Kapitel 19-. Mexico
"Förlåt. Jag behöver dig. Jag älskar dig. Kan du komma?" Snyftade jag fram. Jag hörde
hur hon reste sig upp.
"Jag kommer direkt. Jag lovar, jag kommer göra dig glad." Sa hon sexigt innan vi lade på.
Jag log för mig själv men slutade genast.
Jag utnytjar ju henne. Det är inte okej Justin.
Jag vankade av och an i rummet. Min puls bultade på halsen. Det knackade.
Jag svalde hårt innan jag gick fram till dörren och öppnade med ett stelt leénde.
"Gabbie.." Viskade jag när jag öppnade.
"Hello!" Sa hon och hoppade upp i min famn. Hon började kyssa mig för fullt och jag gav med.
Hon var min räddning.
Jag andades in med näsan och började leka med hennes tunga. Det här betydde inget.
Jag landade på något mjukt och drog av hennes tröja.
Efter ett tag låg vi nakna och hon kysste mig ivrigare och ivrigare.
"Vill du?" Frågade hon.
Jag bet mig i läppen och nickade. Vad hade det för skada när jag ändå inte hade någon tjej.
-
"Så vi är ett par nu?" Frågade Gabbie med en suck. Vi låg svettiga bredvid varandra i min säng.
Jag drog åt mig täcket och suckade.
"Mhm, det är vi väll."
Jag tog en klunk av mitt varma té och kollade sedan tillbaka på tv:n. Harry Potter sprang ifrån Voldemort.
Just så kände jag med Justin. Att jag bara ville döda.
"Sony, ska du inte ha något att äta?" Frågade mamma från dörröppningen. Jag skakade bara på huvudet.
Jag klarade mig med kex och té för tillfället.
Doktorn hade skickat hem mig på det vilkor att jag bara låg i sängen i några dagar till. Minst 3.
Hon suckade och gick ut och stängde dörren efter sig.
Jag sänkte volymen på filmen och drog täcket tätare kring kroppen. Ögonlocken kändes tunga så jag
lät de sluta mina ögon för att jag skulle få lite sömn.
2 VECKOR SENARE
Nu var jag äntligen uppe på fötter igen. Jag hade varit på en massa möten och photoshoots.
Nu var det bara fokus på mitt album. Jag lämnade studion och möttes av pap'z.
Jag hajade till, men det var nog för att jag inte riktigt vänjt mig.
"Sony! Hur går det med albumet, All day of me?????!!!" Skrek de kring mig. Jag ignorerade deras
frågor och sprang till mammas röda bubbla och hoppade in.
"Jobbigt?" Frågade hon. Jag nickade och vred på radion.
Solen lös starkt genom byggnaderna i New York. Men något var fel. Mamma körde inte hemmåt. Hon körde mot
flygplatsen.
"Mamma varför är vi här?" Frågade jag när vi var framme.
"Tjej resa, en vecka, Mexiko!" Sa mamma glatt. Jag log stort mot henne och hoppade upp i hennes famn.
"Åh tack!" Skrek jag och fick många blickar vända mot mig.
Mammas vita tänder visades bakom hennes blodröda läppar. Jag älskar min mamma.
När jag och Gabbie hade börjat visa oss tillsammans hade både pap'zen och Gabbie fått fnatt.
Hon kysste mig, kramade mig och höll mig i handen såfort
en papparazzi var i närheten.
-
"Gabbie?" Frågade jag snabbt.
"Mhm?" Svarade hon med ett leénde på läpparna.
"Vad sägs om en resa? Bort från det här i en vecka." Sa jag och grabbade tag i hennes hand.
"Jaa!" Sa hon och kysste mig på kinden.
"Mexiko." Viskade jag och log svagt mot henne.
Sent! Jag vet! Men hoppas ni e nöjda, 5 kommentarer och sen nästa! :D
Sent! Jag vet! Men hoppas ni e nöjda, 5 kommentarer och sen nästa! :D
Kapitel 18-. Sorry does'nt make it up
Ryan och Chaz hoppade på mig såfort vi var hemma.
"Säg det Chaz!" Skrek Ryan och kollade på Chaz. Båda två hoppade upp och ner.
"Säg vad?" Frågade jag och tog av mig skorna.
"Sony är vaken!!!!!!" Skrek de glatt i munnen på varandra.
Jag kände hur jag kom tillbaka. Ögonen ville inte öppnas än men jag lyssnade på allt jag hörde.
Mamma satt bredvid mig och snyftade. Jag hade en slang intryckt i munnen som gjorde det svårt för mig att andas.
Jag slog snabbt upp ögonen och var tvungen att blunda igen eftersom att
ljuset var för starkt för mina ögon.
"Sony?" Mammas röst var lite irriterande att vara det första att höra.
"Nä du vet. En zombie som heter Malajka!" Sa jag svagt och slog upp ögonen igen.
"Åh Sony! Doktor! Hon är vaken!!" Ropade mamma.
En doktor kom in i rummet och drog ur
slangen från min mun. Han log stort mot mig vilket var lite läskigt.
"Det är ett mirakel att du klarade fallet." Sa han och log mot mig och mamma. Mamma märkte nog inget
för hon fipplade med sin
mobil för att ringa runt till hela släkten. Det är det som är problemet med mamma. Hon ska
alltid berätta för hela tjocka släkten borta i Chile. Hon
satt och bablade en massa saker på spanska.
-
Pappa,Dan och Isabelle var här. Konstigt nog, men jag grät såfort jag såg Isabelle. Min syster.
"Hur länge har jag varit borta?" Frågade jag och tryckte hårdare om Isabelle som
låg bredvid mig i den stora sängen.
"Ungefär 1 vecka." Svarade Dan med ett flin. Jag log tillbaka. Helt plötsligt harklade
sig någon i dörröppningen.
Justin..
"Vi lämnar er." Sa mamma och de gick ut ur rummet. Det ända jag ville skrika var
att "Lämna mig inte med HONOM!!!" Men de hade redan gått ut.
Jag kollade ut genom det stora fönstret
när han satte sig ner. Trodde han att allt var okej nu? Då måste han verkligen vara dum.
"Förlåt..." Viskade han tyst.
Ni blev jag riktigt förbannad. Förlåt? Jag började rodna av min ilska.
"Förlåt?! Efter en vecka, och att det var du som bad mig om det här, så kommer du med ett förlåt?!" Röt jag.
Nu blev han också lite arg.
"Jag bad dig inte! Så vadå, om någon säger 'Hoppa ut genom ett fönster Sony' gör du det då?"
Jag lugnade ner mig lite. Han hade rätt. Jag var dum.
"Gå." Sa jag bara.
"Sony snäl-...." Började han och tog tag i min hand. Jag drog bort den ur hans grepp och kollate surt på
honom.
"Gå!" Röt jag och han ryggade undan.
Han reste sig upp och gick mot dörren där han vände sig mot mig igen.
"Förlåt.." Viskade han igen och det rann ner en tår för hans kind. Bra. Nu hade han fått
mig att bli 'The bad one'
Mitt hjärta gick i kras. Jag kan inte klara av allt det här.
Jag drog upp mobilen och slog ett nummer jag inte borde slå.
"Vad?" Sa hennes ljusa stämma argt.
"Förlåt. Jag behöver dig. Jag älskar dig. Kan du komma?" Snyftade jag fram. Jag hörde
hur hon reste sig upp.
"Jag kommer direkt. Jag lovar, jag kommer göra dig glad." Sa hon sexigt innan vi lade på.
Jag log för mig själv men slutade genast.
Jag utnytjar ju henne. Det är inte okej Justin.
Vem är tjejen? DUM-DUM-DUM!
Vem är tjejen? DUM-DUM-DUM!
Kommentera! :)
Kapitel 17-. Hospital PART 2
"Även fast man är medvetslös, reagerar hjärnan på omgivningen." Sa en doktor vänligt till mig och
rullade ut mig tillbaka till mitt rum.
Han sa det där istället för att säga "Du är den som är orsaken till att hon ligger här. Omgivningen av DIG klarar
hon inte av!"
Jag la mig ner i sängen och dränkte mig själv med tårar. Mitt liv var slut.
Att vara hemma igen var hemskt. Chaz och Ryan hade ju försökt hitta på saker.
Bio,Bowling,Empire State Building men det ända jag gjorde var att ligga i sängen, och göra så att min mun höll
tyst, och sova.
Jag sov dag ut och dag in. Det måste ha gått en vecka nu utan resultat. Mitt liv var
en hög av skit.
-
"Justin, du måste äta innan intervjun!" Skrek mamma på mig.
Hon hade fått fnatt av allt det här. Men det var ju trotsallt mitt fel.. Men Sony skulle inte förlåta mig
så lätt.
Om hon ens vaknade. Mamma slog upp gardinerna och jag kisade. Soljuset var för mycket
för mina ögon.
Jag sprang in i badrummet och satte på duschen. Det var en lång dusch.
När jag kom ut var jag tacksam över att mamma hade lagt fram kläder och lite frukost. Jag klädde
på mig och åt upp frukosten.
När jag väl hade fått i mig den så märkte jag hur hungrig jag egentligen var.
"Kom nu!" Ropade hon från hallen. Jag gick med tunga steg dit och satte på mig ett par solglasögon och mina
skor.
Utanför hotellet vimlade det av pap'z och fans. Mina öron var inte vana vid så högt ljud
så jag rentutsagt sprang in i bilen.
När mamma var inne räckte hon över en vattenflaska och en alvedon till mig som jag svalde snabbt.
Jag klunkade i mig hela vattenflaskan och slängde ut den genom fönstret.
Någon Belieber kunde få den.
"Justin! Tänk på naturen." Sa mamma strängt och tog upp sin mobil för att ringa till någon.
"Hey Scooter. Ja han har ätit. Ehum... 2 Kvarter bort kanske. Okej. Då ses vi. Mm.. Hej!"
Hon lade ner sin mobil i väskan igen och kollade ut genom fönstret igen, med en belåten suck.
-
"Ni lyssnar på Z100 New Yooooork. Och vi har ingen minder än Justin Bieber med oss!" Sa Kate som
var programledaren. Vi kände varandra vid det här laget.
"Wazzaaaaaaaaaa?!" Skrek jag ut i mikrofonen och sträckte ut tungan. Hon skrattade åt mig och rättade till
hörlurarna.
"Så Justin! Tjejer?" Sa hon och höjde flörtigt på ögonbrynen. Jag fuktade läpparna och lutade mig
fram mot micken.
"Det fanns en tjej. Men..." Sa jag men slutade prata.
"Meeen?" Frågade hon leéndes.
"Ingen kommentar." Sa jag bara snabbt och kollade ner i mitt glas med vatten.
-
"Okey guys! Då var det slut för den här gången!" Sa hon i micken och drog sedan av sig hörlurarna.
Jag följde hennes exempel och reste mig upp.
"Ta hand om dig kiddo." Sa hon och drog in mig i en kram. En lång. Jag kände mig så
trygg i Kate's närvaro.
Hon var inte som de andra journalisterna. Hon frågade inte om privata saker.
"Så Justin.." Sa mamma förnurligt med ett leénde på läpparna.
Jag lade huvudet tungt på hennes axel och blåste in i hennes öra för att få henne att fortsätta.
"Vad sägs om Mc'donalds?" Frågade hon och lade handen runt min midja.
Det är ju klart att jag fattar vinken.
Hon vill få mig att äta. Men jag var hungrig så visst. Jag nickade och log mot henne innan jag drog upp mobilen
och tweetade.
"Sorry guys for no tweets. Busy people." och "Just been @ Z100. Love ya @KateAple!!!"
Mamma beställde åt mig såfort vi var framme vid Mc och jag var inte förvånad.
Såklart hade hon tagit det onyttigste, Bic Mac CO. Jag suckade
men tog en stor tugga av hamburgaren. Det smakade bara papper i min mun, men jag gjorde det för mammas
skull.
Ryan och Chaz hoppade på mig såfort vi var hemma.
"Säg det Chaz!" Skrek Ryan och kollade på Chaz. Båda två hoppade upp och ner.
"Säg vad?" Frågade jag och tog av mig skorna.
"Sony är vaken!!!!!!" Skrek de glatt i munnen på varandra.
Wehuu! Bara Jb's perspektiv. 1st time! :D
Wehuu! Bara Jb's perspektiv. 1st time! :D
Vad tycks?
Kramiss<3
Kapitel 16-. Hospital PART 1
En sjuksköterska kom in anfådd, som om hon hade sprungit hit.
"Vad önskar du?" Frågade hon och gick fram till min säng.
"Varför springer alla omkring som yra höns?" Frågade jag hennes fråga.
"Jo, en tjej har hoppat ner från sjukhuset tak.. Ehum.. Sony Tree är hennes namn"
Åhnej.
En Halvtimme Tidigare
Justin hade verkligen sårat mig. Tårarna rann medans jag klättrade upp för
stegen till taket.
Han skulle minsann få som han ville. Han kan inte alltid bryta ner mig. Jag ställde
mig framför räcket.
Men pappa, Dan och Isabelle då? Och mamma.
Nej!
Jag ställde mig på räcket men ångrade mig. När jag skulle hoppa ner, halkade jag och stöp ner
60 meter.
Ett skrik lämnade min strupe innan jag slog mot marken och allt blev svart. Ingen smärta....
"Ta mig dit!" Skrek jag och vred mig om i sängen för att sätta mig upp.
Sjuksköterskan skakade på huvudet och tryckte ner mig i sängen.
"Du kan inte. Hon är på observation. De måste kunna se om hon..." Sa hon men avbröt sig.
Jag visste vad hon skulle säga.
Om hon kan överleva fallet. Jag vet att det är så! Hon kommer överleva. Men om inte... så är ALLT miit
fel!
"Men du förstår inte! Det är ju mitt fel! Jag bad henne hoppa!" Skrek jag förtvivlat.
"Man brukar känna så." Svarade hon och tog upp en spruta.
"Va gör..?" Började jag men hon hade redan sprutat in vätskan i min arm. Allt blev dåsigt och jag landade
ner på kudden igen.
-
När jag vaknade upp värkte huvudet. Lika mycket som en bakfylla.
Vad hade hon gett mig?
"Du kan gå till henne nu!" Sa sköterskan glatt som om hon hade glömt att hon hade drogat mig.
Jag hoppade upp ur sängen men mina ben vek sig.
Jag landade på golvet och sköterskan kom och lyfte upp mig i sängen igen och drog fram en rullstol.
"Din ben har inte rört sig på länge." Sa hon med ett leénde.
"Hur länge har jag varit medvetslös?" Frågade jag och kollade surt på henne.
"I ett dygn. Du har ingen skada längre, eftersom du bara hade haft vatten i lungorna, men jag var tvungen."
Jag nickade och rullade iväg mig själv i stolen mot rum 436 vilket var Sony's rum.
När jag rullade in hajade jag till.
Hon hade nålar i sig och både dropp och blodtilskott bredvid sig. Det värsta var slangen in i hennes mun.
Hon behövde andnings hjälp pågrundav mig.
Jag rullade fram utan att tänka på att det rullade ner stora tårar ner för mina kinder.
"Sony, jag är så ledsen. Jag vet inte hur jag ska göra för att förlåta dig." Snyftade jag fram. Mitt hjärta var i
halsen.
Jag får alltid en klump i halsen av att vara ledsen. Jag snyftade oavbrutet nu.
"Överlev. Om inte för mig, för din familj då!" Sa jag lite högre och tryckte åt hennes
hand.
Helt plötsligt började hjärt-visaren, som visade hennes hjärtrytm, pipa och visa ett rött streck bara.
Doktorer kom inspringande med volt-makapärer.
"Vad händer?" Frågade jag mellan mina snyftningar.
De svarade inte utan voltade bara hennes kropp. Jag satt där, utan någon uppmärksamhet alls ända
tills hennes hjärta hade normal rytm igen.
"Även fast man är medvetslös, reagerar hjärnan på omgivningen." Sa en doktor vänligt till mig och
rullade ut mig tillbaka till mitt rum.
Han sa det där istället för att säga "Du är den som är orsaken till att hon ligger här. Omgivningen av DIG klarar
hon inte av!"
Jag la mig ner i sängen och dränkte mig själv med tårar. Mitt liv var slut.
Mer kapitel efter 5 kommentarer! :D
Mer kapitel efter 5 kommentarer! :D
Kapitel 15-. Dram,Drama,Drama....
"Vadå snuskiga?" Frågade jag och försökte dölja klumpen i halsen.
"Jodu vet! Sxes, kallas det. Det är lika snuskigt som sex, fast på sms. Så jag tror nog inte han är
så intresserad av dig!" Sa hon och lämnade mig där.
Som en liten smutsig hundvalp, som precis fått se sin mamma dö, lämnade hon mig där.
Jag kunde inte tro det. Justin? Han skulle väll inte göra så?
Då kom jag ihåg att jag hade tagit med hans mobil! Så att när han skulle vakna
så skulle han kunna
ringa till Chaz och Ryan och säga att han var okej. Såklart så var ju mobilen låst.
Toppen!
Ledtråden var "Min älsklings person" jag log snett och slog in Sony. Mobilen vibrerade och
visade fel. Va?
Vadå fel? Jaha.. Tänkte jag surt och tryckte in Pattie,Jazmyn,Jaxon,Jeremy,Ryan,Chaz, Caitlin
och det jag fruktade mest för Gabbie.
När jag hade klickat in Gabbie's namn så låstes mobilen upp. Vilken bra pojkvän man har då...
Jag klickade mig in på sms och läste igenom alla hans och Gabbie's sms. Jag fattade inte varför jag lät
mig plågas sådär. Ända sen vi blev ihop och tidigare, så har han sms:at med Gabbie.
För det mesta.. Snuskigt också.
"Hmhm?" Harklade sig någon framför mig. Jag kollade skräckslaget upp och där stod en sjuksköterska
leéndes.
"Mr.Bieber är vaken nu." Sa hon och väntade på att jag skulle resa mig upp och följa efter henne.
Jag satt stenfrusen i minst en minut innan jag reste mig upp och gick mot hans nummer.
Jag räknade sakta mina andetag och gick in i det vita rummet.
Det luktade aceton och skurmedel.
Justin log stort mot mig och pekade på en stol och menade att jag skulle sätta mig där, vilket jag
inte gjorde. Jag ställde
mig vid sängens fot och svalde hårt.
"Vi borde in träffas mer." Sa jag stelt. Min hjärna ville hoppa in i hans famn men mitt hjärta ville bara
slänga ur mig elakheter.
"Varför då?" Frågade han oroligt.
"Jag kan inte ha en pojkvän som bedrar mig.. Det är samma sak som otrohet vet du."
"Vadå?" Frågade han igen. Är han dum eller?
"Du vet nog själv!" Fnös jag och förvånades över hur kaxig jag lät på rösten.
"Vadå? Har jag..." Började han men slutade för att han nog hade fattat.
"Du har kollat i min mobil!" Fräste han surt mot mig.
"Den behövdes inte. Gabbie sa det så bra själv." Sa jag och slängde hans mobil till honom.
"Du hade ingen rätt till det!" Sa han så pass högt att det var gränsfall till skrik.
"Nähä! Men har du rätt till att skicka 'Sxes'?! Och vara otrogen?!" Skrek jag högt till honom.
"Nej har jag sagt det?!" Skrek han tillbaka.
Alla som gick utanför rummet kollade förvånat in men jag viftade bort de med handen.
"Gå o dö..." Muttrade jag och ställde mig i dörrkarmen. Gud vad jag hatade honom nu!
"Gör det själv!" Röt han tillbaka.
Jag fnös åt honom och gick med snabba steg ut men gick snabbtt tillbaka igen och gav honom en sur blick.
"Vilket schyst lösenord du har också!" Röt jag och sprang därifrån med tårar rinnandes
ner för kinderna.
Han var inte värt det... Han skulle få som han ville!
Jag menade det verkligen inte.. Varför hade jag ens sms:at med Gabbie från första början?
"Hey!" Hörde jag Gabbie säga i dörrskarmen.
När man talar om trollen... Tänkte jag surt och blängde mot hennne.
"Då var vi av med henne." Sa hon med ett stort leénde på läpparna. Vad var hennes problem?!
"Gabbie... Stick och brinn!" Röt jag åt henne.
"Jaha! Om det är så du ska ha det... Jag hatar dig!" Skrek hon innan hon också sprang ut.
Justin, du är verkligen duktig när det gäller tjejer.
-
Jag vaknade upp av att det sprang runt en massa doktorer utanför mitt rum. Ingen svarade
på mina frågor så jag klickade på en röd knapp.
En sjuksköterska kom in anfådd, som om hon hade sprungit hit.
"Vad önskar du?" Frågade hon och gick fram till min säng.
"Varför springer alla omkring som yra höns?" Frågade jag hennes fråga.
"Jo, en tjej har hoppat ner från sjukhuset tak.. Ehum.. Sony Tree är hennes namn"
Åhnej.
Hoppas ni gillar drama för jag har väldigt mycket på G!
Hoppas ni gillar drama för jag har väldigt mycket på G!
Ni gillade tydligen inte mina nya skyltar, så det blir de här! Pussis! <3
Kapitel 14-. Sxes? What...?
"Natt." Sa jag bara och log stort mot honom innan jag spottade ut löddret och släckte i badrummet.
Det var svårt att ta sig till Justin's rum utan att se
någonting, men han låg och sms:ade med någon så skenet av hans mobil gjorde det iallafall lite lättare.
"Vem messar du med?" Frågade jag ner jag kröp ner under täcket.
"Ingen." Svarade han och tryckte på skärmsläck, men jag hann skymta ett namn. Gabbie...
Jag låg och vred och vände på mig hela natten. Varför ljög jag?
"Sony?" Viskade jag. Hon vände sig snabbt om, vilket tydde på att hon också hade legat vaken.
"Mhm?" Frågade hon surt och snörpte på munnen.
"Jag smsade inte alls med ingen.." Sa jag och kollade ner i kudden, fast somtur var kunde inte Sony se det.
"Jag vet." Sa hon och gnuggade sig i ögonen.
Jag kollade chokad på henne i mörkret men kunde bara se konturer av hennes ansikte.
-
Efter ett tag blev hennes andetag tyngre och hon måste ha somnat, men inte jag.
Klockan visade med stora röda bokstäver 5.31 AM.
Jag hade legat uppe hela natten och tänkt på mig själv. Vem jag egentligen var. Mitt liv var toppen, visst
men det räckte inte alltid.
När klockan visade 6 så gick jag upp och in i badrummet. Mina ögon sved av all trötthet, men jag kunde inte somna.
Jag tappade upp lite vatten i badkaret och hoppade i.
När jag vaknade låt inte Justin bredvid mig. Vart är han?
Jag hörde ett läte från badrummet och gick med snabba steg ditåt. När jag tryckte ner handtaget
kände jag att det var låst.
"Justin?" Sa jag och knackade men fick inget svar. Jag knackade hårdare och när jag inte fick något
svar så drog jag ut hårspännet ur mitt hår och låste upp.
Jag slet upp dörren och såg Justin i badkaret. Men han var under vatten ytan. Jag sprang
dit och lyfte upp honom och drog honom ner på golvet.
Han andades inte.
Mun mot mun metoden fungerade inte, så jag var tvungen att gå till Chaz och Ryan. Nu var ambulanser
här och sjukmän som lyfte upp Justin på en bår.
"Vem var det som hittade honom?" Frågade en ambulanskille stressat.
Jag kollade mot honom och fick ögonkontakt.
"Det är jag..." Sa jag med en klump i halsen. Han frågade om jag ville följa med och det ville jag.
-
Det mest frustrerade som finns är att behöva sitta och vänta på resultat. Pattie hade
kommit hit, men också Gabbie.
"Vad gör du här?" Frågade hon med bitter röst.
"Ja vad tror du att hans flickvän gör här?" Frågade jag anklagande och blängde surt på henne
som en treåring.
"Du? Flickvän? Hah! Justin och jag skickade snuskiga sms igår... Men du kanske visste det?"
Mitt hjärta stannade. Va?
"Vadå snuskiga?" Frågade jag och försökte dölja klumpen i halsen.
"Jodu vet! Sxes, kallas det. Det är lika snuskigt som sex, fast på sms. Så jag tror nog inte han är
så intresserad av dig!" Sa hon och lämnade mig där.
Som en liten smutsig hundvalp, som precis fått se sin mamma dö, lämnade hon mig där.
Bieber Drama! Ohoo O.o Kommentera! Ska göra åtminstånde tre kapitel.
Bieber Drama! Ohoo O.o Kommentera! Ska göra åtminstånde tre kapitel.
Förresten, vad tycker ni om mina nya skyltar (Justin och Sony) och den nya designen?
Kommenteeeraaaaaa! ^.- (A)
Kapitel 13-. Pizza,Xbox and Fight
"..Vill du dyka imorgon?" Sa han och flinade mot mig. Jag pustade ut och slog till honom hårt på
axeln.
"Skräm mig aldrig sådär igen!" Sa jag och spärrade upp ögonen.
"Och slå mig aldrig igen."
Jag skakade på huvudet och lipade mot honom. Men han lutade sig bara mot mig
och våra läppar möttes i en underbar kyss.
Hela kvällen och dagen var fantastisk! Justin hade egentligen velat bjude med oss till en jätte dyr
resturang, men vi fick honom att ändra sig till något mycket bättre.
XBOX med Pizza och Ben and Jerry's.
"Erkänn, att det här är mycket bättre än någon tråkig resturang?" Sa jag till Justin och gröpte ur en sked glass.
"Mhm." Sa han och släppte inte blicken från tv:n.
"Yes!" Ropade Ryan efter ett tag. Han vann säkert, tänkte jag och låste mobilen efter att ha suttit
och spelat Temple Run i minst en halvtimme.
"Älskling, du har något där.." Sa Justin och började sig fram. När hans ansikte var några millimeter från mitt
började han slicka mig i mungipan.
"Men åååh!" Skrek Chaz och la armarna i kors över bröstet i försök med att leka 3 år gammal.
"Chaz, tål du det inte, så blunda." Sa jag och kysste Justin lent.
"Justin ska vi köra eller inte?" Frågade Chaz, men Justin var upptagen med mina läppar.
"JUSTIN!" Skrek båda två nu.
"Men NEJ!" Röt Justin tillbaka. De kollade chokat på honom och likaså jag. Justin.. skrika på sina BÄSTA vänner?
Nej, något är inte rätt.
"Men jag...." Stönade Justin och sprang in på toaletten och låste efter sig.
"Jag tar det." Sa jag lågt till Chaz och Ryan, att de nog inte skulle uppfattat det om det inte var för det att jag gick mot
badrummet med snabba steg. När jag var framme andades jag tungt ut innan jag knackade försiktigt.
Tårarna brände bakom ögonlocken, men jag tänkte inte vara svag. Inte nu.
Jag kollade på mig själv och slog till i kakelväggen hårt. Det var bara en hårsmån från att träffa spegeln.
"Justin?" Sa Sony och knackade på dörren.
Jag öppnade den inte, utan ignorerade det bara. Hon får inte se mig såhär.
"Justin!" Sa hon lite högre nu och knackningarna började gå över till bankningar.
Jag släpade
mig motvilligt mot dörren och låste upp. Sony såg rasande ut, vilket inte bådade gott.
"Du behöver ju inte ignorera mig?" Sa hon surt och stängde dörren efter sig.
Då bröt jag ihop.
Tårarna vällde fram. Sony slingrade sina armar kring mitt bröst och vaggade mig som ett litet barn.
Det var patetiskt.
-
"Sorry bro's" Sa jag skamset till Ryan och Chaz. Sony hade övertalat mig att gå ut till de.
De flinade stort mot mig och räkte över kontrollen.
"Din tur." Sa Chaz men jag skakade på huvudet. Det var inte min tur alls.
"Nej Justin. Nej,nej,nej! Jag kan inte!" Sa jag medans han valde spelare åt mig.
Jag skulle köra mot Chaz.
"Det vet du ju inte om du inte har försökt." Sa han med ett stort smile på läpparna.
Jag suckade och tog mot fjärrkontrollen.
"Three,two,one...Game on." Sa tv:n eller rättare sagt, spelet. Man blev verkligen beroende av det.
-
"Jag vaaaann!" Sa jag glatt med tandkräm i munnen.
"Jaja du har sagt det några 100 gånger!" Flinade Ryan och spottade ur sin tandkräm i handfatet.
"Godnatt." Sa han och kramade om mig.
"Natt." Sa jag bara och log stort mot honom innan jag spottade ut löddret och släckte i badrummet.
Det var svårt att ta sig till Justin's rum utan att se
någonting, men han låg och sms:ade med någon så skenet av hans mobil gjorde det iallafall lite lättare.
"Vem messar du med?" Frågade jag ner jag kröp ner under täcket.
"Ingen." Svarade han och tryckte på skärmsläck, men jag hann skymta ett namn. Gabbie...
Bad Justin! Eller? Tyckte ni det var bra/dåligt?
Bad Justin! Eller? Tyckte ni det var bra/dåligt?
Kommentera då!
Kanske kommer ett till ikväll. Hoppas! För asså jag har feber så... Men aja.
Kram.
Kapitel 12-. Singing in the rain
"Tivoli!" Sa jag högt och kollade hoppandes på Justin.
Han utbytte blickar med alla tre. Nog var han övertygad eftersom att alla såg ut som sjuka, hemlösa kattungar.
"Tivoli blir det" Sa han och log stort mot mig.
"Älskar dig." Mimade jag och han mimade samma sak tillbaka innan våra läppar möttes i en våt kyss.
"Blää! Gå ut om ni ska hångla!" Sa Ryan och fick en hård smäll av Justin i bakhuvudet.
Jag var tvungen att åka hem för att byta om, men Justin skulle hämta upp mig.
När jag öppnade dörren så möttes jag av en tyst lägenhet.
Ingen hemma...Skönt.
Jag slängde av mig jackan och gick in på mitt rum. Det var bäddat och luktade prostituerat. Vad använder
hon för saker?
Min garderob stod vidöppen. Jag gick dit och såg att hon hade klippt sönder ett av
mina vita linnen och skrivit "Justin är min!" med röd spritpenna.
Nice. Och väldigt moget också!
Jag suckade och slängde linnet i en paperskorg.Mamma skulle säkert undra varför jag hade
förstört ett linne, men jag sket i det.
När jag mötte min spegelbild hajade jag till. Shit! Jag hade smink i hela ansiktet och
flera tovor i håret.
Det är väll lika bra att duscha. Tänkte jag och gick mot badrummet. När jag hade duschat
klart satte jag på mig kläder och kammade håret ordentligt.
Jag släppte av Chaz och Ryan vid tivolit. Sony skulle ju bli upphämtad, så de fick vänta här.
"Skynda dig!" Ropade de. Jag nickade och körde iväg.
-
När jag stod utanför Sony's port, skulle jag precis sms:a henne. Men det blev inte av
för att hon han ner innan och pressade sina läppar mor mina.
"Hey shawty!" Sa jag och log mot hennes läppar. Hon log och kysste mig lätt innan hon vände sig
om mot alla paparazzi's som fotade oss.
"Peace på tre, okej?" Sa hon och jag nickade.
"1,2.. Nu!" Sa hon och båda två gjorde peace tecknet till de innan vi hoppade in i
bilen.
"Så, du hos mig ikväll?" Frågade jag och kollade mot henne. Hon nickade och kollade igenom
mina skivor.
Hon tryckte in en, men jag hann inte se vad det var.
"Vad tryckte du in?" Frågade jag men släppte inte blicken från vägen den här gången. Helt plötsligt,
började "Love Me" spelas upp, högt.
"Meh!" Sa jag leéndes men hon ignorerade mig.
"Love me, love me, say that you love me! Fool me, fool me, ohh how do you do me?" Sjöng hon
och det var riktigt bra också.
När låten var slut började "One time" men hon sänkte.
"Du.. Shit! Du sjunger som en gud!" Sa jag och gapade stort. Vilket nog såg konstigt ut.
"Haha! Justin du skulle sett din min!" Skrattae hon.
Och dääär fick jag svar på min tanke. Jag log stort och körde in på parkeringen utanför tivolit.
-
"Äntligen!" Utbrast Chaz när vi kom gåendes mot de. Ryan var upptagen med sin stora sockervadd
för att hälsa.
"Jepp! Let the fun begin!" Skrek Sony och log riktigt stort. Jag skrattade åt henne och vi började springa
mellan flera olika åkattraktioner.
Vi hade tappat bort Ryan i denna glädje rus. Så det var bara att börja leta.
"Jag har hittat honom!" Skrek Sony efter ett tag.
Jag mötte Chaz's blick innan vi sprang mot Sony's röst. Hon pekade ungefär 15 meter bort där Ryan satt
med en söt tjej.
Brunette och kanske lite kortare än Sony.
"Oooh! Han har en 'Summer Crush'!" Sa jag retsamt och lutade hakan mot Sony's axel med blicken fäst på Ryan.
Chaz ställde sig helt plötsligt framför mig med höjda ögonbryn.
"Och det där då? Är inte det en 'Summer Crush?" Frågade han och pekade på Sony. Jag skrattade
till och slog till honom löst på armen.
"Nää. Henne har jag varit kär i, i ungefär 1½ år nu Chaz!" Skrattade jag ur mig. Sony's hand
fattade grepp om min.
Jag kramade om den löst och log mot henne. Chaz kollade fortfarande anklagande på mig.
"Ja, men det blev ingenting förrän i somras, detvillsäga NU! Och det är ju Summer!"
Chaz var helt enkelt hopplös.
Justin hade tagit med mig till akvariumet. Det var så farcinerande att kolla
på fiskar. Tyckte jag.
"Sony.." Började Justin allvarligt. Jag kollade oroligt på honom och ställde mig framför honom.
Det var tomt och det enda som var kring oss, var fiskarna som simmade runt
i väggarna.
"..Vill du dyka imorgon?" Sa han och flinade mot mig. Jag pustade ut och slog till honom hårt på
axeln.
"Skräm mig aldrig sådär igen!" Sa jag och spärrade upp ögonen.
"Och slå mig aldrig igen."
Jag skakade på huvudet och lipade mot honom. Men han lutade sig bara mot mig
och våra läppar möttes i en underbar kyss.
Sent! Jag vet, men jag har fullt upp på eftermiddagarna.
Sent! Jag vet, men jag har fullt upp på eftermiddagarna.
Men hoppas ni gillar det ni får
Kommentera!
Pusselipusspuss! :*
Kapitel 11-.Chaz and Ryan, Nice to meet you!
När jag var där drog jag av mig tröjan och tog med ett täcke att lägga över Chaz och Ryan.
Helt plötsligt knackade det på dörren och jag var framme innan jag tänkte
på att jag stod
där helt utan tröja. När jag öppnade möttes jag av Sony's vackra ögon.
"Hey." Viskade hon.
Gabbie och hennes mamma skulle tydligen sova här. Varför? Vi känner knappt de.
"Var snäll nu!" Fnös mamma när jag dukade vid matbordet.
Thai var den värsta maträtt jag visste.. Hur kunde mamma låta mig gå igenom en sådan måltid?!
"Maten är klar!" Ropade mamma glatt och Gabbie och hennes mamma kom trippandes till bordet.
"Vart är Dan, Bella och pappa?" Frågade jag och satte mig ner.
"De åkte till Washington över helgen." Svarade mamma.
Jag höjde på ögonbrynen och tog en klunk av mitt glas vatten. Den här middagen skulle bli en pina.
-
Jag kollade på klockan igen.
Den var 00.15. Jag hade kurat ihop mig i min fotölj eftersom att Gabbie hade tagit upp hela sängen.
Helt plötsligt slogs jag av en tanke. En riktigt bra sådan!
Jag satte på mig mina kläder och smög ut ut lägenheten. "Taxi!" Ropade jag och en stannade direkt.
När jag var framme knackade jag ivrigt på dörren.
Justin kom och öppna, utan tröja, med ruffsigt hår. Min blick fastnade på hans mage såklart.
"Hey." Sa jag och log stort.
"Sony?"
"Gabbie och hennes mamma sov hos oss... Saknade dig" Sa jag och han drog in mig i sin famn.
"Kom.." Viskade han och vi gick längre in.
Vi föll och landade på något mjukt, som jag chansade på att det var Justin's säng.
"Vad har du gjort idag?" Frågade han och började leka med mina fingrar.
"Förutom att blivit plågad av häxan? Jo svältigt lite eftersom att hon så gärna ville ha Thai-Mat!"
Han log stort och reste sig upp.
"Vart ska du?" Frågade jag och kollade på honom.
"Mat!" Svarade han med ett stort leénde. Jag hoppade genast upp ur sängen och följde efter honom in i köket.
När vi genade genom vardagsrummet såg jag två killar sova där.
"Det där är?" Frågade jag och pekade på killarna.
"Haha.. Chaz och Ryan. Du kommer få träffa de imorgon." Sa han och drog med mig in i köket.
Han började steka massa saker.
Min mage kurrade högt och han la fram en talrik med en omelett. "Smaklig måltid." Sa han och kysste mig på
hjässan.
Jag nickade och började snabbt skyffla i mig av röran. När allt var uppskrapat så lutade jag mig tillbaka i stolen.
"Vet du att du är en fantastisk kock?" Frågade jag och tog en klunk vatten.
Han log och nickade innan han gäspade stort.
"Kom nu." Sa han sedan och tog tag i min hand och drog in mig på sitt rum. Han drog av sig byxorna och jag
kunde inte slita blicken från hans kropp.
"Mitt ansikte är här." Sa han och viftade med händerna. Kinderna hettade till och jag tog upp en av Justin's
t-shirts och drog på mig den över mina underkläder.
"Nää. Jag gillade dig utan den." Sa han och putade med underläppen och la sig ner i sängen.
"Keyrå!" Sa jag och drog av mig den igen och la mig ner bredvid Justin i sängen.
-
"UPP,UPP,UPP!!!" Var det någon som skrek.
Jag kisade försiktigt med ögonen och möttes av Chaz och Ryan. Täckte åkte ner och de slutade skrika.
"Damn Justin! Din tjej e freaking snygg!" Sa Ryan och Chaz i mun på varandra.
Jag kollade ner på min kropp, som bara hade på sig underkläder och fick genast panik.
"Nu ni!"Sa Justin och det började springa efter varandra i hotell-rummet.
För säkerhets skull tog jag på mig kläderna och granskade mobilen.
*13 Missade Samtal, och 26 SMS*
Jag spärrade upp ögonen och slog snabbt mammas nummer.
"Sony!" Skrek hon när jag svarade.
"Förlåt! Jag sov hos Justin inatt!"
"Nähä du! Inget sovandes med killar! Vad hände?!"
"Mamma, lugn. Inget hände. Du känner ju Justin! Och jag lämnade faktiskt en lapp..." Muttrade jag.
"Justin? Jaha Bieber! Okej då. Men du fattar väll att jag blev orolig?"
"Ja mamma. Jag fattar..."
"Bra. Men sover du hos Justin igen ikväll?" Frågade hon och jag hörde att hon satte sig ner i soffan.
"Ska kolla." Svarade jag och la handen för mobilen.
"Justin kan jag sova här igen?!" Ropade jag i hopp om att han skulle höra mitt skrik.
"Jarå!" Ropade han tillbaka och de slutade springa.
"Mamma jag sover här igen." Sa jag när jag tog upp mobilen till örat igen.
"Okej. Älskar dig!" Sa hon och vi la på.
"What to do today'?" Frågade Chaz och slängde sig ner i soffan efter frukosten.
Han gnydde till och maserade sig lätt på magen.
Såklart att han hade ont! Han hade ju ätit minst 4 stycken Scones. Jag låg bara på min andra.
"Tivoli!" Sa jag högt och kollade hoppandes på Justin.
Han utbytte blickar med alla tre. Nog var han övertygad eftersom att alla såg ut som sjuka, hemlösa kattungar.
"Tivoli blir det" Sa han och log stort mot mig.
"Älskar dig." Mimade jag och han mimade samma sak tillbaka innan våra läppar möttes i en våt kyss.
"Blää! Gå ut om ni ska hångla!" Sa Ryan och fick en hård smäll av Justin i bakhuvudet.
Sent, i know! Men bättre sent än aldrig Right?
Sent, i know! Men bättre sent än aldrig Right?
Kommentera <3
Kapitel 10-. Look what the cat dragged in
Tillsist släppte hon och kramade om mig innan hon gick in i sitt hus.
Jag log snabbt för mig själv innan jag trippade ner för trapporna och möttes av ett skyfall.
Jag letade med blicken efter Kenny's bil, men innan jag hittade den
såg jag en annan bil.
Vad gjorde dem här?
Jag tog snabbt av mig skorna och la ner väskan i hallen.
"Hallå?" Ropade jag och hörde röster i vardagsrummet Jaha.. Då var det dags med allt snick snack igen..
Tänkte jag och klampade in.
Till min förvåning satt inte bara familjen där, utan en kvinna i mammas ålder.
"Sony! Det här är Seline, vi träffades på design gruppen!" Sa mamma och log stort mot mig så att hennes
tänder såg onaturligt stora ut bakom de röda läpparna.
"Hej hej!" Sa Seline och räckte fram sin hand. Hon hade många ringar och sjukt långa naglar
så när jag tog tag i handen så rispade hennes naglar mot min hud.
"Hennes dotter är i din ålder. Hon är inne på ditt rum! Gabbie tror jag hon hette." Sa mamma och återgick tillbaka
till sitt samtal med Seline.
Åhnej! Inte den Gabbie va? Jag öppnade dörren sakta och möttes av Gabbies oroliga blick.
Jag sänkte blicken och såg att hon höll i min dagbok, men hon slängde snabbt ifrån sig den.
"Vad gör du?" Sa jag sammanbitet för att inte slänga ur mig något riktigt elakt.
"Håll dig undan från Justin bara." Sa hon och kollade ner på sina, lika långa som moderns, naglar.
"Varför skulle jag?"
"För att han är min. Fattar du? Han älskar mig!" Sa hon och kollade ilsket på mig.
Jag skakade på huvudet och sjönk ner i en fotölj.
Hur kunde hon tro att han ville ha henne? Dörren öppnades och mamma kom in med två glas fanta
och en skål med chips.
"Ni kan ju kolla på en film!" Sa hon och tog upp en random film och satte på. Gabbie verkade vara
intresserad i såna filmer som "Sex and the city" Så det var ett bra tillfälle för mig att sms:a lite med Justin.
"Hey älsk. Gissa vad katten (Mamma) har släpat in?" Började jag och våran konversation
fortsatte tills mitt batteri dog.
I de nödvändigaste situationerna också! Jag visste ju inte vem Ryan och Chaz var.
-
Filmen hade börjat dra sig mot sitt slut och det började mina naglar också.
Jag hade bitit på de av alla tråkighet.
När jag skulle sitta vid datorn klagade Gabbie på ljuset så pass högt att mamma kom in och skällde
ut mig.
"Gabbie, din mamma och du ska äta här. Vad skulle du vilja ha?" Frågade mamma och Gabbie gjorde
till sitt "Jag-är-en-snäll-och-trevlig-tjej" ansikte.
Mamma hade aldrig frågat mig vad jag ville äta, eller jo men bara på min födelsedag.
"Kanske thai?" Sa Gabbie med sin skol-flicke röst.
Jag suckade högt och tydligt och fick en sträng blick av mamma. Hon vände sig om mot Gabbie och
nickade leéndes innan hon gick ut igen.
Jag tog upp mitt glas och tog en klunk fanta med Gabbie's blick fäst på mig.
"Vad?" Sa jag bitchigt och ställde ner glaset igen.
"Är du sur för att din mamma gillar mig mer än dig?" Sa hon med skadeglädje i rösten.
"Det kallas att vara trevlig, men det är något du aldrig kommer förstå." Sa jag med ett fejkat leénde.
Hon fnös till och det var ett tecken på att hon var
besegrad.
"Hey! Ska vi köra vattenkrig?" Skrek Chaz ivrigt från sin godispåse.
"Nää" Sa jag och kollade ner på mobilen. Sony hade inte svarat på mina sms. Vad hade hänt?
Kanske bara slut på batterier.
Helt plötsligt ryckte Ryan ifrån mig mobilen och kastade den till Chaz innan han höll fast mig för att
hindra mig från att ta tillbaka den.
"Vem är Sony?" Frågade Chaz med ett skadeglatt leénde i hela ansiktet.
"Ge tillbaka den!" Skrek jag och försökte lossa mig från Ryan's grepp.
Han hade visst tränat riktigt ordentligt under sommaren.
"Nää!" Sa Chaz och jag kom äntligen loss rån Ryan's grepp. Jag tog ett språng mot Chaz och fick tag
i mobilen 10 minuter senare.
Det första jag gjorde, var att sätta på kod så att ingen skulle kunna snoka i mitt privatliv igen.
-
Chaz och Ryan sov med huvuderna hängandes över soffkanten. Jag sänkte lite på
filmen som var igång eftersom att mamma låg och sov i rummet bredvid.
Det här måste ha varit världens tråkigaste film. Tänkte jag och suckade tröttsamt. Jag stängde snabbt av
den och gick mot mitt rum.
När jag var där drog jag av mig tröjan och tog med ett täcke att lägga över Chaz och Ryan.
Helt plötsligt knackade det på dörren och jag var framme innan jag tänkte
på att jag stod
där helt utan tröja. När jag öppnade möttes jag av Sony's vackra ögon.
"Hey." Viskade hon.
Långt! Vad gjorde Sony där?? KANSKE ett till lite senare ( typ kl 9!)
Långt! Vad gjorde Sony där?? KANSKE ett till lite senare ( typ kl 9!)
Kram <3
Kapitel 9-. Picnik Time
Tillslut hittade jag den. Jag gick mot den men då hörde jag hur någon ropade på mig.
"Justin!!" Ropade Sony. Jag vände mig om och hon slog armarna runt
min hals.
"Jag älskar dig också!" Sa hon innan hon pressade sina läppar mot mina.
Jag lossade på kyssen och kollade in i hans ögon. De var stängda och han log stort.
"Vet du hur länge jag har väntat på det där?" Frågade han och öppnade ögonen.
"Nä, det gör jag inte." Sa jag och skakade på huvudet med ett leénde på läpparna.
Han log stort och drog med mig in i bilen.
Såfort bilen började köra så möttes mina och Justin's läppar i en kyss. Jag öppnade munnen
och våra tungor började leka med varandra.
Hans hand vandrade på min korsrygg och jag tog ett fast grepp om hans hår.
När kyssen var avslutade tog jag mig tid att kolla ut genom fönstret.
"Vart är vi egentligen?" Frågade jag och slickade mig runt läpparna.
"Nu får du se." Sa Justin när bilen stannade.
Jag höjde ögonbrynen och greppade tag om hans hand innan jag klev ut.
Det var ett hus och en sjö.
Mitt hjärta började slå snabbt när jag såg ljus och picnik saker på taket till huset.
"Really?" Sa jag och vände mig om till Justin.
Han nickade och tog tag i min hand. "Kom" Sa han och vi började gå mot sjön.
Det var så vackert... Sommarlovet i NY kanske inte sög så mycket trots allt.
Helt plötsligt kände jag Justin's händer tryckandes på min rygg, och sekunden efter, var jag i vattnet med
dyngsura kläder.
Jag simmade mot ytan så snabbt jag kunde för att få luft. Vattnet var grumligt och kanske 18+ grader varmt
men ändå obehagligt.
Såfort jag var ovanför ytan tog jag ett djupt andetag innan jag började simma mot grundare vatten så att
jag skulle kunna gå.
"Jag kunde inte motstå lusten! Sorry." Sa Justin men jag log bara.
Tanken att få vara tillsammans med honom tog bort alla stridslystna tankar, även fast vi inte riktigt
var ett par. Eller?
-
Tänderna hackade snabbt. Justin kollade lidsamt mot mig.
"Säkert att du inte vill åka?" Frågade han och rynkade pannan så att han fick en liten grop.
Jag nickade och tog upp en jordgubbe.
"Kom" Sa Justin och drog in mig i hans famn. Jag gosade ner mig i hans hals och kände att han la en filt
över mig.
"Justin?"
"Mhm?" Svarade han snabbt. Vi möttes i en snabb blick men den bröts snabbt.
"Vad är det här?" Frågade jag och pekade på mig och han.
"Ehum.. Ett par?" Sa han testande.
"Men är vi ett par? Vill du det?" Frågade jag snabbt och försökte hitta hans blick igen.
"Ja deklart jag vill, men vi kanske skulle hålla det hemligt ett tag. Vill du?" Frågade han.
Jag nickade och kysste honom på pannan.
"Det ska bli ett nöje att få kalla dig min pojkvän" Sa jag och skrattade till.
"Jag älskar ditt skratt" Sa han och letade sig fram efter mina läppar.
Jag vek ihop filten innan jag gick ner för stegen som stod lutad mot huset.
Klockan började närma sig åtta och det var dags att åka hem.
Sony hade redan hoppat in i bilen, så jag la ner stegen innan jag också gick in i bilen.
-
Jag kysste henne långsamt och tryckte upp henne mot den svala väggen i hennes trapphus.
Den måste ha varit riktigt kall eftersom hon hoppade till.
Tillsist släppte hon och kramade om mig innan hon gick in i sitt hus.
Jag log snabbt för mig själv innan jag trippade ner för trapporna och möttes av ett skyfall.
Jag letade med blicken efter Kenny's bil, men innan jag hittade den
såg jag en annan bil.
Vad gjorde dem här?
Dem? Vilka är de?
Dem? Vilka är de?
Kommentera! Ska försöka med två kapitel till ;) Ingen garanti men hoppas! <3
Kapitel 8-. First time, 4ever
Jag gick med stora steg mot receptionen. När jag kom fram försvann pirret.
Justin stod och kramade en kort blondhårig tjej.
Varför mitt hjärta helt plötsligt försvann, vet jag inte varför.
Jag skulle precis vända mig om och gå när jag hörde Justin ropa på mig.
2 Kapitel idag! Imorgon, kanske tre! Ska försöka satsa mer nu!
"Sony!" Ropade han och jag stelnade till och vände mig långsamt om.
Jag gick med korta steg mot de.
När jag väl var framme tog Justin ett fast grepp runt min midja. Det gjorde mig lite säker.
"Sony-Gabbie, Gabbie-Sony" Sa Justin och kollade på oss.
Jag sträckte fram handen och log.
Hon tog den inte utan kollade på den som om den hade varit i lera.
Jag drog snabbt undan den och tryckte ner den i fickan.
"Vad gör du här?" Frågade Justin mig.
"L.A Reid hade ett möte med mig idag, och han skulle vilja bli min producent.. Så imorgon blir det
studion för mig."
Justin kollade gapandes mot mig innan han lyfte upp mig och snurrade runt.
"Det är ju fantastiskt!!!" Skrek han så högt att jag var tvungen att hålla för örat.
"Justin." Sa jag och pekade på örat.
Han harklade sig och log snett. Mitt hjärta bankade så snabbt att det måste ha
hörts.
"Jag måste nog gå.. Hej då Justin." Sa Gabbie och böjde sig fram och kysste honom på munnen.
Jag hajade till och lämnade Justin's grepp.
"Vad gör du?!" Hörde jag Justin säga högt så jag vände mig om. Han kollade ilsket på
Gabbie som kollade ner på sina skor.
-
"Sony!" Hörde jag Justin ropa efter mig i studion. Incidenten igår
hade varit lite.. konstig?
Jag vände mig om och såg Justin komma springandes efter mig. När han var framme flåsade
han högt och log stort.
"Hur gick det?" Frågade han och jag nickade. "Bra faktiskt. Imorgon ska jag göra en framsida
till mitt kommande album." Svarade jag glatt.
Han log och drog med mig in på toaletten. Jag kollade förvånat på honom.
"Jo.." Började han och drog upp lite på ryggsäcksbanden. "Jag gillar dig, fortfarande."
Jag kände hur magen pirrade till.
"Men gillar du mig?" Frågade han snabbt. Vad skulle jag svara?
"Jag vet inte." Sa jag bara osäkert även fast jag ville säga sanningen. Justin skulle säga
något men då kom någon in och Justin gled ut mellan dörrspringan.
Fan!
"JUSTIN!" Skrek jag i receptionen. Jag hade gått runt och skrikigt väldigt länge
nu men utan resultat.
Helt plötsligt såg jag någon i ögonvrån, på parkeringen.
Mitt hjärta gick i kras. Visste hon inte?
Någon kom in så jag passade på att smyga ut, som vilken fegis jag var.
Jag gick in i ett tomt rum och låste om mig innan jag sjönk ner på golvet.
Tårarna brända och började rinna.
Jag hade förstört våran vänskap nu. Helt och hållet! Jag begravde ansiktet i händerna och
tog upp mitt block.
Mina känslor just nu, fick bli en låt. Jag satt och skrev i minst en timme innan det knackade
på dörren.
Jag la snabbt ner blocket i ryggsäcken innan jag reste mig upp och öppnade dörren där mamma stod.
"Vart har du varit?!" Sa hon med uppspärrade ögon.
"Skrivit en låt mumlade jag och gick ut ur byggnaden till parkeringen. Jag drog på mig en
mössa och letade efter Kenny's bil.
Tillslut hittade jag den. Jag gick mot den men då hörde jag hur någon ropade på mig.
"Justin!!" Ropade Sony. Jag vände mig om och hon slog armarna runt
min hals.
"Jag älskar dig också!" Sa hon innan hon pressade sina läppar mot mina.
2 Kapitel idag! Imorgon, kanske tre! Ska försöka satsa mer nu!
Puss på er! <3
Kommentera er åsikt om kapitlet!
Kapitel 7-. Suprice? Hell Yeah
"Hej Mr.Bieber." Sa portvakten till hotellet. Jag nickade mot honom och fortsatte in genom
glasdörrarna.
Jag log än en gång och gick in i rummet. Helt plötsligt blev jag indragen i en famn
som luktade hallon?
När personen släppte kunde jag se vem det var.. Det var Gabbie.
"Hej Justin!" Sa hon med ett stort leénde på läpparna.
"Vad gör du här?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen.
"Jag bor här i NY dummer!" Skrattade hon och slog till mig på armen. Jag log stelt.
Det knackade det på dörren. Jag gick och öppnade och där stod mamma
med ett stort smile på läpparna.
"Suprice!" Sa hon och jag kände hur Gabbie's hand tog tag i min. Jag drog
snabbt åt mig den och gick ut ur rummet och stängde dörren.
"Mamma!" Sa jag surt. "Vad gör hon är?"
"Jodu Justin, du har varit så nere, så kanske en tjej, som däremot är kär i dig, kanske skulle gaska upp dig!"
Jag skakade bara på huvudet och gick in i hissen.
"Vart ska du?" Ropade mamma. Jag ignorerade bara henne och drog på mig luvan.
Jag drog på vattnet och hoppade in i duschen. Mitt hår var så smutsigt att det såg rent ut.
Idag var jag iallafall hyffsat frisk, så Kuk hade ringt mig och bett mig komma ner till studion.
Vattnet strilade ner över min kropp. Det kände skönt.
Jag schamponerade mig snabbt innan jag vred av vattnet och lindade in min kropp
i en handduk.
En kall vindpust blåste mot mig när jag öppnade toalettdörren.
"Iiih" Skrek jag till och mamma stack ut sitt huvud från köket.
"Vad är det?" Frågade hon nervöst. Varför var hon nervös? Det är jag som ska möta en
av världens kändaste producenter.
"Inget.." Sa jag snabbt och hoppade in på mitt rum.
Mamma hade städat. Great! Nu skulle jag inte hitta någonting alls! Jag öppnade garderoben och
tog ut lite kläder.
Jag satte på mig de och sminkade mig snabbt innan jag fönade håret.
Såfort jag var klar tog jag mobilen och gick ut.
En skål med fruktsallad stod på bordet. Jag rynkade näsan och fick en sträng blick av mamma.
"Sony Mariah Tree! Nu äter du det där!" Sa hon såpass högt att hon nästan skrek.
Jag ignorerade henne och då tog hon tag i spanskan.
"Sony! Ahora come su comida, de lo contrario no saldrá de su habitación durante todo el verano!
Problamente usted está con Justin!" Skrek hon.
Jag stelnade till och gick med snabba steg mot bordet och stoppade in en bit annanas i min mut.
Stoppa in i munnen, tugga, svälja. Det var processen innan
allt var uppätet.
Jag sprang och drog på mig mina skor innan jag lämnade lägenheten och hoppade in i en taxi.
Vägen dit tog kanske 10 minuter så det blev inte så dyrt.
När jag kom fram fick jag sitta lite och prata med L.A Reids som hade hört låten jag sjungit för Justin och
Kuk här om dagen.
Hela min kropp var pirrig eftersom att jag skulle komma tillbaka till studion imorgon,
och spela in lite låtar.
Jag gick med stora steg mot receptionen. När jag kom fram försvann pirret.
Justin stod och kramade en kort blondhårig tjej.
Varför mitt hjärta helt plötsligt försvann, vet jag inte varför.
SKA FÖRSÖKA SKRIVA IKVÄLL. SORRY!!!!!
SKA FÖRSÖKA SKRIVA IKVÄLL. SORRY!!!!!
:'(
Statistiken har sjunkigt och jag har haft fullt upp. Men nästa vecka
ska jag försöka skriva åtminstånde 2-3 kapitel om dagen.
Puss
Kapitel 6- Forget
"Bra Sony!" Sa Kuk och gjorde tumme upp.
Hon öppnade dörren men råkade snubbla på en kabel. Jag lutade mig fram för att ta tag i henne
men då råkade hennes läppar tryckas mot mina.
Jag drog snabbt undand dem och kände hur paniken smög sig på mig.
"Kommer snart!" Sa jag riktigt högt och sprang ut ur studion och in på toaletten.
Jag satte mig ner på locket och låste.
Då började tårarna rinna. Jag hade förstört våran vänskap... Men Sony, det var ju inte ditt fel?
Jo Sony... Det var det! Sa röster i min hjärna.
Jag knep igen ögonen och drog upp benen mot bröstet.
"Sony?" Hörde jag Justin säga på andra sidan dörren. Jag svarade inte och helt plötsligt öppnades dörren.
Hur?
Justin höll i en nyckel som han hade använt för att öppna.
Jag såg säkert helt hemsk ut.. Med maskara över hela fejset. Jag kollade skamset ner på mina
fötter.
"Du... Vi glömmer det här." Sa Justin och lyfte upp min haka. Jag nickade långsamt men visste att
det inte kunde glömmas.
Jag hade kysst min bästa vän! Tekniskt sätt så ramlade jag men det är samma sak.
"Justin jag..." Började jag men han stoppade mig.
"Vi glömmer det, om det är det du vill." Sa han med ett leénde. Jag pressade fram ett och kände hur jag behövde spy.
"Ursäkta" Sa jag snabbt och hoppade in på toaletten.
Justin skulle inte behöva se det här.. Tänkte jag med tanka på att jag hade glömt stänga dörren.
Han tänkte säkert 'Usch' och rynkade pannan nu.
Till min förvåning tog hans händer ett tag och mitt hår, men jag tryckte bort honom.
"Justin du behöver inte se det här" Sa jag och lutade mig över toaletten igen.
"Tro mig, jag är van" Svarade han med ett stort leénde på läpparna.
-
Jag vaddade ansiktet med vatten och Justin la en hand på min panna.
"Mhm.. Jo, du har nog feber. Jag skjutsar hem dig." Sa han och lyfte upp mig i hans famn.
Det kändes skönt att bara kunna ligga helt lealös i hans famn.
Hela min kropp var under protest såfort jag försökte röra mig.
Såfort jag var hemma tog jag farväl av Justin, tog en alvedon och bäddade ner mig i min säng.
Toppen, kräksjuka på sommarlovet.
Jag kunde inte glömma kyssen. Hennes läppar mot mina.
Även fast det hade varit en olyckshändelse.. Jag drog långsamt med fingrarna över mina läppar
och log stort.
"Vad är det med dig?" Frågade Kenny och kollade på mig i backspegeln.
Jag flinade mot honom och skakade på huvudet.
"Aha.. Du har blivit kysst! Av en speciell tjej som börjar på S!" Sa han och parkerade.
Jag lipade mot honom och hoppade ur.
"Hej Mr.Bieber." Sa portvakten till hotellet. Jag nickade mot honom och fortsatte in genom
glasdörrarna.
Jag log än en gång och gick in i rummet. Helt plötsligt blev jag indragen i en famn
som luktade hallon?
När personen släppte kunde jag se vem det var.. Det var Gabbie.
"Hej Justin!" Sa hon med ett stort leénde på läpparna.
Vem är Gabbie?! Haha kommentera! Kapitel kommer när jag har tid!
Vem är Gabbie?! Haha kommentera! Kapitel kommer när jag har tid!
Puss ^^
Kapitel 5-. In the studi... 'o'
"Sony!! Sony!" Skrek jag och öppnade hennes mun för att pressa mina
läppar mot hennes och blåsa in luft i de.
Helt plötsligt öppnades hennes ögon och hon börjad hosta ur vatten.
Jag satte mig ner och möttes av hennes röda ögon.
"Jaha det var våran första kyss." Sa hon retsamt och log snett.
"Okey dokey." Sa jag när vi stod utanför min dörr.
"Ska vi göra något imorgon?" Frågade Justin hoppfullt. Jag flinade mot honom och nickade.
Han log stort och böjde sig fram och kysste mig på kinden.
Fjärilar bubblade upp i min mage. Nej, hur kunde jag tycka så här om Justin? Han var som min bror.
Dörren öppnades och där stod Dan med ett flin på läpparna.
"Det är mat Sony" Sa han och granskade Justin innan han sträckte fram handen."Justin?"
Justin nickade och tog tag i hans hand.
Jag tryckte in Dan till lägenheten igen och mimade ett 'Hej då' till Justin innan jag stängde dörren.
"Hon har blivit kysst" Sa pappa som gick förbi hallen.
"Nähä!" Skrek jag och tog av mig skorna för att gå ut till köket.
"Joho." Svarade pappa och höjde och sänkte på ögonbrynen. Jag sträckte ut tungan till honom och
satte mig ner på en kökstol.
"Pizza!" Skrek mamma och lade fram 2 pizzakartonger och en cola på bordet.
Dan, pappa och Isabelle kom snabbt springandes och började skyffla i sig pizza. Däremot så åt jag
lite lugnare för att inte få kramp eller något.
-
"Hej då" Sa jag snabbt och stängde dörren. Till min förvåning möttes jag av Justin där.
"Hey" Sa han och tog tag i min hand.
Hela jag lugnades ner på ett konstigt sätt och vi började gå ner för trapporna.
"Vad ska vi göra då?" Frågade han och slickade sig om sina läppar.
Jag kände ett stort behov av att böja mig fram och kyssa honom på hans välformade läppar, men var
tvungen att bita mig i läppen för att det inte skulle inträffa.
"Vet inte.." Svarade jag tyst och ryckte på axlarna.
Flera paparazzi's flockade sig runt om oss när vi kom ut. Blixtrarna bländade mig så jag drog på
mig mina solglasögon.
"Justin, Justin! Vem är tjejen?!" Skrek de högt. Gud hur orkade Justin?
Jag blev inknuffad i en bil och vi började köra.
"Vart ska vi Justin?" Frågade jag medans jag satte på mig bältet. "Hemligt Shawty." Sa han snabbt.
"Haha, shawty?" Skrattade jag och han svarade inte, utan tog bara tag i min hand i sin.
När vi var framme fick jag en klump i magen.
"Justin vi börde inte..." Började jag. "Jo Sony, vi borde" Svarade han med ett leénde på läpparna
och drog med mig in i receptionen.
Jag hade aldrig varit i en studio någon gång... Jag grabbade tag i mobilen och tryckte upp twitter.
'In the studi' Skrev jag och helt plötsligt kom det upp en retweet.
'@SonyTree 'o'' Hade Justin skrivit.
Jag vände mig till honom och slog till honom på armen löst.
"Okey.. 1,2,3" Sa KuK och Sony började nicka med huvudet i tackt med musiken.
Det är skönt att äntligen få höra henne sjunga.
"I come home, in the morning light, my mother says.." Började hon och fortsatte sjunga.
Kuk hade gjort låten med lite mer tempo på låten vilket var bra.
Hennes röst var fantastisk och hon blundade hela vägen. När hon slutade drog hon av sig lurarna och log stort mot
mig.
"Bra Sony!" Sa Kuk och gjorde tumme upp.
Hon öppnade dörren men råkade snubbla på en kabel. Jag lutade mig fram för att ta tag i henne
men då råkade hennes läppar tryckas mot mina.
Wowo! Vad är det här? 7 kommentarer innan nästa :D
Wowo! Vad är det här? 7 kommentarer innan nästa :D
Kapitel 4-. Never SAY Never
När jag gick förbi spegeln såg jag att mitt hår såg ut som ett
fågelbo. Jag kammade det snabbt med fingrarna och fortsatte sedan ut till hallen.
Dörren knackade igen.
"Jaja." Sa jag och öppnade den långsamt för att sedan mötas av ett stort leénde.
"Hey Sony.." Sa han och andades långsamt ut.
Jag andades långsamt ut och skulle precis vända mig om när dörren öppnades.
Sony stod förvånad i dörröpningen i hotpants och ett linne.
"Justin?" Sa hon men jag bara stod där och log. Men tillslut nickade jag och hon spände käkarna.
"Jag vill inte ha dig i mitt liv. Gå" Sa hon spänt och lutade sig mot dörren.
Hon var så otroligt vacker, fortfarande.
Hon hade varit mitt livs största kärlek, även fast jag aldrig velat riskera våran vänskap genom
att berätta det.
"Gå nu då!" Sa hon lite högre och frustade till.
Jag rörde inte en min och skulle försöka få lite tid att förklara.
"Är det nån hemma?" Frågade jag och hon skakade på huvudet. Jag gick förbi henne in i lägenheten
och tog av mig skorna.
"Vad tror du att du gör?" Sa hon från dörröppningen.
"Förklarar" Sa jag snabbt och vinkade med handen så att hon skulle förlja efter.
Hon sjönk ner i en fotölj med känan tryckta mot bröstet och jag satte mig ner i soffan men
jag satte mig på något, så jag var tvungen att resa
mig upp och ta ut det.
'New York music and dance school' var överskriften på magasinet. Jag höjde ögonbrynen
och kollade på Sony.
"Ska du bli känd nu eller?" Frågade jag retsamt men hon himlade bara med ögonen.
"Mamma och pappas val." Sa hon och kollade allvarligt mot mig. "Förklara dig nu."
Soffan var mjuk mot min rygg, och solen lös igenom de stora fönstrerna. Det var en stor lägenhet.
"Jag blev hjärtkrossad varje gång vi var tvugna att lämna Washington, så mamma och
Scooter fick mig att bryta kontakten med dig..." Sa jag tyst och kollade ner på mina fötter.
"Varför blev du hjärtekrossad?" Frågade hon intresserat.
"För att... För att jag älskade dig."
Jag kollade förvånat på honom. Va?
"Jag älskade dig också som bror." Sa jag med en tjock klump i halsen men
Justin skakade bara på huvudet och höjde huvudet för att möta min blick.
"Jag älskade dig, mer än som en kompis." Sa han långsamt.
Mitt hjärta slutade slå.
Så Justin Bieber, eftertraktad av många unga tjejer, som därimot var snyggare än mig,
hade varit kär i mig?
"Ja det kanske du var, men det var längesen" Sa jag och hoppades på att han skulle nicka.
"Mm det var det väll" Svarade han sammanbitet och kollade ut genom vårat fönster.
-
"Hahah kolla hur du såg ut!" Skrattade jag ur mig och pekade på en bild på Justin.
Vi hade plockar fram fotoalbumet med bilder på mig och Justin.
"Men du då!" Sa han och pekade på en annan bild.
Jag flinade stort och vände på bladet. Där fanns det så många roliga bilder från våran
tid tillsammans.
När vi hade kollat klart mötte jag Justin's blick.
"Det kan väll bli bra igen?" Frågade han.
"Ja. Vi kan ju försöka under sommarlovet." Sa jag nickandes. Det kändes som om
hans ögon närmade sig mina.
Men det gjorde de också. Paniken steg snabbar och snabbare. Han skulle väll inte.. kyssa mig?
Hans läppar var jätte nära mina nu och han kollade fortfarande in i mina ögon.
Till min lättnad så möttes inte våra läppar i en kyss, utan han lutade sig mot mitt öra.
"Ska vi gå och bada?" Viskade han och jag nickade långsamt och andades sedan ut.
Stranden var helt öde när vi kom dit, vilket var bra.
Justin hade på sig en mössa och ett rött linne och till mitt försvar, såg han riktigt snygg ut.
Helt plötsligt drog han av sig linnet och min blick frös till på hans mage.
Hade han blivit.. så snygg?
Han flinade stort och jag vände bort blicken. Mina shorts gled snabbt av och jag sprang ut
i det svala vattnet.
När jag kom upp över ytan möttes jag av Justin's ögon.
"När börjar du skolan då?" Frågade han och min ångest kom tillbaka.
"Var du tvungen..?" Sa jag och började skvätta vatten i ansiktet på honom.
Han skrattade och skvätte tillbaka.
"Jag börjar om 2 och en halv månad!" Svarade jag glatt."Du då?"
"Jag vet inte.. Tror att jag har lika långt som du har" Svarade han och lyfte upp mig.
"Justin vad-" Började jag men stoppades av vattnet som strömmade in i min mun.
Han hade slängt
iväg mig. Vattnet började fylla mina lungor, även fast jag försökte simma uppåt kändes det
som om jag bara blev dragen nedåt.
Allt svartnade.
Paniken steg när en skrattandes Sony inte kom upp över ytan.
Jag dök ner under vattnet och började leta, men fick snabbt slut på luft.
Jag simmade runt och runt och fick tillslut tag i något.
Hennes kropp var tung men jag kämpade uppåt i behov av syre.
Jag tryckte upp henne på stranden och började trycka med händerna på hennes bröst.
Hon var alldeles blek och livlös.
"Sony!" Skrek jag och fortsatte. Tårarna brände i ögonvråna men jag torkade snabbt bort de.
"Sony!! Sony!" Skrek jag och öppnade hennes mun för att pressa mina
läppar mot hennes och blåsa in luft i de.
Helt plötsligt öppnades hennes ögon och hon börjad hosta ur vatten.
Jag satte mig ner och möttes av hennes röda ögon.
"Jaha det var våran första kyss." Sa hon retsamt och log snett.
Kapitel 3-. Never
"Nej faktiskt. Snälla var vänlig och gå! Eller nej, jag gör det!" Röt hon och slängde av sig solglasögonen
för att hoppa ner i vattnet.
Jag måste förklara för henne.. Tänkte jag och kollade mot hennes håll.
för att hoppa ner i vattnet.
Jag måste förklara för henne.. Tänkte jag och kollade mot hennes håll.
Jag sjönk långsamt ner i soffan när vi var hemma.
Ögonlocken var jätte tunga så jag slog ner de och somnade.
-
"Mat!" Ropade pappa från köket. Jag slog upp ögonlocken och sprang till köket.
Gud så hungrig jag var.
Jag slog mig ner vid köksbordet och började skyffla in ris och korvgryta i munnen.
"Värst vad du var hungrig då!" Sa Dan retsamt när han satte sig ner.
Jag skulle precis svara men kom på att jag hade munnen full av korv och ris.
Mamma hällde upp ett glas mjölk åt mig som jag svalde ner innehållet i munnen med.
När vi hade ätit upp skulle jag precis gå in på mitt rum innan mamma stannade mig.
"Du plockar in disken idag." Sa hon snabbt och kollade strängt på mig.
"Neeeej!" Sa jag och axlarna sjönk ner.
"Sony Mariah Tree! Nu!" Sa hon och slog ner handen i bordet.
Jag suckade och började plocka in disken i diskmaskinen.
När jag var klar så gick jag snabbt in på mitt rum för att intre bli stoppad igen. Mobilen var laddad så jag satte på den.
Jag kollade på sms inkorgen och stönade till av innehållet. 'Du har 0 meddelanden i inkorgen.'
Sängen var obäddad men såg ändå inbjudande ut.
Jag kollade på klockan och såg att den var 20.00.
Lika bra att gå och lägga sig... Tänkte jag trött och gick in i badrummet för att fixa
till mig för natten.
"Godnatt!" Sa jag snabbt och stängde dörren för att sjunka ner i min säng.
Jag drog täcket tätt intill min kropp och slog ner ögonlocken för att några minuter senare,
somna.
Jag kunde inte få henne ur tankarna. Bodde Sony här? Kenny och jag hade följt efter henne
när hon och Isabelle lämnade stranden.
Jag slog mig ner på sängen och tog upp telefonen för att beställa room service.
Fick bli spagetti med köttfärsås.
Det knackade hårt på dörren så jag trodde att det var servitrisen.
Jag gick med snabba steg mot dörren och magen kurrade högt. Jag öppnade dörren och möttes
av en skrikandes tjej.
"OMB! D-d-det är J-jjustin biiiieber!!" Skrek hon och hoppade upp och ner.
Jag stoppade henne och gav henn lite autografer.
Nör jag skulle stänga såg jag servitrisen med min mat så jag öppnade igen och gav honom dricks.
Maten åkte snabbt ner till min mage. Jag tog ett glas läsk och svalde det tillsammans med
en klump spagetti.
-
När allt var upp ätet så slängde jag mig i soffan och satte på MTV.
Dörren öppnades och mamma kom in. Hon slog sig ner bredvid mig och pustade ut.
"Jobbig dag?" Frågade jag men släppte inte blicken från tv:n.
"Mhm.. Vad har du gjort då?" Frågade hon och reste sig upp ur soffan.
Jag ryckte på axlarna och gäspade stort.
"Hur kan du vara trött?" Sa hon och la handen på midjan. Jag flinade stort
oxh ryckte på axlarna.
"Gå och lägg dig." Sa hon och lämnade vardagsrummet. Jag följde hennes exempel och
gick in i mitt rum.
Kläderna åkte lätt av och jag hoppade ner under mitt täcke. Ögonen sved av att jag var så
trött så jag blundade och somnade sekunden efter.
"Sony! Upp och hoppa!" Ropade Dan från andra sidan dörren.
Jag suckade och slängde en blick på klockan som visade halv 9. Vad skulle jag upp nu för?!
Solen lyste igenom mina draperier och jag reste mig långsamt upp och lunkade fram till dörren.
"Varför ska jag upp?" Frågade jag buttert och la armarna i kors över bröstet.
"För att vi ska på utflykt" Svara Isabelle och gick runt med sin lilla 'rese' väska.
"Jag följer inte med!" Skrek jag till mamma.
Hon kollade på mig med rynkad panna men insåg att det inte ver någon idé att göra
mig förbannad.
Hon nickade och jag gick tillbaka in på mitt rum för att somna om.
-
*KNACK, KNACK*
Dörren knackade högt. Jag suckade och reste mig långsamt upp för att börja gå mot dörren.
När jag gick förbi spegeln såg jag att mitt hår såg ut som ett
fågelbo. Jag kammade det snabbt med fingrarna och fortsatte sedan ut till hallen.
Dörren knackade igen.
"Jaja." Sa jag och öppnade den långsamt för att sedan mötas av ett stort leénde.
"Hey Sony.." Sa han och andades långsamt ut.
Ohohoh! :S What will happen?!
Ohohoh! :S What will happen?!
Haha nä men 6 kommentarer innan next chapter!! :P <3
Kapitel 2-. Beach
Det stod minst 200+ belieber's där nere och skrek. Jag var glad, men det borde
inte slänga bort sitt sommarlov på att stå utanför mitt fönster.
"Jag går ut på några ärenden!" Ropade mamma från hallen. "Okej" Svarade
jag snabbt och lämnade balkongen för att sjunka ner i soffan.
Något lurt höll mamma på med, men undra vad?
Jag bläddrade med snabba fingrar igenom katalogen för skolan jag skulle börja i.
Dan var ju 19 så han var bara med oss till New York för att hitta ett jobb och Isabelle
var bara 9 men otroligt jobbig för sin ålder.
"Nå?" Frågade mamma och pappa med stora ögon på mig.
De ville verkligen att jag skulle börja på "New York music and dance school" för att någon dag,
kunna bli känd, vilket deras stora dröm var.
Jag andades djupt för att inte säga något kritiskt om skolan eftersom rektorn satt framför oss.
Jag pressade fram ett leénde som de verkade gå på.
"Ja det verkar vara jättebra" Svarade jag och nickade lätt. Mamma's ögon blev större och
hon sken upp i ett leénde.
Mammas dröm när hon var ung, var att bli känd sångerska men eftersom Dan kom, redan när
hon var 17, så gick hennes drömmar i kras.
Så när hon fick mig, en dotter som hade ärvt hennes ljusa stämma, byggdes hennes förhoppningar
upp som en mur som var omöjlig för mig att krossa.
"Okej! Då får ni skriva på här, och här så är Sony välkommen hit i höst." Sa rektorn med ett stort leénde.
Mamma och pappa var så förtjusda att de inte märkte att
rektorns leénde var påklistrat.
-
Jag suckade djupt och kollade på mamma som kollade runt i cafeterian.
"Mamma kan vi åka hem nu?" Frågade jag och la en hårslinga bakom örat.
"Jojo åk hem du. Här har du pengar till taxi" Sa hon och gav mig 20 dollar. Det var mer än
en taxitur hem kostade, så jag kunde likagärna köpa glass för lite av de.
Taxi bilarna åkte förbi i full fart. Jag stärckte ut en hand så att en taxi skulle stanna.
När vi var framme betalade jag och fick tillbaka växel.
Jag gick runt på stan i behov av en glasskiosk. När jag kom till "Plaza Hotell" stod det massa tjejer
där ute och skrek.
Herregud.. Tänkte jag men gick ändå närmare.
Jag kollade på deras plakat där det stod "We ♥ you Justin!!"
Åhnej.. Jag gick med snabba steg därifrån och när jag bara hade kommit två meter började alla skrika.
Det måste betyda att han hade kommit ut. Tänkte jag panikslaget och sprang in i
närmsta affär.
Hoppas han inte märkte att jag kollade på honom. Jag kollade
i vilken affär jag hade hamnat i och lyckligtvis, var det "Ben and Jerry's Ice Cream bar"
Jag gick fram till kassan och beställde en strutglass.
När jag kom ut stod det inte lika många tjejer kvar. De måste ha följt efter honom.
Det var ungefär ett kvarter bort till våran lägenhet så jag började gå.
Solen var varm mot min hud. Jag granskade min arm och såg att jag hade blivit ganska
brun ändå, innan jag bet av en iskall bit av glassen.
-
När jag kom hem kom Isabelle springandes mot mig.
"Kan vi gå och bada?" Frågade hon glatt.
"Nej." Svarade jag stelt.
"Jo, jo!! Kom igen!" Sa hon och slog ihop händerna.
"Nej."
"Men joooo!" Sa hon och skakade min hand.
"Jaja okej då!" Röt jag och hon log stort och försvann in på sitt rum. "Snorunge.."
Jag klampade in på mitt rum och satte på mig lite tunnare kläder eftersom att det var så varmt.
För säkerhets skull tog jag på mig min bikini under. Håret satte jag upp i en boll och tog min strandväska
för att lägga ner solkräm och två handukar.
"Kom nu!" Ropade Isabelle från hallen. Jag gick dit och la ner väskan på golvet.
Hon hade på sig en tup top och ett par korta jeans shorts.
"Seriöst Isa. Inte ens jag hade såna där kläder när jag var i din ålder."
"Men jag har." Sa hon och öppnade dörren.
Jag tog upp väskan och stängde dörren efter mig. Det var svalt i trapphuset men jättevarmt
ute.
Isabelle praktiskt taget sprang till busshållplatsen.
När vi var framme på stranden så valde vi en plats nära havet. Isabelle hoppade ur kläderna
och skulle precis springa ner i vattnet innan jag greppade tag om hennes handled.
"Du ska inte ha bränt dig när vi kommer hem för då dödar mamma mig." Sa jag och kletade ur
solkrämen på min hand.
När hon var påsmörjd hoppade hon ut i vattnet och jag började kleta in mig själv.
Jag drog ner solglasögonen och lät min kropp
värmas av solen. Lite mer solbruna ska jag åtminstånde ha innan skolan börjar. Tänkte jag
och slog ner ögonlocken under galsögonen.
-Sony? Hörde jag en välbekant röst säga. Åhnej!
Jag valde att gå till stranden. Kenny gick med långsamma steg några meter
bakom mig. Men ingen skulle nog känna igen mig eftersom jag hade på mig både keps och glasögon.
Helt plöstligt gick jag förbi någon jag kände igen.
"Sony?" Sa jag och granskade henne nogrant. Det mkåste vara hon eftersom den här tjejens
läppar pressades ihop till ett smalt streck.
Hon drog långsamt av sig sina solglasögon och reste sig upp med ett stelt leénde på läpparna.
"Wow. Det är verkligen du!" Sa jag men hon svarade inte.
Såklart hon var sur när jag bara helt plötsligt slutade smsa och ringa henne.
Det blev komplicerat, men Sony hade varit min bästa vän i Washington.
Hon hade aldrig brytt sig om att jag var Justin Bieber. Men vi träffades så sällan och det bröt mitt
hjärta och därför tvingade Scooter och mamma mig att bryta kontakten med henne.
Hon svalde hårt och kollade bara bort från mig.
"Säg något." Vädjade jag och hon ställde sig upp och kollade surt på mig.
"Säga vad?! 'Åh hej Justin, ja det är okej att du dissade mig i 1½ år! Men gud vad jag har saknat dig!'
är det så jag ska säga?!" Sa hon surt.
"Jag hoppades åtminstonde att du skulle sakna mig.." Sa jag lågt och kliade mig i nacken.
"Nej faktiskt. Snälla var vänlig och gå! Eller nej, jag gör det!" Röt hon och slängde av sig solglasögonen
för att hoppa ner i vattnet.
Jag måste förklara för henne.. Tänkte jag och kollade mot hennes håll.
Kapitel 3 kommer ikväll! =) Enjoy! :P
Kommenteraaaa! <3
Jag bläddrade med snabba fingrar igenom katalogen för skolan jag skulle börja i.
Dan var ju 19 så han var bara med oss till New York för att hitta ett jobb och Isabelle
var bara 9 men otroligt jobbig för sin ålder.
"Nå?" Frågade mamma och pappa med stora ögon på mig.
De ville verkligen att jag skulle börja på "New York music and dance school" för att någon dag,
kunna bli känd, vilket deras stora dröm var.
Jag andades djupt för att inte säga något kritiskt om skolan eftersom rektorn satt framför oss.
Jag pressade fram ett leénde som de verkade gå på.
"Ja det verkar vara jättebra" Svarade jag och nickade lätt. Mamma's ögon blev större och
hon sken upp i ett leénde.
Mammas dröm när hon var ung, var att bli känd sångerska men eftersom Dan kom, redan när
hon var 17, så gick hennes drömmar i kras.
Så när hon fick mig, en dotter som hade ärvt hennes ljusa stämma, byggdes hennes förhoppningar
upp som en mur som var omöjlig för mig att krossa.
"Okej! Då får ni skriva på här, och här så är Sony välkommen hit i höst." Sa rektorn med ett stort leénde.
Mamma och pappa var så förtjusda att de inte märkte att
rektorns leénde var påklistrat.
-
Jag suckade djupt och kollade på mamma som kollade runt i cafeterian.
"Mamma kan vi åka hem nu?" Frågade jag och la en hårslinga bakom örat.
"Jojo åk hem du. Här har du pengar till taxi" Sa hon och gav mig 20 dollar. Det var mer än
en taxitur hem kostade, så jag kunde likagärna köpa glass för lite av de.
Taxi bilarna åkte förbi i full fart. Jag stärckte ut en hand så att en taxi skulle stanna.
När vi var framme betalade jag och fick tillbaka växel.
Jag gick runt på stan i behov av en glasskiosk. När jag kom till "Plaza Hotell" stod det massa tjejer
där ute och skrek.
Herregud.. Tänkte jag men gick ändå närmare.
Jag kollade på deras plakat där det stod "We ♥ you Justin!!"
Åhnej.. Jag gick med snabba steg därifrån och när jag bara hade kommit två meter började alla skrika.
Det måste betyda att han hade kommit ut. Tänkte jag panikslaget och sprang in i
närmsta affär.
Hoppas han inte märkte att jag kollade på honom. Jag kollade
i vilken affär jag hade hamnat i och lyckligtvis, var det "Ben and Jerry's Ice Cream bar"
Jag gick fram till kassan och beställde en strutglass.
När jag kom ut stod det inte lika många tjejer kvar. De måste ha följt efter honom.
Det var ungefär ett kvarter bort till våran lägenhet så jag började gå.
Solen var varm mot min hud. Jag granskade min arm och såg att jag hade blivit ganska
brun ändå, innan jag bet av en iskall bit av glassen.
-
När jag kom hem kom Isabelle springandes mot mig.
"Kan vi gå och bada?" Frågade hon glatt.
"Nej." Svarade jag stelt.
"Jo, jo!! Kom igen!" Sa hon och slog ihop händerna.
"Nej."
"Men joooo!" Sa hon och skakade min hand.
"Jaja okej då!" Röt jag och hon log stort och försvann in på sitt rum. "Snorunge.."
Jag klampade in på mitt rum och satte på mig lite tunnare kläder eftersom att det var så varmt.
För säkerhets skull tog jag på mig min bikini under. Håret satte jag upp i en boll och tog min strandväska
för att lägga ner solkräm och två handukar.
"Kom nu!" Ropade Isabelle från hallen. Jag gick dit och la ner väskan på golvet.
Hon hade på sig en tup top och ett par korta jeans shorts.
"Seriöst Isa. Inte ens jag hade såna där kläder när jag var i din ålder."
"Men jag har." Sa hon och öppnade dörren.
Jag tog upp väskan och stängde dörren efter mig. Det var svalt i trapphuset men jättevarmt
ute.
Isabelle praktiskt taget sprang till busshållplatsen.
När vi var framme på stranden så valde vi en plats nära havet. Isabelle hoppade ur kläderna
och skulle precis springa ner i vattnet innan jag greppade tag om hennes handled.
"Du ska inte ha bränt dig när vi kommer hem för då dödar mamma mig." Sa jag och kletade ur
solkrämen på min hand.
När hon var påsmörjd hoppade hon ut i vattnet och jag började kleta in mig själv.
Jag drog ner solglasögonen och lät min kropp
värmas av solen. Lite mer solbruna ska jag åtminstånde ha innan skolan börjar. Tänkte jag
och slog ner ögonlocken under galsögonen.
-Sony? Hörde jag en välbekant röst säga. Åhnej!
Jag valde att gå till stranden. Kenny gick med långsamma steg några meter
bakom mig. Men ingen skulle nog känna igen mig eftersom jag hade på mig både keps och glasögon.
Helt plöstligt gick jag förbi någon jag kände igen.
"Sony?" Sa jag och granskade henne nogrant. Det mkåste vara hon eftersom den här tjejens
läppar pressades ihop till ett smalt streck.
Hon drog långsamt av sig sina solglasögon och reste sig upp med ett stelt leénde på läpparna.
"Wow. Det är verkligen du!" Sa jag men hon svarade inte.
Såklart hon var sur när jag bara helt plötsligt slutade smsa och ringa henne.
Det blev komplicerat, men Sony hade varit min bästa vän i Washington.
Hon hade aldrig brytt sig om att jag var Justin Bieber. Men vi träffades så sällan och det bröt mitt
hjärta och därför tvingade Scooter och mamma mig att bryta kontakten med henne.
Hon svalde hårt och kollade bara bort från mig.
"Säg något." Vädjade jag och hon ställde sig upp och kollade surt på mig.
"Säga vad?! 'Åh hej Justin, ja det är okej att du dissade mig i 1½ år! Men gud vad jag har saknat dig!'
är det så jag ska säga?!" Sa hon surt.
"Jag hoppades åtminstonde att du skulle sakna mig.." Sa jag lågt och kliade mig i nacken.
"Nej faktiskt. Snälla var vänlig och gå! Eller nej, jag gör det!" Röt hon och slängde av sig solglasögonen
för att hoppa ner i vattnet.
Jag måste förklara för henne.. Tänkte jag och kollade mot hennes håll.
Kapitel 3 kommer ikväll! =) Enjoy! :P
Kommenteraaaa! <3
Kapitel 1-. Life sucks
Jag vaknade av att solen lös igenom mina draperier. Helvete. Tänkte jag surt
och tog upp mobilen för att kolla hur mycket klockan var.
Den var 12.
"Sony! Är du uppe?" Ropade mamma från köket.
"Ja!" Skrek jag surt tillbaka och satte mig upp i sängen för att granska mitt rum.
Dörren öppnades och mammas ansikte dök in med en rynkad panna.
"Sony, gumman, idag får du ta och städa. Det ser ut som en jordbävning här." Sa hon och snörpte irriterat
på munnen.
Jag blängde surt på henne och reste mig upp för att knuffa ut henne ur rummet.
Det var inte direkt något stort rum men det var bra nog att sitta i under ett helt sommarlov.
Hoppas jag ruttnar och dör. Tänkte jag med ett flin på läpparna.
Jag kollade på spegeln som stod lutad mot min vägg. Under mina ögon såg jag mörka påsar.
Så lite hade jag väll inte sovit? Jag menar, i New York låter det ju natten lång.
Jag tog på mig lite kläder och drog handen genom håret innan jag lämnade mitt rum.
Resten av lägenheten var
städad och väl inredd i gämförelse med mitt stökiga rum. Jag gick mot kylskåpet och
tog ut Juice paketet.
"Sony ta ett glas.." Muttrade pappa från sin kaffekopp.
Jag suckade ock öppnade en av luckorna för att ta ut ett glas att häla den svala juicen i.
Jag satte mig ner bredvid pappa som satt och fingrade med sin mobil.
Han hade äntligen skaffat en iPhone efter alla år med hans gammla Nokia.
"Vad händer idag?" Frågade pappa och la ner mobilen.
"Sitta inne och deppa" Svarade jag surt och började rispa bort nagellack från min nagel.
"Sony, jag vet att flytten inte har varit lätt men det kommer bli bra. Jag lovar"
"Hur kan du lova? Sommarlovet är en sak som ska vara roligt men jag måste sitta i New york och
ruttna!" Sa jag bittert och lämnade köket för att gå tillbaka in på mitt rum.
Mobilen vibrerade och det var ett sms från Kayle. Jag log stort med tanke på att någon hade
kommit ihåg mig.
"Saknar dig tjejen! Såhäär tråkigt utan dig :/ Vi måste ses! XOXO Kayles<3"
Jag skulle precis svara när mobilen slockande.
Kul. Tänkte jag sarkastiskt och slängde mig på sängen med laptopen i knät.
Jag loggade in på Facebook och hade inga händesler. Hur kommer nya skolan vara då?
Tänkte jag och slog ner locket på datorn.
Jag var ju populär på Washington High, men det var bara för att jag hade känt honom.
"Sony! Städa ditt rum, nu!" Skrek mamma från hallen.
Jag suckade högt men reste mig upp ändå för att plocka undan allt skräp som låg på golvet.
"Justin!" Skrek mamma från hotell köket.
"Mm?" Mumlade jag tillbaka sömndrucket.
"Är du uppe?" Frågade hon och stack in huvudet i dörrspringan.
Jag öppnade försiktigt mina ögon och gjorde tummen upp mot henne.
Klockan visade halv ett. Det var en fördel med sommarlov. Tro det eller ej, men jag har
också lov.
Jag reste mig upp och satte på mig en t-shirt och ett par jeans innan jag gick ut till köket.
På bordet stod det en skål med flingor och mjölk i.
Jag slog mig ner på en stol och började skyffla i mig. Mamma satte sig ner framför mig och
drog med händerna på bordet.
"Vad ska du göra idag då?" Frågade hon glatt.
Jag ryckte på axlarna och drack upp den sista mjölken som var kvar i skålen innan jag lutade mig
tillbaka på stolen och kollade in i mammas ögon.
"Jag tror jag bara ska slappa." Svarade jag och hon log stort.
"Okej!" Sa hon och gick ifrån bordet. Vad var det med henne då?
Jag kollade ut genom mitt fönster och granskade New York's gator.
Allt var sig likt.
Mest av allt hade jag velat vara hemma i Stratford och vara med Chaz,Nolan och Ryan.
Jag suckade belåtet ut och reste mig upp.
Sängen såg välkomnande ut men jag skakade bort tanken. Inte kunde jag sova mer.
Jag gick ut på balkongen och möttes av tjej-skrik.
Det stod minst 200+ belieber's där nere och skrek. Jag var glad, men det borde
inte slänga bort sitt sommarlov på att stå utanför mitt fönster.
"Jag går ut på några ärenden!" Ropade mamma från hallen. "Okej" Svarade
jag snabbt och lämnade balkongen för att sjunka ner i soffan.
Något lurt höll mamma på med, men undra vad?
Nå? Första kapitlet! Nytt kommer ikväll :D :D
Nå? Första kapitlet! Nytt kommer ikväll :D :D
INFO- You smile, i what?
Namn: Sony Mariah Tree.
Ålder: 17
Familj: Mamma Pearl, lillasyster Isabelle, Pappa Derek och storebror Dan.
Bor: New york
kommer från: Chile och USA
Prolog:
Jag kollade ut genom mitt igenimmade sovrumsfönster ner på Washington's gator, Jag hade levt här i nästan hela mitt liv.
-Kom nu Sony vi åker nu! Ropade pappa från hallen.
Jag suckade högt och gav mitt tomma rum en sista blick innan jag lämnade det.
Var de tvugna att flytta? Jag var tvungen att lämna allt.
Mina kompisar, Zayn, som förvisso hade gjort slut med mig när
jag berättade att vi skulle flytta 30 Mil härifrån.
Jag drog på mig min jacka och lämnade huset innan jag hoppade in i bilen.
-Mamma hur lång tid tar det att komma fram? Ropade Isabelle.
Jag orkade inte lyssna på hennes tjat så jag stoppade in mina hörlurar i öronen och satte igång
musiken.
'Baby' dök upp men jag tog bort den snabbt. Han hade ignorerat mig sen han blev känd.
Nåååå? :) Kommentera! :P <3
Kramis! // Liv =)
