Justin puffade trött på mig, vilket gjorde mig väldigt förbannad. En irriterad suck lämnade min mun. Jag slog trött upp ögonen och kollade på klockan. 05.11... Fuck. 

Jag drog en trött hand genom håret som hade placerat sig som en enda stor tova på mitt huvud. Trött reste jag mig upp ur sängen för att gå ut i köket till vårat stora hotellrum. När jag väl var där så hällde jag upp ett glas svalkande vatten för att svalka min torra mun. Jag måste gå och lägga mig igen... Tänkte jag trött. Annars skulle jag vara sur på begravningen och det fick jag inte vara, för då skulle alla hata mig. Jag var fortfarande öm i kroppen efter nattens "vilda händelser" om man säger så... Ett stort leende spreds på mina läppar. Jag lämnade köket för att gå ut i badrummet istället där jag gled ur min pyjamas och klev sedan in i duschen. Tankarna virvlade runt i huvudet på mig. Allt kände så oäkta. Allting var bara fel, jag skulle gå i skolan, ha en lycklig pappa och pojkvän, ha vänliga kompisar och slippa ha något med mord eller polisen att göra.

Jag drog återigen på mig min pyjamas och gick ut för att lägga mig vid Justin som smått hade vaknat. 

"Vad gör du?", mumlade han sömndrucket. 

"Inget, somna om du...", försäkrade jag honom mjukt. Han grymtade till, vred på sig och somnade om. Jag lade trött ned huvudet på min kudde och somnade sedan om. 

 

 

 

"Belle, du måste vakna nu. Det har gått en timme sedan du bad om 10 minuter till.", suckade Justin trött. Jag grymtade irriterat till.

"Hur mycket är klockan?", gäspade jag mjukt. Justin drog ännu en suck. 

"Den är halv 12 nu Belle, så ge dig bara..", fräste han trött och drog på sig en skjorta. Jag skakade på huvudet och slog upp ögonen. 

"Kan du bli lite argare?",

"Ge dig bara! Vi ska begrava min bästa kompis idag. Jag orkar inte bråka med dig älskling.", viskade han mjukt och lutade sig mot mig för att pressa sina läppar mot mina. Ett leende växte sig fram på mina läppar. 

"Ja.. Vad ska jag ha på mig?", frågade jag efter kyssen. 

Hummade Justin  tänkandes. Han gick fram till garderoben och drog ut en svart klänning samt ett par svarta pumps och ett par genomskinliga strumpbyxor. Jag log stort och gjorde tummen upp. 

"Toppen babe.", log jag och greppade tag om kläderna han höll upp framför mig. När kläderna satt på min kropp så började jag locka håret och sminka mig. Väl klar gick jag ut till Justin igen och drog på mig min kappa. Justin pressade ledsamt ihop sina läppar. 

"Då är det dags då...", viskade han dystert med gråten i halsen. Jag kramade hårt om hans hand. 

"Allt kommer bli bra. Du kommer klara det.", lovade jag honom. Han nickade lätt och pressade fram ett dystert leende. 

"Hoppas det..."

"Ska vi gå nu? Det börjar om en halv timma.", upplyste jag honom. Med en blick mot klockan gick vi ut ut hotellrummet. Kenny och Moshe mötte oss utanför dörren, båda två klädda i kostymer. Justin log mjukt. 

"Kiddo, allt kommer gå bra.", tröstade Kenny bekymrat. Jag utbytte en blick med Moshe. Han mimade något, ett namn. "Kelsey" jag suckade djupt. 

"Justin? Kelsey är här..", muttrade jag surt. Justin rynkade oförstående på pannan. 

"Vad gör hon här?", harklade han sig frågandes. Kenny sneglade på Moshe med en axelryckning. 

"Hon ville prata med dig Justin...", meddelade dem i mun på varandra. Jag himlade med ögonen och fick en menandes blick utav Justin. 

"Låt mig få prata med henne.", bad han mig. Jag suckade och nickade. Justin gick med Kenny bort till Kelsey. Dem stod där ett tag och när han kom tillbaka såg han inte så glad ut...

___________________________________________

Skrivet på iPhone inte så långt. Kommentera ! :)