en Tara Mitchell, igår eftermiddag. Men senast ikväll syntes Justin med en annan tjej. De gick på midday och skrattade hela tiden. Frågan är, vem är denna mystiska tjej? Och hur känner sig Tara nu?!”
Jag orkade seriöst inte med honom längre. Justin Bieber kan dra åt helvete! Tänkte jag surt och tryckte upp twitter. Jag behövde skriva av mig nånstans. Facebook var fel, då skulle alla fråga..
“O-M-G! How dare you? I had you, now I don’t wanna remember you!” Jag skrev hårt på tangenterna.
Han var inte värd mina tårar. Tänkte jag tålmodigt och höll tillbaka de brännande tårarna. Justin kan gå och dö!
Jag smällde igen datorn och la mig ner med huvuder tryckt mot kudden.
JUSTIN
“Oki doki! Vill du göra något imorgon?” Frågade jag och kollade ut på horizontal. Joy hade kommit med iden att gå till stranden. Hon nickade och log stort.
“Gärna, Mr.Bieber!” Skrattade hon flörtigt. Jag blinkade med ögat och tog min hand närmare hennes. Hon market det och gjorde samma sak innan våra händer var sammanflätade och min hud brände till.

Jag lutade huvudet mot det kalla fönstret och kollade ut på det gråa Atlanta. Snart var det Oktober. Yey! Tänkte jag sarcastic och suckade djupt. En lätt, grå dimma hade lagt sig över himmeln när jag gick av bussen. Sådär ja, nu är hösten Officiel.

-

Jag virade en handduk runt min blöta kropp och gick ut ur badrummet. Som alltid så fick jag en rysning I märgen såfort jag öppnade dörren. Det var alltid så stor tempratur skillnad mellan badrummet och mitt sovrum när jag hade duschat. Undra varför? Tänkte jag ironiskt och fnittrade till av min tanke. Ja, jag är töntig och skrattar eller fnittrar åt mina tankar, men jag har iallafall humor.

Jag drog på mig min rosa mysdräkt och slog mig ner I min obäddade säng. Idag hade inte städerskan kommit iallafall, vilket var skönt. Jag ville ha en normal uppväxt ibland, där jag fick diska, laga mat eller bara städa själv! Eller hade pappa planerat att köpa en städerska och kockerska till mig när jag flyttade hemmifrån också?

Jag gnuggade I håret med handduken innan jag satte upp den I en slavig bulle på huvudet och drog upp laptopen I mitt knä. Bara av ren nyfikenhet så gick jag in på Bieberzone. Man vill ju veta vad som händer I hans liv…

Justin Bieber kommit över Tara Mitchell efter break- upen igår!?

Hur visste de om det? Seriöst, Belieber’s och såna där nyhetsmänniskor kan vara riktigt Scary.. Jag scrolled ner och började läsa.

Popsensationen Justin Bieber, gjorde slut med High-school cheer’en Tara Mitchell, igår eftermiddag. Men senast ikväll syntes Justin med en annan tjej. De gick på middag och skrattade hela tiden. Frågan är, vem är denna mystiska tjej? Och hur känner sig Tara nu?!

Jag orkade seriöst inte med honom längre. Justin Bieber kan dra åt helvete! Tänkte jag surt och tryckte upp twitter. Jag behövde skriva av mig nånstans. Facebook var fel, då skulle alla fråga..

O-M-G! How dare you? I had you, now I don’t wanna remember you!

Jag skrev hårt på tangenterna.

Han var inte värd mina tårar. Tänkte jag tålmodigt och höll tillbaka de brännande tårarna. Justin kan gå och dö!

Jag smällde igen datorn och la mig ner med huvuder tryckt mot kudden.

“Oki doki! Vill du göra något imorgon?” Frågade jag och kollade ut på horisonten. Joy hade kommit med iden att gå till stranden. Hon nickade och log stort.

“Gärna, Mr.Bieber!” Skrattade hon flörtigt. Jag blinkade med ögat och tog min hand närmare hennes. Hon märkte det och gjorde samma sak innan våra händer var sammanflätade och min hud brände till.

-

Jag satte mig ner i soffan med ett flin, vilket fick mamma att kolla upp ur E L L E.

"Nåå? Vad har hänt?!" Utbrast hon nyfiket och jag började skratta. Hon kollade surt på mig och fuktade sina läppar.

"Nej, men vi gick på middag, blev förföljda av pap'z och gick till stranden!" Sa jag leéndes och fuktade mina läppar.  Hon log större och kollade ner i magasinet igen.

"Så ni ska träffas imorgon??" Frågade hon nyfiket och bläddrade. Jag reste mig upp och drog upp byxorna.

"Jadå. Efter jobbet." Flinade jag och gick med snabba steg in i mitt rum.


TAHA! O no! Justin käär?! Kommer TYVÄRR inte mer ikväll, men.... KOMMENTERA BÄTTRE TJEJOR! ;D

 

 


Kapitel 25-.Skating

Som vanligt hälsade alla på mig och Nicole till vägen mot skåpen, men idag stod Lucas där.

"Tjenixen." Sa jag glatt och öppnade mitt skåp.

"Hej Tara." Svarade han nervöst. Vad var det han ville nu då? En kyss? Tänkte jag ironiskt.

"Ehum.. Jo det är så att jag undrar.. eh." Stammade han fram och jag kollade djupt in i hans rädda ögon.


"Justin, upp!" Ropade Scooter från dörren. Jag muttrade till och rullade över på sidan.

"Justin, jag skämtar inte. Upp annars får du vatten över dig." Han gav inte upp. Jag reste mig långsamt ut och gnuggade mig i ögonen för att vänja mig vid det ljusa ljuset.

"Jaja.." Mumlade jag tyst för mig själv och reste mig långsamt upp ur sängen. Tillbaka till jobbet och till min

tour-bus.

Jag kunde inte släppa gårdagen. Allt var förstört nu, vår vänskap och allt vi hade byggt upp i hela livet.

En vänskap som var förlorad.. Tänkte jag ledsamt och drog på mig en t-shirt. Mamma välkomnade mig med ett leénde när jag kom ut till 'Vardagsrummet' i bussen.

"Det ligger en wrap på bordet åt dig älskling." Sa hon och klappade mig på ryggen. Jag nickade och satte mig ner för att börja äta, när Scooter kom med mitt schema.

"Okej, klockan är nu.. Eh.. kvart över sju. Så klockan 8 ska vi ha möte, sen ska du på en skivsignering och en gratis konsert i en galleria innan du ska in i Studion. Okej?" Sa han strängt. Jag nickade långsamt och tog en tugga av wrapen. Scooter var inte alltid såhär, bara när det gällde jobb eller mig.

-

"Hej då tjejer!" Sa jag glatt och kramade om de innan jag satte mig ner bakom bordet till signeringen igen.

Då kom det upp tre tjejer, och en av de var vacker som en ängel. Nej Justin, tänk inte så.. Jo Justin, Tara dumpade dig. Hon vill inte ha dig.

Jag log stort mot tjejen och hon log tillbaka. Wow, vilket vackert leénde. Tänkte jag och log större.

Dgd-favim.com-295504_large

"Hej tjejer, vill ni ha en autograf eller bild eller både och kanske?" Frågade jag förvirrat. Den söta tjejen fnittrade till och hennes kompisar glodde bara på mig med stora ögon.

"Vi tar både och tack!" Sa hon eftersom att kompisarna var helt fastfrusna.

"Okej..?" Sa jag och försökte få henne att säga sitt namn.

"Joy!" Hon log stort och jag nickade gillande. Joy.. Vilket vacker namn. Det var nog det västa namnet för henne.

"Okej, då kör vi!" Skrattade jag ur mig och började ta en massa bilder och skrev autografer. Innan Joy gick så greppade jag tag i hennes handled och viskade i hennes öra.

"Möt mig här utanför, klockan 10 ikväll." Hon nickade och fortsatte gå med ett stort leénde på läpparna.

Justin, du är en riktig player.

"Vad är det du vill få fram Lucas?" Skrattade jag försiktigt och tog mina böcker innan jag stängde igen skåpet.

"Skulle du vilja följa med mig till Atlanta's Hockeyhall och åka skridskor efter skolan?" Frågade han nervöst. Skridskor var det bästa jag visste, så jag nickade uppmuntrande.

"Gärna! Men jag måste gå, vi har ju lektion!" Log jag och sprang iväg med en brännande känsla på mina kinder.

Det här är ingen dejt va?.. Tänkte jag lyckligt och gick in i klassrummet.

-

"Haha, så det är tomt? Och det visste du?" Skrattade jag och kollade ut över den tomma ishallen. Han log snett mot mig och skakade på huvudet.

"Nej, det visste jag inte." Log han och satte sig ner på en bänk.

"Kom." Sa han och klappade på platsen bredvid sig själv. Jag gick dit och drog av mig mina skor för att kunna sätta på mig mina vita skridskor. Jag hade använt de en gång, då vi hade åkt hit med skolan. Annars var de sprillans nya.

"Kom!" Han gled fantastiskt på igen, medans jag staplade ut som Bambi på hal is.

"Jag.. behöver.. hjälp.." Stammade jag fram. Han skrattade lätt och greppade om min hand innan det far iväg.

Fjärilar dök upp i min mage. Gillar jag Lucas?


KOMMENTERA!


@Facebook


Heey ;D

Kom nyss innanför dörren, så nu skriver jag! :D
Tumblr_m0xgdgbomv1rrc7m9o1_500_large

Kapitel 24-. Paella

"Jag vet inte.. Men du kan ju fortfarande inte hålla på såhär!" Min röst höjdes hastigt och hon ryggade undan.
"Justin, om jag inte ens får ha kompisar, så passar inte det här!" Skrek hon och pekade mellan oss.
"Vadå det här?" Väste jag tillbaka.
"Ja Justin, du vet vad jag menar! Vi två! Det är slut!" Skrek hon och sprang iväg. Great!
Hur skulle jag orka med allt? Livet, skolan, kompisar, Justin....
Jag tog ett djupt andetag innan jag gick in i vårt stora hus och andades in en doft som var annorlunda hos oss. En doft som luktade mat. Pappa lagade väll aldrig mat?
Jag gick glatt in i köket, men nej, där stod inte pappa utan en kockerska. Hon hälsade på spanska och återgick sen till maten. Vad hade jag förväntat mig?
Mina axlar sjönk ihop till en besviken ställning och jag sprang upp till mitt rum för att twittra, något jag inte gjort på flera dagar.


'What does love mean exactly? Nothing you understand...'

Ingen visste direkt om mitt och Justin's förhållande förutom Nic och Josh, så det var ju ingen som skulle fråga direkt.

-

"Så, en kockerska?" Frågade jag pappa besviket vid matbordet.

Han log smått och nickade.

"Du måste få ordentlig mat. Hon gör frukost, mellanmål till dig och sen middag till jag är hemma!" Sa han stolt. Jag suckade och tog en sked paella som jag stoppade i munnen, men som jag var tvungen att svälja med ett glas cola. Gud, hon var verkligen kryddkär!

Såfort jag hade ätit upp maten stoppade jag ner allt i diskmaskinen och sprang upp på mitt rum.

"Vad ska du göra unga dam?" Ropade pappa från nedersta trappsteget.

"Göra en SO läxa och sen kolla på tv." Svarade jag och la en hand på midjan. Han nickade och suckade välbelåtet innan han slog sig ner i soffan.

Mina ögon sved såfort jag läste en ny mening, men läxorna var tvugna att göras. Fotboll, bråk och skola på samma dag. Yeey.. Tänkte jag sarkastiskt.

Jag slarvade till det sista och stoppade ner den i min väska innan jag drog på mig min rosa pjyamas och hoppade ner i sängen. Täcket omfamnade mig mjukt och jag somnade direkt.

-

Min vanliga morgonsrutin satte igång när alarmet pep. När jag kom ner i köket stod det en tallrik med 2 pannkakor, en tallrik med ett ägg och två bacon remsor och ett glas juice där.

Han skämtade verkligen inte om att vara mån om min hälsa.

"Gracias señorita!" Sa jag glatt till kockerskan som stoppade in porlinet i diskmaskinen. Hon log mot mig och fortsatte sedan med det hon höll på med.

Bussen tutade högt utanför mitt hus, så jag hoppade i skorna och sprang ut till bussen. Löven hade blivit orangea och det blåste som bara den idag.

Septemberväder.... Tänkte jag surt och satte mig ner på min vanliga plats, men idag satt Nicole där med en sur min i ansiktet.

"Vad har hänt med bilen?" Frågade jag nyfiket när jag satte mig ner bredvid henne.

"Fråga inte." Muttrade hon och jag började skratta, något som hon också började.

-

Som vanligt hälsade alla på mig och Nicole till vägen mot skåpen, men idag stod Lucas där.

"Tjenixen." Sa jag glatt och öppnade mitt skåp.

"Hej Tara." Svarade han nervöst. Vad var det han ville nu då? En kyss? Tänkte jag ironiskt.

"Ehum.. Jo det är så att jag undrar.. eh." Stammade han fram och jag kollade djupt in i hans rädda ögon. 


Nu kommer det inte nåt mer ikväll :/ Sorry gurls, men jag ska FÖRSÖKA skriva minst tre imorgon! ;D Nice huh?!

KOMMENTERA!!


Kapitel 23-. Break Out

Jag öppnade försiktigt ögonen och kollade upp på den stora byggnaden.
"Wow! Justin.. Du skämtar?" Utbrast jag glatt och slängde mig om halsen på honom och kysste honom intensivt på läpparna.
Jag satte på mig fotbollskläderna som låg på bänken i omklädningsrummet.
Han hade tagit med mig till A.T.L's största fotbolls arena. Jag kunde inte fatta det!  Jag greppade tag i en boll och sprang ut på den stora fotbollsplanen. Justin kom ut springandes mot mig men jag stoppade honom.
"Stoooop! Jag ska sätta upp håret först biebs!" Skrek jag och sträckte fram händerna.
Han frustade till och la sig ner på det gröna fake gräset medans jag satte upp mitt blånda hår i en hög, slarvig hästsvans.
"Nu!" Skrek jag och började springa med bollen framför mina fötter. Han hoppade upp ur gräset och började springa efter mig.
-
"Komigen latmask!" Skrek han på mig. Jag låg ner på rygg, helt svettig på gräset.
"Neej. Justin vi har spelat i två timmar!" Gnällde jag och putade med underläppen.
Han suckade och la sig ner bredvid mig och kollade upp i den ljusrosa himmeln.
"Vad ska vi göra nu?" Frågade han och la sig över mig. Jag log mot honom och kollade in i hans fantastiskt vackra ögon.
"Inget. Men.. Jag är hungrig." Viskade jag. Han log och skakade bara på huvudet.
Han började kyssa mig uppåt halsen tills han hade hittat min svaga punkt. Under käkbenet. Jag stönade till och han gav mig ett stort flin till svars.
"Jag har hittat din svaga punkt!" Jag himlade med ögonen och la två händer på hans bröst och putade iväg honom.
"Nu äter vi." Skrek jag och han kollade surt på mig innan han reste sig upp och ställde sig med armarna i kors bakom mig.
"Det kostar." Muttrade han. Ett leénde dök upp på mitt ansikte och jag gick fram till honom.
"Vad skulle det kunna vara?" Han putade ut med läpparna. Jag skrattade till och kysste de mjukt. Han log stort och tog tag i min hand.
"Nu äter vi."
Hur skulle jag berätta det? Att jag skulle vara borta i en månad.
"Du Tara." Hon log stort mot mig och nickade.
Jag svalde hårt innan jag hade hittat rätt ord, så att hon inte skulle bli upprörd.
"Jag ska på turné nu i en månad.." Viskade jag. Leéndet på hennes läppar suddades snabbt bort och hennes ögonbryn bildade en rynka.
"Va?" Jag visste du att hon fattade att det här samtalet skulle komma upp.
"Ja." Svarade jag och tog upp min mobil.
"Justdet. Varför kelar du med andra killar?" Frågade jag hastigt.
"Vaa?" Frågade hon igen, helt oförstående.
Jag tryckte upp bilden och visade den för henne. Hoin blängde surt på min mobil och sedan på mig.
"Vem har skickat den?" Frågade hon surt och himlade lätt med ögonen.
"Jag vet inte.. Varför?"
"Men det är en kompis! Varför har inte du berättat om din familj?! Han berättade nämligen att ni är sysslingar!" Sa hon upprört.
"Jag vet inte.. Men du kan ju fortfarande inte hålla på såhär!" Min röst höjdes hastigt och hon ryggade undan.
"Justin, om jag inte ens får ha kompisar, så passar inte det här!" Skrek hon och pekade mellan oss.
"Vadå det här?" Väste jag tillbaka.
"Ja Justin, du vet vad jag menar! Vi två! Det är slut!" Skrek hon och sprang iväg. Great!
KOMMENTERA

Nehe

Jessica om Ni har väll inte glömt?:
DINA NOVELLLER ÄR SKIT BRA, MEN BÖRJAR BLI LESS PÅ ATT VÄNTAA HELA JÄVLA TIDEN... DU KAN VÄLL GÖRA KAPITEL I FÖRVÄG TP FLERA STYCKEN OCH SEN LÄGGER DU UT VARJE DAG NÅGRA STYCKEN.... BÖRJAR BLI JÄVLIGT FÖRBANNAD JAG VÄNTAR OCH VÄNTAR MEN NEJ DET KOMMER ALDRIG KAPITEL!!!!
Denna kommentar är inte godkänd.
Jag blir ledsen av sånt här! Jag var i skolan + ni fick två kapitel igår!!! Vad mer kan ni begära?
Jag kan inte direkt säga till läraren "Jag ska hem och skriva ett kapitel till mina läsare, kommer snart!"
Skolan 1 sen bloggen.
K.R.A.M.!

Ni har väll inte glömt?

Att gilla Myybieberstoory på facebook? :D
Komigen nu alla läsare, gilla MyybieberStoory på facebook för att få bättre update om novellen, och när kapitel
är uppe! GILLA,GILLA! :D
(Klicka på bilden för att komma till Facebook-sidan ;P)

KOMIGEN OCH GILLA! :D #SpridMyybieberstoory ♥


Kapitel 22-. HomeCome

"Din tjej gillar inte dig. Hon uttnytjar dig."
Stod det, från okänt nummer. Jag rynkade pannan och då vibrerade mobilen igen och en bild på Tara kom upp. När hon kramade en kille. Vänta, var det?
Jo det var han. Lucas, min syssling.
Jag knackade snabbt på dörren. Hon måste ju ha slutat skolan nu. Klockan var lite över 5 och hon slutade halv fyra på Fredagar. Som jag trodde var
hon hemma, och när hon öppnade såg hon helt förstörd ut. Påsar under ögonen och ruffsigt hår. Undra vad som hade hänt med henne. Hon gnuggade sig i ögonen och fladdrade lite med ögonbrynen innan hon såg att det var ja.
"Justin!" Utbrast hon leéndes och slängde sina armar runt min hals. Hon hade visst saknat mig.
Jag kramade om henne hårt och drog in hennes doft i mina näsborrar.
När hon släppte såg jag det fula blåmärket. Det hade fått en gul/svart färg just nu.
"Gör det ont?" Frågade jag lidsamt och smekte det med tummen.
"Nej då! Kom in!" Sa hon upphetsat och greppade tag om min hand. Hela min kropp pirrade till och jag log stort. Jag hade saknat henne.
-
"Så vad hae hänt? Skolan, familj, killar.. Jag vill veta allt!" Sa jag upphetsat. Hon skrattade högt och satte sig ner i soffan bredvid mig. Jag hade saknat hennes skratt. Hela jag rös till när hennes klingande skratt lämnade hennes mun.
"Nej inget speciellt. I skolan hade vi prov, som gick bra faktiskt även fast jag var på fest igår."
Jag nickade långsamt och log stort mot henne. Hon gömde hela 'Lucas-har-börjat-i-min-klass' grejen. Det störde mig lite. Varför dölja det för sin pojkvän?
"Något mer?" Frågade jag och höjde på ögonbrynen.
Tumblr_m06x2yp0qh1qgih6zo2_r1_250_large
Hon kliade sig på kinden och kollade på mig med stora ögon.
"Neej. Eller, det har börjat en kille i min klass." Gotcha.
"Jaha, aja då var det inget. Vill du göra något roligt?" Frågade jag exalterat. Hon kollade tänkande bort och log sedan stort mot mig och nickade.
"Såklart! Men vad..?" Jag log mot henne och lyfte upp henne ur soffan.
"Klä på dig, ta bara något, vi ska ändå byta kläder!"
Hon log och pussade mig passionerat på munnen innan hon sprang upp för trappan och satte på sig kläder.
"Vart ska vi Justin?" Frågade jag minst tio gånger men han svarade bara samma sak.
"Om jag säger är det ingen hemlighet." Jag suckade och kollade ut på vägen som snabbt rörde sig utanför bilen.
-
Det tog ett tag innan han stannade bilen. Vi hoppade ut och han la en hand framför mina ögon, så att jag inte skulle kunna se.
"Justin, vart är vi?" Frågade jag men han hyschade bara mig.
"Du får se snart." Han stannade efter några meter och kysste mig i nacken innan han tog bort handen. Jag öppnade försiktigt ögonen och kollade upp på den stora byggnaden.
"Wow! Justin.. Du skämtar?" Utbrast jag glatt och slängde mig om halsen på honom och kysste honom intensivt på läpparna.
Vart kan de vara?? DUM, DUM, DUUUUM!! >:D
KOMMENTERA! ;D

Kapitel 21-. Sorry for party rocking

Det kändes obehagligt-jag menar, jag hade bara känt snubben i typ 10 timmar- så jag rätade på mig och backade bak ett litet steg.
"Ska vi gå?" Utbrast jag och lämnade det stora huset. Lucas stod kvar i några sekunder innan han
gick ut mot mig och mot sin bil. Jag stängde dörren och låste innan jag också gick till hans bil.
Hoppas det här kommer gå bra..
Hela huset var fullproppat med folk. Sandra dök upp framför mig med ett leénde som snabbt blev större när hon såg att jag hade tagit med Lucas. Jag trodde ju att hon skulle få lite damp?
"Hur visste du att jag gillade Lucas?!" Utbrast hon glatt när Lucas hade gått utom hörhåll.
"Va? Det visste jag inte!" Svarade jag högt för att överrösta den höga musiken. Hon höjde på axlarna och hoppade ut på dansgolvet och då kom, till min räddning, Nicole.
"OMG! Lucas är sååå snygg! Bra att du tog med honom, jag gillar faktiskt honom!" Sa hon glatt och drack en klunk ur sin mugg.
Va? Hon också?
"Du också?! Sandra gillar honom också!" Svarade jag, med lika hög röst som jag hade haft när jag hade pratat med Sandra. Musiken var verkligen hög.
Nicole kollade ut på dansgolvet och såg Sandra. Världens bitch blick kom upp på hennes ansikte. Inte bra.
-
Jag blev verkligen vild såfort jag hade fått någon alkohol i min kropp. Hoppas ingen skulle komma ihåg det här imorgon. Jag dansade loss på dansgolvet, nåt jag inte gjort på flera år!
Tumblr_lwpb5mrdbc1qd5zqzo1_500_large
När jag mötte Lucas blick hade han världens största leénde på läpparna. Jag log tillbaka och möttes av en ilsken Sandra's blick. Woow! Hon tog väll honom inte på så stort allvar? Han får väll lé mot vem han vill.
Klockan började närma sig runt två, och det var trottsallt skola imorgon, så jag bestämde mig för att dra mig hemmåt. Alla andra som hade kommit stod kvar och dansade eller hånglade i något rum.
Vissa hade tillochmed gjort 'det' här för första gången. Stackars Sandra's familj som bodde här!
"Ska du hem?" Frågade en nyfiken Lucas som hade kommit upp bredvid mig i hallen. Jag nickade och en liten rap lämnade min mun. Mina kinder brände till och jag kollade ner på golvet.
"Jag följer dig!" Jag nickade och han la en arm runt min axel. Obekvämt, igen, så jag skakade av mig den och öppnade dörren. En kall vindpust träffade mitt varma, svettiga ansikte vilket var skönt.
"Kom." Viskade han och började gå på trotoaren. Det var en stor tystnad över oss, ingen pinsam eller stel, en lugn och självsäker tystnad.
"Så har du kille?" Det var den frågan jag hade väntat på. Justin och jag var ju inofficielt ett par, så ja.
"Ja, det har jag." Svarade jag lugnt. Han nickade långsamt.
"Nån jag känner?" Nu var det min tur att nicka.
"Du vet nog vem det är." Nu stannade han upp och fortsatte sedan gå. Han skulle ju inte kunna klura ut det.
"Det är inte Justin Bieber vaa?" Sa han ironiskt och började skratta. Ett retsamt leénde dök upp på mitt ansikte.
"Jo, faktiskt." Han stannade och kollade förvånar på mig.
"Neeej! Du skojar?!" Skrek han nästan. Jag slog till honom för att han inte skulle väcka hela området.
"Justin Bieber är min syssling." Nu var det min ur att bli paff. Syssling?
"Neeh. Så kan det väll inte vara?" Frågade jag överlumpet. Han kollade dödsallvarligt på mig och nickade.
"Jo, men vi är lite av ovänner. Sen han blev känd." Viskade han med tjock röst.
"Men hur kommer det sig att vi aldrig har träffats?" Han kollade på mig nu med en stor rynka mellan ögonbrynen.
"Jag vet inte." Svarade han och stannade upp. "Framme." Jag vände mig om och där var riktigt nog, mitt hus.
"Hej då." Sa jag snabbt och kramade om honom. Han besvarade kramen och gick sedan därifrån.
Såfort jag satte mig på flygplanet somnade jag. Jag pallade inte stanna kvar i Paris, så jag hade ringt mamma och sagt att jag skulle komma hem tidigare. Hon hade påminnt mig att berätta för Tara att det snart var dags för mitt jobb att starta igen. Jag skulle vara borta i 1 månad för att ha mini konserter och skivsigneringar och en annan massa saker.
Mobilen vibrerade i fickan så jag drog upp den och kollade på sms:et som hade kommit in.
"Din tjej gillar inte dig. Hon uttnytjar dig."
Stod det, från okänt nummer. Jag rynkade pannan och då vibrerade mobilen igen och en bild på Tara kom upp. När hon kramade en kille. Vänta, var det?
Jo det var han. Lucas, min syssling.
KOMMENTERA!

Sluta hacka på mig, jag är bara 12!

Som rubriken säger. Det var iallfall en tjej som blev sur för att det inte blev ett kapitel som jag
sa igår. Men jag har tre anledningar!
1) Min pappa satt i hundra år!
2) Jag var så sjukt trött, gick upp halv sju igår.
3) Jag hade läxor till idag som jag bar tvungen o göra. Så snälla, sluta hacka på mig.
+ Jag är tolv åår bara, så jag har stor press om jag ska klara skolan nu.
Skolan först, sen blogg.
SKRIVER NU.
Kram!

Kapitel 20-. Pyjamas

"Okej.." Svarade han ledsamt. Jag var ju tvungen att göra något nu. Jag fick panik.
"Det är fest ikväll om du vill komma?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen.
Han kollade upp mot mig och nickade.
"Sure!" Jag andades långsamt ut och började räkna.
Hur ska jag förklara till Sandra att jag bjöd med Lucas?
Inget kollage, min kompis dator är stöörd! ;)

Jag slängde mig på sängen och kollade upp på taket. Var vi tillsammans eller inte? Jag visste inte pga att hon lämnade mig helt plötsligt i Paris.
Jag var kvar i Paris med Ryan i två dagar till.. Det fanns inte så värst mycket att göra en dag som idag.. Det regnade non-stop ner på Paris gator.
"Har du och Tara, duvet. Gjort ´det´?" Frågade en nyfiken Ryan. Jag satte mig upp i sängen och kollade med höjda ögonbryn på honom. Vem frågar sånt egentligen?
"Nej, och även om vi hade gjort det skulle inte du ha något med det att göra." Snäste jag oföskämt.
Han ryggade tillbaka och lämnade mig i det stora rummet. Jag försökte få tag i Tara, men det gick inte så bra.
Mina luftvägar täpptes igen,så jag lämnade rummet för att gå på en promenad i korridoren.
"OMB! Dee..eeee..tttt ääääär J..jjj..jjustin b..ieber!!!" Skrek en tjej hysteriskt bakom mig. Jag vände mig om och log stort mot henne. Hon ryckte tag i mina axlar och kysste mig blött på läpparna. Såklart så öppnades dörren och Ryan kom ut.
"Åh.." Ursäktade han sig och stängde igen dörren. Jag knuffade bort tjejen och rynkade pannan.
"Jag har flickvän!!" Kastade jag upprört ur mig. Hon kollade skamset ner på sina fötter och sprang sedan iväg. När hon var tio meter ifrån mig vände hon sig med ett stort leénde på läpparna.
"Jag skulle få 100 dollar om jag kysste dig! Och jag klarade av det!" Sa hon glatt och skrattade högt innan hon sprang därifrån. Jag kunde höra en massa fnitter men sket i det. Nu var det bara att få Ryan, att inte ringa Tara!
-
Som jag hade trott stod han med mobilen tryckt mot örat och mimade något. 'Svara' tror jag..
"Ryan lägg på! Nu!!" Skrek jag upprört. Han kollade ilsket på mig och la ner telefonen.
"Hon kysste mig" Sa jag och kollade lidsamt på honom, men han kollade bara misstänksamt mot mig och putade lite med läpparna.
"Varför kysste hon dig då??" Frågade han ännu misstänksamare.
"Hon fick 100 dollar av sina kompisar om hon skulle göra det.." Han pustade ut och log smått mot mig.
"Jag tror dig..." Viskade han och en tyngd lättade från min mage.

Luca's skulle hämta upp mig runt klockan sju, så jag satt hemma nu, klockan 4 och försökte hitta på något att göra. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade 5 missade samtal från Justin och 2 missade från Ryan.
Vad ville de då? Jag ringde men det var ingen som svarade. Nehepp... Då var det väll bara att hitta på något. Tänkte jag bittert och la mig ner under en filt i soffan. Läsa? Det var en bra idé, så jag tog upp 'Revolt' och började läsa, vilket slutade med att jag låg i soffan och sov.
-
*PLING,PLONG!*
Jag slog snabbt upp ögonlocken. Å! Det där får inte vara Lucas nu. Det måste vara Nicole eller någon annan.
Jag gick med små steg mot dörren och öppnade. Där stod precis Lucas, med ett stort leénde som snabbt suddades ut när han såg min utstyrsel.
"Ska du gå dit i Pyjamas?" Sa han förvånat och granskade mig från topp till tå. Mina kinder brände till och jag gav till ett stort bländande leénde.


"Neej. Jag somnade. Kom in, jag är klar om tio minuter!" Han nickade och jag sprang snabbt upp för trapporna till mitt sovrum. Kläder, kläder, kläder?! Vart är de när man behöver de? Jag grävde runt i min garderob i minst fem minuter innan jag hittade ett par snygga Jeans och en snygg topp. Det var bra.
Jag tog några lätta drag med maskaran och täckte återigen över blåtiran. Det låg en guldig ögonskugga där, så jag smetade på den på mina ögonlock innan jag tog ett läppglans och smetade på på mina läppar.
Klart! Jag lämnade rummet och sprang ner för trappan, som jag oturliktvis ramlade i sista trappsteget.
Innan jag visste ordet av det så hade Lucas fångat mig. Hans ansikte var bara någon
millimeter ifrån mitt. Jag kunde känna hans varma andetag bränna mot min hud. Det kändes obehagligt-jag menar, jag hade bara känt snubben i typ 10 timmar- så jag rätade på mig och backade bak ett litet steg.
"Ska vi gå?" Utbrast jag och lämnade det stora huset. Lucas stod kvar i några sekunder innan han
gick ut mot mig och mot sin bil. Jag stängde dörren och låste innan jag också gick till hans bil.
Hoppas det här kommer gå bra..
Mer sen, är hemma hos en kompis men när jag kommer hem kommerdet mycket braa med kapitel! :D
KOMMENTERA!

Lite jobbig fråga...

Nej men det visste jag inte?? O.o
Man måste inte ha exakt samma sak som irl, + Justin KAN Franska men han förstår inte så bra ;)
Jag skrev inte att han inte kunde, jag skrv bara att han inte fattade?
Kram! (Ses i skolan Ilma)

Kapitel 19-. Lucas

JUSTIN
När jag kom tillbaka ropade en kille i receptionen på mig. Först började han prata franska, men jag förstod inget så han fick prata engelska så gott han kunde.
"Flicka. Hon åka hem. Tara Mitchell hem!" Sa han och gjorde små handgester för att jag skulle förstå hans usla engelska.
"Okey." Svarade jag med en klump i halsen och gick in i hissen som Ryan stod i.
"Vad har vi gjort?!" Han började små gråta, vilket fick mina nerver att gå av.
"Vafan är ditt problem?!! Du har kanske blivit av med en kompis, men jag med en tjej!!!" Röt jag och kollade ilsket på honom. Glimten i hans öga visade att han var i grovt underläge.
"Sorry bro'." Viskade han. Jag kollade på honom och kramade sedan lätt om honom. Vad var det för mening att bråka nu när Tara hade stuckit?
TARA
Skolan. Jag längtade faktiskt efter att bussen skulle komma och hämta upp mig imorgon.  Pappa lät mig inte gå till skolan idag eftersom min långa flygresa igår.
Jag gick runt och mötte min spegelbild i en av våra stora speglar. Hela mitt öga var blått och svullet. Det var inte vackert.. När jag fick nog av att lunka runt gick jag till tv:n och satte på Harry Potter. Lika bra det än inget.
-
*PIP, PIP, PIP!*
Yes! Äntligen skola.. Tänkte jag glatt och hoppade ur sängen.
Jag drog på mig ett par Jeans och en snygg tröja över. Mitt blonda hår kammade jag och satte i ett hårspänne för att få det undan ansiktet.
Sminket fick bli lite läppglans och maskara, men blåtiran fick ett överdrag av foundation, när jag var klar sprang jag bokstavligen ner till köket och åt en stor frukost bestående av ägg, flingor och Juice. Den här dagen startade bra.
Bussen kom inrullande när jag redan stod där. Meredith log stort mot mig och öppnade bussdörren med ett lätt 'Hej'
Jag satte mig långt bak och tryckte in hörsnäckor i mina öron för att kunna drunkna i musik..
När jag öppna mitt skåp kom Nicole springandes imot mig och kramade om mig länge.
"Varför är du hemma nu?!" Utbrast hon förvånat när vi gick mot idrottssalen. Jag ryckte på axlarna och log mot henne.
"För att jag saknade diig!" Hon log stort och kramade om mig. När vi kom in i omklädningsrummet hälsade alla på mig. Jag log tillbaka som svars och bytte om till den vita t-shirten och de korta blåa shortsen. Det var skolans utstyrsel. Nicole stod och knöt sina gympaskor och jag drog åt min hästsvans innan vi gick in i gympasalen. Volleyboll, yeey...
-
När vi gick in på mattelektionen kom rektorn in med en brunhårig, bredaxlad, snygg kille. Han måste vara ny. Jag petade på Nicole som satt framför migoch nickade mot killen.
"Vem är det?" Hon ryckte på axlarna och återgick till att fila sina otroligt långa naglar.
"Lystring klassen!!"  Ropade Mr.Dandrew. Alla tystnade och kollade upp på den nya killen, som började få en ljusröd nyans på kinderna. Jag kom ihåg när jag stod där uppe, med en stor rodnad på kinderna. Det var inte lätt.
"Det här är Lucas! Det är hans första dag, så var snäll mot honom! Du kan sätta dig bredvid Tara där nere." Sa han och pekade på platsen bredvid mig.
"Tara, det är din uppgift att ta hand om Lucas idag!" Sa han innan han började skriva upp sidor i matteboken vi skulle börja arbeta med.
"Hej!" Sa Lucas och satte sig ner bredvid mig med ett stort leénde på läpparna.
"Hej på dig" Svarade jag och tog upp matteboken.
"Så.. Är skolan bra?" Frågade han medans han bläddrade till sidan.
"Sådäär." Svarade jag och slog upp räknehäftet.
"Okej.." Svarade han ledsamt. Jag var ju tvungen att göra något nu. Jag fick panik.
"Det är fest ikväll om du vill komma?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen.
Han kollade upp mot mig och nickade.
"Sure!" Jag andades långsamt ut och började räkna. Hur ska jag förklara för Sandra att jag bjöd med Lucas?
Jag ringde pappa och han beställde första bästa plan från Paris, hem. Nu skulle jag hem. Till skolan, till Nicole, till pappa..
Jag packade ner mina saker och lämnade rummet snabbt och tog första taxin som åkte förbi. Den körde mig till Paris Airport och jag betalade snabbt.
Äntligen hem...
När jag kom tillbaka ropade en kille i receptionen på mig. Först började han prata franska, men jag förstod inget så han fick prata engelska så gott han kunde.
"Flicka. Hon åka hem. Tara Mitchell hem!" Sa han och gjorde små handgester för att jag skulle förstå hans usla engelska.
"Okey." Svarade jag med en klump i halsen och gick in i hissen som Ryan stod i.
"Vad har vi gjort?!" Han började små gråta, vilket fick mina nerver att gå av.
"Vafan är ditt problem?!! Du har kanske blivit av med en kompis, men jag med en tjej!!!" Röt jag och kollade ilsket på honom. Glimten i hans öga visade att han var i grovt underläge.
"Sorry bro'." Viskade han. Jag kollade på honom och kramade sedan lätt om honom. Vad var det för mening att bråka nu när Tara hade stuckit?
Skolan. Jag längtade faktiskt efter att bussen skulle komma och hämta upp mig imorgon.  Pappa lät mig inte gå till skolan idag eftersom min långa flygresa igår.
Jag gick runt och mötte min spegelbild i en av våra stora speglar. Hela mitt öga var blått och svullet. Det var inte vackert.. När jag fick nog av att lunka runt gick jag till tv:n och satte på Harry Potter. Lika bra det än inget.
-
*PIP, PIP, PIP!*
Yes! Äntligen skola.. Tänkte jag glatt och hoppade ur sängen.
Jag drog på mig ett par Jeans och en snygg tröja över. Mitt blonda hår kammade jag och satte i ett hårspänne för att få det undan ansiktet.
Sminket fick bli lite läppglans och maskara, men blåtiran fick ett överdrag av foundation, när jag var klar sprang jag bokstavligen ner till köket och åt en stor frukost bestående av ägg, flingor och Juice. Den här dagen startade bra.
Bussen kom inrullande när jag redan stod där. Meredith log stort mot mig och öppnade bussdörren med ett lätt 'Hej'
Jag satte mig långt bak och tryckte in hörsnäckor i mina öron för att kunna drunkna i musik..
När jag öppna mitt skåp kom Nicole springandes imot mig och kramade om mig länge.
"Varför är du hemma nu?!" Utbrast hon förvånat när vi gick mot idrottssalen. Jag ryckte på axlarna och log mot henne.
"För att jag saknade diig!" Hon log stort och kramade om mig. När vi kom in i omklädningsrummet hälsade alla på mig. Jag log tillbaka som svars och bytte om till den vita t-shirten och de korta blåa shortsen. Det var skolans utstyrsel. Nicole stod och knöt sina gympaskor och jag drog åt min hästsvans innan vi gick in i gympasalen. Volleyboll, yeey...
-
När vi gick in på mattelektionen kom rektorn in med en brunhårig, bredaxlad, snygg kille. Han måste vara ny. Jag petade på Nicole som satt framför migoch nickade mot killen.
"Vem är det?" Hon ryckte på axlarna och återgick till att fila sina otroligt långa naglar.
"Lystring klassen!!"  Ropade Mr.Dandrew. Alla tystnade och kollade upp på den nya killen, som började få en ljusröd nyans på kinderna. Jag kom ihåg när jag stod där uppe, med en stor rodnad på kinderna. Det var inte lätt.
"Det här är Lucas! Det är hans första dag, så var snäll mot honom! Du kan sätta dig bredvid Tara där nere." Sa han och pekade på platsen bredvid mig.
"Tara, det är din uppgift att ta hand om Lucas idag!" Sa han innan han började skriva upp sidor i matteboken vi skulle börja arbeta med.
"Hej!" Sa Lucas och satte sig ner bredvid mig med ett stort leénde på läpparna.
Tumblr_m00qun7q701qflcm5o1_500_large
"Hej på dig" Svarade jag och tog upp matteboken.
"Så.. Är skolan bra?" Frågade han medans han bläddrade till sidan.
"Sådäär." Svarade jag och slog upp räknehäftet.
"Okej.." Svarade han ledsamt. Jag var ju tvungen att göra något nu. Jag fick panik.
"Det är fest ikväll om du vill komma?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen.
Han kollade upp mot mig och nickade.
"Sure!" Jag andades långsamt ut och började räkna. Hur ska jag förklara för Sandra att jag bjöd med Lucas?

Answer

SVAR:
Kanske 60?? Haha jag vet inte riktigt! Tills jag har tröttnat och vill göra klart ;D

Ja!

Ja det kommer mera idag! Kanske 2 kapitel tillochmed? <3
Jag skriveeer ;D

Kapitel 18-. Beach

Jag log mot henne och reste mig upp för att gå till henne.
"Har saknat dig." Viskade jag och kysste henne länge på läpparna. Dörren öppnades och Ryan kom in mitt i våran kyss.
"Sure..." Muttrade han och gick förbi oss snabbt. När ska han fatta?!
TARA
När vi gick ner till resturangen på hotellet var det riktigt stelt. Ryan gick på min högra sida, medans Justin gick på min vänstra. Kunde de inte bli sams bara?
-
"Vad ska vi göra imorgon?" Frågade jag för att bryta den stela tystnaden och tog en tugga av mitt baugett bröd.
"Vet inte.." Muttrade Ryan och tog en smutt av sin fanta. Justin ryckte bara på axlarna och bestämde sig för att koncentrera sig på maten. De två var tre år... Tänkte jag surt och suckade högt.
"Stranden?" Föreslog Justin för att göra mig tillfreds. Jag sken upp i ett leénde medans Ryan blängde surt på Justin. Det här var droppen. Jag reste mig upp och sköt in stolen.
"Vart ska du?" Frågade Ryan upprört.
"När ni två börjar betee er som folk, så pratar jag med er igen. Kapisch?" Jag gick därifrån mot hissen och kollade på de medans dörrarna stängdes.
In their faces!
JUSTIN
Jag muttrade högt och gick ifrån matbordet också. Ryan kunde lätt sitta där.
"Justin, jag vill inte bråka... Okej?" Sa han lent bakom mig. Jag vände mig om och möttes av Ryan's gröna ögon. De hade en glimt hopp i sig... Jag kunde ju inte neka ett förlåt, så jag log och kramade om honom.
"Som när vi var små.. Vi lovade att ingen tjej skulle komma imellan oss!" Jag log stort men han log bara lite och svalde hårt innan han gick in på herrarnas.
Vad var det där? Tänkte jag surt och gick in efter honom. Från ett av båsen hörde jag en kavalk av spya komma upp genom en mun.
"Ryan?" Jag knackade på båset som stanken och ljudet kom ifrån. Han muttrade något innan spyan kom igen. Jag gick och satte mig på handfatet för att vänta på Ryan.
-
"Mår du bra?" Frågade jag när han kom ut och böjde sig framför handfatet för att skölja ur munne.
"Aa.. Känslig för musslor." Suckade han och satte sig bredvid mig.
Det blev helt tyst och båda två satt bara och kollade på båsen.
"Gillar du ens Tara?" Sa han för att avbryta tystnaden. Nej.. Nu kommer det här.
"Ja. Men nu vill jag sova." Jag gick därifrån och hoppade in i hissen.
Jag sa så bara för att slippa undan den pinsamma tystnaden, men när jag tänkte på det var jag trött.
TARA
Idag vaknade jag iallfall inte av mobilen, utan av solen. Den glittrade fram genom de vita gardinerna, rakt på min säng.
Klockan var halv tolv så jag hade fått mig en riktig sovmorgon. När jag tog upp mobiel såg jag 'Ett missat samtal, 2 sms.' Det var såklart från Justin.
'Varför svarar du inte sömntuta? ;('
Jag skrattade lätt till och klickade upp nästa, som kom 10 minuter innan jag vaknade.
"Stranden? Kom till mig klockan halv ett! XX J' Okej. Jag reste mig snabbt upp ur sängen och plockade fram min bikini och ett par jeans-shorts med en snygg top.
Bikinin satte jag på mig under alla kläder och mitt blonda hår fick bli en lätt hästsvans. Jag packade ner en vattenflaska,handduk och solkräm i min väska innan jag tog en vatten flaska och min mobil och gick till Justin.
När han öppnade hade han ett stort leénde på läpparna.
"Jag har längtat helaa natten!" Utbrast han och la en hand på min kind, för att sedan trycka sina perfekta läppar mot mina.
När kyssen var över kom en lika leéndes Ryan och kramade om mig.
"Är ni vänner nu?" Frågade jag menande och la händerna i kors på bröstet. De kollade på varandra och sen på mig. Båda nickade vilket fick en tyngd att släppa i bröstet. Jag hatar när killar bråka om mig.
"Bra! Stranden nu." Jag tog tag i Justin's hand och började gå till hissen. Ryan kollade surt på våra händer hela tiden. Han hade inte alls kommit över det... Och vänskapen var väll ör att få mig på fall? Nånting var det...
-
Vattnet var svalkande mot min kropp. Justin lyfte upp mig över vattnet och kastade bort mig, vilket fick mig att skrika till, så att jag öppnade munnen, så att jag fick kallsup.
När jag kom ovanför ytan hostade jag jätte mycket och det forsade ut en massa vatten ur min mun. Mina ögon sved och jag hade vatten i båda öronen.
"Tara!" Ropade Justin och Ryan i mun och började simma snabbt mot mig.
"Det är lungt!" Sa jag och log mot de när jag hade hostat klart. Båda kollade skamset på mig, som två hundvalpar som hade gjort fel. Justin fattar jag, han kastade ju undan mig, men Ryan?
JUSTIN
Ryan hade mer än glömt Tara. Han kunde väll inte fatta att hon var min tjej!
Jag kollade leéndes på Tara och drog ner henne nedanför vattnet för att kunna pussa henne. Kyssa någon under vatten hade jag gjort en gång.. Med Caitlin.
Hon log större när vi kom upp över ytan och simmade sedan iväg, så att jag var tvungen att simma efter.
-
När hon gick upp gick Ryan också upp, efter henne. Va? Vad nu? Jag dök ner under vattnet och såg att Ryan kollade ut över havet för att se om jag såg säkert. Min luft började snabbt ta slut så jag dök snabbt upp för att hämta mer andan. Och då såg jag det. Han kysste henne. Hon stod helt still, men efter fem sekunder puttade hon undan honom. Nu var det nog.. Tänkte jag surt och gick upp.
Som tur var det inte så många på stranden, så då såg de inte att jag var Justin Bieber, och pap'zen visste inte ens att jag var här.
Jag kom upp på stranden och puttade till honom.
"Hur fan dum tror du att du är, och kysser min tjej framför mina ögon?!" Spottade jag ur mig. Hans kinder fick en röd blossande färg, av ilskan.
"Vadå din tjej?! Du vet att jag alltid har gillat henne, men så tar du henne ändå!"
Han knuffade till mig lite hårdare.
"Fan dra åt helvete!" Röt jag och knuffade honom, hårdare. Nu höjde han handen och slog till mig över kinden. Det började genast brinna under huden men det struntade jag i. Jag tog all min styrka till armen och höjde den också.
"Sluta!!" Skrek Tara och hoppade in mellan oss, exakt när jag sköt iväg handen. Hon fick mitt slag under ögat och kurade snabbt ihop sig på stranden. Jag stod där helt still i choktillstånd, och Ryan gjorde detsamma. Vad hade vi gjort?!
TARA
Huden kändes som eld. Det bultade hårt och jag kände hur blodet reste sig till huvudet.
"Tara. Förlåt." Sa Justin skuldmedvetet och kollade på mig med tårar rinnandes ner för kinderna. Jag orkade inte... Jag orkar inte! Vile jag skrika. Men det gick inte. Min mun låste sig och jag samlade ihop mina saker och började springa till hotellet.
Jag ringde pappa och han beställde första bästa plan från Paris, hem. Nu skulle jag hem. Till skolan, till Nicole, till pappa..
Jag packade ner mina saker och lämnade rummet snabbt och tog första taxin som åkte förbi. Den körde mig till Paris Airport och jag betalade snabbt.
Äntligen hem...TARA
När vi gick ner till resturangen på hotellet var det riktigt stelt. Ryan gick på min högra sida, medans Justin gick på min vänstra. Kunde de inte bli sams bara?
-
"Vad ska vi göra imorgon?" Frågade jag för att bryta den stela tystnaden och tog en tugga av mitt baugett bröd.
"Vet inte.." Muttrade Ryan och tog en smutt av sin fanta. Justin ryckte bara på axlarna och bestämde sig för att koncentrera sig på maten. De två var tre år... Tänkte jag surt och suckade högt.
"Stranden?" Föreslog Justin för att göra mig tillfreds. Jag sken upp i ett leénde medans Ryan blängde surt på Justin. Det här var droppen. Jag reste mig upp och sköt in stolen.
"Vart ska du?" Frågade Ryan upprört.
"När ni två börjar betee er som folk, så pratar jag med er igen. Kapisch?" Jag gick därifrån mot hissen och kollade på de medans dörrarna stängdes.
In their faces!
Jag muttrade högt och gick ifrån matbordet också. Ryan kunde lätt sitta där.
"Justin, jag vill inte bråka... Okej?" Sa han lent bakom mig. Jag vände mig om och möttes av Ryan's gröna ögon. De hade en glimt hopp i sig... Jag kunde ju inte neka ett förlåt, så jag log och kramade om honom.
"Som när vi var små.. Vi lovade att ingen tjej skulle komma imellan oss!" Jag log stort men han log bara lite och svalde hårt innan han gick in på herrarnas.
Vad var det där? Tänkte jag surt och gick in efter honom. Från ett av båsen hörde jag en kavalk av spya komma upp genom en mun.
"Ryan?" Jag knackade på båset som stanken och ljudet kom ifrån. Han muttrade något innan spyan kom igen. Jag gick och satte mig på handfatet för att vänta på Ryan.
-
"Mår du bra?" Frågade jag när han kom ut och böjde sig framför handfatet för att skölja ur munne.
"Aa.. Känslig för musslor." Suckade han och satte sig bredvid mig.
Det blev helt tyst och båda två satt bara och kollade på båsen.
"Gillar du ens Tara?" Sa han för att avbryta tystnaden. Nej.. Nu kommer det här.
"Ja. Men nu vill jag sova." Jag gick därifrån och hoppade in i hissen.
Jag sa så bara för att slippa undan den pinsamma tystnaden, men när jag tänkte på det var jag trött.
Idag vaknade jag iallfall inte av mobilen, utan av solen. Den glittrade fram genom de vita gardinerna, rakt på min säng.
Klockan var halv tolv så jag hade fått mig en riktig sovmorgon. När jag tog upp mobiel såg jag 'Ett missat samtal, 2 sms.' Det var såklart från Justin.
'Varför svarar du inte sömntuta? ;('
Jag skrattade lätt till och klickade upp nästa, som kom 10 minuter innan jag vaknade.
"Stranden? Kom till mig klockan halv ett! XX J' Okej. Jag reste mig snabbt upp ur sängen och plockade fram min bikini och ett par jeans-shorts med en snygg top.
Bikinin satte jag på mig under alla kläder och mitt blonda hår fick bli en lätt hästsvans. Jag packade ner en vattenflaska,handduk och solkräm i min väska innan jag tog en vatten flaska och min mobil och gick till Justin.
När han öppnade hade han ett stort leénde på läpparna.
"Jag har längtat helaa natten!" Utbrast han och la en hand på min kind, för att sedan trycka sina perfekta läppar mot mina.
När kyssen var över kom en lika leéndes Ryan och kramade om mig.
"Är ni vänner nu?" Frågade jag menande och la händerna i kors på bröstet. De kollade på varandra och sen på mig. Båda nickade vilket fick en tyngd att släppa i bröstet. Jag hatar när killar bråka om mig.
"Bra! Stranden nu." Jag tog tag i Justin's hand och började gå till hissen. Ryan kollade surt på våra händer hela tiden. Han hade inte alls kommit över det... Och vänskapen var väll ör att få mig på fall? Nånting var det...
-
Vattnet var svalkande mot min kropp. Justin lyfte upp mig över vattnet och kastade bort mig, vilket fick mig att skrika till, så att jag öppnade munnen, så att jag fick kallsup.
När jag kom ovanför ytan hostade jag jätte mycket och det forsade ut en massa vatten ur min mun. Mina ögon sved och jag hade vatten i båda öronen.
"Tara!" Ropade Justin och Ryan i mun och började simma snabbt mot mig.
"Det är lungt!" Sa jag och log mot de när jag hade hostat klart. Båda kollade skamset på mig, som två hundvalpar som hade gjort fel. Justin fattar jag, han kastade ju undan mig, men Ryan?
Ryan hade mer än glömt Tara. Han kunde väll inte fatta att hon var min tjej!
Jag kollade leéndes på Tara och drog ner henne nedanför vattnet för att kunna pussa henne. Kyssa någon under vatten hade jag gjort en gång.. Med Caitlin.
Hon log större när vi kom upp över ytan och simmade sedan iväg, så att jag var tvungen att simma efter.
-
När hon gick upp gick Ryan också upp, efter henne. Va? Vad nu? Jag dök ner under vattnet och såg att Ryan kollade ut över havet för att se om jag såg säkert. Min luft började snabbt ta slut så jag dök snabbt upp för att hämta mer andan. Och då såg jag det. Han kysste henne. Hon stod helt still, men efter fem sekunder puttade hon undan honom. Nu var det nog.. Tänkte jag surt och gick upp.
Som tur var det inte så många på stranden, så då såg de inte att jag var Justin Bieber, och pap'zen visste inte ens att jag var här.
Jag kom upp på stranden och puttade till honom.
"Hur fan dum tror du att du är, och kysser min tjej framför mina ögon?!" Spottade jag ur mig. Hans kinder fick en röd blossande färg, av ilskan.
"Vadå din tjej?! Du vet att jag alltid har gillat henne, men så tar du henne ändå!"
Han knuffade till mig lite hårdare.
"Fan dra åt helvete!" Röt jag och knuffade honom, hårdare. Nu höjde han handen och slog till mig över kinden. Det började genast brinna under huden men det struntade jag i. Jag tog all min styrka till armen och höjde den också.
"Sluta!!" Skrek Tara och hoppade in mellan oss, exakt när jag sköt iväg handen. Hon fick mitt slag under ögat och kurade snabbt ihop sig på stranden. Jag stod där helt still i choktillstånd, och Ryan gjorde detsamma. Vad hade vi gjort?!
Huden kändes som eld. Det bultade hårt och jag kände hur blodet reste sig till huvudet.
"Tara. Förlåt." Sa Justin skuldmedvetet och kollade på mig med tårar rinnandes ner för kinderna. Jag orkade inte... Jag orkar inte! Vile jag skrika. Men det gick inte. Min mun låste sig och jag samlade ihop mina saker och började springa till hotellet.
Jag ringde pappa och han beställde första bästa plan från Paris, hem. Nu skulle jag hem. Till skolan, till Nicole, till pappa..
Jag packade ner mina saker och lämnade rummet snabbt och tog första taxin som åkte förbi. Den körde mig till Paris Airport och jag betalade snabbt.
Äntligen hem...
Långish!
KOMMENTERAAAAA! ;D

Kapitel 17-. Kiss or miss

TARA
Jag sprang till hissen och klickade på knappen. Han måste ha tagit trapporna, så lika bra att jag också gör det.. Tänkte jag och började springa mot trapporna.
Det gick snabbare att springa ner än vad jag hade förväntat mig. Cheerleadingen? Troligen.
När jag kom ner sprang jag direkt till receptions disken och lutade mig bokstavligen över.
"Kille, 1.80, snaggad, vart?" Fick jag ur mig. Killen kollade på mig med uppspärrade ögon.
"Ut och till höger." Sa han. Jag nickade som tack och började springa ut och till vänster. Jag sprang snabbare och snabbare för varje sekund innan jag såg Ryans rygg.
"Ryan!" Jag började springa och han kollade på mig med röda ögon.
"Sitt." Sa jag och satte mig ner på bänken. Han satte sig ner bredvid mig och kollade mig djupt in i ögonen.
"Jag är kär.. I dig!" Sa han lent och la en hand på min kind. Jag tog tag i hans hand och tog bort den från min kind.
"Ryan, det är Justin nu. Snälla du kommer hitta någon bättre än mig!"
"Nej.. Och Justin?"  Spottade han ur sig och kollade hatiskt ut på gatan.
"Sluta nu Ryan.. Man kan in-.." Han avbröt mig.
"Nej, man kan inte hjälpa kärleken! Jag kan inte hjälpa att jag är kär i dig!!!"
Små tårar började rinna ner för mina kinder.
"Ryan.. Jag älskar Justin.." Viskade jag. Han kollade strängt på mig och ställde sig upp.
"Men jag älskar dig! Justin har varit nummer ett sen han blev känd..." Sa han buttert.
"Säg inte så! Ni är kompisar. Kom igen ry!" Jag ställde mig upp framför honom vilket fick honom att tystna ner sig. Hans huvud kom närmare mitt och jag kunde känna hans varma andetag mot mina läppar och sto helt fastfrusen. Innan hans läppar hade mött mina vände jag bort huvudet och backade tillbaka ett steg.
"Jag går tillbaka till Justin nu." Sa jag bara och började springa tillbaka till hotellet. Ryan gick långsamt några meter bakom mig.
JUSTIN
Jag satte på tv:n och Jersey Shore visades. Bättre än att stirra in i en väg..
Mitt huvud vändes automatiskt mot fönstret. Jag gick dit och kollade ut på ängen. På en bänk bredvid den satt Ryan och Tara. Han la en hand på hennes kind, men hon tog bort den. Jag blev glad för att Tara tog bort den, men sur för att Ryan gjorde så.
Nu hoppade han upp och skrek något. Hon ställde sig framför honom. Sen hände det något. Han böjde sig frammåt och började närma sig Tara's läppar, och hon stod bara där. När han skulle kyssa henne vände hon bort huvudet och mitt hjärta började slå i normal takt igen. Hon vände sig om och började springa, så jag slog mig ner i soffan igen. Jag såg inte det där.
-
"Hej." Sa Tara andfått när hon kom in genom dörren. Jag log mot henne och reste mig upp för att gå till henne.
"Har saknat dig." Viskade jag och kysste henne länge på läpparna. Dörren öppnades och Ryan kom in mitt i våran kyss.
"Sure..." Muttrade han och gick förbi oss snabbt. När ska han fatta?!
Jag avslutade kyssen och kollade bakåt. Där stod Ryan.
"Jag går ut." Sa han segt och lämnade rummet med en smäll. En suck slank ur min mun och jag kollade på en förvånad Justin.
"Jag tar det." Sa jag och kysste honom på hjässan innan jag också lämnade rummet, fast utan smällen. Vart kan han tagit vägen?
Jag sprang till hissen och klickade på knappen. Han måste ha tagit trapporna, så lika bra att jag också gör det.. Tänkte jag och började springa mot trapporna.
Det gick snabbare att springa ner än vad jag hade förväntat mig. Cheerleadingen? Troligen.
När jag kom ner sprang jag direkt till receptions disken och lutade mig bokstavligen över.
"Kille, 1.80, snaggad, vart?" Fick jag ur mig. Killen kollade på mig med uppspärrade ögon.
"Ut och till höger." Sa han. Jag nickade som tack och började springa ut och till vänster. Jag sprang snabbare och snabbare för varje sekund innan jag såg Ryans rygg.
"Ryan!" Jag började springa och han kollade på mig med röda ögon.
"Sitt." Sa jag och satte mig ner på bänken. Han satte sig ner bredvid mig och kollade mig djupt in i ögonen.
"Jag är kär.. I dig!" Sa han lent och la en hand på min kind. Jag tog tag i hans hand och tog bort den från min kind.
"Ryan, det är Justin nu. Snälla du kommer hitta någon bättre än mig!"
"Nej.. Och Justin?"  Spottade han ur sig och kollade hatiskt ut på gatan.
"Sluta nu Ryan.. Man kan in-.." Han avbröt mig.
"Nej, man kan inte hjälpa kärleken! Jag kan inte hjälpa att jag är kär i dig!!!"
Små tårar började rinna ner för mina kinder.
"Ryan.. Jag älskar Justin.." Viskade jag. Han kollade strängt på mig och ställde sig upp.
"Men jag älskar dig! Justin har varit nummer ett sen han blev känd..." Sa han buttert.
"Säg inte så! Ni är kompisar. Kom igen ry!" Jag ställde mig upp framför honom vilket fick honom att tystna ner sig. Hans huvud kom närmare mitt och jag kunde känna hans varma andetag mot mina läppar och sto helt fastfrusen. Innan hans läppar hade mött mina vände jag bort huvudet och backade tillbaka ett steg.
"Jag går tillbaka till Justin nu." Sa jag bara och började springa tillbaka till hotellet. Ryan gick långsamt några meter bakom mig.
Jag satte på tv:n och Jersey Shore visades. Bättre än att stirra in i en vägg..
Mitt huvud vändes automatiskt mot fönstret. Jag gick dit och kollade ut på vägen. På en bänk bredvid den satt Ryan och Tara. Han la en hand på hennes kind, men hon tog bort den. Jag blev glad för att Tara tog bort den, men sur för att Ryan gjorde så.
Nu hoppade han upp och skrek något. Hon ställde sig framför honom. Sen hände det något. Han böjde sig frammåt och började närma sig Tara's läppar, och hon stod bara där. När han skulle kyssa henne vände hon bort huvudet och mitt hjärta började slå i normal takt igen. Hon vände sig om och började springa, så jag slog mig ner i soffan igen. Jag såg inte det där.
-
"Hej." Sa Tara andfått när hon kom in genom dörren.
Tumblr_lm32fc3oq81qdmwito1_500_large
Jag log mot henne och reste mig upp för att gå till henne.
"Har saknat dig." Viskade jag och kysste henne länge på läpparna. Dörren öppnades och Ryan kom in mitt i våran kyss.
"Sure..." Muttrade han och gick förbi oss snabbt. När ska han fatta?!
Kort men.. KOMMENTERA!!

Skriver, men först...

Ni MÅSTE ta 30 minuter av ert liv och kolla på KONY 2012!
Seriöst, ni kommer säkert tänka som jag gjorde o bara 'fett onödiiigt.' men det är inte det! Kolla bara på den!

Kapitel 16-. Looking @ me?

JUSTIN
"Ryan?!" Sa jag förvånat. Han log stort och ryckte på axlarna.
"Överraskning! Det var därför jag var tvungen att gå, jag satt i en bil påväg hit!"
"Wow! Hey man!" Jag drog in honom i en bro'-kram och lyfte upp hans väska för att gå in på mitt hotellrum.
"Varför kommer du klockan 2 på natten?" Skrattade jag ur mig och slog mig ner i soffan.
"Flyget från Kanada till Paris tar tolv timmar vettu." Han följde mitt exemplar och satte sig ner i soffan.
"Haha lugnt. Men är du hungrig?" Frågade jag och log stort mot honom. Han nickade och kollade sig runt i rummet.
"Vart är Tara?" Frågade han nyfiket, hade han fortfarande känslor kvar?
"Vi delar inte." Svarade jag torrt och gick in i köket för att bre en macka till honom.
TARA
Mobilen vibrerade högt på nattduksbordet. Jag slog snabbt ögonen och föste undan allt hår från ansiktet innan jag svarade sömndrucket.
"Jahfkej... Hallå?"
"Haha, trött?" Skrattade Justin i andra änden. Jag hörde en annan, lite mörkare röst i bakgrunden skratta till. Det stora frågan var, vem?
"Jaja, när gick du själv och la dig?"
"Inget." Sa han bara.
"Justin, man svara inte 'inget'." Sa jag och märkte hur jag lät som en besserwisser.
"Men jag dygnade så ja. Men kom över, vi har fått besök!" Svarade han glatt och skrattade igen. Usch vad flummig han kommer vara nu.
"Visst bäver."
"Det är BIEBER!" Jag klickade på lägg på och reste mig upp. Solen lös starkt ut över Paris gator. På klockan visade det att det var 19+ grader ute. Yes.
Jag gick in i badrummet ör att få mig en dusch.
-
Jag tog fram skrikrosa underkläder och drog på mig det. Till det tog jag fram ett par korta jeans-shorts och en tub blus från hollister som visade min navelpercing.
Håret satte jag upp i en slarvig hästsvans och tog lite maskara på ögonfransarna innan jag satte på mig mina converse och gick över till Justin. När jag hade knackat blev jag rätt överraskad, det var inte Justin som öppnade utan Ryan.
Ryan Butler.
"RYAN?" Sa jag förvånat. Han sken upp i ett leénde och nickade snabbt. Jag log stort och kramade om honom.
"Det var inte igår." Viskade han i mitt öra. Jag nickade mot hans axel och såg Justin i soffan bakom hans rygg. Han kollade surt på Ryan's rygg. Då slog det mig.
I tvåan hade Ryan köpt en bukett röda rosor till mig. Han hade varit kär i mig. Det var väll fortfarande inte kvar? Jag gick förbi honom in till Justin och kände hur hans blick brände på min rumpa när jag gick mot Justin.
"Hey." Viskade jag och slog mig ner bredvid honom. Han log mot mig och kollade på Ryan innan han kysste mig passionerat. Jag avbröt kyssen och slog till honom. Han kollade på mig med rynkad panna.
"Justin, han är din kompis. Man gör inte så! Speciellt inte om han är kär i mig!"
"Men du är ju min tjej!" Sa han och kollade lidande mot mig.
"Är jag?" Frågade jag förvånat och kollade in i hans hasselbruna ögon.
Han bet sig i läppen och av ren reflex gjorde jag också det.
"Om du vill." Svarade han.
Jag log stort och nickade långsamt. Det är klart att jag ville!
Han böjde sig frammåt och kysste mig passionerat. Men hans blick var fäst bakom mig. Jag avslutade kyssen och kollade bakåt. Där stod Ryan.
"Jag går ut." Sa han segt och lämnade rummet med en smäll. En suck slank ur min mun och jag kollade på en förvånad Justin.
"Jag tar det." Sa jag och kysste honom på hjässan innan jag också lämnade rummet, fast utan smällen. Vart kan han tagit vägen?
Hur skulle det här gå? Det var alltid 'Justin bieber, får alla tjejer!' tack vare mig fick de nästan aldrig sanna tjejer.
Klockan tickade och slog nu tolv, men jag var inte trött alls. Jetlag..
Klockan ett plingadde det på dörren.
Jag gick för att öppna och möttes av en överraskning.
"Ryan?!" Sa jag förvånat. Han log stort och ryckte på axlarna.
"Överraskning! Det var därför jag var tvungen att gå, jag satt i en bil påväg hit!"
"Wow! Hey man!" Jag drog in honom i en bro'-kram och lyfte upp hans väska för att gå in på mitt hotellrum.
"Varför kommer du klockan 2 på natten?" Skrattade jag ur mig och slog mig ner i soffan.
"Flyget från Kanada till Paris tar tolv timmar vettu." Han följde mitt exemplar och satte sig ner i soffan.
"Haha lugnt. Men är du hungrig?" Frågade jag och log stort mot honom. Han nickade och kollade sig runt i rummet.
"Vart är Tara?" Frågade han nyfiket, hade han fortfarande känslor kvar?
"Vi delar inte." Svarade jag torrt och gick in i köket för att bre en macka till honom.
Mobilen vibrerade högt på nattduksbordet. Jag slog snabbt ögonen och föste undan allt hår från ansiktet innan jag svarade sömndrucket.
"Jahfkej... Hallå?"
"Haha, trött?" Skrattade Justin i andra änden. Jag hörde en annan, lite mörkare röst i bakgrunden skratta till. Det stora frågan var, vem?
"Jaja, när gick du själv och la dig?"
"Inget." Sa han bara.
"Justin, man svara inte 'inget'." Sa jag och märkte hur jag lät som en besserwisser.
"Men jag dygnade så ja. Men kom över, vi har fått besök!" Svarade han glatt och skrattade igen. Usch vad flummig han kommer vara nu.
"Visst bäver."
"Det är BIEBER!" Jag klickade på lägg på och reste mig upp. Solen lös starkt ut över Paris gator. På klockan visade det att det var 19+ grader ute. Yes.
Jag gick in i badrummet ör att få mig en dusch.
-
Jag tog fram skrikrosa underkläder och drog på mig det. Till det tog jag fram ett par korta jeans-shorts och en tub blus från hollister som visade min navelpercing.
Håret satte jag upp i en slarvig hästsvans och tog lite maskara på ögonfransarna innan jag satte på mig mina converse och gick över till Justin. Eftersom vi bodde på takvåning så hade vi väldigt höga tal på våra rumsnummer. Justin hade rum nummer 1033. När jag hade knackat blev jag rätt överraskad, det var inte Justin som öppnade utan Ryan.
Ryan Butler.
"RYAN?" Sa jag förvånat. Han sken upp i ett leénde och nickade snabbt. Jag log stort och kramade om honom.
"Det var inte igår." Viskade han i mitt öra. Jag nickade mot hans axel och såg Justin i soffan bakom hans rygg. Han kollade surt på Ryan's rygg. Då slog det mig.
I tvåan hade Ryan köpt en bukett röda rosor till mig. Han hade varit kär i mig. Det var väll fortfarande inte kvar? Jag gick förbi honom in till Justin och kände hur hans blick brände på min rumpa när jag gick mot Justin.
"Hey." Viskade jag och slog mig ner bredvid honom. Han log mot mig och kollade på Ryan innan han kysste mig passionerat. Jag avbröt kyssen och slog till honom. Han kollade på mig med rynkad panna.
"Justin, han är din kompis. Man gör inte så! Speciellt inte om han är kär i mig!"
"Men du är ju min tjej!" Sa han och kollade lidande mot mig.
"Är jag?" Frågade jag förvånat och kollade in i hans hasselbruna ögon.
Han bet sig i läppen och av ren reflex gjorde jag också det.
"Om du vill." Svarade han.
Jag log stort och nickade långsamt. Det är klart att jag ville!
Han böjde sig frammåt och kysste mig passionerat. Men hans blick var fäst bakom mig. Jag avslutade kyssen och kollade bakåt. Där stod Ryan.
"Jag går ut." Sa han segt och lämnade rummet med en smäll. En suck slank ur min mun och jag kollade på en förvånad Justin.
"Jag tar det." Sa jag och kysste honom på hjässan innan jag också lämnade rummet, fast utan smällen. Vart kan han tagit vägen?
Kortiiis! Haha nej men bra/dåligt?
KOMMENTERA!

Kapitel 15-. Firework

Han lyfte min haka så att jag kollade i hans ögon.
"Jag..älskar dig." Viskade han. Jag kollade in i hans ögon och kände hur de kom närmare. Mitt hjärta började slå snabbare och jag kunde känna hand varma andetag mot mina läppar.
Han fuktade de innan de mötte mina. Allt stod still, bara Justin,jag och stjärnorna.
Han lyfte min haka så att jag kollade i hans ögon.
"Jag..älskar dig." Viskade han. Jag kollade in i hans ögon och kände hur de kom närmare. Mitt hjärta började slå snabbare och jag kunde känna hand varma andetag mot mina läppar.
Han fuktade de innan de mötte mina. Allt stod still, bara Justin,jag och stjärnorna.
_____________________________________________________________
JUSTIN
Jag kollade ner på hennes vackra ansikte för att döma hennes känsla.
Hon öppnade ögonen och log mot min innan hon tog en hand bakom min nacke och kysste mig, länge och passionerat.
Och precis som i en film, av ren slump, började de explodera en massa fyrverkerier på himmeln. Jag klamrade mig fast om henne och kyssen blev intensivare och intensivare, men tillslut var vi tvugna att hämta andan.
"Jag tror jag älskar dig." Viskade hon och kollade in i mina ögon.
"Jag vet att jag älskar dig." Svarade jag och log mot henne innan jag gav henne en lätt kyss på läpparna och tog tag i hennes hand för att börja gå mot kyssen.
Justin Bieber, du har kysst ditt livs kärlek.
TARA
WOW. Jag var inte förberedd på kyssen. Eller jo det var jag ju ioförsig.
Hans läppar lämnade snabbt mina och han kollade ner på mig. Jag log lätt innan jag la en hand på hans nacke och kysste honom intensivt på läpparna.
Ironiskt nog, började det smälla fyrverkerier över eifeltornet.
Kyssen tog slut efter någon minut, syrebrist.
Han tog min hand och började gå mot hissen.
-
Jag sprang ut från badrummet i min pyjamas och hoppade upp bakom min dator, som pappa hade tvingat mig att ha med för att kunna kontakta mig genom skype.
Jag kollade på kontakter och såg att Nicole var inne, jag ringde genast upp henne.
(Kursivt Nicole, Tjockt Tara)
"Hey bitch!"
"Hello there handsome!"
Vår humor var så torr.
"Vad har du gjort idag då med the biebs?"
"Vi hann typ bara gå på middag o kollade lite uppe på eifeltornet."
"Vad hände på eieltornet?!?!"
Skulle jag berätta? Hon var faktiskt min bästa kompis, någonsin och hade aldrig berättat en enda av mina hemligheter.
"Han kysste mig."
"O-M-G!!! JUSTIN BIEBER, KYSSTE DIG?!?!?!?!"
"Hahaha jaa!"
"OMB! JAG TROR JAG DÖÖÖÖÖÖÖR!"
"Nej dö inte!"
"Haha nejdå. Men mamma säger att jag måste sova, skola imorgon."
"Okej, puss puss!"
"Puss! Berätta ALLT sen!"
"Jadå!"
justin
Jag satte mig i soffan och tog upp mobilen för att ringa Ryan.
"Tja Ry!"
"Hej Jb!"
"Gissa vad?" Frågade jag exalterat.
"Näe, vadå?"
"Jag kysste henne!"
"Gorde du?! Grattis man!"
"Tack."
"Men, jag ska gå. Ses!"
Jag kunde höra hur hatet växte. Han hade gillat Tara sen vi var små. Han hade tillochmed köpt henne en bukett rosor i 2:an.
Nu skulle han hata mig, men jag kunde inte hjälpa min kärlek, o han uppmuntrade mig ju.
Hur skulle det här gå? Det var alltid 'Justin bieber, får alla tjejer!' tack vare mig fick de nästan aldrig sanna tjejer.
Klockan tickade och slog nu tolv, men jag var inte trött alls. Jetlag..
Klockan ett plingadde det på dörren.
Jag gick för att öppna och möttes av en överraskning.
NO KOLLAGE
Jag kollade ner på hennes vackra ansikte för att döma hennes känsla.
Hon öppnade ögonen och log mot min innan hon tog en hand bakom min nacke och kysste mig, länge och passionerat.
Och precis som i en film, av ren slump, började de explodera en massa fyrverkerier på himmeln. Jag klamrade mig fast om henne och kyssen blev intensivare och intensivare, men tillslut var vi tvugna att hämta andan.
"Jag tror jag älskar dig." Viskade hon och kollade in i mina ögon.
"Jag vet att jag älskar dig." Svarade jag och log mot henne innan jag gav henne en lätt kyss på läpparna och tog tag i hennes hand för att börja gå mot kyssen.
Justin Bieber, du har kysst ditt livs kärlek.
WOW. Jag var inte förberedd på kyssen. Eller jo det var jag ju ioförsig.
Hans läppar lämnade snabbt mina och han kollade ner på mig. Jag log lätt innan jag la en hand på hans nacke och kysste honom intensivt på läpparna.
Ironiskt nog, började det smälla fyrverkerier över eifeltornet.
Kyssen tog slut efter någon minut, syrebrist.
Han tog min hand och började gå mot hissen.
-
Jag sprang ut från badrummet i min pyjamas och hoppade upp bakom min dator, som pappa hade tvingat mig att ha med för att kunna kontakta mig genom skype.
Jag kollade på kontakter och såg att Nicole var inne, jag ringde genast upp henne.
(Kursivt Nicole, Tjockt Tara)
"Hey bitch!"
"Hello there handsome!"
Vår humor var så torr.
"Vad har du gjort idag då med the biebs?"
"Vi hann typ bara gå på middag o kollade lite uppe på eifeltornet."
"Vad hände på eieltornet?!?!"
Skulle jag berätta? Hon var faktiskt min bästa kompis, någonsin och hade aldrig berättat en enda av mina hemligheter.
"Han kysste mig."
"O-M-G!!! JUSTIN BIEBER, KYSSTE DIG?!?!?!?!"
"Hahaha jaa!"
"OMB! JAG TROR JAG DÖÖÖÖÖÖÖR!"
"Nej dö inte!"
"Haha nejdå. Men mamma säger att jag måste sova, skola imorgon."
"Okej, puss puss!"
"Puss! Berätta ALLT sen!"
"Jadå!"
Jag satte mig i soffan och tog upp mobilen för att ringa Ryan.
"Tja Ry!"
"Hej Jb!"
"Gissa vad?" Frågade jag exalterat.
"Näe, vadå?"
"Jag kysste henne!"
"Gorde du?! Grattis man!"
"Tack."
"Men, jag ska gå. Ses!"
Jag kunde höra hur hatet växte. Han hade gillat Tara sen vi var små. Han hade tillochmed köpt henne en bukett rosor i 2:an.
Nu skulle han hata mig, men jag kunde inte hjälpa min kärlek, o han uppmuntrade mig ju.
Hur skulle det här gå? Det var alltid 'Justin bieber, får alla tjejer!' tack vare mig fick de nästan aldrig sanna tjejer.
Klockan tickade och slog nu tolv, men jag var inte trött alls. Jetlag..
Klockan ett plingadde det på dörren.
Jag gick för att öppna och möttes av en överraskning.
KOMMENTERA

NU SKRIVER JAG!

.

3-4 KAPITEL IMORGON!

Rubriken talar! ;D

Kapitel 14-. Trip

Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
EN VECKA SENARE, PARIS AIRPORT:
"Tara vi ska hitåt." Viskade Justin och kramade om min hand. Jag drog försiktigt den åt mig och låtsades hålla på med mobilen. Vi kom fram till en stor van som vi hoppade i. Chaufören gasade och började köra mot hotellet vi skulle bo på.
Clariton eller något sånt där flottigt.
Bilen började sakta ner efter 20 minuter. Jag knäppte upp bältet och gick ut med Justin.
"Vad är det?" Frågade han när vi gick in på hotellet.
"Inget." Svarade jag och försökte dölja min butterhet. Ett leénde klistrades fast på mina läppar och jag fick ett leénde tillbaka.
"Vad vill du göra ikväll då?" Han slickade sig lätt om sina perfekt formade läppar.
"Bara sitta inne på mitt rum och äta Ben & Jerry's." Viskade jag tillbaka och log stort. Han log tillbaka igen, och tog våra nycklar.
"Takvåning?" Sa jag förvånat och spärrade upp ögonen mot Justin som nickade gillandes.
"Mamma har smak." Jag log och klickade på PH knappen.
-
Mitt rum var stort och ljust. När man kom in var det först en hall med parkettgolv. Till höger var det en liten mini bar och ett kök, medans till vänster var det en WC dörr.
När man gick in möttes man av det ljusa stora vardagsrummet. Den hade en lätt gräddfärg på väggarna och en stor vit tv på väggen.
När jag gick in i sovrummet blev jag alldeles paff. Det var en stor säng med svarta gavlar, ett stort fluggigt täcke som såg ut som moln. Hela väggen var ett ända stort fönster.
"Wow." Jag kunde inte hålle mig.
"Snyggt va?" Sa Kenny som hade dykt upp bakom mig med mina väskor. Jag nickade stumt och log mot honom.
"Så, du stannar inne ikväll?"
"Ja, förmodligen." Svarade jag och la en hand i min svettiga nacke. I Frankrike var det fortarande sommar typ.
"Komigen Tara. Ge killen en chans. Han gillar dig!" Sa Kenny och la en hand på min axel. Jag kollade in i hans bruna ögon och log lätt.
"Jag vet." Viskade jag. Han nickade till svars och gick sedan iväg. Jag började packa upp och la mig ner på sängen när jag var klar. Klockan var bara 7 på kvällen än så länge.
Jag kunde inte glömma vad Justin hade skrivit till Ryan.
*Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
"Hey Ry! Gissa vem som kom på besök tidigare?"
"Haha vet inte? Barack Obama? Haha! ^^"
"Nej, Tara!"
"Som i Tara Mitchell?"
"Jaa! :D"
"Oh damn! Lägg in en stöt."
"Jag ska.. Jag tror jag är kär..."
Nej. Jag kunde inte läsa mer. Jag låste hans mobil och la mig ner på den tjocka madrassen på golvet. Hur skulle det här sluta?*
JUSTIN
Jag väntade på att Kenny skulle komma med mina väskor. Jahopp. Min plan gick i kras.
Det knackade på dörren, så jag gick för att öppna.
"Kenny ja-.. Tara! Oh, hej!" Sa jag förvånat och kliade mig i nacken.
"Hey Justin. Eh.. Jag kan nog gå ut iallafall." Yes!
"Åh, okej. Men jag hämtar dig om en timme. Ses snart!" Sa jag glatt och log stort mot henne. Hon besvarade det med mitt favoritleénde och gick iväg till sitt rum.
När jag stängde dörren hoppade jag upp och ner och skrek Yes oräkneliga gånger.
"Vad håller du på med?" Sa en förvånad KennyJag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
EN VECKA SENARE, PARIS AIRPORT:
"Tara vi ska hitåt." Viskade Justin och kramade om min hand. Jag drog försiktigt den åt mig och låtsades hålla på med mobilen. Vi kom fram till en stor van som vi hoppade i. Chaufören gasade och började köra mot hotellet vi skulle bo på.
Clariton eller något sånt där flottigt.
Bilen började sakta ner efter 20 minuter. Jag knäppte upp bältet och gick ut med Justin.
"Vad är det?" Frågade han när vi gick in på hotellet.
"Inget." Svarade jag och försökte dölja min butterhet. Ett leénde klistrades fast på mina läppar och jag fick ett leénde tillbaka.
"Vad vill du göra ikväll då?" Han slickade sig lätt om sina perfekt formade läppar.
"Bara sitta inne på mitt rum och äta Ben & Jerry's." Viskade jag tillbaka och log stort. Han log tillbaka igen, och tog våra nycklar.
"Takvåning?" Sa jag förvånat och spärrade upp ögonen mot Justin som nickade gillandes.
"Mamma har smak." Jag log och klickade på PH knappen.
-
Mitt rum var stort och ljust. När man kom in var det först en hall med parkettgolv. Till höger var det en liten mini bar och ett kök, medans till vänster var det en WC dörr.
När man gick in möttes man av det ljusa stora vardagsrummet. Den hade en lätt gräddfärg på väggarna och en stor vit tv på väggen.
När jag gick in i sovrummet blev jag alldeles paff. Det var en stor säng med svarta gavlar, ett stort fluggigt täcke som såg ut som moln. Hela väggen var ett ända stort fönster.
"Wow." Jag kunde inte hålle mig.
"Snyggt va?" Sa Kenny som hade dykt upp bakom mig med mina väskor. Jag nickade stumt och log mot honom.
"Så, du stannar inne ikväll?"
"Ja, förmodligen." Svarade jag och la en hand i min svettiga nacke. I Frankrike var det fortarande sommar typ.
"Komigen Tara. Ge killen en chans. Han gillar dig!" Sa Kenny och la en hand på min axel. Jag kollade in i hans bruna ögon och log lätt.
"Jag vet." Viskade jag. Han nickade till svars och gick sedan iväg. Jag började packa upp och la mig ner på sängen när jag var klar. Klockan var bara 7 på kvällen än så länge.
Jag kunde inte glömma vad Justin hade skrivit till Ryan.
*Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
"Hey Ry! Gissa vem som kom på besök tidigare?"
"Haha vet inte? Barack Obama? Haha! ^^"
"Nej, Tara!"
"Som i Tara Mitchell?"
"Jaa! :D"
"Oh damn! Lägg in en stöt."
"Jag ska.. Jag tror jag är kär..."
Nej. Jag kunde inte läsa mer. Jag låste hans mobil och la mig ner på den tjocka madrassen på golvet. Hur skulle det här sluta?*
JUSTIN
Jag väntade på att Kenny skulle komma med mina väskor. Jahopp. Min plan gick i kras.
Det knackade på dörren, så jag gick för att öppna.
"Kenny ja-.. Tara! Oh, hej!" Sa jag förvånat och kliade mig i nacken.
"Hey Justin. Eh.. Jag kan nog gå ut iallafall." Yes!
"Åh, okej. Men jag hämtar dig om en timme. Ses snart!" Sa jag glatt och log stort mot henne. Hon besvarade det med mitt favoritleénde och gick iväg till sitt rum.
När jag stängde dörren hoppade jag upp och ner och skrek Yes oräkneliga gånger.
"Vad håller du på med?" Sa en förvånad Kenny som kom upp bakom mig.
Jag kollade förvånat på honom och sen brast båda ut i gapskratt.
-
Ja ställde mig framför hennes dörr och knackade. Hon öppnade nästan direkt och såg perfekt ut.
"Hej!" Sa hon glatt och gick ut ur sitt rum och stängde dörren.
Hon hade en vacker marinblå axellös klänning och ett silvrigt armband på handleden.
"Vart har du fått det ifrån?" Frågade jag intreserat och började gå.
"Mamma." Sa hon bara. Jag stannade snabbt till men fortsatte gå. Åhnej, nu har jag ju förstört allt! Regel ett som jag och Kenny hade kommit på var ju prata INTE om folk hon saknar!
"Vart ska vi?" Frpgade hon och log stort. Jag log tillbaka och höjde lätt på ögonbrynen.
"Hemligt." Hon lipade mot mig och fortsatte gå. När vi kom ner på gatan lirkade hon samman våra händer, vilket förvånade mig.
TARA
Jag gillade honom också faktiskt. Jag hade aldrig fattat det förrän Kenny berättade vekligheten för mig. Tara, Justin Bieber är kär i dig. Lev med det!
Han var så vacker.. Hans ögon,hår och allt! Jag kunde knappt fatta att jag kom på att jag gillade killen jag känt sen barnsben, nu!
-
"Tack för maten!" Sa jag tacksamt och började gå mot ingenstans.
"Det var så lite." Svarade han och la sin jacka över mina axlar. Jag log ett tacksamt leénde mot honom och kollade upp mot den stjärnglada himmlen.
"Det är så vackert." Han nickade instämande och kollade upp på de.
"Jag ska ta dig till ett ställe." Utbrast han och tog tag i min hand. Jag kunde bara gå efter. Undra vart?
Sen när vi kom fram blev jag överlycklig. Han hade tagit med mig till Eiffeltornet!
"Kom!" Viskade han och kramade om min hand igen.
Fjärilar fladdrade upp i min mage. Jag sprang efter honom in i entrén till tornet. Vi gick till hissen och åkte upp.
-
Jag kunde inta fatta att jag stod på Eiffeltornet! Jag hade varit i Paris med pappa en gång, men då hade jag bara suttit på ett hotellrum eller varit i Gallerian hela dagarna. Pappa var lite överbeskyddande en gång.. Men det ville jag inte tänka på.
"Det är så vackert." Uprepade jag och kollade ut över Paris. Jag var så fokuserad att jag inte märkte att Justin kom närmare mig.
Han lyfte min haka så att jag kollade i hans ögon.
"Jag..älskar dig." Viskade han. Jag kollade in i hans ögon och kände hur de kom närmare. Mitt hjärta började slå snabbare och jag kunde känna hand varma andetag mot mina läppar.
Han fuktade de innan de mötte mina. Allt stod still, bara Justin,jag och stjärnorna.
ag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
EN VECKA SENARE, PARIS AIRPORT:
"Tara vi ska hitåt." Viskade Justin och kramade om min hand. Jag drog försiktigt den åt mig och låtsades hålla på med mobilen. Vi kom fram till en stor van som vi hoppade i. Chaufören gasade och började köra mot hotellet vi skulle bo på.
Hotel de france eller något sånt där flottigt.
Bilen började sakta ner efter 20 minuter. Jag knäppte upp bältet och gick ut med Justin.
"Vad är det?" Frågade han när vi gick in på hotellet.
"Inget." Svarade jag och försökte dölja min butterhet. Ett leénde klistrades fast på mina läppar och jag fick ett leénde tillbaka.
"Vad vill du göra ikväll då?" Han slickade sig lätt om sina perfekt formade läppar.
"Bara sitta inne på mitt rum och äta Ben & Jerry's." Viskade jag tillbaka och log stort. Han log tillbaka igen, och tog våra nycklar.
"Takvåning?" Sa jag förvånat och spärrade upp ögonen mot Justin som nickade gillandes.
"Mamma har smak." Jag log och klickade på PH knappen.
-
Mitt rum var stort och ljust. När man kom in var det först en hall med parkettgolv. Till höger var det en liten mini bar och ett kök, medans till vänster var det en WC dörr.
När man gick in möttes man av det ljusa stora vardagsrummet. Den hade en lätt gräddfärg på väggarna och en stor vit tv på väggen.
När jag gick in i sovrummet blev jag alldeles paff. Det var en stor säng med svarta gavlar, ett stort fluggigt täcke som såg ut som moln. Hela väggen var ett ända stort fönster.
"Wow." Jag kunde inte hålle mig.
"Snyggt va?" Sa Kenny som hade dykt upp bakom mig med mina väskor. Jag nickade stumt och log mot honom.
"Så, du stannar inne ikväll?"
"Ja, förmodligen." Svarade jag och la en hand i min svettiga nacke. I Frankrike var det fortarande sommar typ.
"Komigen Tara. Ge killen en chans. Han gillar dig!" Sa Kenny och la en hand på min axel. Jag kollade in i hans bruna ögon och log lätt.
Gif_de_dianna_agron_by_marinamajica-d46uoeo_large
"Jag vet." Viskade jag. Han nickade till svars och gick sedan iväg. Jag började packa upp och la mig ner på sängen när jag var klar. Klockan var bara 7 på kvällen än så länge.
Jag kunde inte glömma vad Justin hade skrivit till Ryan.
*Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
"Hey Ry! Gissa vem som kom på besök tidigare?"
"Haha vet inte? Barack Obama? Haha! ^^"
"Nej, Tara!"
"Som i Tara Mitchell?"
"Jaa! :D"
"Oh damn! Lägg in en stöt."
"Jag ska.. Jag tror jag är kär..."
Nej. Jag kunde inte läsa mer. Jag låste hans mobil och la mig ner på den tjocka madrassen på golvet. Hur skulle det här sluta?*
Jag väntade på att Kenny skulle komma med mina väskor. Jahopp. Min plan gick i kras.
Det knackade på dörren, så jag gick för att öppna.
"Kenny ja-.. Tara! Oh, hej!" Sa jag förvånat och kliade mig i nacken.
"Hey Justin. Eh.. Jag kan nog gå ut iallafall." Yes!
"Åh, okej. Men jag hämtar dig om en timme. Ses snart!" Sa jag glatt och log stort mot henne. Hon besvarade det med mitt favoritleénde och gick iväg till sitt rum.
När jag stängde dörren hoppade jag upp och ner och skrek Yes oräkneliga gånger.
"Vad håller du på med?" Sa en förvånad Kenny.
-
Ja ställde mig framför hennes dörr och knackade. Hon öppnade nästan direkt och såg perfekt ut.
"Hej!" Sa hon glatt och gick ut ur sitt rum och stängde dörren.
Hon hade en vacker marinblå axellös klänning och ett silvrigt armband på handleden.
"Vart har du fått det ifrån?" Frågade jag intreserat och började gå.
"Mamma." Sa hon bara. Jag stannade snabbt till men fortsatte gå. Åhnej, nu har jag ju förstört allt! Regel ett som jag och Kenny hade kommit på var ju prata INTE om folk hon saknar!
"Vart ska vi?" Frpgade hon och log stort. Jag log tillbaka och höjde lätt på ögonbrynen.
"Hemligt." Hon lipade mot mig och fortsatte gå. När vi kom ner på gatan lirkade hon samman våra händer, vilket förvånade mig.
Jag gillade honom också faktiskt. Jag hade aldrig fattat det förrän Kenny berättade vekligheten för mig. Tara, Justin Bieber är kär i dig. Lev med det!
Han var så vacker.. Hans ögon,hår och allt! Jag kunde knappt fatta att jag kom på att jag gillade killen jag känt sen barnsben, nu!
-
"Tack för maten!" Sa jag tacksamt och började gå mot ingenstans.
"Det var så lite." Svarade han och la sin jacka över mina axlar. Jag log ett tacksamt leénde mot honom och kollade upp mot den stjärnglada himmlen.
"Det är så vackert." Han nickade instämande och kollade upp på de.
"Jag ska ta dig till ett ställe." Utbrast han och tog tag i min hand. Jag kunde bara gå efter. Undra vart?
Sen när vi kom fram blev jag överlycklig. Han hade tagit med mig till Eiffeltornet!
"Kom!" Viskade han och kramade om min hand igen.
Fjärilar fladdrade upp i min mage. Jag sprang efter honom in i entrén till tornet. Vi gick till hissen och åkte upp.
-
Jag kunde inta fatta att jag stod på Eiffeltornet! Jag hade varit i Paris med pappa en gång, men då hade jag bara suttit på ett hotellrum eller varit i Gallerian hela dagarna. Pappa var lite överbeskyddande en gång.. Men det ville jag inte tänka på.
"Det är så vackert." Uprepade jag och kollade ut över Paris. Jag var så fokuserad att jag inte märkte att Justin kom närmare mig.
Han lyfte min haka så att jag kollade i hans ögon.
"Jag..älskar dig." Viskade han. Jag kollade in i hans ögon och kände hur de kom närmare. Mitt hjärta började slå snabbare och jag kunde känna hand varma andetag mot mina läppar.
Han fuktade de innan de mötte mina. Allt stod still, bara Justin,jag och stjärnorna.
Tumblr_m02x4wxnvg1r7z3vto1_500_large

KOMMENTERA SÖTISAR!

.. :(

Hej alla.
Jag var ju hos min syrra igår, så det kom ETT kapitel. Men det kommer mer IKVÄLL
För liksom, min pappa kom nyss hem från sjukhuset (han har legat där sen igår.) så jaa.... Kommer mer ikväll! :D

Kapitel 13-. Paris

tara
Justin låg nu i soffan och kollade på tv, medans jag dukade av, Jag hade först invänt men sen gjorde jag det ändå.
"Du Justin, jobbar du aldrig?" Frågade jag och satte mig ner i soffan med ett ben tryckt på bröstet.
"Jo, eller hur menar du met jobba?"
"Asså, åka på tour, spela in musik och såna grejer." Svarade jag och fuktade mina läppar.
"My world tour är slut, jag ska börja jobba på Believe så jag är rätt ledig." Sa han och blinkade med ögat mot mig.
"Så hur länge stannar du?"
"Jag åker om en vecka. Till Paris." Svarade han glatt.
"Jaha.. Hur länge är du där?"
"I en vecka, sen kommer jag hem i två veckor, sen åker jag i en månad igen. Följ med till Paris!" Föreslog han.
"Kan ju alltid fråga, IMORGON."
Han skrattade till och fick fokus på tv:n igen. Miami Ink. Det måste vara det tråkigaste programmet någonsin.
-
"Hej pappa, kan jag följa med Justin till Paris i en vecka om en vecka?"
Pappa suckade ut. Han hatade när jag frågade över telefon.
"Ja visst. Gör du det! Jag ska ändå på arbete i L.A. En ny kund." Svarade han trött.
"Okej. Men vi ses imorgon?" Sa jag, men det var mer en fråga.
"Japp. Hej då gumman!"
"Hej då papi." Jag gick ut till Justin igen och nickade. Klockan på vägen visade 10 så det var dags för mig att åka hem.
"Justin jag ska dra nu." Sa jag lätt och gäspade stort.
"Sov här?"
"Haha, okej men mina saker?" Skrattade jag ut.
"Mamma har smink och kläder som du säkert passar i, och du behöver inte alltid byta kläder." Jag nickade och slog mig ner bredvid honom  och lutade mitt huvud mot hans axel.
Jag kunde höra hur hans hjärta började banka fortare. Var han... kär i mig?
Det kändes konstigt så jag satte mig upp igen.
JUSTIN
När hon la sitt huvud på min axel började det fladdra med flärilar i magen. Varför? Mitt hjärta började banka i otakt och hon reste sig upp. Då blev hela kroppen återställd eller vad man kan säga.
-
Jag slängde en av min t-shirts till Tara, och hon gick in i badrummet och fixade sig medans jag bytte om. Jag la mig ner i sängen med min sms konversation med Ryan på, och det var inte bra.
TARA
Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
Jag kramade ihop hennes hand och log.
"Behåll resten." Skrattade jag och hon log stort tillbaka.
"Tack Justin!" Hon gick iväg till nästa hus och jag stängde dörren. Haha! Hon hade iallafall inte fått ett dampryck när jag öppnade.
Justin låg nu i soffan och kollade på tv, medans jag dukade av, Jag hade först invänt men sen gjorde jag det ändå.
"Du Justin, jobbar du aldrig?" Frågade jag och satte mig ner i soffan med ett ben tryckt på bröstet.
"Jo, eller hur menar du met jobba?"
"Asså, åka på tour, spela in musik och såna grejer." Svarade jag och fuktade mina läppar.
"My world tour är slut, jag ska börja jobba på Believe så jag är rätt ledig." Sa han och blinkade med ögat mot mig.
"Så hur länge stannar du?"
"Jag åker om en vecka. Till Paris." Svarade han glatt.
"Jaha.. Hur länge är du där?"
"I en vecka, sen kommer jag hem i två veckor, sen åker jag i en månad igen. Följ med till Paris!" Föreslog han.
"Kan ju alltid fråga, IMORGON."
Han skrattade till och fick fokus på tv:n igen. Miami Ink. Det måste vara det tråkigaste programmet någonsin.
-
"Hej pappa, kan jag följa med Justin till Paris i en vecka om en vecka?"
Pappa suckade ut. Han hatade när jag frågade över telefon.
"Ja visst. Gör du det! Jag ska ändå på arbete i L.A. En ny kund." Svarade han trött.
"Okej. Men vi ses imorgon?" Sa jag, men det var mer en fråga.
"Japp. Hej då gumman!"
"Hej då papi." Jag gick ut till Justin igen och nickade. Klockan på vägen visade 10 så det var dags för mig att åka hem.
"Justin jag ska dra nu." Sa jag lätt och gäspade stort.
"Sov här?"
"Haha, okej men mina saker?" Skrattade jag ut.
"Mamma har smink och kläder som du säkert passar i, och du behöver inte alltid byta kläder." Jag nickade och slog mig ner bredvid honom  och lutade mitt huvud mot hans axel.
Jag kunde höra hur hans hjärta började banka fortare. Var han... kär i mig?
Det kändes konstigt så jag satte mig upp igen.
När hon la sitt huvud på min axel började det fladdra med flärilar i magen. Varför? Mitt hjärta började banka i otakt och hon reste sig upp. Då blev hela kroppen återställd eller vad man kan säga.
-
Jag slängde en av min t-shirts till Tara, och hon gick in i badrummet och fixade sig medans jag bytte om. Jag la mig ner i sängen med min sms konversation med Ryan på, och det var inte bra.
Jag gick fram och såg att Justin hade somnat med mobilen. Det var en konversation upp. Ryan. Haha, Butler?
Jag skulle precis lägga undan mobilen då jag skymtade mig egna namn. Mitt hjärta började bulta och jag svalde hårt när jag läste.
KORT! Men jag skrev det här klockan 7 på morgonen!
kommentera

Information ang. imorgon ;)

Tjabba.
Imorgon ska jag fira min pappas födelsedag hos min syster. Jag kommer inte gå hem imellan och jag har en
aktivitet, så därför kan det inte komma ett kapitel då ;(
Men jag kan försöka skriva ett eller två tidsinställda till er på morgonen när jag vaknat, FÖRSÖKA :D
Hoppas ni förstår! ;D
Men det kommer antagligen tidsinställda imorgon! Pusss! <3
Kapitel 12 downstairs! Skrolla, skrolla! :D

Kapitel 12-.Learn to cook..

Jag satte mig snabbt upp i sängen, alldeles svettig och full av panik.
Bara en mardröm.. Intalade jag mig själv. Jag lugnade snabbt ner mig och kollade på klockan.
Halv två. Jag reste mig upp och hörde att det knackade på dörren och öppnade dörren.
"Hey!" Sa hon och påminde mig om drömmen.

Skoldagen flöt på. Jag och Nicole tog varsin cola light till lunch eftersom att det var kalopps.
Det ser seriöst ut som spya. Hon satt och babblade om en massa fester i helgen men jag tänkte inte gå med tanke på utegågsförbudet.
-
Jag slängde upp min väska på axeln och drog jackans luva över huvudet för att skydda håret och ansiktet från spöregnet som låg som ett täcke över Atlanta.
Mobilen vibrerade och den klassiska 'djungel' melodin till iPhone's började spelas. Jag tog snabbt upp den och klickade på svara utan se efter vem det var.
Skolan hade nästan tömts på elever vid det här tillfället. Eftersom det var flertal av barn kvar hade de kvar tre stora bussar.
"Hallå?" Svarade jag och lutade mig mot tegelväggen som var bredvid de stora glasdörrarna.
"Hej gumman. Pappa här."
"Hej papi." Sa jag glatt och stoppade ner min fria hand i jeansfickan.
"Jo, jag har tänkt lite och dit utegångsförbud är brutet. Det var ju trottsallt bara ett F."
Jag pustade ut och log stort. Det gick en hop med 14 åriga flickor därute exakt när jag log, så de kollade på mig med rädd blick och gick snabbare frammåt.
"Åk hem till Justin nu, jag tror jag sover på hotell inatt. Kram!" Sa han och la på. Jag hatar när folk lägger på i örat på mig.
Jag stoppade ner mobilen i fickan och började springa till en av de gula bussarna och bad de stanna vid Justin's adress. Det var man tvungen att göra om man inte skulle till sitt egna område. Egentligen hade jag inte behövt säga det till chaufören, för när jag gick av gick det av 2 små tjejer i 12 års åldern också.
Våran skola var praktiskt taget till för alla åldrar.
Jag log mot de och gick till Justin's hus och knackade på. När Justin öppnade var han alldeles svettig och hade bara på sig ett par fotbollsshorts. Min blick fastnade på hans six-pack. Hade han tränat? Jag bet mig i läppen för att inte säga något dumt och mötte hans stora, bruna ögon.
"Hej." Sa jag glatt, men han kollade bara förvirrat på mig.
"Har det hänt nåt?" Frågade jag och gick in för att inte bli för blöt av regnet.
"Nej.. Mardröm." Viskade han bara och gick in på badrummet. Jag hörde duschen så fattade att han duschade.
Varför hemsökte drömmen mig fortfarande? Efter ett tag glömde jag bort den när jag och Tara skulle laga lite mat. Allt gick åt pipsvängen.
"Nej Tara, inte så!" Utbrast jag och sänkte värmen på plattan. Hon började
gapskratta och då gjorde jag också det.
Pastan var fastbränd på botten och smakade för salt. Locket hade åkt av när vi saltade vattnet.
"Jag beställer en pizza." Sa hon och log stort mot mig innan hon gick. Jag plockade undan alla saker och satte mig ner i soffan.
Helt plötsligt ringde det på dörren, igen. Jag gick för att öppna och där stod det en liten flicka.
"Vill du köpa kakor för att hjälpa min klass att åka på skolresa?" Frågade hon och räckte fram en kartong med kakor.
Jag log mot henne och en rodnad flammade upp på hennes kinder.
"Visst!" Jag tog upp en 50$ sedel och gav den till henne och tog emot kakburken.
"Men sir, de kostar bara 20 dollar?" Sa hon och kollade på den gröna sedeln. Jag kramade ihop hennes hand och log.
"Behåll resten." Skrattade jag och hon log stort tillbaka.
"Tack Justin!" Hon gick iväg till nästa hus och jag stängde dörren. Haha! Hon hade iallafall inte fått ett dampryck när jag öppnade.
Dåliiigt! Men jag är super trött! Aja, skrev ett kapitel till er! ;*
KOMMENTERA!

Kapitel 11-. Nobody want's you Justin Bieber..

TARA.
"Godnatt pappa." Viskade jag och kramade om honom innan jag gick upp till mitt stora rum. Jag kanske skulle byta med pappa? Äh, nej det ska jag inte.
Jag gosade ner mig i min säng och såg ett sms från Justin.
"Ring." Stod det bara. Vad kan vara på tok nu då? Jag klickade på Justin's namn och det började ringa.
(KURSIVA justin, TJOCKA tara)
"Hej Justin. Jag skulle ringa?"
"Hej.."
"Vad har hänt?"
"Eh.. Selena hon..." Viskade han och jag kunde höra hans svaga snyftningar.
"Selena vad? Justin berätta."
"Hon.. har... lämnat..mig" Stammade han fram. Jag drog efter andan.
"Åhnej Justin. Varför?"
"Hon älskade mig inte längre.. Jag behöver dig.."
"Jag kan inte. Pappa skulle gå upp i taket ifall jag bröt vårat förbundskap."
"Jag fixar det."
Han la på i örat på mig. Trevlans! Det har inget med dig att göra Tara. Lägg ner och sov nu. Inställde jag mig på och gjorde som mina tankar sa och somnade.
-
Larmet tjöt. Som varje morgon. Men idag var det iallafall torsdag. Snart fredag.
Jag längtar till helgen då jag slipper det här jobbiga ljudet från mobil-larmet.
Solen hade försvunnit och istället knastrade det av regn på fönstret bakom min säng. Klockan var 6 så jag skulle precis hinna med bussen.
Den enda jobbiga med torsdagar var att vi började halv åtta och inte halv nio eller åtta. Fredagarna var bäst. Då började vi klockan nio fast vi slutade inte förräns klockan slog 4.
Jag reste mig slappt upp ur sängen och gick mot badrummsdörren som var placerad på en av de grå/beiga väggarna i mitt rum.
Det var ett normalt tonårsrum. Garderob, tv på väggen,badrumm, fönster, skrivbord och säng. Helt normalt.
Jag drog på kranen till duschen och tog av mig min pyjamas. Lika bra att lägga den i tvättkorgen eftersom att Lulu, våran hemstäderska från Hawaii, skulle komma idag. Duschen hostade till och jag hoppade in och drog igen draperiet bakom mig. Vattnet silade ner för min kalla kropp.
Jag vet inte varför, men jag frös alltid på natten. Mamma och mormor hade också gjort det så det gick väll i släkten. Men mamma var ingen jag ville tänka på men hon dök upp i mina tankar, oönskad ändå.
Hon hade det bra med sin man och sina två nya barn. Lucy och Sebastian.
Mina småsyskon. Jag hade träffat de en gång på en tågstation, men bara i några minuter. Lucy grät när de gick. Inte vet jag varför.
Jag vred snabbt av vattnet och virade en handduk runt kroppen och håret.
Det fick bli en kofta och ett par jeans från Hollister som Justin hade köpt till mig. När jag stod i bara underkläder passade jag på att granska min percing i spegeln som hängde på garderobsdörren. Den var så fin.. Tänkte jag och satte på mig kläderna innan jag gick ner till köket och åt min frukost.
Jag drog snabbt på mig mina vita, slitna converse och sprang ut till den gula stora skolbussen som väntade på mig.
Meredith, den 50 åriga skolbusschaufören, visste att jag ofta kom 2-3 minuter sent så hon väntade altid.
"Hey Tara." Jag log mot henne.
"Hej på dig Mer." Sa jag och gick och tog en plats längst bak i bussen.
Dags för än en dag i helvetet... Tänkte jag och tog en sur tugga av äpplet.
JUSTIN
* Jag hörde Selena's skratt långt bort i det vita rummet och började springa runt.
"Selena!" Ropade jag hest, men fick bara hennes hånskratt till svar.
"Selenaaa!" Ropade jag högre. Rummet blev mindre och mindre och min panik började stiga med snabb fart.
"Ingen vill ha dig Justin Bieber." Hörde jag en röst säga. Det var inte Selena's längre. Det var Tara's... *
Jag satte mig snabbt upp i sängen, alldeles svettig och full av panik.
Bara en mardröm.. Intalade jag mig själv. Jag lugnade snabbt ner mig och kollade på klockan.
Halv två. Jag reste mig upp och hörde att det knackade på dörren och öppnade dörren.
"Hey!" Sa hon och påminde mig om drömmen.
"Kom Tara! Spring!" Ropade pappa från vardagsrummet. Jag skyndade mig ut och hoppade ner bredvid honom i soffan. När jag kollade på tv:n möttes jag av Justin's ansikte.
Han spelade en bad-boy som hette Jason Mccan. Han var riktigt bra skådespelare också. Det var det värsta. Jag hörde hur micron pep till men struntade i det.
Nu fanns bara tv:n och Jason Mccan.
"Godnatt pappa." Viskade jag och kramade om honom innan jag gick upp till mitt stora rum. Jag kanske skulle byta med pappa? Äh, nej det ska jag inte.
Jag gosade ner mig i min säng och såg ett sms från Justin.
"Ring." Stod det bara. Vad kan vara på tok nu då? Jag klickade på Justin's namn och det började ringa.
(KURSIVA justin, TJOCKA tara)
"Hej Justin. Jag skulle ringa?"
"Hej.."
"Vad har hänt?"
"Eh.. Selena hon..." Viskade han och jag kunde höra hans svaga snyftningar.
"Selena vad? Justin berätta."
"Hon.. har... lämnat..mig" Stammade han fram. Jag drog efter andan.
"Åhnej Justin. Varför?"
"Hon älskade mig inte längre.. Jag behöver dig.."
"Jag kan inte. Pappa skulle gå upp i taket ifall jag bröt vårat förbundskap."
"Jag fixar det."
Han la på i örat på mig. Trevlans! Det har inget med dig att göra Tara. Lägg ner och sov nu. Inställde jag mig på och gjorde som mina tankar sa och somnade.
-
Larmet tjöt. Som varje morgon. Men idag var det iallafall torsdag. Snart fredag.
Jag längtar till helgen då jag slipper det här jobbiga ljudet från mobil-larmet.
Solen hade försvunnit och istället knastrade det av regn på fönstret bakom min säng. Klockan var 6 så jag skulle precis hinna med bussen.
Den enda jobbiga med torsdagar var att vi började halv åtta och inte halv nio eller åtta. Fredagarna var bäst. Då började vi klockan nio fast vi slutade inte förräns klockan slog 4.
Jag reste mig slappt upp ur sängen och gick mot badrummsdörren som var placerad på en av de grå/beiga väggarna i mitt rum.
Det var ett normalt tonårsrum. Garderob, tv på väggen,badrumm, fönster, skrivbord och säng. Helt normalt.
Jag drog på kranen till duschen och tog av mig min pyjamas. Lika bra att lägga den i tvättkorgen eftersom att Lulu, våran hemstäderska från Hawaii, skulle komma idag. Duschen hostade till och jag hoppade in och drog igen draperiet bakom mig. Vattnet silade ner för min kalla kropp.
Jag vet inte varför, men jag frös alltid på natten. Mamma och mormor hade också gjort det så det gick väll i släkten. Men mamma var ingen jag ville tänka på men hon dök upp i mina tankar, oönskad ändå.
Hon hade det bra med sin man och sina två nya barn. Lucy och Sebastian.
Mina småsyskon. Jag hade träffat de en gång på en tågstation, men bara i några minuter. Lucy grät när de gick. Inte vet jag varför.
Jag vred snabbt av vattnet och virade en handduk runt kroppen och håret.
Det fick bli en kofta och ett par jeans från Hollister som Justin hade köpt till mig. När jag stod i bara underkläder passade jag på att granska min percing i spegeln som hängde på garderobsdörren. Den var så fin.. Tänkte jag och satte på mig kläderna innan jag gick ner till köket och åt min frukost.
Jag drog snabbt på mig mina vita, slitna converse och sprang ut till den gula stora skolbussen som väntade på mig.
Meredith, den 50 åriga skolbusschaufören, visste att jag ofta kom 2-3 minuter sent så hon väntade altid.
"Hey Tara." Jag log mot henne.
"Hej på dig Mer." Sa jag och gick och tog en plats längst bak i bussen.
Dags för än en dag i helvetet... Tänkte jag och tog en sur tugga av äpplet.
* Jag hörde Selena's skratt långt bort i det vita rummet och började springa runt.
"Selena!" Ropade jag hest, men fick bara hennes hånskratt till svar.
"Selenaaa!" Ropade jag högre. Rummet blev mindre och mindre och min panik började stiga med snabb fart.
"Ingen vill ha dig Justin Bieber." Hörde jag en röst säga. Det var inte Selena's längre. Det var Tara's... *
Jag satte mig snabbt upp i sängen, alldeles svettig och full av panik.
Bara en mardröm.. Intalade jag mig själv. Jag lugnade snabbt ner mig och kollade på klockan.
Halv två. Jag reste mig upp och hörde att det knackade på dörren och öppnade dörren.
"Hey!" Sa hon och påminde mig om drömmen.
KOMMENTERA!
MINST 12 KOMMENTARER INNAN NÄSTA KAPITEL! :D

Svar!

KommentarTid
Anonym om Kapitel 10-. Jason Mccan:
Du lovade oss 3 kapitel så var e de 2 andra :/

Klockan är bara 20 i åtta. Jag har gjort läxor och ätit! Chilla lite, jag skriver nu ;)
P.S Skriv ditt namn o stå för din åsikt :)

Kapitel 10-. Jason Mccan

"Va?! Nej!" Utbrast jag och höjde mina händer.
"Joho du! Hela veckan." Sa han surt och reste sig upp.
"Men seriöst!" Röt jag och sjönk ner på stolen.
"Vill du göra det nästa vecka också?" Sa han och och kollade surt på mig. Jag reste mig upp och lämnade köket med mina påsar för att undvika mer probelm.
"Gubbjävel.." Muttrade jag och slängde mig på sängen för att sms:a Justin.
"Pappa har gett mig utegångsförbud. Pågrundav mitt F!" Skrek jag på sms:et.
Det tog ett tag innan jag fick ett svar.
"Men. Okej :)" Stod det bara. Jag suckade och slängde mobilen på kudden. Lika bra att göra det bästa åt situationen och göra lite läxor.
-
När man var en cheerleader förväntades man inte sitta hemma och göra läxorna. Man skulle vara en cool typ som var ute och sprang halva nätterna och sen slutade upp
som en strippa. Så ville jag absolut inte att min framtid skulle se ut!
Jag satte mig vid mitt skrivbord och drog fram kemi- och matteboken. Vi hade ingen läxa i matte men det var väll lika bra att ligga före. Tänkte jag och slog upp kemiboken för att börja läsa. Pappa stack in huvudet en gång innan han försvann med ett stolt leénde.
Selena var fortfarande inte hemma. Hon svarade inte på mobilen. Gud vad har hänt?! Tänkte jag frustrerat. Helt plöstsligt plingade det på dörren.
Jag hoppade upp ur soffan och sprang dit och öppnade. Där stod Selena med ett leénde på läpparna.
-
"Selena, du skrämde livet ur mig! Fattar du?!" Sa jag oroligt men hon log bara. Inte ett glatt eller elakt, utan mer ett överlägset leénde.
"Jahap. Men Justin, jag är 19 år.. Jag gör vad jag vill!" Svarade hon och reste sig upp. Hon gick till badrummet,stängde dörren och låste.
Hon var så jobbig ibland. Dörren öppnades och mamma kom in med ett leénde.
"Vart har du varit då?" Jag satte mig ner på kökstolen som Selena precis lämnat.
"I kyrkan och gett fattiga mat. Vart är Selena?" Frågade hon och tog av sig sin jacka. Jag pekade på badrummsdörren och hon nickade.
"Vad vill du äta då?" Frågade hon och tog upp en massa mat-kataloger. Såklart att vi skulle beställa hem mat.
"Jag vet inte. Ta något lätt. Nudlar?" Sa jag prövande. Hon nickade och ringde till wok-stället för att beställa nudlar och kycklinggrytor.
20 minuter senare kom de. Vi dukade och satte oss ner, men fortarande ingen Selena.
"Jag går." Sa jag och mamma log mot mig.
Vad hade nu hänt? Jag drog ner handtaget till toalettdörren och förvånandsvis gick den upp.
Pappa hade kommit in och frågat om jag ville kolla på 'NCIS' med honom efter maten.
Jag hade ju gjort klart allt hemarbete, så jag tackade ja.
I reklamen gick jag ut till köket och öppnade skafferiet för att poppa lite popcorn.
"Pappa! Vart ligger popcornen?" Ropade jag från köket. Jag hörde hur han pruttade till med munnen.
"Kolla över kylskåpet!" Jag ställde mig på en pall och kollade upp där. Det låg ett 'E L L E' magasin och två paket popcorn där. Bingo!
-
Popcornen tog hundra år att poppa, så jag hällde upp lite cola i två glas och stoppade i två isbitar var.
"Kom Tara! Spring!" Ropade pappa från vardagsrummet. Jag skyndade mig ut och hoppade ner bredvid honom i soffan. När jag kollade på tv:n möttes jag av Justin's ansikte.
Han spelade en bad-boy som hette Jason Mccan. Han var riktigt bra skådespelare också. Det var det värsta. Jag hörde hur micron pep till men struntade i det.
Nu fanns bara tv:n och Jason Mccan.
KOMMENTERA

Skriver nu! ;D

Som rubriken säger! Jag kom nyss hem och slänger in ett kapitel innan jag ska äta ;)
PUSS!
Tumblr_lymh2jezme1qg8ahoo1_500_large

Update! :D

Hej alla läsare ^^
Jag sitter hemma hos min kompis o åker hem snart! Då får ni tre kapitel!
PUSS!


Kapitel 9-. Atlanta Mall

"Nej. Det fans Smith123 och Andersen299 också." Svarade han med ett flin på läpparna.
"Ha-Ha." Sa jag och hängde upp jackan på en krok.
"Vad vill du göra?" Frågade han.
"Först vill jag ha en karta och en ficklampa om jag skulle tappa bort dig."
"Meh!" Skrattade han och slog till mig på axeln.
Jag drog té koppen närmare och smuttade lätt på den varma drycken.
Det kändes som en smakbomb exploderade i min mun. Vart var det här köpt? Indien eller?
"Gud, vilken smakbomb Justin! Vart har du köpt det här teét?" Frågade jag, precis som jag hade tänkt.
"Indien faktiskt, när vi var där i vintras." Svarade han med ett snett leénde på läpparna.
CheckPot! Vadå, var jag synks nu eller? Jag log stort åt min tanke och la mig ner i hans säng.
"Okej, vad vill du göra nu då prinsessan?" Frågade Justin retsamt. Jag bet mig i läppen och log smått åt honom.
"Nej. Aldrig!" Sa han. Såklart att han visste vad jag tänkte fråga.
"Kom igen!" Sa jag och knäppte ihop händerna till en pray-ställning. Han suckade och nickade tillslut.
"Bara i en timme!" Sa han och höjde på pekfingret. Jag nickade och log stort.
-
"Okej vart vill du gå?" Frågade han. Jag kollade runt i den stora gallerian.
"Dit." Sa jag och pekade på en percing butik. Han rynkade pannan och följde efter mig in i affären.
JUSTIN
När dörren öppnades plingade det till. En man med svart flottigt hår och en massa tatueringar dök upp bakom disken med ett leénde.
"Vad vill ni ha hjälp med då?" Frågade han glatt.
"Jag vill ha en navelpercing!" Svarade Tara drömmande. Jag himlade med ögonen och percing-snubben nickade snabbt.
"Ja det skulle minsann passa! 200 dollar blir det." Hon nickade och stoppade ner handen i sin väska efter pengar men jag stoppade henne.
"Idag bjuder jag." Sa jag och log smått åt henne. Hon log tillbaka och invände inte som alla andra tjejer alltid gjort mot mig.
Jag plockade fram två 100-dollar sedlar och gav de till killen.
"Den här vägen då." Sa han och log flörtigt mot Tara. Jag himlade med ögonen, igen. Hon la sig ner i en tandläkarstol och drog upp tröja. Då var det dags då.
-
"Gör det ont?" Frågade jag och kollade på hennes plåster som låg över percingen.
"Nej då." Svarade hon och log stort. Vi gick in i alla olika affärer.
Allt från Prada till Hollister.
När vi gick ut var inte hon den enda med påsar. Det smittade av sig. Tänkte jag skämtsamt och kollade på de olika bilarna på parkeringen.
Jag öppnade bagageluckan och la in alla påsar.
"Är du klar nu eller?" Frågade jag med en pust när jag stängde dörren till förarsätet. Hon nickade och kramade om mig lätt.
"Tack Biebs." Sa hon och kysste mig på kinden innan hon spände fast mig. Min kind brände till och jag startade igång motorn.
TARA
"Ska vi träffas imorgon efter skolan?" Frågade Justin medans jag knäppte av bältet. Jag nickade och log mot honom.
"Sure. Jag slutar efter lunch! Halv studiedag."  Han nickade och log stort. Jag böjde mig fram och kramade om honom.
"See yah." Sa jag och gick ut ur bilen. Bakluckan öppnades automatisk. Justin hade väll tryckt på en knapp eller något.
Jag tog mina påsar och gick in i vårat hus. Pappa satt vid matbordet med knäppta händer och allvarlig min.
"Tara. Sätt dig." Sa han allvarligt. Jag ställde ner påsarna och gick och satte mig framför honom.
"Vill du berätta något för mig?" Fortsatte han. Ville jag det? Inte vad jag kommer ihåg, jag skakade på huvudet.
"Din mattelärare ringde mig idag. Du fick ett F på provet." Sa han och antydde 'F:et'
"Ja?" Sa jag och blängde på honom. Vad var det med det?
"Du har utegångsförbud tills du lär dig handskas med skolan först, sen kompisar."
"Va?! Nej!" Utbrast jag och höjde mina händer.
"Joho du! Hela veckan." Sa han surt och reste sig upp.
"Men seriöst!" Röt jag och sjönk ner på stolen.
"Vill du göra det nästa vecka också?" Sa han och och kollade surt på mig. Jag reste mig upp och lämnade köket med mina påsar för att undvika mer probelm.
"Gubbjävel.." Muttrade jag och slängde mig på sängen för att sms:a Justin.
Jag drog té koppen närmare och smuttade lätt på den varma drycken.
Det kändes som en smakbomb exploderade i min mun. Vart var det här köpt? Indien eller?
"Gud, vilken smakbomb Justin! Vart har du köpt det här teét?" Frågade jag, precis som jag hade tänkt.
"Indien faktiskt, när vi var där i vintras." Svarade han med ett snett leénde på läpparna.
CheckPot! Vadå, var jag synks nu eller? Jag log stort åt min tanke och la mig ner i hans säng.
"Okej, vad vill du göra nu då prinsessan?" Frågade Justin retsamt. Jag bet mig i läppen och log smått åt honom.
"Nej. Aldrig!" Sa han. Såklart att han visste vad jag tänkte fråga.
"Kom igen!" Sa jag och knäppte ihop händerna till en pray-ställning. Han suckade och nickade tillslut.
"Bara i en timme!" Sa han och höjde på pekfingret. Jag nickade och log stort.
-
"Okej vart vill du gå?" Frågade han. Jag kollade runt i den stora gallerian.
"Dit." Sa jag och pekade på en percing butik. Han rynkade pannan och följde efter mig in i affären.
När dörren öppnades plingade det till. En man med svart flottigt hår och en massa tatueringar dök upp bakom disken med ett leénde.
"Vad vill ni ha hjälp med då?" Frågade han glatt.
"Jag vill ha en navelpercing!" Svarade Tara drömmande. Jag himlade med ögonen och percing-snubben nickade snabbt.
"Ja det skulle minsann passa! 200 dollar blir det." Hon nickade och stoppade ner handen i sin väska efter pengar men jag stoppade henne.
"Idag bjuder jag." Sa jag och log smått åt henne. Hon log tillbaka och invände inte som alla andra tjejer alltid gjort mot mig.
Jag plockade fram två 100-dollar sedlar och gav de till killen.
"Den här vägen då." Sa han och log flörtigt mot Tara. Jag himlade med ögonen, igen. Hon la sig ner i en tandläkarstol och drog upp tröja. Då var det dags då.
-
"Gör det ont?" Frågade jag och kollade på hennes plåster som låg över percingen.
"Nej då." Svarade hon och log stort. Vi gick in i alla olika affärer.
Allt från Prada till Hollister.
När vi gick ut var inte hon den enda med påsar. Det smittade av sig. Tänkte jag skämtsamt och kollade på de olika bilarna på parkeringen.
Jag öppnade bagageluckan och la in alla påsar.
"Är du klar nu eller?" Frågade jag med en pust när jag stängde dörren till förarsätet. Hon nickade och kramade om mig lätt.
"Tack Biebs." Sa hon och kysste mig på kinden innan hon spände fast mig. Min kind brände till och jag startade igång motorn.
"Ska vi träffas imorgon efter skolan?" Frågade Justin medans jag knäppte av bältet. Jag nickade och log mot honom.
"Sure. Jag slutar efter lunch! Halv studiedag."  Han nickade och log stort. Jag böjde mig fram och kramade om honom.
"See yah." Sa jag och gick ut ur bilen. Bakluckan öppnades automatisk. Justin hade väll tryckt på en knapp eller något.
Jag tog mina påsar och gick in i vårat hus. Pappa satt vid matbordet med knäppta händer och allvarlig min.
"Tara. Sätt dig." Sa han allvarligt. Jag ställde ner påsarna och gick och satte mig framför honom.
"Vill du berätta något för mig?" Fortsatte han. Ville jag det? Inte vad jag kommer ihåg, jag skakade på huvudet.
"Din mattelärare ringde mig idag. Du fick ett F på provet." Sa han och antydde 'F:et'
"Ja?" Sa jag och blängde på honom. Vad var det med det?
"Du har utegångsförbud tills du lär dig handskas med skolan först, sen kompisar."
"Va?! Nej!" Utbrast jag och höjde mina händer.
"Joho du! Hela veckan." Sa han surt och reste sig upp.
"Men seriöst!" Röt jag och sjönk ner på stolen.
"Vill du göra det nästa vecka också?" Sa han och och kollade surt på mig. Jag reste mig upp och lämnade köket med mina påsar för att undvika mer probelm.
"Gubbjävel.." Muttrade jag och slängde mig på sängen för att sms:a Justin.
KOMMENTERA! Segt kapitel, iknow :/

DAGENS FRÅGA!


Q1:
Vad tycker ni om den pågående novellen?

Q2:
Har ni sötnosar, gjort något åt statistik höjningen som började igåår? *Blink*

KOMMENTERA DITT SVAR!

Kapitel 8-. F

'Allt är bra! Vi är Jelena igen ;) Hehe, och hon är inte arg! Kram!'
Jag kunde nästan se Tara pusta ut framför mig. Mobilen plingade till igen och jag läste högt upp sms:et.
'Phue! Haha Jelena, vad sött! Ni är så söta tillsammans. Aja ska ha matte nu ;('
Selena hade åkt in till stan för att träffa en kompis. Jag satte på datorn och twittrade snabbt.
'i dont plan on ever losing any fans. young or old. only gaining more and more respect. MJ never left the kids he just grew with them'
Flera fans retweetade så jag följde de. Det var alltid kul att göra de glada. Jag passade på att svara på några tweet's också.
-
'Gissa vem som fick ett F på matteprovet!' Haha, vad snabbt de rättade proven på hennes skola. Hon gjorde det imorse ju?
'Tara,Tara,Tara... Var det du?' Skickade jag. Hon var nog väldigt frustrerad just nu. Hon hade aldrig fått under ett B på ett matteprov.
'Ha-Ha Justin! Pappa kommer döda mig!' Jag log retsamt och klickade på svara.
'Får jag kolla på? ^^'
'Kul..' Jag stoppade ner mobilen i fickan och började gå fram och tillbaka i rummet. Selena hade varit borta sen klockan 10 och den var 3 nu. Vart är hon egentligen? Jag tog upp mobilen igen och ringde upp henne.
'Heey! Nu har du kommit till Selena. Japp Gomez! Hihi.. Ring sen!' Jag suckade och la på och ringde Tara istället.
(Kursiva Justin, Tjocka Tara)
"Vad?"
"Rädda mig."
"Fråån?"
"Tråkigheten."
"Haha visst. Säg din adress så kommer jag!"
"******** St 27. Skynda dig."
"Visst bäver."
SAMTALET AVSLUTAT
Då var det bara att vänta då. Tänkte jag buttert och slängde mig på sängen.
TARA
Jag drog på mig min jacka och började gå mot utgången.
"Tara!" Ropade Nicole bakom mig. Jag vände mig om och log mot henne.
"Vart ska du?" Frågade hon andfått när hon hade nått mig.
"Till Justin. Hurså?"
"Nej, det var inget. Ha så kul där!" Sa hon glatt och gick därifrån med sitt läppglans i högsta hugg. Jag kollade förvirrat på henne och gick ut. Solen stog högt upp på himmelen och det blåste små kalla brisar då och då.
Väskan kändes tung med provet där i. Jag måste ju visa pappa, men det tänker jag inte. Jag får väll ljuga.
Jag gick mot min cykel och stoppade i hörsnäckorna i öronen och tryckte på play på min iPod.
'Turn up the music-Chris Brown' började spelas. Jag satte mig på cykeln och började cykla till Justin's hus.
-
Det var ett stort vitt hus med svart tak. Det var en massa stora fönster på det och det var en grusväg till den vita dörren. Deras garage var stort och utanför stod det en range rover. Jag gick låste cykeln och kollade undrande på brevlådan.
"Family Smith!' stod det med stora snirklade bokstäver.
Smith? Var det det bästa de kom på eller? Tänkte jag skrattretande och gick till ytterdörren och plingade på.
"Hej!" Sa Justin glatt när han öppnade. Jag la händerna i kors på bröstet och kollade allvarligt på honom.
"Familjen smith? Var det det ända namnet som man kunde beställa eller?" Sa jag retsamt och gick in.
Det var lika stort inomhus som utanpå.
"Nej. Det fans Smith123 och Andersen299 också." Svarade han med ett flin på läpparna.
"Ha-Ha." Sa jag och hängde upp jackan på en krok.
"Vad vill du göra?" Frågade han.
"Först vill jag ha en karta och en ficklampa om jag skulle tappa bort dig."
"Meh!" Skrattade han och slog till mig på rösten.
Selena hade åkt in till stan för att träffa en kompis. Jag satte på datorn och twittrade snabbt.

'i dont plan on ever losing any fans. young or old. only gaining more and more respect. MJ never left the kids he just grew with them'
Flera fans retweetade så jag följde de. Det var alltid kul att göra de glada. Jag passade på att svara på några tweet's också.
-
'Gissa vem som fick ett F på matteprovet!' Haha, vad snabbt de rättade proven på hennes skola. Hon gjorde det imorse ju?
'Tara,Tara,Tara... Var det du?' Skickade jag. Hon var nog väldigt frustrerad just nu. Hon hade aldrig fått under ett B på ett matteprov.
'Ha-Ha Justin! Pappa kommer döda mig!' Jag log retsamt och klickade på svara.
'Får jag kolla på? ^^'
'Kul..' Jag stoppade ner mobilen i fickan och började gå fram och tillbaka i rummet. Selena hade varit borta sen klockan 10 och den var 3 nu. Vart är hon egentligen? Jag tog upp mobilen igen och ringde upp henne.
'Heey! Nu har du kommit till Selena. Japp Gomez! Hihi.. Ring sen!' Jag suckade och la på och ringde Tara istället.
(Kursiva Justin, Tjocka Tara)
"Vad?"
"Rädda mig."
"Fråån?"
"Tråkigheten."
"Haha visst. Säg din adress så kommer jag!"
"******** St 27. Skynda dig."
"Visst bäver."
SAMTALET AVSLUTAT
Då var det bara att vänta då. Tänkte jag buttert och slängde mig på sängen.
Jag drog på mig min jacka och började gå mot utgången.
"Tara!" Ropade Nicole bakom mig. Jag vände mig om och log mot henne.
"Vart ska du?" Frågade hon andfått när hon hade nått mig.
"Till Justin. Hurså?"
"Nej, det var inget. Ha så kul där!" Sa hon glatt och gick därifrån med sitt läppglans i högsta hugg. Jag kollade förvirrat på henne och gick ut. Solen stog högt upp på himmelen och det blåste små kalla brisar då och då.
Väskan kändes tung med provet där i. Jag måste ju visa pappa, men det tänker jag inte. Jag får väll ljuga.
Jag gick mot min cykel och stoppade i hörsnäckorna i öronen och tryckte på play på min iPod.

'Turn up the music-Chris Brown' började spelas. Jag satte mig på cykeln och började cykla till Justin's hus.
-
Det var ett stort vitt hus med svart tak. Det var en massa stora fönster på det och det var en grusväg till den vita dörren. Deras garage var stort och utanför stod det en range rover. Jag gick låste cykeln och kollade undrande på brevlådan.
"Family Smith!' stod det med stora snirklade bokstäver.
Smith? Var det det bästa de kom på eller? Tänkte jag skrattretande och gick till ytterdörren och plingade på.
"Hej!" Sa Justin glatt när han öppnade. Jag la händerna i kors på bröstet och kollade allvarligt på honom.
"Familjen smith? Var det det ända namnet som man kunde beställa eller?" Sa jag retsamt och gick in. Det var lika stort inomhus som utanpå.
"Nej. Det fans Smith123 och Andersen299 också." Svarade han med ett flin på läpparna.
"Ha-Ha." Sa jag och hängde upp jackan på en krok.
"Vad vill du göra?" Frågade han.
"Först vill jag ha en karta och en ficklampa om jag skulle tappa bort dig."
"Meh!" Skrattade han och slog till mig på axeln.
Lol så dåligt slut.. Haha! KOMMENTERA ♥

Svar på Kommentar! :)

Svar;
Vet du inte det? ;O Det är Justin Bieber och Selena Gomez ;)
Selena+Justin=Jelena.
Kram ♥

Skrolla ner för kapitel 7 folks! ;) 

Kapitel 7-. Jelena

"Nicole, varför?" Frågade jag besviket.
"Jag vet inte! Jag är full.. Förlåt." Tryckte hon ur sig. Hon hadde rätt, hon var full.
"Haha, okej babe!" Sa jag och lät henne gå ut och dansa igen.
När jag vände mig om stog en ilsken Selena där.
"Selena!" Sa jag förvånat. Hon kollade surt på mig, höjde sin hand och slog till mig på kinden. Hårt. Det sved till och jag satte dit handen och kollade på henne.
Musiken stängdes av och alla kollade på oss vilket fick henne att bli mer rasande.
"Det är ditt fel din bitch!!! JUSTIN GJORDE SLUT, PÅGRUND AV DIG!!" Skrek hon rasande och puttade till mig så att jag ramlade ner på golvet.
"Din jävel!" Röt hon och sprang därifrån med tårarna rinnandes ner för kinderna.
Jag reste mig snabbt upp.
"Tara!" Sa Justin förskräckt och tog tag i min arm. Jag drog åt mig den och sprang in på damernas. Min kind var alldeles röd.
Det var ett akvarium inbyggt i väggen och tre bås. I spegelbilden såg jag tre små bollar av tårar rinna ner på mina kinder.
"Tara.." Viskade Justin. Han hade kommit in. Jag blängde på honom.
"Kan du inte läsa? Damernas. Ut!" Sa jag och började putta på honom.
"Nej, jag stannar." Sa han och låste.
"Varför? Varför gjorde du slut just nu? Det är ju klart att hon tror att det har något med mig att göra!" Grät jag ut.
"Kom.." Sa han och drog in mig i sin omfamning. Där stod jag, och grät mot Justin Bieber's axel. Alla tjejers dröm.
-
Justin hade skjutsat hem mig. Såklart hadde pappa också frågat varför jag hade ett stort blåmärke på min kind. Jag hade bara sagt något enkelt.
Min pyjamas låg på kudden, så jag tog tag i den och drog snabbt på mig den. Gud vad skönt att få gå och lägga sig. Klockan var 1 på natten och jag skulle upp klockan sju. Nej då, inte skulle jag vara frånvarande på matte provet imorgon.. Tänkte jag sarkastiskt och tog upp min borste och borstade noggrant igenom mitt blonda tjocka hår. Jag satte upp det i en hästsvans och gick in i badrummet för att ta bort sminket.
När jag låg ner i sängen satte jag på alarmet och tweetade snabbt.
'Wow.. Wildest party ever. You can NEVER guess what happend. #SleepTight!"
Mina ögonlock la sig snabbt ner på mina ögon och jag somnade direkt.
JUSTIN
Varför hade jag skuldkänslor? Selena låg i andra rummet och jag kunde höra hennes snyftningar ända hit. Nej Justin, du kan inte såra henne såhär.
Jag lämnade mitt rum och gick in till henne.
"Justin.. Gå." Viskade hon.
"Nej Selena. Jag vill inte det här.. Kan vi inte glömma det?" Frågade jag. Hon satte sig förvånat upp.
"Va?" Frågade hon och kollade på mig med rynkad panna och snörpt mun. Jag la en hand på hennes nacke och tryckte mina läppar mot hennes.
Hennes tårar smetades på mina kinder och jag hade säkert svarta fläckar där efter hennes maskara nu.
När kyssen var över log hon stort och kysste mig igen. Jag la mig ner och hon la sig över mig och kyssen blev intensivare och intensivare.
"Älskar dig.." Viskade hon mot mina läppar. Jag tänkte efter innan jag svarade.
"Älskar dig också." Sa jag och då kom fjärilarna. Yes.
-
'Är det ok mellan dig och Selena? Be om ursäkt om hon hatar mig :/' Stod det på sms:et från Tara. Jag log stort och kollade på Selena.
"Tara ber om ursäkt om du är arg." Sa jag och fuktade mina läppar. Hon log mot mig och skakade på huvudet.
"Nej, jag var bara förtvivlad!" Svarade hon leéndes och drack en klunk av sin Juice. Jag klickade på svara och knappade snabbt in ett svar.
'Allt är bra! Vi är Jelena igen ;) Hehe, och hon är inte arg! Kram!'
Jag kunde nästan se Tara pusta ut framför mig. Mobilen plingade till igen och jag läste högt upp sms:et.
'Phue! Haha Jelena, vad sött! Ni är så söta tillsammans. Aja ska ha matte nu ;('
"Jo det kan jag. Jag älskar dig som kompis. Vi är inte tillsammans längre."
"Det är pågrund av henne! Eller hur?!" Skrek hon. Jag svarade inte. Jag visste inte vad det var pågrund av egentligen. Jag älskade henne bara inte.
"Den bitchen..." Sa hon hämndlystet och gick ut med snabba steg.
Åhnej, vad ska hon nu hitta på? Tänkte jag oroligt och sprang efter henne.
"Nicole, varför?" Frågade jag besviket.
"Jag vet inte! Jag är full.. Förlåt." Tryckte hon ur sig. Hon hadde rätt, hon var full.
"Haha, okej babe!" Sa jag och lät henne gå ut och dansa igen.
När jag vände mig om stog en ilsken Selena där.
"Selena!" Sa jag förvånat. Hon kollade surt på mig, höjde sin hand och slog till mig på kinden. Hårt. Det sved till och jag satte dit handen och kollade på henne.
Musiken stängdes av och alla kollade på oss vilket fick henne att bli mer rasande.
"Det är ditt fel din bitch!!! JUSTIN GJORDE SLUT, PÅGRUND AV DIG!!" Skrek hon rasande och puttade till mig så att jag ramlade ner på golvet.
"Din jävel!" Röt hon och sprang därifrån med tårarna rinnandes ner för kinderna.
Jag reste mig snabbt upp.
"Tara!" Sa Justin förskräckt och tog tag i min arm. Jag drog åt mig den och sprang in på damernas. Min kind var alldeles röd.
Det var ett akvarium inbyggt i väggen och tre bås. I spegelbilden såg jag tre små bollar av tårar rinna ner på mina kinder.
"Tara.." Viskade Justin. Han hade kommit in. Jag blängde på honom.
"Kan du inte läsa? Damernas. Ut!" Sa jag och började putta på honom.
"Nej, jag stannar." Sa han och låste.
"Varför? Varför gjorde du slut just nu? Det är ju klart att hon tror att det har något med mig att göra!" Grät jag ut.
"Kom.." Sa han och drog in mig i sin omfamning. Där stod jag, och grät mot Justin Bieber's axel. Alla tjejers dröm.
-
Justin hade skjutsat hem mig. Såklart hadde pappa också frågat varför jag hade ett stort blåmärke på min kind. Jag hade bara sagt något enkelt.
Min pyjamas låg på kudden, så jag tog tag i den och drog snabbt på mig den. Gud vad skönt att få gå och lägga sig. Klockan var 1 på natten och jag skulle upp klockan sju. Nej då, inte skulle jag vara frånvarande på matte provet imorgon.. Tänkte jag sarkastiskt och tog upp min borste och borstade noggrant igenom mitt blonda tjocka hår. Jag satte upp det i en hästsvans och gick in i badrummet för att ta bort sminket.
När jag låg ner i sängen satte jag på alarmet och tweetade snabbt.
'Wow.. Wildest party ever. You can NEVER guess what happend. #SleepTight!'
Mina ögonlock la sig snabbt ner på mina ögon och jag somnade direkt.
Varför hade jag skuldkänslor? Selena låg i andra rummet och jag kunde höra hennes snyftningar ända hit. Nej Justin, du kan inte såra henne såhär.
Jag lämnade mitt rum och gick in till henne.
"Justin.. Gå." Viskade hon.
"Nej Selena. Jag vill inte det här.. Kan vi inte glömma det?" Frågade jag. Hon satte sig förvånat upp.
"Va?" Frågade hon och kollade på mig med rynkad panna och snörpt mun. Jag la en hand på hennes nacke och tryckte mina läppar mot hennes.
Hennes tårar smetades på mina kinder och jag hade säkert svarta fläckar där efter hennes maskara nu.
När kyssen var över log hon stort och kysste mig igen. Jag la mig ner och hon la sig över mig och kyssen blev intensivare och intensivare.
"Älskar dig.." Viskade hon mot mina läppar. Jag tänkte efter innan jag svarade.
"Älskar dig också." Sa jag och då kom fjärilarna. Yes!
-
'Är det ok mellan dig och Selena? Be om ursäkt om hon hatar mig :/' Stod det på sms:et från Tara. Jag log stort och kollade på Selena.
"Tara ber om ursäkt om du är arg." Sa jag och fuktade mina läppar. Hon log mot mig och skakade på huvudet.
"Nej, jag var bara förtvivlad!" Svarade hon leéndes och drack en klunk av sin Juice. Jag klickade på svara och knappade snabbt in ett svar.
'Allt är bra! Vi är Jelena igen ;) Hehe, och hon är inte arg! Kram!'
Jag kunde nästan se Tara pusta ut framför mig. Mobilen plingade till igen och jag läste högt upp sms:et.
'Phue! Haha Jelena, vad sött! Ni är så söta tillsammans. Aja ska ha matte nu ;(
Jelena igen ;) Awe! :D
KOMMENTERA! ^^

Kapitel 6-. Nicole, that Bitch

Jag satte mig ner med en duns på stranden Det fick min cola att skvätta ut lite på mitt ben. Tur att det var kväll, annars skulle jag blivit attackerad av ett bi hela kvällen. Bin och sötma..
"Så hur har du haft det utan mig. Berätta allt sen jag flyttade!" Sa Justin exalterat.
"Haha, sure bäver." Skrattade jag och kollade retsamt på honom. Han hatade när jag kallade honom bäver så han slog till mig kätt på armen.
"Men iallafall, jag och pappa flyttade hit. Jag gick i skolan och på dans. Började på cheerleading. Blev ihop med Gabriel.. Pretty much everything." Sa jag och tog en smutt cola.
"Okey.. Jag antar att du vill höra lite om mig också då?" Sa han och höjde på ögonbrynen. Sexigt.. Tänkte jag sarkastiskt och tog av mig mina converse för att kunna begrava fötterna i sanden.
"Hm.. flyttade hit till Atlanta, blev ihop med Caitilin, flyttade till L.A, gjorde slut med Caitilin, blev ihop med Jasmine, hade world tour, gjorde slut med Jasmine, blev riktigt känd, blev ihop med Selena." Rabblade han snabbt upp.
"Player? Haha! Nej men, så du bor här? I Atlanta? I alla dessa år?!" Utbrast jag och kollade på honom med uppspärrade ögon.
"Jag visste inte ens att du bodde här!" Sa han till sitt försvar och räckte upp händerna. Jag höjde lätt på ögonbrynen och kollade ut på havet igen.
"Ska vi köra den där töntiga 5 Frågor-leken?" Frågade Justin upmanande efter ett tag. Ett leénde växte sig fram på mina läppar och jag nickade.
"Du börjar!" Sa jag glatt och snurrade runt så att jag satt framför honom.
"Saknat mig?"
"Haha, ja. Hur mycket tjänar du i månaden?"
"Runt 20 miljoner dollar. Gillar du ens din pojkvän?"
"Nja. Gillar du din flickvän?" Frågade jag.
"Jag vet inte längre.. Har du berättat för din pojkvän om mig?"
"Nej, vad är din favoritmat?"
"Pizza. Vad...-" Började han men blev stoppad av Nicole's röst. Jag vände mig om och såg henne komma springandes mot oss.
"Eh.. Hej Justin! Eh.. Jag vet inte hur jag ska säga det här.." Fabblade hon runt.
"Nicole, andas och säg det." Svarade jag med ett leénde på läpparna.
Hon anadades djupt in och ställde sig sedan rakt upp.
"Selena och Gabriel gick iväg. Med tungorna i varandras hals."
JUSTIN
Inte Selena? Gomez? Nej.. Hon måste mena någon annan.
"Selena vem?" Frågade jag Nicole och kollade henne djupt i ögonen. Jag såg en glimt av skam i hennes ögon och hon bröt ögonkontakten.
"Gomez.." Sa hon så lågt att det hade kunnat vara en viskning. Jag hoppade bokstavligen upp på benen och la mina händer på hennes axlar.
"Vart? Vart gick de?" Frågade jag frustrerat. Hon kollade på mig med en grop mellan ögonbrynen.
"Jag vet inte! Eller jo! De gick till båthuset!" Sa hon och pekade på ett vitt hus ungefär 50 meter ifrån oss.
Jag kollade menande på Tara och båda började springa för full fart. Det kunde ju inte vara de? Men Nicole skulle aldrig ljuga sådär för Tara.
När vi var framme slet jag upp dörren och möttes av Selena's flin.
"Vill ni vara med?" Frågade hon hånfullt.
-
"Ni var otrogna!" Skrek Tara på Selena och Gabriel. Selena kollade på mig med ledsna ögon medans Gabriel inte brydde sig om att han hade gjort fel.
"Du var det också.. Med bögen!" Sa Gabriel torrt. Om det inte hade varit så att han stod så nära Selena skulle jag ha gått fram och slagit till honom nu på en gång.
"Du sa vad?!" Spottade Tara ilsket ur sig.
"B-Ö-G-E-N." Svarade han, bokstav för bokstav. Hon gick snabbt fram till honom, höjde handen och slog till honom.
"Men vadfan! Vi var inte ens otrogna! Okej?! Vi betalade Nicole för att lura er!" Slängde Selena ur sig.
"Va?" Sa jag. Alla kollade nu på mig. Jag hade stått tyst hela tiden.
"Ja. Vi har inte varit otrogna. Vi gav henne 30 dollar, vi ville se om ni ens brydde er om oss!" Sa hon igen. Jag höjde förvånat på ögonbrynen.
"Så ni har inte...-" Började jag, men nu var det Tara som avbröt mig.
"Nej.. Justin jag tror de har rätt. Nicole gjorde såhär en gång förut, den bitchen."
Jag pustade ut i en lättnad.
"Förlåt." Viskade Tara till Gabriel, och Selena till mig.
"Det är ändå slut nu Tara." Sa Gabriel och gick ut ur huset. Hon stod kvar fastfrusen och vände sig sedan om mot mig, med ett leénde?
"Nu slapp jag iallafall göra det." Sa hon med ett sting av lättnad i rösten.
"Tara, kan du låta oss vara i en sekund. Gå och prata med Nicole." Sa jag med blicken fäst på Selena.
Hon gjorde som jag sa och lämnade oss.
"Selena.. Det är slut. Jag har inga känslor kvar för dig.. Hoppas du förstår." Sa jag med en klump i magen.
"Va!? Du driver eller hur? Du kan inte göra så!" Utbrast hon och viftade med armarna.
"Jo det kan jag. Jag älskar dig som kompis. Vi är inte tillsammans längre."
"Det är pågrund av henne! Eller hur?!" Skrek hon. Jag svarade inte. Jag visste inte vad det var pågrund av egentligen. Jag älskade henne bara inte.
"Den bitchen..." Sa hon hämndlystet och gick ut med snabba steg.
Åhnej, vad ska hon nu hitta på? Tänkte jag oroligt och sprang efter henne.
"Jag vet inte ens om jag gillar honom längre!" Skrek hon nästan för att överrösta den höga musiken. Gud, vad jag störde mig på att de hade så hög volym!
"Kom!" Sa jag och kramade om hennes varma hand. Hon reste sig upp och gick efter. Jag kollade bak och mötte Selena's blick. Hon skakade lätt på huvudet och började dansa mot Tara's pojkvän. Selena och sina hämnder.
Jag satte mig ner med en duns på stranden Det fick min cola att skvätta ut lite på mitt ben. Tur att det var kväll, annars skulle jag blivit attackerad av ett bi hela kvällen. Bin och sötma..
"Så hur har du haft det utan mig. Berätta allt sen jag flyttade!" Sa Justin exalterat.
"Haha, sure bäver." Skrattade jag och kollade retsamt på honom. Han hatade när jag kallade honom bäver så han slog till mig kätt på armen.
"Men iallafall, jag och pappa flyttade hit. Jag gick i skolan och på dans. Började på cheerleading. Blev ihop med Gabriel.. Pretty much everything." Sa jag och tog en smutt cola.
"Okey.. Jag antar att du vill höra lite om mig också då?" Sa han och höjde på ögonbrynen. Sexigt.. Tänkte jag sarkastiskt och tog av mig mina converse för att kunna begrava fötterna i sanden.
"Hm.. flyttade hit till Atlanta, blev ihop med Caitilin, flyttade till L.A, gjorde slut med Caitilin, blev ihop med Jasmine, hade world tour, gjorde slut med Jasmine, blev riktigt känd, blev ihop med Selena." Rabblade han snabbt upp.
"Player? Haha! Nej men, så du bor här? I Atlanta? I alla dessa år?!" Utbrast jag och kollade på honom med uppspärrade ögon.
"Jag visste inte ens att du bodde här!" Sa han till sitt försvar och räckte upp händerna. Jag höjde lätt på ögonbrynen och kollade ut på havet igen.
"Ska vi köra den där töntiga 5 Frågor-leken?" Frågade Justin upmanande efter ett tag. Ett leénde växte sig fram på mina läppar och jag nickade.
"Du börjar!" Sa jag glatt och snurrade runt så att jag satt framför honom.
"Saknat mig?"
"Haha, ja. Hur mycket tjänar du i månaden?"
"Runt 20 miljoner dollar. Gillar du ens din pojkvän?"
"Nja. Gillar du din flickvän?" Frågade jag.
"Jag vet inte längre.. Har du berättat för din pojkvän om mig?"
"Nej, vad är din favoritmat?"
"Pizza. Vad...-" Började han men blev stoppad av Nicole's röst. Jag vände mig om och såg henne komma springandes mot oss.
"Eh.. Hej Justin! Eh.. Jag vet inte hur jag ska säga det här.." Fabblade hon runt.
"Nicole, andas och säg det." Svarade jag med ett leénde på läpparna.
Hon anadades djupt in och ställde sig sedan rakt upp.
"Selena och Gabriel gick iväg. Med tungorna i varandras hals."
Inte Selena? Gomez? Nej.. Hon måste mena någon annan.
"Selena vem?" Frågade jag Nicole och kollade henne djupt i ögonen. Jag såg en glimt av skam i hennes ögon och hon bröt ögonkontakten.
Tumblr_lon4gydvci1qbmw3bo1_500_large
"Gomez.." Sa hon så lågt att det hade kunnat vara en viskning. Jag hoppade bokstavligen upp på benen och la mina händer på hennes axlar.
"Vart? Vart gick de?" Frågade jag frustrerat. Hon kollade på mig med en grop mellan ögonbrynen.
"Jag vet inte! Eller jo! De gick till båthuset!" Sa hon och pekade på ett vitt hus ungefär 50 meter ifrån oss.
Jag kollade menande på Tara och båda började springa för full fart. Det kunde ju inte vara de? Men Nicole skulle aldrig ljuga sådär för Tara.
När vi var framme slet jag upp dörren och möttes av Selena's flin.
"Vill ni vara med?" Frågade hon hånfullt.
-
"Ni var otrogna!" Skrek Tara på Selena och Gabriel. Selena kollade på mig med ledsna ögon medans Gabriel inte brydde sig om att han hade gjort fel.
"Du var det också.. Med bögen!" Sa Gabriel torrt. Om det inte hade varit så att han stod så nära Selena skulle jag ha gått fram och slagit till honom nu på en gång.
"Du sa vad?!" Spottade Tara ilsket ur sig.
"B-Ö-G-E-N." Svarade han, bokstav för bokstav. Hon gick snabbt fram till honom, höjde handen och slog till honom.
"Men vadfan! Vi var inte ens otrogna! Okej?! Vi betalade Nicole för att lura er!" Slängde Selena ur sig.
"Va?" Sa jag. Alla kollade nu på mig. Jag hade stått tyst hela tiden.
"Ja. Vi har inte varit otrogna. Vi gav henne 30 dollar för att ha lite kul på den här festen, vi ville se om ni ens brydde er om oss!" Sa hon igen. Jag höjde förvånat på ögonbrynen.
"Så ni har inte...-" Började jag, men nu var det Tara som avbröt mig.
"Nej.. Justin jag tror de har rätt. Nicole gjorde såhär en gång förut, den bitchen."
Jag pustade ut i en lättnad.
"Förlåt." Viskade Tara till Gabriel, och Selena till mig.
"Det är ändå slut nu Tara." Sa Gabriel och gick ut ur huset. Hon stod kvar fastfrusen och vände sig sedan om mot mig, med ett leénde?
"Nu slapp jag iallafall göra det." Sa hon med ett sting av lättnad i rösten.
"Tara, kan du låta oss vara i en sekund. Gå och prata med Nicole." Sa jag med blicken fäst på Selena.
Hon gjorde som jag sa och lämnade oss.
"Selena.. Det är slut. Jag har inga känslor kvar för dig.. Hoppas du förstår." Sa jag med en klump i magen.
"Va!? Du driver eller hur? Du kan inte göra så!" Utbrast hon och viftade med armarna.
"Jo det kan jag. Jag älskar dig som kompis. Vi är inte tillsammans längre."
"Det är pågrund av henne! Eller hur?!" Skrek hon. Jag svarade inte. Jag visste inte vad det var pågrund av egentligen. Jag älskade henne bara inte.
"Den bitchen..." Sa hon hämndlystet och gick ut med snabba steg.
Åhnej, vad ska hon nu hitta på? Tänkte jag oroligt och sprang efter henne.
Drama,drama,drama.... KOMMENTERA!

Kapitel 5-. Party Rock PART.2

"Okej.. Hmm.. Lockigt eller vanligt Tara?" Frågade Nicole bakom mig. Hon skulle fixa mitt hår, som alltid. På avslutningsbalen i nian gjorde hon det för första gången och alla hade gett den positiv respons så hon har gjort det enda sen dess.
"Locka det lite lätt bara." Svarade jag med ett leénde som jag mötte i spegeln som hänge framför mig på väggen.
Mina bruna sommarben såg mycket brunare ut med mina rosa converse på. Rosa har alltid framhävt min hud bra, brukade pappa säga. Jag har fått allt från mamma. Det blonda håret. Kurvorna. Ögonen. Allt. Hela jag är som en billig kopia av mamma, som också blev vårbalens drottning, som också hade varit head-cheerleader och som också hade dejtat skolans populäraste och snyggaste kille därav pappa.
Jag hade inte så många minnen av mamma. De flesta låg ihop packade uppe på vinden och jag ville inte ha med henne att göra.
"Klart!" Utbrast Nicci stolt och sprejade på lite hårsprej. Spegeln visade perfekta lockar.. Jag såg nästan ut som Törnrosa. Jag skrattade till åt min tanke vilket fick Nicole att kolla förundrande på mig.
"Vad skrattar du åt?" Frågade hon och kollade på mig med rynkad panna i spegeln.
"Inget.." Viskade jag och gav till en välbelåten suck.
-
Det lät musik flera kvarter bort från stranden. Såklart skulle det ju också vara 'LMFAO-Party Rock' Nicole gjorde snabbt armkrok med mig och gick med stora steg mot stranden som var fullproppad med folk.
"Några tillåtna? Nicole, det här är ju typ hela skolan!" Utbrast jag och kollade menande på henne.
"Folk kanske fick höra om den? Jag vet inte!" Sa hon snabbt till sitt försvar. Jag frustade till och fortsatte gå.
"Jag stannar ett tag bara." Sa jag allvarligt till henne innan hon försvann in på dans-golvet eller vad man ska kalla det.
JUSTIN
Selena stod och dansade med några killar på dansgolvet. De verkade inte bry sig om att hon hade pojkvän eller att hon var Selena Gomez, eller så låtsades de inte om det för att hon skulle gilla de.
Såklart att de var ute efter Selena, hon var ju grymt snygg. Tänkte jag surt och sög upp lite cola ur mitt sugrör.
"Hey dork!" Sa en röst högt bredvid mig. Jag kollade dit och där stod Tara. Gud så vacker.
Hon hade på sig en rosa magtröja, ett par korta jeansshorts och lockat hår.
"Hej!" Sa jag glatt och kramade om henne.
"En cola!" Sa hon snabbt till bartendern som räckte en kall cola till henne.
Hon satte sig ner på stolen bredvid min och kollade ut på dansgolvet. Hon hittade Selena direkt, tror jag iallafall.
"Din tjej?" Frågade hon och drack en klunk cola.
"Mhm.. populär bland killarna som vanligt!" Svarade jag och log stort mot henne. Hon skrattade till men slutade när det kom fram en blond kille.
"Hej snygging!" Sa han högt och lyfte upp henne från stolen. Han gav mig en sur blick innan han kysste henne passionerat på läpparna. Jag kollade snabbt bort och väntade med att kolla tillbaka förräns han hade gått.
"Din kille?" Frågade jag med avsmak. Hon nickade och snörpte på munnen.
"Jag vet inte ens om jag gillar honom längre!" Skrek hon nästan för att överrösta den höga musiken. Gud, vad jag störde mig på att de hade så hög volym!
"Kom!" Sa jag och kramade om hennes varma hand. Hon reste sig upp och gick efter. Jag kollade bak och mötte Selena's blick. Hon skakade lätt på huvudet och började dansa mot Tara's pojkvän. Selena och sina hämnder.
"En barndomsvän." Svarade jag enkelt men hon kollade tvekandes mot mig. Hon trodde inte på mig..
"Bara vän?" Sa hon igen och la en hand på midjan. Jag suckade djupt och kollade allvarligt på henne.
"Ja, bara vän." Svarade jag och kysste henne på läpparna för att hon skulle tro på mig.
"Jag tror inte på dig." Sa hon bara och gick därifrån. Seriöst..
"Okej.. Hmm.. Lockigt eller vanligt Tara?" Frågade Nicole bakom mig. Hon skulle fixa mitt hår, som alltid. På avslutningsbalen i nian gjorde hon det för första gången och alla hade gett den positiv respons så hon har gjort det enda sen dess.
"Locka det lite lätt bara." Svarade jag med ett leénde som jag mötte i spegeln som hänge framför mig på väggen.
Mina bruna sommarben såg mycket brunare ut med mina rosa converse på. Rosa har alltid framhävt min hud bra, brukade pappa säga. Jag har fått allt från mamma. Det blonda håret. Kurvorna. Ögonen. Allt. Hela jag är som en billig kopia av mamma, som också blev vårbalens drottning, som också hade varit head-cheerleader och som också hade dejtat skolans populäraste och snyggaste kille därav pappa.
Jag hade inte så många minnen av mamma. De flesta låg ihop packade uppe på vinden och jag ville inte ha med henne att göra.
"Klart!" Utbrast Nicci stolt och sprejade på lite hårsprej. Spegeln visade perfekta lockar.. Jag såg nästan ut som Törnrosa. Jag skrattade till åt min tanke vilket fick Nicole att kolla förundrande på mig.
"Vad skrattar du åt?" Frågade hon och kollade på mig med rynkad panna i spegeln.
"Inget.." Viskade jag och gav till en välbelåten suck.
-
Det lät musik flera kvarter bort från stranden. Såklart skulle det ju också vara 'LMFAO-Party Rock' Nicole gjorde snabbt armkrok med mig och gick med stora steg mot stranden som var fullproppad med folk.
"Några tillåtna? Nicole, det här är ju typ hela skolan!" Utbrast jag och kollade menande på henne.
"Folk kanske fick höra om den? Jag vet inte!" Sa hon snabbt till sitt försvar. Jag frustade till och fortsatte gå.
"Jag stannar ett tag bara." Sa jag allvarligt till henne innan hon försvann in på dans-golvet eller vad man ska kalla det.
Selena stod och dansade med några killar på dansgolvet. De verkade inte bry sig om att hon hade pojkvän eller att hon var Selena Gomez, eller så låtsades de inte om det för att hon skulle gilla de.
Såklart att de var ute efter Selena, hon var ju grymt snygg. Tänkte jag surt och sög upp lite cola ur mitt sugrör.
"Hey dork!" Sa en röst högt bredvid mig. Jag kollade dit och där stod Tara. Gud så vacker.
Hon hade på sig ett vitt linne, ett par korta jeansshorts och lockat hår.
"Hej!" Sa jag glatt och kramade om henne.
"En cola!" Sa hon snabbt till bartendern som räckte en kall cola till henne.
Hon satte sig ner på stolen bredvid min och kollade ut på dansgolvet. Hon hittade Selena direkt, tror jag iallafall.
"Din tjej?" Frågade hon och drack en klunk cola.
"Mhm.. populär bland killarna som vanligt!" Svarade jag och log stort mot henne. Hon skrattade till men slutade när det kom fram en blond kille.
"Hej snygging!" Sa han högt och lyfte upp henne från stolen.
Tumblr_ltp0dczizs1qff28po4_500_large
Han gav mig en sur blick innan han kysste henne passionerat på läpparna. Jag kollade snabbt bort och väntade med att kolla tillbaka förräns han hade gått.
"Din kille?" Frågade jag med avsmak. Hon nickade och snörpte på munnen.
"Jag vet inte ens om jag gillar honom längre!" Skrek hon nästan för att överrösta den höga musiken. Gud, vad jag störde mig på att de hade så hög volym!
"Kom!" Sa jag och kramade om hennes varma hand. Hon reste sig upp och gick efter. Jag kollade bak och mötte Selena's blick. Hon skakade lätt på huvudet och började dansa mot Tara's pojkvän. Selena och sina hämnder.
KOMMENTERA

Kapitel 4-. Party Rock PART.1

"Okey, mat fanns i frysen." Sa jag snabbt till Nicole och gick dit för att kolla vad det var för mat egentligen. Kyckling och pasta. Uäck!
"Ueew! Kyckling? Vad ska vi äta, det måste finnas något annat?" Sa Nicole ängsligt.
"Vi kan ju åka till Subway och köpa varsin macka?" Föreslog jag.
"Ja, smart head!" Sa hon lite gladare och slog mig lätt på huvudet. Såklart. Tänkte jag sarkastiskt och tog min mobil innan vi gick ut i den varma naturen. Det kom små brisar då och då men annars var det ju nästan sommar.
DAGEN DÄRPÅ
"Classe accord, nous allons réunir le jeudi! au revoir" Ropade Mr.Lovengood ut över klassen som alla andra lärare hela tiden gör. Yes, äntligen är skolan slut.
Jag tog tag i mina böcker och tryckte de hårt mot bröstet. Folk log och hejade på mig hela vägen till skåpet. Jag brydde mig inte så värst mycket om populariteten, det var nog mest Nicci som brydde sig om det. Det var nog hennes enda stolthet i High School.. Att vara populär. Men alla brydde sig väll bara om det?
"Hey!" Ropade en röst bakom mig. Jag vände mig hastigt om och såg Gabriel komma springandes imot mig. Leéndet kom snabbt påklistrat och han lyfte upp mig och snurrade runt mig, vilket gjorde så att vi fick många sura blickar.
"Ignorerar du mig eller?" Frågade han retsamt och kysste mig lätt på läpparna. Ingen gnistra.
"Haha nej, varför skulle jag det?" Frågade jag. Han ryckte på axlarna och tog tag i min hand.
Inga fjärilar. Vad var felet egentligen? Alla känslor kan ju inte försvinna över en natt? Nej, jag älskar Gabriel.
"Men vi ses ikväll." Viskade jag och ställde mig på tå för att kunna kyssa honom. Jag gjorde den så passionerad som det gick men det kom bara små flammor, inga fyrverkerier.
"Okej.. Ses." Sa han och lämnade mig vid mitt skåp.
"Kom igen så åker vi bitch!" Ropade Nicole ungefär 20 meter ifrån mig. Jag skrattade till och tog min väska. Time to party rock!
JUSTIN
Vattnet sprutade ner i badkaret och jag hoppade snabbt in och lät vattnet rinna av.  Jag höjde mina händer och drog bak mitt hår. Vattnet rann långsamt ner över min nakna kropp. Att Selena var här, var nog inte bra. Det skulle göra så himla mycket uppståndelse.
-
"Ska jag ha på mig den här.. eller den här..?" Frågade Selena och räckte upp två klänningar framför sin kropp.
"Ta den där." Sa jag och bara pekade på en. Hon log stort och kysste mig snabbt på nästippen.
"Tack!" Utbrast hon glatt och gick in på badrummet. Äntligen lite tyst. Hon hade babblat ända sen igår kväll, då hon kom.
Mobilen plingade helt plötsligt till. Jag tog upp den och såg att det var ett sms från ett nummer jag inte hade.
"Tara här! Din mamma gav mig ditt nummer, så nu får du spara det så att du inte glömmer mig nästa gång din dissare! XX Trutt ;)"
Jag log och klickade på spara nummer innan jag svarade henne.
"Haha glömma dig? Jag? Neej! Men ses ikväll! XX Brutt"
Jag hade varit så inne i sms:et att jag inte hade märkt att Selena smygigt in på mig bakifrån.
"Vem är Tara?" Frågade hon och hoppade fram framför mig så att jag möttes av hennes stora, nyfikna ögon.
"En barndomsvän." Svarade jag enkelt men hon kollade tvekandes mot mig. Hon trodde inte på mig..
"Bara vän?" Sa hon igen och la en hand på midjan. Jag suckade djupt och kollade allvarligt på henne.
"Ja, bara vän." Svarade jag och kysste henne på läpparna för att hon skulle tro på mig.
"Jag tror inte på dig." Sa hon bara och gick därifrån. Seriöst..
*PLING,PLONG*
Vem plingar på klockan 11 på kvällen? Jag reste mig upp ur soffan och gick fram till dörren och öppnade.
"Hej!" Sa hon glatt.
"Selena?" Sa jag och rynkade pannan lätt. Vad gjorde hon här? Nu?

"Okey, mat fanns i frysen." Sa jag snabbt till Nicole och gick dit för att kolla vad det var för mat egentligen. Kyckling och pasta. Uäck!
"Ueew! Kyckling? Vad ska vi äta, det måste finnas något annat?" Sa Nicole ängsligt.
"Vi kan ju åka till Subway och köpa varsin macka?" Föreslog jag.
"Ja, smart head!" Sa hon lite gladare och slog mig lätt på huvudet. Såklart. Tänkte jag sarkastiskt och tog min mobil innan vi gick ut i den varma naturen. Det kom små brisar då och då men annars var det ju nästan sommar.
DAGEN DÄRPÅ
"Classe accord, nous allons réunir le jeudi! au revoir" Ropade Mr.Lovengood ut över klassen som alla andra lärare hela tiden gör. Yes, äntligen är skolan slut.
Jag tog tag i mina böcker och tryckte de hårt mot bröstet. Folk log och hejade på mig hela vägen till skåpet. Jag brydde mig inte så värst mycket om populariteten, det var nog mest Nicci som brydde sig om det. Det var nog hennes enda stolthet i High School.. Att vara populär. Men alla brydde sig väll bara om det?
"Hey!" Ropade en röst bakom mig. Jag vände mig hastigt om och såg Gabriel komma springandes imot mig. Leéndet kom snabbt påklistrat och han lyfte upp mig och snurrade runt mig, vilket gjorde så att vi fick många sura blickar.
"Ignorerar du mig eller?" Frågade han retsamt och kysste mig lätt på läpparna. Ingen gnistra.
"Haha nej, varför skulle jag det?" Frågade jag. Han ryckte på axlarna och tog tag i min hand.
Inga fjärilar. Vad var felet egentligen? Alla känslor kan ju inte försvinna över en natt? Nej, jag älskar Gabriel.
"Men vi ses ikväll." Viskade jag och ställde mig på tå för att kunna kyssa honom. Jag gjorde den så passionerad som det gick men det kom bara små flammor, inga fyrverkerier.
Tumblr_m027m1onme1rq3o1do1_500_large
"Okej.. Ses." Sa han och lämnade mig vid mitt skåp.
"Kom igen så åker vi bitch!" Ropade Nicole ungefär 20 meter ifrån mig. Jag skrattade till och tog min väska. Time to party rock!
Vattnet sprutade ner i badkaret och jag hoppade snabbt in och lät vattnet rinna av.  Jag höjde mina händer och drog bak mitt hår. Vattnet rann långsamt ner över min nakna kropp. Att Selena var här, var nog inte bra. Det skulle göra så himla mycket uppståndelse.
-
"Ska jag ha på mig den här.. eller den här..?" Frågade Selena och räckte upp två klänningar framför sin kropp.
"Ta den där." Sa jag och bara pekade på en. Hon log stort och kysste mig snabbt på nästippen.
"Tack!" Utbrast hon glatt och gick in på badrummet. Äntligen lite tyst. Hon hade babblat ända sen igår kväll, då hon kom.
Mobilen plingade helt plötsligt till. Jag tog upp den och såg att det var ett sms från ett nummer jag inte hade.
"Tara här! Din mamma gav mig ditt nummer, så nu får du spara det så att du inte glömmer mig nästa gång din dissare! XX Trutt ;)"
Jag log och klickade på spara nummer innan jag svarade henne.
"Haha glömma dig? Jag? Neej! Men ses ikväll! XX Brutt"
Jag hade varit så inne i sms:et att jag inte hade märkt att Selena smygigt in på mig bakifrån.
"Vem är Tara?" Frågade hon och hoppade fram framför mig så att jag möttes av hennes stora, nyfikna ögon.
"En barndomsvän." Svarade jag enkelt men hon kollade tvekandes mot mig. Hon trodde inte på mig..
"Bara vän?" Sa hon igen och la en hand på midjan. Jag suckade djupt och kollade allvarligt på henne.
"Ja, bara vän." Svarade jag och kysste henne på läpparna för att hon skulle tro på mig.
"Jag tror inte på dig." Sa hon bara och gick därifrån. Seriöst..
SKYLT TILL TARA KOMMER IMORGON!!! KOMMENTERA!

Svar på Kommentar!

Svar;
Haha det är faktiskt rätt roligt, han följer inte direkt MIG, Liv utan han följer Tara Mitchell, den twitter som jag gjorde så tekniskt sett, följer han mig!
Här har du länken förresten! TARA MITCHELL TWITTER
BTW, Vad tycker ni om min nya svar på kommentar skylt? :)

VIKTIGT MEDDELANDE TILL ER!

Hej.
Statistiken har stått stilla jätte länge nu. Jag ber er, försök att sprida novellen och facebook sidan!
(Klickade på facebook för att komma dit.)
Kan vi inte försöka nå 100 besökare denna månad? Då får ni hjälpa mig lite! :D Kom igen nu, jag vet att ni kan!
Kommentera mer också, det peppar mig grymt myckey =)
Så sprid bloggen så kommer ni börja få fler och längre kapitel sötisar! <3<3
Sprid nu!

Kapitel 3-. Tomorrow baby

Tara
Jag gick med stel steg mot omklädningsrummet. Dags för cheerleading's träningen. Bästa gången på dagen. I cheer dräkten kände jag mig fri.
Det var pga den som Gabriel fick ögon för mig. Såklart. Fotbollskaptenen och överste-cheerleader. Det är ju redan skrivet.
"Hej Tara!" Sa Michelle glatt när jag kom in i omklädningrummet. Jag log stort mot henne och ställde ner min röda bag.
-
Jag spände åt hästsvansen och klappade med händerna.
"Samling!" Ropade jag och alla samlades i en ring.
"Okey. Nu kör vi en halvtimme fys och sen pyramid. En timme träning idag!" Ropade jag ut och kollade på alla i ringen. De nickade och utböt blickar med varandra.
"Dolls på tre! 1..2...3..DOLLS!" Ropade alla i kör och lyfte upp händerna.
"Nu kör vi!" Skrek Daphne och satte på musiken.
Justin
Jag drog upp locket på datorn och loggade in på twitter.
"Party on tha Beach tomorow home in Atlanta!!! #Swag"
"Justin?" Ropade mamma från nerevåningen.
Jag frustade till och reste mig upp och gick ner för den långa trappan till köket. Mamma kollade upp mot mig i ett leénde och sen ner i albumet hon kollade i. Jag kände igen det...
"Kom." Sa hon och klappade med handen på stolen bredvid hennes.
Jag drog ut stolen och satte mig ner och möttes av en bild på mig och Tara när vi var små. Riktigt små. Kanske tre år.
"Åh.." Sa mamma och smekte med tummen över bilden.
Jag log åt bilden och kollade sedan mot mamma som slog igen albumet.
"Vad hände med henne egentligen?" Frågade hon och lutade sitt huvud på sin hand.
"Jag vet inte. Kontakten bröts och hon flyttade väll från Stratford när jag lämnade henne." Sa jag ledsamt.
Hon smekte med sin hand på min överarm och reste sig sedan upp.
"Jag åker och shoppar med Louise." Sa hon och gick därifrån. All alone.
Tara
Nicole skulle komma hem till mig lite senare, så jag var tvungen att promenera hem från skolan. Inget emot mig, det var ju soligt och varmt.
När jag gick igenom 'rikemans' området såg jag någon jag kände igen. Jag konsentrerade mig så jag hade säkert en rynka mellan ögonbrynen.
Var det Justin? Tänkte jag för mig själv och gick lite närmare. Killen som jag trodde var Justin började springa så jag sprang efter.
Han sprang snabbt, riktigt snabbt. Efter tio minuter hade jag tappat bort honom. Fan! Jag stannade upp och kollade mig runt och fick helt plötsligt två armar kring min kropp som drog in mig i skuggan.
"Tara?" Viskade rösten. Jo det var han.
"Justin?" Frågade jag och försökte se något i mörkret. När jag hade vänjt mig så såg jag konturerna av hans ansikte.
"Åh Justin!" Sa jag glatt och lätt överaskat och slängde mig runt hans hals.
"Lugna dig Tara!" Sa han lätt halvkvävt.
"Haha sorry." Viskade jag och stoppade ner händerna i mina fickor för att inte göra någon illa. Han gick ut ur skuggan och wow. Han hade verkligen växt. Och blivit snygg.
"Så hur är det nuförtiden?" Frågade han och började gå.
"Jovars. Det är väl bra. Du då? Justin Drew Bieber." Sa jag och knuffade till honom lätt.
"Haha. Jo det går väll bra. Jag har saknat dig..." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen.
"Har saknat dig också Brutt!" Sa jag och kramade honom.
"Kommer du ihåg det? Vad vare du hette? Juste, Trutt!"
"Haha, usch så barnsliga vi var!" Skrattade jag och drog åt hästsvansen hårdare.
-
"Så du kommer på festen imorgon?" Frågade han när vi stod på trotoaren utanför mitt hus.
"Ja, det tror jag väll att ja gör." Svarade jag och drog upp väskan lite längre upp på axeln.
"Då ses vi då." Utbrast han glatt och kysste mig på kinden. Det brände till och hade säkert blossat upp en rodning. Justin kollade ner på sina skor och gick sedan därifrån.
"Hej då.." Viskade jag för mig själv och gick in i vårat hus.
När jag öppnade dörren så var det tomt och tyst. Vad kunde jag förvänta mig? Det var alltid tomt och tyst hos oss.
Jag slängde ner väskan på golvet och sprang raka vägen till Dushen.
JUSTIN
Att Tara bodde här! Tänkte jag glatt och sparkade till en liten sten.
Mobilen plingade till. Jag tog upp den och såg på skärmen. En händelse på twitter.  Selena hade nämnt mig i en tweet.
'Coming to Atlanta for my baby, @Justinbieber! Can't waait!' Stod det. Var hon tvungen att komma just nu? Jag suckade djupt och stoppade ner mobilen i fickan igen.
Då ringde den.
(Kursiva Selena, Tjocka Justin.)
"Hej babe."
"Hey Justin! Såg du på twitter?"
"Haha ja det gjorde jag sötnos. Kan inte hålla mig!"
"Naaw! Jag saknar dig."
"Jag saknar dig också."
"Imorgon, så är det ju fest så jag kommer direkt dit sötnos!"
"Gör så älskling."
"Puss puss! Love you."
"Älskar dig också."
'Samtalet avslutat med Selena bby<3' Solen hade börjat gå ner. Tänkte jag snabbt för att inte slå till något.
Varför blev det såhär? Hade jag känslor för Tara? Nej det kunde jag inte. Jag älskar Selena. Det är hon som är min flickvän. Tara är bara min kompis och hon har säkert redan pojkvän med tanke på hur hon såg ut.. Nej Justin, tänk inte på henne så. Och hennes ögon. Åh! De var smaragdgröna med ett stänk av brunt. De var så vackra så det fanns inte.
-
*PLING,PLONG*
Vem plingar på klockan 11 på kvällen? Jag reste mig upp ur soffan och gick fram till dörren och öppnade.
"Hej!" Sa hon glatt.
"Selena?" Sa jag och rynkade pannan lätt. Vad gjorde hon här? Nu?
"Imorgon är det en strandfest som jag ska upträda på. Bara så du vet det." Sa jag snabbt.
"Ingen alkohol va?" Frågade hon. Jag svalde hårt. Ljuga för sin mamma?
Jag log och skakade på huvudet. "Nej, ingen alkohol." Svarade jag och lämnade snabbt rummet.
Jag tror jag måste spy...
Jag gick med stel steg mot omklädningsrummet. Dags för cheerleading's träningen. Bästa gången på dagen. I cheer dräkten kände jag mig fri.
Det var pga den som Gabriel fick ögon för mig. Såklart. Fotbollskaptenen och överste-cheerleader. Det är ju redan skrivet.
"Hej Tara!" Sa Michelle glatt när jag kom in i omklädningrummet. Jag log stort mot henne och ställde ner min röda bag.
Tumblr_llz6op60mf1qzmjfxo1_500_large
-
Jag spände åt hästsvansen och klappade med händerna.
"Samling!" Ropade jag och alla samlades i en ring.
"Okey. Nu kör vi en halvtimme fys och sen pyramid. En timme träning idag!" Ropade jag ut och kollade på alla i ringen. De nickade och utböt blickar med varandra.
"Dolls på tre! 1..2...3..DOLLS!" Ropade alla i kör och lyfte upp händerna.
"Nu kör vi!" Skrek Daphne och satte på musiken.
Jag drog upp locket på datorn och loggade in på twitter.
"Party on tha Beach tomorow home in Atlanta!!! #Swag"
"Justin?" Ropade mamma från nerevåningen.
Jag frustade till och reste mig upp och gick ner för den långa trappan till köket. Mamma kollade upp mot mig i ett leénde och sen ner i albumet hon kollade i. Jag kände igen det...
"Kom." Sa hon och klappade med handen på stolen bredvid hennes.
Jag drog ut stolen och satte mig ner och möttes av en bild på mig och Tara när vi var små. Riktigt små. Kanske tre år.
"Åh.." Sa mamma och smekte med tummen över bilden.
Jag log åt bilden och kollade sedan mot mamma som slog igen albumet.
"Vad hände med henne egentligen?" Frågade hon och lutade sitt huvud på sin hand.
"Jag vet inte. Kontakten bröts och hon flyttade väll från Stratford när jag lämnade henne." Sa jag ledsamt.
Hon smekte med sin hand på min överarm och reste sig sedan upp.
"Jag åker och shoppar med Louise." Sa hon och gick därifrån. All alone.
Tara
Nicole skulle komma hem till mig lite senare, så jag var tvungen att promenera hem från skolan. Inget emot mig, det var ju soligt och varmt.
När jag gick igenom 'rikemans' området såg jag någon jag kände igen. Jag konsentrerade mig så jag hade säkert en rynka mellan ögonbrynen.
Var det Justin? Tänkte jag för mig själv och gick lite närmare. Killen som jag trodde var Justin började springa så jag sprang efter.
Han sprang snabbt, riktigt snabbt. Efter tio minuter hade jag tappat bort honom. Fan! Jag stannade upp och kollade mig runt och fick helt plötsligt två armar kring min kropp som drog in mig i skuggan.
"Tara?" Viskade rösten. Jo det var han.
"Justin?" Frågade jag och försökte se något i mörkret. När jag hade vänjt mig så såg jag konturerna av hans ansikte.
"Åh Justin!" Sa jag glatt och lätt överaskat och slängde mig runt hans hals.
"Lugna dig Tara!" Sa han lätt halvkvävt.
"Haha sorry." Viskade jag och stoppade ner händerna i mina fickor för att inte göra någon illa. Han gick ut ur skuggan och wow. Han hade verkligen växt. Och blivit snygg.
"Så hur är det nuförtiden?" Frågade han och började gå.
"Jovars. Det är väl bra. Du då? Justin Drew Bieber." Sa jag och knuffade till honom lätt.
"Haha. Jo det går väll bra. Jag har saknat dig..." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen.
"Har saknat dig också Brutt!" Sa jag och kramade honom.
"Kommer du ihåg det? Vad vare du hette? Juste, Trutt!"
"Haha, usch så barnsliga vi var!" Skrattade jag och drog åt hästsvansen hårdare.
-
"Så du kommer på festen imorgon?" Frågade han när vi stod på trotoaren utanför mitt hus.
"Ja, det tror jag väll att ja gör." Svarade jag och drog upp väskan lite längre upp på axeln.
"Då ses vi då." Utbrast han glatt och kysste mig på kinden. Det brände till och hade säkert blossat upp en rodning. Justin kollade ner på sina skor och gick sedan därifrån.
"Hej då.." Viskade jag för mig själv och gick in i vårat hus.
När jag öppnade dörren så var det tomt och tyst. Vad kunde jag förvänta mig? Det var alltid tomt och tyst hos oss.
Jag slängde ner väskan på golvet och sprang raka vägen till Dushen.
Att Tara bodde här! Tänkte jag glatt och sparkade till en liten sten.
Mobilen plingade till. Jag tog upp den och såg på skärmen. En händelse på twitter.  Selena hade nämnt mig i en tweet.
'Coming to Atlanta for my baby, @Justinbieber! Can't waait!' Stod det. Var hon tvungen att komma just nu? Jag suckade djupt och stoppade ner mobilen i fickan igen.
Då ringde den.
(Kursiva Selena, Tjocka Justin.)
"Hej babe."
"Hey Justin! Såg du på twitter?"
"Haha ja det gjorde jag sötnos. Kan inte hålla mig!"
"Naaw! Jag saknar dig."
"Jag saknar dig också."
"Imorgon, så är det ju fest så jag kommer direkt dit sötnos!"
"Gör så älskling."
"Puss puss! Love you."
"Älskar dig också."
'Samtalet avslutat med Selena bby<3' Solen hade börjat gå ner. Tänkte jag snabbt för att inte slå till något.
Varför blev det såhär? Hade jag känslor för Tara? Nej det kunde jag inte. Jag älskar Selena. Det är hon som är min flickvän. Tara är bara min kompis och hon har säkert redan pojkvän med tanke på hur hon såg ut.. Nej Justin, tänk inte på henne så. Och hennes ögon. Åh! De var smaragdgröna med ett stänk av brunt. De var så vackra så det fanns inte.
-
*PLING,PLONG*
Vem plingar på klockan 11 på kvällen? Jag reste mig upp ur soffan och gick fram till dörren och öppnade.
"Hej!" Sa hon glatt.
"Selena?" Sa jag och rynkade pannan lätt. Vad gjorde hon här? Nu?
Lååångt! KOMMENTERA!

New in! :D

Jaop! Jag ska få ny header, ny bakgrund och har gjort nytt typsnitt på inläggen! :D
Najs najs! Men lämna inte min blogg nu bara för att det är lite segt! Det är bara det nu i början, har skrivit ett halft kapitel som är spännande! =D Så yeah, kapitel snart och ny design!
Kram <3
Tumblr_m0do7hakeu1r91uyxo1_500_large

Kapitel 2-. Barbie and Ken

Jag vred in sifferkominationen till mitt skåp och tog mina böcker. Kemi var första lektionen. Jag hatade Mrs. Tomp. Hon var nog den värsta på hela skolan.
Gammal och med spetsig näsa och dålig hörsel.. Usch. Jag vände mig om och fick ett par läppar tryckta mot mina. De kände jag minsann igen.

Jag öppnade ögonen och möttes av Gabriels blåa ögon.
"Hey babe. Saknat dig." Sa han och drog mig tätt intill honom. Gabriel Barry. Fotbolls kapten och skolans populäraste kille. Eftersom att båda var så blonda brukade folk kalla oss för barbie och Ken. Jag störde mig lite på det med tanke på att Ken är brunhårig. Vi kunde säga att jag, Nicole och Gabriel var tre blonda utbölingar. Ingen i vår skola ville vara dum och blond.
-
"Okej. Matte läxa tills imorgon, ha en trevlig lunch!" Ropade Mr.Dandrew ut över klassen. Alla stolar skrapades mot golvet och klassrummet tömdes tomt.
"Kommer du Nic?" Frågade jag Nicole som satt fastklistrad mot mobilen med ett stort flin på läpparna.
"Mhm.." Svarade hon och reste sig sakta upp,
"Lägg undan den där." Sa jag med en betoning på 'där'. Hon kollade surt på mig men la ändå motvilligt ner mobilen i sin jeans ficka.
"Vad gör du ikväll?" Frågade hon glatt medans vi gick mot skåpen.
"Äter,pluggar och sover." Sa jag och slog in kombinationen på mitt skåp. Hon frustade till och slog till sitt skåp. Jag log stelt och stängde det snabbt.
"Hur så?" Frågade jag. Hon blängde på mig och slängde in sina saker i sitt skåp innan hon smällde igen den.
"Mamma är hemma med Drew, som bara skriker och pappa kommer hem sent inatt." Sa hon besviket och kollade ner på sina fötter som gick mot matsalen.
Jag visste vad hon ville, och jag tänkte ge henne det för annars skulle hon sura hela dagen.
"Vill du sova hos mig? Pappa kommer runt nio." Frågade jag och höjde uppmanande på ögonbrynen. Hon kollade på mig och log stort.
"Med Ben & Jerry's och Sex and the city marathon?" Frågade hon ivrigt.
"Sure, men lite plugg!" Sa jag skrattandes och gick in i matsalen. Lassange till lunch. Uäk!
Jag tog en bricka och lät mattanten göra resten. Det fanns ett tomt bord längst in, så vi gick snabbt dit och slog oss ner. Egentligen var det meningslöst för oss att ens komma hit för vi åt ändå aldrig.
"Du, imorgon är det strandfest!" Sa Nicole glatt och sörplade i sig en klunk av sin läsk.
"Jaha. Vilka kommer?" Frågade jag ointresserat.
"Bara några få tillåtna. Och det kommer en kändis!" Sa hon gladare.
"Jaha och det är...?" Frågade jag och kollade allvarligt på henne.
"Du kommer inte tro det! Justin Bieber!" Sa hon helt exalterat. Jag spärrade upp ögonen mot henne.
Sa hon Justin Bieber?
Jag gick mot mammas sovrum i vårat stora hus. Lite semester hade jag fått för att hänga i vårat hus i Atlanta. Men bara 2 veckor, sen började det roliga igen.
"Mamma?" Sa jag och gick in i hennes rum. Hon kollade upp från datorn och log stort mot mig.
"Hej gubben! Vad är det?" Frågade hon och klappade på sängen så att jag skulle sätta mig.
Jag gjorde det och kollade runt i hennes rum.
"Imorgon är det en strandfest som jag ska upträda på. Bara så du vet det." Sa jag snabbt.
"Ingen alkohol va?" Frågade hon. Jag svalde hårt. Ljuga för sin mamma?
Jag log och skakade på huvudet. "Nej, ingen alkohol." Svarade jag och lämnade snabbt rummet.
Jag tror jag måste spy...
Tidsinställt och långt! Ja, jag bytte pga klagomål och jag tänker inte byta igen!
KOMMENTERA!

Okej, då byter jag då ;)

Jag har fått in lite klagomål om att det är konstigt att Nina dobrev, som är 24 ska dejta Jusin bieber,17.
Så jag byter! Det är helt okej för mig, jag tyckte också det blev lite wierd :S
Nya Tara Mitchell!
i've got the moves like jared;

Kapitel 1-. School



Jag tog upp min mobil och klickade snabbt bort alarmet. Skola.. Great!
Sängen som kändes så välkomnande just nu.. Aja. Jag gick slött upp ur sängen och rakt ut till köket där det låg en lapp på bordet.
"Hej Stumpan! Jag åkte till jobbet tidigt och kommer hem rätt sent. Finns mat i frysen! Kram, papi"
Jag snörpte lätt på munnen och slängde lappen i papperskorgen och började trippa med naglarna på diskbänken.
Pappas jobb var krävande eftersom att han var advokat, så jag hade lärt mig att ta hand om mig själv i alla år.
Jag sprang upp för trapporna och in i mitt rum med kurs mot garderoben.
Det fick bli en fin blus och ett par jeans. Håret fick bara hänga slappt på min rygg. Jag gick in i badrummet och sminkade mig lätt och drog några lager läppglans på mina läppar.
Jag smackade lätt ihop de och lämnade rummet.
Tumblr_m04sgqtmnd1r02hd1o1_250_large
Det var en halvtimme kvar tills bussen skulle komma..
Hm.. Frukost kanske var ett förslag? Tänkte jag sarkastiskt och gick ner till köket för att ta något att äta.
Jag bredde på ett lager smör på en macka och åt snabbt upp den när mobilen plingade till. Det var från
Nicole, min högra hand typ.
"Ska du ha skjuts? Har fått en biiiil!" Stod det. Jag log stort och knappade in ett svar.
"Vad tror du? Såklart jag vill! Kom hem till mig! XX"
Jag stoppade ner mobilen i min ficka och slog mig ner i soffan i väntan på att Nicole skulle komma med sin snygga bil.
-
Det brummade till ute på gatan så jag gick snabbt till dörren och öppnade. Där stod det en röd pick-up med en glad Nicole i.
"Hej!" Sa hon glatt och gick ut ur bilen. Jag nickade och log mot henne som ett hej. Solen stod högt upp på himmelen även fast klockan bara var kvart i åtta.
"Så, vad har du gjort i sommar då Nicci?" Frågade jag när vi stod i hallen. Hon höjde flörtigt på ögonbrynen och gick in i huset.
"Varit hos mormor, åkt till bahamas, blivit ihop med Seth..." Sa hon ivrigt och log stort mot mig.
"Wow! Seth gumman?! Grattis!" Sa jag och kramade om henne. Hon log stort och stolt.
Våra pojkvänner var också bästa kompisar, så det var ju ett plus i det hela.
-
När vi var framme i skolan gick vi snabbt mot våra skåp. Alla log och hälsade på oss, men det var ju endast för att de ville vara en av oss. Vi log bara tillbaka och försökte väcka så lite uppståndelse som möjligt på första dagen. Jag menar på andra kan man ju det, men på första ska man ta det lungt.
Jag vred in sifferkominationen till mitt skåp och tog mina böcker. Kemi var första lektionen. Jag hatade Mrs. Tomp. Hon var nog den värsta på hela skolan.
Gammal och med spetsig näsa och dålig hörsel.. Usch. Jag vände mig om och fick ett par läppar tryckta mot mina. De kände jag minsann igen.
1:sta kapitlet! KOMMENTERA! :D

Huvudpersons Beskrivning: Tara Mitchell

Tara Mitchell, Atlanta High's populäraste tjej. Den som alla killar vill ha. Men hon har bara ögon
för en. Gabriel.
Tara saknar den som stod henne nätmast, nämligen Justin Bieber. Han blev känd och slutade kontakta henne. Hon bor med sin pappa i Atlanta och hennes mamma bor någonstans i Chicago med någon random snubbe som hon valde framför hennes pappa. Tara hatar sin mamma. Hon lämnade henne när Tara bara var 7 år.
Det har gått tio år och inget samtal eller brev. Tara är lycklig med sitt liv.
Du vet hennes namn, men inte hennes historia..
Vad tycker nu än så länge om huvudpersonen i "World Wide Love" ??
KOMMENTERA!

Kapitel 59-. One Month-The End Part.2

Han har försökt få kontakt med mig men jag har bara viftat bort honom och varit med Isabelle.
Åhneej! Dan. Dan, Dan! Men om jag skulle dö skulle jag ju få träffa mormor? Om jag inte kom till helvetet. Jag visste ju knappt vad som skulle hända eftersom att jag bara låg här, medvetslös med mina egna tankar. Helt plötsligt försvann allt.
Tankarna också.
Jag vankade oroligt av och an i korridoren. En doktor kom ut till mig med en bunt med papper i famnen.
"Hon sover." Sa han och log mot mig innan han gick iväg.
Jag andades ut och satte mig ner bredvid Kenny på bänken.
"Hon kommer bli bra." Sa Kenny stöttande och drog med sin hand på min rygg. Hoppas det.. tänkte jag.
Tänk om hon inte alls skulle bli bra? Bara för att hon var vaken betydde det inte att hon mådde bra och att det här inte skulle upprepas.
Jag ställde mig upp igen och gick fram till det lilla fönstret som visade ut mot L.A. Det var en hel drös med paparazzi's där ute. Nu fick jag nog. Jag började springa mot trapporna.
"Justin!! Justtiiiiin!" Skrek Kenny efter mig och satte fart. Han skulle inte få hindra mig. Jag sprang snabbt ner för alla trappor tills jag kom ner till receptionen. Pap'zen såg mig och jag sprang ut genom glasdörrarna.
"Har ni ingen respekt?!?!" Röt jag och knuffade till en paparazzi. Hans kamera gick sönder och alla blev helt galna. Jag kollade surt på de och skrek åt de att ge sig av. Exakt när jag skulle ge en man en rak höger så tog Kenny ett grepp om mig bakifrån och drog in mig i sjukhuset igen.
"Ingen uppståndelse!" Sa han surt men höll fortfarande kvar i mig.
"Släpp nu. Jag är lugn." Sa jag med lugn röst och han släppte. Jag masserade min axel lite och gick fram till en godisautomat för att köpa en cola.
"Ska du ha?" Frågade jag honom när jag hade betalat min egen. Han nickade och log mot mig.
-
Sony's för'ldrar och syskon hade kommit hit. Mamma hade också kommit och Scooter. Några fans stod tillochmed utanför och grät. De visste ju inte ens vad som hade hänt? Hon levde och hade väll bara fått ett epelepsi anfall eller något. Jag vet ju inte ens själv!
"Justin hur är det?" Frågade hennes pappa och ställde sig bredvid mig vid ett fönster som visade in i Sony's rum. Där låg hon, fridfull och sov.
"Dåligt.. Jag vill bara att hon ska vakna så att doktorerna kan säga vad som hände."
Han nickade och gick sedan tillbaka och satte sig. Då kom Isabelle fram. Jag lyfte ypp henne i min famn och hon började smått gråta. Hennes tårar smittade av sig och snart stod vi båda där, och kollade på personen vi båda älskade och grät.
"Hon kommer bli bra." Viskade jag och snörvlade till. Hon nickade och log lite och hoppade ner från min famn. Då såg jag det.
Sony's ögonlock fladdrade till och jag möttes av världens vackraste leénde.
Jag slog upp ögonen och möttes av Justin's ögon bakom fönsterrutan. Hans ögon var svullna och röda och kinderna var klibbiga. Jag log och han ropade nog på en doktor för hans läppar rörde på sig.
En doktor kom in i rummet och stängde dörren efter sig.
"Varför blev det såhär?" Frågade jag nyfiket och han satte sig ner på en stol bredvid min säng.
När jag fick höra varför, dog jag innombords.
-
"Sony, berätta nu vad doktorn sa." Sa Justin och kramade om min hand. Jag drog undan mina tårar och kollade honom djupt in i ögonen.
Jag hade valt att berätta för honom först..
"Jo.. Jag har en sorts cancer. Den är väldigt farlig." Sa jag tungt. Han kollade på mig med ledsna ögon.
"Men det finns ju cellgifter." Sa han positivt. Jag skakade bara på huvudet.
"Jag har en månad kvar att leva Justin.." Viskade jag.

SLUT PÅ "You smile, i what?" Sorgligt va? :(
KOMMENTERA VAD DU TYCKTE! :')


Kapitel 58-. One Month-THE END Part.1

De flesta tjejer hade fått det de ville och alla var ju inte uppe klockan 9 på morgonen en lördag så det var ju också ett plus.
När jag kom in i Lobbyn satt en orolig Isabelle och min mamma där. Men ingen Sony?
"Vart är Sony?" Frågade jag oroligt.
"Justin, sätt dig ner." Sa mamma lent och kollade allvarligt på mig. Vad hade hänt med Sony?
//No kollage ;)\\
"Sony är på sjukhuset gubben.." Sa mamma lågt. Hennes ögon var glansiga och stora.
"Varfölr då?" Frågade jag med en klump i halsen.
"Hon tuppade av och började rycka. Det var något konstigt, men Isabelle kunde ju inte hjälpa till så hon ringde till 911."
Jag reste mig upp och gick mot glas dörrarna. Mamma skulle säkert ropa på mig snart så jag sprang ut så snabbt jag kunde och sprang in i en svart bil, där Kenny satt.
"Jag visste att du skulle vilja åka dit så jag väntade här." Sa han och startade igång motorn. Jag log tacksamt och knäppte fast säkerhets bältet.
-
"Sony Tree." Sa jag snabbt och andfått till tjejen bakom receptionen.
"De tar prover på henne just nu, men du kan vänta utan rum 352 våning 7." Sa hon och log stort mot mig. Jag log inte tillbaka utan började bara springa mot hissen och klickade på våning sju. Kenny la en tröstande hand på mig axel medans hissen åkte uppåt.
Det kom som små flimmer. Men sen blev det svart. Jag kunde fortfarande tänka. Kunde man ens det när man var medvetslös? Hur skulle detta gå? Skulle jag dö och behöva lämna Justin, eller leva?
Jag undrar vad som händer där ute nu. De tar väll en massa blodprover på mig. Sprutor och annan skit.
Tänk om Justin är här. Mamma och pappa. Isabelle. Och Dan hade jag knappt gett en tanke åt sen vi flyttade till New York. Min storebror som skyddade mig mot elaka killar, som plåstrade om mina sår, som lärde mig att cykla. Åh Dan! Tänk om allt skulle gå fel nu och jag skulle dö? Då skulle jag aldrig kunna gottgöra min bror för alla dessa år i ensamhet. Han har bara varit med sina kompisar. Han har försökt få kontakt med mig men jag har bara viftat bort honom och varit med Isabelle.
Åhneej! Dan. Dan, Dan! Men om jag skulle dö skulle jag ju få träffa mormor? Om jag inte kom till helvetet. Jag visste ju knappt vad som skulle hända eftersom att jag bara låg här, medvetslös med mina egna tankar. Helt plötsligt försvann allt.
Tankarna också..
WOOOW ;O
Tänk på att det är PART 1, SÅ HON ÄR INTE DÖD!
KOMMENTERA OCH RÖSTA DÄR NERE! :D

Svar på Kommentar!

Jag har fått många frågor om hur många noveller jag ska skriva.
Svar: Jag vet inte. Tills jag inte gillar det längre.
Skriver på kapitel och glöm inte att rösta!! :)

Kapitel 57-. Lady and the tramp.

De hade blandat den med någon grön spenat grejsemojs som smakade som dinosaurie kiss.
Det knackade på dörren så jag gick dit för att öppna. Där stod personen jag hade hoppats på.
"Bra att du kom så tidigt." Sa jag och log stort mot henne.
_______________________________________________________________
SONY
Jag gick med långsamma steg mot Justin's rum. Han hadde bett mig komma hit klockan 7 på morgonen, så jag hade släpat mig ut sängen för att komma hit för hans skull.
Jag knackade, men fick inget svar. Så jag knackade igen fast högre och då vreds nyckeln om och dörren öppnades.
"Justin ja-.. Isa!" Sa jag förvånat och sen glatt. Hon log så stort att man skulle kunna tro att hon skulle spricka. Jag böjde mig ner och drog in henne i min omfamning.
"Åh vad jag har saknat dig!" Sa han och drog in hennes doft i mina näsborrar.
"Jag har saknat dig också sis!" Svarade hon och jag såg att Justin kom fram bakom henne med en besvärad min.
"Varför kallar ni mig sherlock?" Sa han ängslit och både jag och Isa brast ut i skratt.
"Give.. haha.. me... Hhaahahah... five!" Sa jag mellan skrattattackerna och räckte upp högerhanden mot Isa. Hon slog mot den med sig egen och vi reste oss snabbt upp.
"Diskriminering.." Sa Justin buttert och sänkte ögonbrynen för att spela sur.
"Hmm.. vad kan göra dig glad?" Sa jag tänkandes och gick fram till honom.
Han blundade och putade med läpparna.
Jag gjorde detsamma och våra läppar möttes i en kyss.
-
"Gud vilka goda crepês!" Sa jag facinerat och tog en tugga till.
"Ja, mormors recept." Sa Isa stolt. Jag log mot henne och sedan mot Justin som var fullt upptagen med att slicka upp tallriken.
"Justin.. Är du 5 eller?" Sa jag och skakade ogillande på huvudet. Han drog bort tallriken och kollade surt på mig.
"Nej, tre faktiskt!" Svarade han och dök ner bakom tallriken igen.
JUSTIN
De hade blandat den med någon grön spenat grejsemojs som smakade som dinosaurie kiss.
Det knackade på dörren så jag gick dit för att öppna. Där stod personen jag hade hoppats på.
"Bra att du kom så tidigt." Sa jag och log stort mot henne.
Jag gick med långsamma steg mot Justin's rum. Han hadde bett mig komma hit klockan 7 på morgonen, så jag hade släpat mig ut sängen för att komma hit för hans skull. Jag satte upp mitt hår i en sné fläta och drog på mig ett par jeans och en stickad USA tröja.
Jag kletade på två lager maskara och satte på mig mina svarta converse och gick till Justin's rum.
Jag knackade, men fick inget svar. Så jag knackade igen fast högre och då vreds nyckeln om och dörren öppnades.
"Justin ja-.. Isa!" Sa jag förvånat och sen glatt. Hon log så stort att man skulle kunna tro att hon skulle spricka. Jag böjde mig ner och drog in henne i min omfamning.
"Åh vad jag har saknat dig!" Sa han och drog in hennes doft i mina näsborrar.
"Jag har saknat dig också sis!" Svarade hon och jag såg att Justin kom fram bakom henne med en besvärad min.
"Varför kallar ni mig sherlock?" Sa han ängslit och både jag och Isa brast ut i skratt.
"Give.. haha.. me... Hhaahahah... five!" Sa jag mellan skrattattackerna och räckte upp högerhanden mot Isa. Hon slog mot den med sig egen och vi reste oss snabbt upp.
"Diskriminering.." Sa Justin buttert och sänkte ögonbrynen för att spela sur.
"Hmm.. vad kan göra dig glad?" Sa jag tänkandes och gick fram till honom.
Han blundade och putade med läpparna.
Jag gjorde detsamma och våra läppar möttes i en kyss.
-
"Gud vilka goda crepês!" Sa jag facinerat och tog en tugga till.
"Ja, mormors recept." Sa Isa stolt. Jag log mot henne och sedan mot Justin som var fullt upptagen med att slicka upp tallriken.
"Justin.. Är du 5 eller?" Sa jag och skakade ogillande på huvudet. Han drog bort tallriken och kollade surt på mig.
"Nej, tre faktiskt!" Svarade han och dök ner bakom tallriken igen.
Sony skrattade till och klickade på play på fjärkontrollen.
De ville kolla på 'Lady och Luffsen' så jag hade plockat fram lite godis och saft. Filmen hade jag sett så många gånger eftersom att det var Jazzy's favorit film, så jag bestämde mig för att låta de vara ensamma ett litet tag.
"Jag går ut lite." Viskade jag i Sony's öra. Hon nickade och pussade mig på kinden innan hon kollade tillbaka mot filmen. Jag gick och drog på mig mina skor och lämnade hotellrummet. Lobbyn var tom och den enda personen där var städerskan som moppade golvet.
"Hej hej." Muttrade hon och återgick därefter till moppandet igen. Jag gick snabbt förbi henne. Hon luktade död råtta. Solen brände mot min hud och det gjorde blixtrarna från kamerorna också.
"Vart är Sony?"
"Justin le!"
"Justin kolla hit! Hur känns det att vara ihop med Sony tree??!"
De ropade flera olika saker men jag ignorerade det bara och fortsatte gå mot centrumet. Väl därinne var det massor av tjejer som kom fram till mig och bad mig om bilder, autografer, kramar och det var några som ville ha pussar. Det var såklart bara på kinden jag gav de, jag hade ju en flickvän som jag älskade.
-
Jag lämnade cafét och började lunka tillbaka till hotellet. Det var fortfarande paparazzi's som förföljde mig, men bara på avstånd så det var skönt. De flesta tjejer hade fått det de ville och alla var ju inte uppe klockan 9 på morgonen en lördag så det var ju också ett plus.
När jag kom in i Lobbyn satt en orolig Isabelle och min mamma där. Men ingen Sony?
"Vart är Sony?" Frågade jag oroligt.
"Justin, sätt dig ner." Sa mamma lent och kollade allvarligt på mig. Vad hade hänt med Sony?
KOMMENTERA OCH GLÖM INTE ATT RÖSTA DÄR NERE!

↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓↓

Anonym om You smile, i what? börjar dra sig mot sitt slut...:
Nina men kommer det komma flera kapitel på den du skriver nu och i så fall hur många fler kapitel???:)
SVAR:
Det kommer tre kapitel till :)
Skriver nu ;)

You smile, i what? börjar dra sig mot sitt slut...

Yepp babes. Allt varar inte för evigt! Men ny till det viktiga!
Här nere kommer ni få se två kandidater som att spela nästa huvudperson! ;D Man får rösta 2 gånger per
person, och det ska vara över 20 röster, för jag har liksom 60 läsare så ni kan kommentera!
Aja här har ni förslagen, bara att rösta nu!
RÖSTAA!

Kapitel 56-. Turning Page.

"Åh.. Jag är så ledsen Sony." Sa jag ledset.
"Var inte det. Mormor skulle inte vilja det." Svarade hon leéndes,
Hon reste sig upp och räckte mig sin hand.
"Kom igen så springer vi tillbaka!" Sa hon och började springa.
"Åh.. Jag är så ledsen Sony." Sa jag ledset.
"Var inte det. Mormor skulle inte vilja det." Svarade hon leéndes,
Hon reste sig upp och räckte mig sin hand.
"Kom igen så springer vi tillbaka!" Sa hon och började springa.
_____________________________________________
Justin
Sony verkade så deppig. Jag behövde göra något för att gaska upp henne.
"Sony!" Sa jag till henne, lite väl högt eftersom att hon gick precis bredvid mig.
"Det ringer i mitt öra. Bokstavligen." Sa hon och pekade på
Sony verkade så deppig. Jag behövde göra något för att gaska upp henne.
"Sony!" Sa jag till henne, lite väl högt eftersom att hon gick precis bredvid mig.
"Det ringer i mitt öra. Bokstavligen." Sa hon och pekade på sitt öra. "Förlåt." Viskade jag och log sedan stort mot henne. Hon skakade på huvudet eftersom att hon nog fattade att jag hade något lurt på gång.
"Vad nu då Justin?" Frågade hon och försökte låta nyfiken, men misslyckades grovt.
"Du.Jag.Tivoli.Imorgon?" Sa jag glatt men hon skakade bara på huvudet.
"Vi har redan varit på tivoli i sommar, och jag är nog inte på humör med det heller." Sa hon och saktade ner lite.
Vi var rätt nära hotellet.
"Men... Aja. Du sover hos Selena i natt va?" Frågade jag och flätade ihop mina fingrar med hennes.
Hon nickade lätt och log mot mig.
-
"Vi ses imorgon." Sa jag och kysste henne på läpparna och gick mot mitt rum. Jag måste gaska upp henne.
"Hallå?" Ropade jag när jag kom in genom dörren. Jag slängde ner skorna bland de andra innan jag gick in till vardagsrummet, där Selena låg med ett täckte inlindat kring kroppen.
"Gud Selena! Hur är det?" Frågade jag oroligt och sprang fram till henne och ställde mig på knä bredvid soffan och la en hand på hennes panna.
"Kräksjukan. Åker hem imorgon." Viskade hon hest. Jag nickade och gick ut i köket för att ta ett glas vatten.
"Vill du ha något? Soppa, pizza, vatten, värktablett, ett bad?" Ropade jag och lutade mig mot diskbänken.
"Jag kan ta ett bad och en värktablett tack!" Svarade hon lågt, men ändå tillräckligt högt för mig att höra.
Jag nickade för mig själv och gick in i badrummet för att tappa upp vatten i badkaret. Jag la ner en ros-olja från Hollister innan jag gick ut och sa att vattnet var klart. Hon tackade och tog sin värktablett innan hon gick ut till badrummet och stängde efter sig. Stackarn..
Jag tog upp mobilen från diskbänken och skulle precis ringa Justin när han ringde.
"Hej jag skulle precis ringa dig!" Sa jag glatt i luren.
"Haha! Men du.. Alfredo är kräksjuk. Magsjukan tror jag." Sa han oroligt och jag kunde nästan höra Alfredo gny i bakgrunden.
"Selena också. Jag tror det kanske är matförgitning eftersom det bara är de som är sjuka."
"Hmh.. Aa du kan ha rätt."
"Jag vet sherlock." Svarade jag retsamt och hörde att han suckade högt.
"Jag heter inte sherlock! Jag heter Bieber! JUSTIN BIEBER!" Sa han irriterat.
"Jag vet älskling. Aja, ska göra något annat nu. Älskar dig."
"Hatar dig." Sa han och la på. Jag skrattade till och skakade på huvudet. That's my bieber.
När jag vaknade var inte Alfredo där, men jag hade ett inspelat meddelande på min mobil. Jag tog upp den och tryckte den mot örat.
"Hey Justin! Jag blev så sjuk så jag och Selena blev hemskickade... Du klarar dig utan mig i 3 veckor va? Det är matförgiftning så jag måste gå på antibiotika.. Phuu! Men ses bro!"
Jag skrattade högt och kunde nästa se Alfredo sitta och äta antibiotika. Jag hade fått göra det när Never Say Never spelades in, och det var inte gott. De hade blandat den med någon grön spenat grejsemojs som smakade som dinosaurie kiss.
Det knackade på dörren så jag gick dit för att öppna. Där stod personen jag hade hoppats på.
"Bra att du kom så tidigt." Sa jag och log stort mot henne.
Whoo?
KOMMENTERA BABES! :D

Kapitel 55-. Official

SONY
Jag ställde mig längst fram bredvid Pattie i publiken. Det var några som ryckte i våra kläder och skrek våra namn men vi brydde oss inte.
Det började komma gröna laserstrålar och en stor boll i mitten av scenen. 3 Sekunder senare kom Justin upp i den.
Melodin till Love me började spelas och bollen lyftes. Han började sjunga och dansarna kom ut på scenen. Jag visste ju att han var bra men han hade aldrig bjudit med mig på en konsert när vi var kompisar. Det var väl annorlunda nu.
-
"Wow! Du var skit bra!" Sa jag stolt till Justin och kramade om honom.
"Tack." Svarade han och kysste mig på läpparna.
Han drog ut mig på scenen helt plötsligt, vilket fick mig att spärra upp ögonen. Vad skulle han göra?
"Hej alla!" Skrek han i mikrofonen. Jag kollade ut på havet att skrikandes flickor.
Vad hade busfröt tänkt att göra?
"Det här är Sony Tree.. Mitt livs kärlek och min flickvän." Sa han. Alla blev galna och började skricka.
Några skrek 'Aaaw' medans andra skrek saker som 'Fuck you!' och
'Justin är miiiin!'
Jag vände mig om mog Justin. Han la en hand på min rygg och kysste mig länge.
När kyssen var slut lutade han sin panna mot min och började sjunga 'Favorite Girl'
Glädjetårar började strömma ner för mina kinder.
När låten var slut hjälpe Alfredo mig backstage igen och kysste mig på kinden innan han sprang in på scenen igen där de skulle börja sjunga Baby.
JUSTIN
"Bra gjort gubben." Sa mamma och kramade om mig när konserten var slut.
Jag log och tackade och kollade förvirrat på henne.
"Vart är Sony?" Frågade jag henne. Hon log stort mot mig och helt plötsligt fick jag en skur av iskallt vatten över mig. Jag vände mig om och där stod Carin och Sony med en tom vatten bytta.
"Nu!" Sa jag stridslystet och sprang mot Sony nerböjd för att kunna slänga upp henne på min axel.
Jag gjorde det och hon började sprattla och skrika så jag släppte ner henne och drog in henne i min omfamning istället.
"Justin! Jag blir blööööt!!" Skrek hon mellan skrattattackerna.
"Bra." Svarade jag med ett stort flin på läpparna.
-
Jag log mot Sony som hade fått glass i mungipan.
"Här." Sa jag och drog bort det med tummen. Mamma hade bestämt att vi skulle gå ut på middag för att få något i våra magar.
Vi skulle stanna i L.A tills imorgon för sen skulle vi åka till Kalifornien.
"Sony, ska vi gå?" Frågade jag Sony. Hon nickade och jag kollade menandes mot mamma. Hon nickade och jag och Sony gick ut.
Pap'zen ville såklart ha en kyss av oss eftersom att de nu visste om vårat förhållande. Jag tog tag om hennes mjuka hand och började springa mot stranden.
Hon tog av sig sina skor och strumbyxor för att kunna gå med fötterna i vattnet.
Hon började springa efter ett tag. Jag undrade vad det var så jag sprang ju efter och greppade tag om henne bakifrån.
"Sony? Vad är det?" Frågade jag. Hon kollade på mig med ett snett leénde på läpparna.
"Mormor brukade alltid jaga mig." Sa hon och sjönk ner på stranden.
"Berätta om henne." Sa jag och satte mig ner bredvid henne.
"Hon var som en mamma för mig.. Vi gick alltid till stranden och sprang, badade och bara var där tills det blev kväll. Hon dog för fem år sen.."
"Åh.. Jag är så ledsen Sony." Sa jag ledset.
"Var inte det. Mormor skulle inte vilja det." Svarade hon leéndes,
Hon reste sig upp och räckte mig sin hand.
"Kom igen så springer vi tillbaka!" Sa hon och började springa.
"Ah! Helt otroligt!" Sa hon och visade upp tröjorna.
De hade två bilder med mig på. Jag skrattade till och en rodnad började sprida sig på mina kinder.
"Hur egotrippad får man vara?" Sa hon och kastade tröjorna på mig.
Jag ställde mig längst fram bredvid Pattie i publiken. Det var några som ryckte i våra kläder och skrek våra namn men vi brydde oss inte.
Det började komma gröna laserstrålar och en stor boll i mitten av scenen. 3 Sekunder senare kom Justin upp i den.
Melodin till Love me började spelas och bollen lyftes. Han började sjunga och dansarna kom ut på scenen. Jag visste ju att han var bra men han hade aldrig bjudit med mig på en konsert när vi var kompisar. Det var väl annorlunda nu.
-
"Wow! Du var skit bra!" Sa jag stolt till Justin och kramade om honom.
"Tack." Svarade han och kysste mig på läpparna.
Han drog ut mig på scenen helt plötsligt, vilket fick mig att spärra upp ögonen. Vad skulle han göra?
"Hej alla!" Skrek han i mikrofonen. Jag kollade ut på havet att skrikandes flickor.
Vad hade busfröt tänkt att göra?
"Det här är Sony Tree.. Mitt livs kärlek och min flickvän." Sa han. Alla blev galna och började skricka.
Några skrek 'Aaaw' medans andra skrek saker som 'Fuck you!' och
'Justin är miiiin!'
Jag vände mig om mog Justin. Han la en hand på min rygg och kysste mig länge.
När kyssen var slut lutade han sin panna mot min och började sjunga 'Favorite Girl'
Glädjetårar började strömma ner för mina kinder.
När låten var slut hjälpe Alfredo mig backstage igen och kysste mig på kinden innan han sprang in på scenen igen där de skulle börja sjunga Baby.
"Bra gjort gubben." Sa mamma och kramade om mig när konserten var slut.
Jag log och tackade och kollade förvirrat på henne.
"Vart är Sony?" Frågade jag henne. Hon log stort mot mig och helt plötsligt fick jag en skur av iskallt vatten över mig. Jag vände mig om och där stod Carin och Sony med en tom vatten bytta.
"Nu!" Sa jag stridslystet och sprang mot Sony nerböjd för att kunna slänga upp henne på min axel.
Jag gjorde det och hon började sprattla och skrika så jag släppte ner henne och drog in henne i min omfamning istället.
"Justin! Jag blir blööööt!!" Skrek hon mellan skrattattackerna.
"Bra." Svarade jag med ett stort flin på läpparna.
-
Jag log mot Sony som hade fått glass i mungipan.
"Här." Sa jag och drog bort det med tummen. Mamma hade bestämt att vi skulle gå ut på middag för att få något i våra magar.
Vi skulle stanna i L.A tills imorgon för sen skulle vi åka till Kalifornien.
"Sony, ska vi gå?" Frågade jag Sony. Hon nickade och jag kollade menandes mot mamma. Hon nickade och jag och Sony gick ut.
Pap'zen ville såklart ha en kyss av oss eftersom att de nu visste om vårat förhållande. Jag tog tag om hennes mjuka hand och började springa mot stranden.
Hon tog av sig sina skor och strumbyxor för att kunna gå med fötterna i vattnet.
Tumblr_lxkrozfjja1qc3jnao1_500_large
Hon började springa efter ett tag. Jag undrade vad det var så jag sprang ju efter och greppade tag om henne bakifrån.
"Sony? Vad är det?" Frågade jag. Hon kollade på mig med ett snett leénde på läpparna.
"Mormor brukade alltid jaga mig." Sa hon och sjönk ner på stranden.
"Berätta om henne." Sa jag och satte mig ner bredvid henne.
"Hon var som en mamma för mig.. Vi gick alltid till stranden och sprang, badade och bara var där tills det blev kväll. Hon dog för fem år sen.."
"Åh.. Jag är så ledsen Sony." Sa jag ledset.
"Var inte det. Mormor skulle inte vilja det." Svarade hon leéndes,
Hon reste sig upp och räckte mig sin hand.
"Kom igen så springer vi tillbaka!" Sa hon och började springa.
KOMMENTERA

Everybody, pay attention!

Jag håller på att skriva till er sötnosar! Men asså, ett kapitel tar ungefär en timme att
göra om ni vill ha ett låååångt, men om ni vill ha 2 korta typ eller något så tar det en halvtimme, inte sammanlagt
dock. Kollage tar också tpy 20 minuter att göra så bli inte sura om det kommer upp typ tio i nio!
Puss♥
Tumblr_m0b9ujfgaf1qhhc82o1_500_large

Kapitel 54-. Ego

"Justin?" Gnydde Sony till och kollade på mig med svullna, röda ögon.
"Sony, du är trött. Sov nu." Sa jag och kysste henne på pannan. Hon gjorde som jag sa och slöt igen ögonen igen för att somna igen.
Jag tog en macka och gick mot hallen för att ta på mig mina skor. När jag öppnade dörren stod Alfredo där.
__________________________________________________________
SONY
När jag vaknade måste klockan ha varit runt 12 för jag kände mig rikitgt utvilad.
Jag satte mig upp och sträckte på mig innan jag öppnade ögonen.
"Shit!" Skrek jag och tog mig för bröstet. Där satt Alfredo med ett stort leénde på läpparna.
"Alfredo! Du skrämms ju!" Sa jag förskräckt.
Han skrattade till och log stort mot mig.
"Skulle inte du sova hos Selena?" Frågade jag medans jag satte upp mitt hår i en boll mitt på huvudet.
"Det gjorde jag också. Men hon skulle göra något imorse så jag gick tillbaka hit." Svarade han och kliade sig på knät.
Jag nickade och lämnade deras rum för att gå till mitt och Selena's.
Alfredo hade rätt, när jag kom dit var det tomt och städat. Städerskan hade väll varit här och joxat.
-
Jag började kleta på 'Strawberry Body Butter' över hela min kropp. Håret fick lufttorka idag. Jag drog fram min necesär och målade mina naglar vita.
När nagellacket och håret var torrt gick jag och satte på mig mina svarta nylonstrumpbyxor och en svart långärmad klänning. Jag skulle precis lämna rummet när jag kom på att jag var osminkad. Jag gick in och kletade på två lager läppglans och lite maskara. Nu var det bra!
Jag tog min mobil och satte på mig mina svarta converse innan jag gick mot hissen och åkte ner. Kenny väntade på mig nere i lobbyn så att jag skulle slippa möta pap'zen själv.
JUSTIN
"Yeah, i'm all gone..." Sjöng jag och kollade ut på den lilla publiken jag hade.
Vi brukade alltid bjuda in de 50 första som hade köpt biljetterna till soundcheket. De applåderade och skrek, ja vissa grät faktiskt.
"Okey! Nu kör vi lite frågor!" Sa jag glatt i mikrofonen. Alla räckte upp händerna.
Jag pekade på en liten flicka som påminde mycket om Penny.
"Hur mår du?" Frågade hon blygt.
"Jag? Jag mår bra!" Svarade jag och gav henne en slängkyss. Hon fnittrade till och vände sig sedan om till den jag förmodade var hennes storasyster.
"Någon annan?" Frågade jag i mikrofonen.
Jag pekade på en blond tjej i femtonårs åldern.
"Har du en tjej?" Frågade hon glatt. Jag visste att den frågan skulle dyka upp.
Sony och jag hade inte publicerat oss som ett par än.
"Nej. Det har jag inte." Svarade jag och pressade fram ett leénde på mina läppar.
"Vem är Sony Tree då?" Ropade en annan.
"Min barndomsvän." Svarade jag med en klump i halsen.
-
Jag gick tillbaka backstage och mötte en leéndes Sony.
"Barndomsvän?" Sa hon retsamt och la armarna i kors över bröstet. Jag ryckte på axlarna och drog in henne i min famn. Hon kravlade sig ur och rynkade på näsan.
"Du. Duschen. Nu!" Sa hon strängt och satte sitt pekfinger i bröstet på mig.
Jag nickade och tog hennes hand och drog med henne till min Loge.
Hon satte sig ner vid mitt smink bord medans jag började dra av mig mina stinkande kläder tills jag bara stod i kalsonger.
Hon stod nu och grävde runt i min garderob och tog upp något rosa och något blått.
"Ah! Helt otroligt!" Sa hon och visade upp tröjorna.
De hade två bilder med mig på. Jag skrattade till och en rodnad började sprida sig på mina kinder.
"Hur egotrippad får man vara?" Sa hon och kastade tröjorna på mig.
"Justin?" Gnydde Sony till och kollade på mig med svullna, röda ögon.
"Sony, du är trött. Sov nu." Sa jag och kysste henne på pannan. Hon gjorde som jag sa och slöt igen ögonen igen för att somna igen.
Jag tog en macka och gick mot hallen för att ta på mig mina skor. När jag öppnade dörren stod Alfredo där.
När jag vaknade måste klockan ha varit runt 12 för jag kände mig rikitgt utvilad.
Jag satte mig upp och sträckte på mig innan jag öppnade ögonen.
"Shit!" Skrek jag och tog mig för bröstet. Där satt Alfredo med ett stort leénde på läpparna.
"Alfredo! Du skrämms ju!" Sa jag förskräckt.
Han skrattade till och log stort mot mig.
"Skulle inte du sova hos Selena?" Frågade jag medans jag satte upp mitt hår i en boll mitt på huvudet.
"Det gjorde jag också. Men hon skulle göra något imorse så jag gick tillbaka hit." Svarade han och kliade sig på knät.
Jag nickade och lämnade deras rum för att gå till mitt och Selena's.
Alfredo hade rätt, när jag kom dit var det tomt och städat. Städerskan hade väll varit här och joxat.
-
Jag började kleta på 'Strawberry Body Butter' över hela min kropp. Håret fick lufttorka idag. Jag drog fram min necesär och målade mina naglar vita.
När nagellacket och håret var torrt gick jag och satte på mig mina svarta nylonstrumpbyxor och en svart långärmad klänning. Jag skulle precis lämna rummet när jag kom på att jag var osminkad. Jag gick in och kletade på två lager läppglans och lite maskara. Nu var det bra!
Jag tog min mobil och satte på mig mina svarta converse innan jag gick mot hissen och åkte ner. Kenny väntade på mig nere i lobbyn så att jag skulle slippa möta pap'zen själv.
"Yeah, i'm all gone..." Sjöng jag och kollade ut på den lilla publiken jag hade.
Vi brukade alltid bjuda in de 50 första som hade köpt biljetterna till soundcheket. De applåderade och skrek, ja vissa grät faktiskt.
"Okey! Nu kör vi lite frågor!" Sa jag glatt i mikrofonen. Alla räckte upp händerna.
Jag pekade på en liten flicka som påminde mycket om Penny.
"Hur mår du?" Frågade hon blygt.
"Jag? Jag mår bra!" Svarade jag och gav henne en slängkyss. Hon fnittrade till och vände sig sedan om till den jag förmodade var hennes storasyster.
"Någon annan?" Frågade jag i mikrofonen.
Jag pekade på en blond tjej i femtonårs åldern.
"Har du en tjej?" Frågade hon glatt. Jag visste att den frågan skulle dyka upp.
Sony och jag hade inte publicerat oss som ett par än.
"Nej. Det har jag inte." Svarade jag och pressade fram ett leénde på mina läppar.
"Vem är Sony Tree då?" Ropade en annan.
"Min barndomsvän." Svarade jag med en klump i halsen.
-
Jag gick tillbaka backstage och mötte en leéndes Sony.
"Barndomsvän?" Sa hon retsamt och la armarna i kors över bröstet. Jag ryckte på axlarna och drog in henne i min famn. Hon kravlade sig ur och rynkade på näsan.
"Du. Duschen. Nu!" Sa hon strängt och satte sitt pekfinger i bröstet på mig.
Jag nickade och tog hennes hand och drog med henne till min Loge.
Hon satte sig ner vid mitt smink bord medans jag började dra av mig mina stinkande kläder tills jag bara stod i kalsonger.
Hon stod nu och grävde runt i min garderob och tog upp något rosa och något blått.
"Ah! Helt otroligt!" Sa hon och visade upp tröjorna.
De hade två bilder med mig på. Jag skrattade till och en rodnad började sprida sig på mina kinder.
"Hur egotrippad får man vara?" Sa hon och kastade tröjorna på mig.
Inte lika långt!
7 kommentarer innan nästa!

Haha again

SVAR:
Har hållt på med själva novellen sen 17 December, men mitt skrivande kanske
jag började med i trean och nu går jag i 6:an ;)
Får hoppas att du kan räkna ut hur många år det är ^^
Kram! ♥

This is beacause i love you..♥

Naaw! Tack så mycket  gullunge!
Kapitel 53 därnere! 

Kapitel 53-. Alfredo?

Vill du vet något om Justin?" Frågade Selena när vi satt i bilen.
Jag nickade ivrigt och förberedde mig på något spännande.
"I Mexico.. Kissade han på sig!" Sa hon och höll sig för skratt. Jag kollade förvånat på henne.
"Driver du?" Sa jag förvånat. Hon skakade på huvudet och då kom gapskrattet tillbaka.
Och hickan med den.
_______________________________________________________
JUSTIN
"Yo Alfredo!" Ropade jag från köket. Han öppnade dörren till sitt sovrum.
Jag vinkade honom till mig. Han gick med långsamma steg mot mig och satte sig ner på stolen framför mig.
"Vem är tjejen?" Frågade jag nyfiket. Han kollade oförstående på mig.
Jag suckade och fuktade mina läppar.
"Du låg och sms:ade med någon igår med världens leénde på läpparna." Sa jag.
Han nickade till och hade nog fattat vad hag menade.
"Ehm.. Nej ingen."
"JO! Säg nu!"
"Men neeej..." Sa han och lipade mot mig. Jag kollade allvarligt på honom.
"Säg."
"Men.. lova att inte bli arg." Sa han och höhde ögonbrynen mot mig.
Jag nickade och väntade mig ett bombnedslag.
SONY
"Så vem är killen?" Frågade jag Selena när vi gick mot köpcentret.
"Va?" Sa hon förvånat till mig. Jag suckade och kollade allvarligt mot henne.
"Du låg och sms:ade igår med ett väldigt speciellt leénde på läpparna igår. Säg."
"Okej... Det är Alfredo." Sa hon och kollade ner på sina fötter.
"Wow! Grattis!" Sa jag glatt och kramade om henne med min fria arm. Hon log mot mig och sedan mot paparazzina.
Jag log och vinkade till de, vilket självklart gjrde de galna. Eller på det sätt man ser galna, de började fota. Minst 100 bilder i sekunden. Haha!
Nej det är väl inte möjligt? Tänkte jag och skrattade lätt till med tanke på att jag hade skapat en egen konversation i min hjärna med mig själv.
-
Jag kollade ut över havet. Det var så vackert här.
Selena hade frågat om Alfredo kunde sova hos oss och om jag kunde sova hos Justin. Såklart hade jag sagt ja, men jag hade inte hittat Justin. Så att sova någonstans var prio ett just nu, men jag hade ingen att fråga. Stranden var det ställe jag kunde slappna av på. Mormor hade alltid tagit med mig till stranden. Hon hade varit som min mamma för mig eftersom att min var upptagen med sitt resturangföretag. Men mormor dog för 5 år sen. En bilolycka. Hemsk hade den varit, men mamma brydde sig knappt. Hon gick på begravningen men satt bara med sin mobil och skrev in en massa möten under hela cermonin. Jag begravde händerna i mitt ansikte och började gråta. Jag saknade hennne så mycket. Min mormor var den jag behövde mest nu. Den jag kunde prata om killar, skolan och hela livet med. Mamma är ju den som alla har föreslagit till mig men hon har alltid varit som en moster för mig. Vi hade kontakt när mormor hade dött, sen när livet kom igång igen blev det samma gammla visa. Vi träffades vid matbordet. Och sen nu när vi flyttade till New York trodde jag att det skulle bli annorlunda, men såklart flyttade vi dit för att mamma hade fått ett nytt jobb där. Jag suckade och drog bort tårarna med handflatan innan jag reste mig upp och drog av mig mina kläder så att jag stod i bara underkläder. Jag började vadda mig ut i vattnet med handflatorna flytandes mot ytan. När jag kommit till såpass djupt vatten så dök jag.
När jag hade dykt klart stod jag kvar ute i vattnet med ögonen kikandes mot horisonten så jag märkte inte ens när någon la sina hände på min midja.
Jag vände mig om och där stod Justin i badbyxor.
"Jag har saknat dig." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen. Om han inte hade hållt i mig nu skulle jag nog svimmat. Hans ögon.. De perfektaste i hela vida världen.
"Jag har saknat dig också.." Svarade jag och la händerna runt hans nacke.
"Så du sover hos mig ikväll?" Frågade han leéndes. Hans leénde smittade av sig och jag nickade.
"Det är planen."
"Hm.. det är vackert." Sa han och kollade upp mot den ljusrosa himmeln.
"Du med." Sa jag och kollade på hans perfekt släta hud. Hans välformade läppar. Och hans ögon..
Han log mot mig och la sin hand på min kind. Han lutade sig frammåt lite så att jag kunde känna hans andetag mot mina läppar.
"Du är vacker." Sa han innan hans läppar mötte mina i en kyss. Gnistror började slå runt oss och jag drog mig närmre honom. Kyssen var passionerad, men speciell.
-
"Jag väljer!" Sa jag och sprang fram till filmskåpet bredvid den stora tv:n i hans vardagsrum. Han suckade och gick ut till köket.
Det fick bli 'One Day' med Anne Hathaway. Justin kom tillbaka med en skål chips och två glas med fanta i. Jag tog en klunk ur mitt glas innan jag gosade ihop mig och Justin med en filt.
"Älskar dig." Viskade han mot mitt hår.
"Älskar dig också.." Svarade jag och kysste hans hand.
JUSTIN
Jag reste mig upp ur soffan försiktigt för att inte väcka Sony. Vi hade sovit där hela natten. Klockan måste vara runt 8-9 på morgonen nu eftersom att mamma ringde och väckte mig.
"Justin?" Gnydde Sony till och kollade på mig med svullna, röda ögon.
"Sony, du är trött. Sov nu." Sa jag och kysste henne på pannan. Hon gjorde som jag sa och slöt igen ögonen igen för att somna igen.
Jag tog en macka och gick mot hallen för att ta på mig mina skor. När jag öppnade dörren stod Alfredo där.
Vill du vet något om Justin?" Frågade Selena när vi satt i bilen.
Jag nickade ivrigt och förberedde mig på något spännande.
"I Mexico.. Kissade han på sig!" Sa hon och höll sig för skratt. Jag kollade förvånat på henne.
"Driver du?" Sa jag förvånat. Hon skakade på huvudet och då kom gapskrattet tillbaka.
Och hickan med den.
"Yo Alfredo!" Ropade jag från köket. Han öppnade dörren till sitt sovrum.
Jag vinkade honom till mig. Han gick med långsamma steg mot mig och satte sig ner på stolen framför mig.
"Vem är tjejen?" Frågade jag nyfiket. Han kollade oförstående på mig.
Jag suckade och fuktade mina läppar.
"Du låg och sms:ade med någon igår med världens leénde på läpparna." Sa jag.
Han nickade till och hade nog fattat vad hag menade.
"Ehm.. Nej ingen."
"JO! Säg nu!"
"Men neeej..." Sa han och lipade mot mig. Jag kollade allvarligt på honom.
"Säg."
"Men.. lova att inte bli arg." Sa han och höhde ögonbrynen mot mig.
Jag nickade och väntade mig ett bombnedslag.
"Så vem är killen?" Frågade jag Selena när vi gick mot köpcentret.
"Va?" Sa hon förvånat till mig. Jag suckade och kollade allvarligt mot henne.
"Du låg och sms:ade igår med ett väldigt speciellt leénde på läpparna igår. Säg."
"Okej... Det är Alfredo." Sa hon och kollade ner på sina fötter.
"Wow! Grattis!" Sa jag glatt och kramade om henne med min fria arm. Hon log mot mig och sedan mot paparazzina.
Jag log och vinkade till de, vilket självklart gjrde de galna. Eller på det sätt man ser galna, de började fota. Minst 100 bilder i sekunden. Haha!
Nej det är väl inte möjligt? Tänkte jag och skrattade lätt till med tanke på att jag hade skapat en egen konversation i min hjärna med mig själv.
-
Jag kollade ut över havet. Det var så vackert här.
Selena hade frågat om Alfredo kunde sova hos oss och om jag kunde sova hos Justin. Såklart hade jag sagt ja, men jag hade inte hittat Justin. Så att sova någonstans var prio ett just nu, men jag hade ingen att fråga. Stranden var det ställe jag kunde slappna av på. Mormor hade alltid tagit med mig till stranden. Hon hade varit som min mamma för mig eftersom att min var upptagen med sitt resturangföretag. Men mormor dog för 5 år sen. En bilolycka. Hemsk hade den varit, men mamma brydde sig knappt. Hon gick på begravningen men satt bara med sin mobil och skrev in en massa möten under hela cermonin. Jag begravde händerna i mitt ansikte och började gråta. Jag saknade hennne så mycket. Min mormor var den jag behövde mest nu. Den jag kunde prata om killar, skolan och hela livet med. Mamma är ju den som alla har föreslagit till mig men hon har alltid varit som en moster för mig. Vi hade kontakt när mormor hade dött, sen när livet kom igång igen blev det samma gammla visa. Vi träffades vid matbordet. Och sen nu när vi flyttade till New York trodde jag att det skulle bli annorlunda, men såklart flyttade vi dit för att mamma hade fått ett nytt jobb där. Jag suckade och drog bort tårarna med handflatan innan jag reste mig upp och drog av mig mina kläder så att jag stod i bara underkläder. Jag började vadda mig ut i vattnet med handflatorna flytandes mot ytan. När jag kommit till såpass djupt vatten så dök jag.
När jag hade dykt klart stod jag kvar ute i vattnet med ögonen kikandes mot horisonten så jag märkte inte ens när någon la sina hände på min midja.
Jag vände mig om och där stod Justin i badbyxor.
"Jag har saknat dig." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen. Om han inte hade hållt i mig nu skulle jag nog svimmat. Hans ögon.. De perfektaste i hela vida världen.
"Jag har saknat dig också.." Svarade jag och la händerna runt hans nacke.
"Så du sover hos mig ikväll?" Frågade han leéndes. Hans leénde smittade av sig och jag nickade.
"Det är planen."
"Hm.. det är vackert." Sa han och kollade upp mot den ljusrosa himmeln.
"Du med." Sa jag och kollade på hans perfekt släta hud. Hans välformade läppar. Och hans ögon..
Han log mot mig och la sin hand på min kind. Han lutade sig frammåt lite så att jag kunde känna hans andetag mot mina läppar.
"Du är vacker." Sa han innan hans läppar mötte mina i en kyss. Gnistror började slå runt oss och jag drog mig närmre honom. Kyssen var passionerad, men speciell.
-
"Jag väljer!" Sa jag och sprang fram till filmskåpet bredvid den stora tv:n i hans vardagsrum. Han suckade och gick ut till köket.
Det fick bli 'One Day' med Anne Hathaway. Justin kom tillbaka med en skål chips och två glas med fanta i. Jag tog en klunk ur mitt glas innan jag gosade ihop mig och Justin med en filt.
"Älskar dig." Viskade han mot mitt hår.
"Älskar dig också.." Svarade jag och kysste hans hand.
Jag reste mig upp ur soffan försiktigt för att inte väcka Sony. Vi hade sovit där hela natten. Klockan måste vara runt 8-9 på morgonen nu eftersom att mamma ringde och väckte mig.
"Justin?" Gnydde Sony till och kollade på mig med svullna, röda ögon.
"Sony, du är trött. Sov nu." Sa jag och kysste henne på pannan. Hon gjorde som jag sa och slöt igen ögonen igen för att somna igen.
Jag tog en macka och gick mot hallen för att ta på mig mina skor. När jag öppnade dörren stod Alfredo där.
LÅÅÅNGT! KOMMENTERA <3

Svar...

Donna om Svaris! Hihi..:
men kan du skriva någon dag då?!
herregud. ska sluta läsa din blogg. :( kommer ju aldrig något kapitel.
SVAR:
Hej Donna, sluta läsa om du vill, men det är ju du som inte gillar novellen då.
Jag har faktiskt ett liv utanför datorn som jag måste leva! Kan inte skriva 24-7 ;)
Men jag hoppas att du INTE slutar läsa bara för att jag inte updaterar klockan tre. Jag är sjuk och har gjort
annat.
Kram. P.S - skriver nu ;)

Svaris! Hihi..

Svar; Hihi, maybe? ;)

Kapitel 52-. WOW

Jaha, nu ska jag få höra henne förklara äntligen.. Tänkte jag och la armarna i kors över bröstet som skydd.
"Jag älskar Justin, som bror. Jag vill verkligen ha dig som kompis" Sa hon prövande.
"Det skulle du ha tänkt på innan du kysste honom." Sa jag drygt innan jag gick in i tour bussen. "Slampa..." Muttrade jag och slängde mig på soffan.
________________________________________
SONY
Jag satte på tv:n där Pimp my ride höll på. Jag suckade och la mig på rygg eftersom att ligga på mage inte var så speciellt skönt.
Jag gick in på twitter och såg att jag hade fått 10 miljoner followers. Wow! På såhär kort tid?
Eller Justin följde ju mig och jag hade ju sålt en skiva.. Påtal om det! Jag tog upp telfon kontakter och ringde Kuk.
(Kursiva Kuk, Tjocka Sony)
"Hallå?"
"Hey Kuk!"
"Åh, hej Sony! Jag hörde.. Jag beklagar sorgen."
"Åh, det är okej! Men du, hur många exemplar har mitt album sålts i?"
"Haha, i alla affärer blev det slutsålt på en timme!"
"Wow.. En timme?!"
"Ja, en timme! Så när du kommer hem, ska du ha minst 10 låtar skrivna, för då ska vi börja med ditt nya album, sen ska vi på en massa photoshoots och sen ska du på tour i ett halvår i.. Gissa?"
"Ehm.. Asien?"
"Europa!"
"Herremingud! Så jag har fullproppat schema alltså?"
"Ja. Och sen ska du spela in en film när du är hemma från den."
"Jahapp. Men då ses vi snart då!"
"Ta hand om dig Sony!"
Jag log stort för mig själv och tog upp mitt sångblock. Här skulle skrivas.
JUSTIN
"Selena, gråt inte. Gå och prata med henne." Sa jag upmanande till en gråtande Selena.
"Okej Justin." Sa hon och kramade om mig innan hon gick ut från cafét och in i bussen.
"Vad hände?" Frågade Kenny när jag satte mig ner. Stackars Kenny som hade fått sitta här, helt ovetande i minst en timme.
"Lång historia." Suckade jag och drack en klunk ur mitt isté.
"Vi har tid." Sa jag och lutade ansiktet i handflatorna. Jag nickade innan jag rabblade upp hela historien för honom.
-
Det hade redan börjat mörkna och Sony hade skrivit i sitt sång-bock hela resan.
Selena hade suttit och gett henne ideér. Tur att de hade löst allt gnabb.
"Yo Kenny!" Ropade jag. Han kollade på mig med höjda ögonbryn.
"Black Ops?" Frågade jag leéndes. Han log stort och nickade när han kom gåendes mot mig. Jag satte igång xboxet och spelet var igång.
"Framme!" Ropade Riley. Klockan var runt 4 på eftermiddagen. När vi lämnade bussen stod alla och sträckte på sig väääldigt länge.
"Justin!" Ropade Scooter och mamma i mun på varandra. Jag kollade mot hotellöppningen och log stort mot de. Hela crewet hade kommit hit innan oss för att göra iordning arenan. Hotellen var stora i L.A. Det stod ett dussin pap'z och fáns utanför hotellet så jag och Sony och Selena sprang snabbt in för att undvika massaker.
"Oh min lilla pojke!" Sa mamma och drog in mig i sin famn. Jag suckade och kramade om henne tillbaka.
"Jag har saknat dig också mamma." Sa jag och log lätt mot henne innan jag gick och gjorde 'hand-shake' med dans teamet, Scooter och kramade om mama Jan och Carin. Mina favorit personer på ett och samma ställe! Vilken lycka..
SONY
"Justin! Jag och Selena delar rum!" Sa jag glatt till Justin och log mot Selena.
Han kollade förvånat på mig och putade sedan med underläppen.
"Jag då?" Sa han med ledsen röst.
"Nutte får sova själv idag." Sa jag och kysste honom lätt på läpparna. Han frustade till och sa det till killen bakom disken.
Jag tog upp ett tuggumi ur min väska och stoppade det i munnen.
"Kom." Sa Justin och drog mig närmare honom. Jag kollade förundransvärt på honom och log mot honom när jag förstod att han skulle kyssa mig. Hans läppar praktiskt taget masserade mina. Han öppnade munnen och tryckte in sin tunga i min mun. Jag blev förvånad när kyssen slutade och jag inte hade något tuggumi kvar i munnen.
Justin smakade med det högt och tydligt med ett stort flin på läpparna.
"Justin!" Sa jag som om jag skällde på en treårig pojke.
"Kom och ta det då!" Sa han retsamt men jag suckade bara och gick till hissen där Selena stod och väntade.
"Han gjorde sådär med mig också. Därför hadde jag alltid reserv." Sa hon och räckte över ett sånt där melon-mint tuggumi. Jag log tacksamt mot henne och stoppade det i munnen och började tugga. Det var så gott! Nu förstår jag varför Selena alltid har ett sånt här tuggumi i munnen.
"Vart köper du de här?" Frågade jag och lyfte in min väska i hissen.
"Haha, de finns i vanliga livsmedelsaffärer." Svarade hon med ett stort leénde på läpparna. Jag log tillbaka och satte mig ner på min väska. Jag menar, vi bodde ju på 23 våningen.
-
"Wow. Är det alltid såhär snyggt?" Sa jag till Selena. Hon skrattade till och nickade.
"En gång var det tillochmed en stor svanskulptur av IS mitt i rummet!"
Jag skrattade och fortsatte ett bra tag tills jag fick hicka. Hickan höll på hela kvällen och natten och slutade in dagen därpå förräns efter frukosten.
"Vad ska vi göra idag?" Frågade jag Selena vid matbordet och höjde på axlarna och tog en sked flingor och stoppade det i munnen.
Jag höjde mitt glas med juice mot munnen och svalde 3 små klunkar.
"Shoppa och bada?" Sa jag glatt. Hon log gillande och nickade snabbt.
"Me like!" Sa hon och då var gapskrattet och hickan tillbaka.
"Du kanske borde köpa hick-medicin." Sa Selena med rynkade panna. Jag spärrade upp ögonen mot henne och tog tag i hennes axlar.
"Vart..*Hick*... kan man... *Hick*... köpa det? *Hick*" Sa jag desperat.
"Det finns nog inte, sa bara något." Skrattade hon och la ner sin tallrik i diskmaskinen. Jag suckade till och gick in i mitt sovrum för att ta fram lite kläder.
"Redo?" Frågade Selena när vi stod nere i lobbyn. Jag nickade och öppnade dörren för att sekunden efter mötas av en våg av blixtar och frågor.
"Le Selena!"
"Sony! Kolla hit! Sonyyyyyyy!!!" Skrek de och fánsen var inte bättre.
De skrek och gormade och grät. Jag gick fram till en liten flicka och kramade om henne och till en annan skrev jag en autograf och så gick det runt så tills det var dags att gå.
"Vill du vet något om Justin?" Frågade Selena när vi satt i bilen.
Jag nickade ivrigt och förbe