”Ja, det tycker jag.” skrattade jag till svars och slog mig ned i skräddarställning på filten. Justin satte sig ned bredvid mig med korgen i sitt knä. Det doftade ljuvligt om korgen, men vad det var kunde jag inte sätta fingret på. Justin slog upp locket till den och började lägga ut innehållet på filten. Det var allt möjligt mellan himmel och jord. Grillad kyckling, en baguette, jordgubbar, saft, två äpplen, någon sås och bestick.

”Wow.” utbrast jag chockat. Hur hade dem lyckats fixa detta utan att vi märkt något? Det var makalöst.

”Jag håller med. Wow.” ekade Justin fram, leendes. Jag fuktade mina läppar och kollade upp på honom.

”Justin?”

Han väntade ett tag innan han svarade, ”Ja?”

”Du är bäst. Den bästa.”

“Nu tycker jag att jordgubbarna ser rätt så inbjudande ut. Tycker inte du det Alex?” undrade Justin och sträckte sig efter dem.

”Jag är mer sugen på Nutella. Men visst jordgubbar med choklad funkar också.” suckade jag och stoppade en jordgubbe i munnen.

”Vet du vad? Jag tror… nog…” mumlade han när han ställde sig upp och gick fram till picknickorgen. Han rotade lite och tog fram en sked och en burk Nutella.

”Den som packat denna picknickorg förtjänar en fet kyss.” utbrast jag och hoppade upp. Jag gick fram och försökte nå burken när Justin sträckte upp armen i luften så att Nutellan var utom räckhåll för mig.

”Det var jag som packade denna. Kyss mig nu.”

”Ha ha. Jätte kul. Du visste inte ens att Scooter, Fredo och Kaili ordnat detta, så försök inte.” andades jag fram medan jag försökte hoppa upp och ned i hopp om att få tag i burken. ”Justiiiiiiin, släpp ner den! Jag har inte ätit Nutella på jätte länge!”

Justin gjorde en snabb rörelse åt vänster, som lurade mig, innan han gick åt höger och gick runt för att sätta sig på filten igen. Han ställde ner burken och skeden på filten innan han lutade sig tillbaka med ryggen mot pelaren.

Jag gick fram och satte mig på knä. ”Fångar du?” undrade jag och höll upp en jordgubbe som jag skulle mata honom med.

”Jag fångar alltid.” svarade han självsäkert och jag kastade jordgubben åt hans håll. Precis som han hade antytt fångade han den och tuggade sönder den innan han svalde. ”Vad var det jag sa?”

”Skrytmåns.” muttrade jag innan jag kröp fram till honom. ”Sära på bena!” manade jag sedan och han gjorde precis som jag sade. Jag placerade min kropp mellan hans ben och lutade min rygg mot hans bröstkorg.

Justin pillade mig i håret och jag skyfflade in Nutella i munnen. “Det här är mysigt.”

“Ja det är det. Du, jag och denna Nutellan. Bästa sällskapet om jag får säga det själv.” sa jag och höll upp Nutellan framför mina ögon för att beundra den.

"Du och din Nutella..."

"Du gillar det Bieber."

"Ja faktiskt. Det är gulligt och det är något som gör dig till dig." sade han och fortsatte leka med mitt hår.

Jag satt där ett tag och funderade om jag skulle fråga det jag velat fråga sedan igår. Men jag visste inte om jag vågade. Justin hummade på en låt när jag bestämde mig för att ge det ett försök. Han var min bästa vän, jag skulle inte skämmas för att fråga sådant här.

"Justin?" viskade jag rädd för att någon annan än vi skulle befinna sig här uppe och höra vårt samtal.

"Hmm?"

"Varför gjorde du det?"undrade jag.

"Gjorde vad?"

Jag tog ett djupt andetag, "Hade sex med blondinen." Justin stelnade under mig och jag kände hur han pausade pillandet i mitt hår i någon sekund innan han fortsatte. “Du behöver inte säga om du inte vill. Men jag fick en annan uppfattning om dig bara.” Var jag snabb med att tillägga.

"Om jag ska vara helt ärlig?" han släppte ut ett djupt andetag, "...så vet jag inte. Jag hade druckit och jag saknade någon att vara med liksom. Jag kände mig ensam nu såhär närainpå uppbrottet med Sel."

"Du är inte ensam. Jag är här? Kanske inte för de sexuella sakerna som ett riktigt förhållande innebär. Men jag är här, om du vill prata, om du vill gråta, mysa, äta skräpmat, kolla på film eller vad som helst. Som en bästa vän."

“Du får mig att låta som en fjolla.” skrattade Justin fram. Jag vred upp huvudet mot honom.

“Fjolla?” ekade jag oförstående.

Han skrattade till, “Kolla på film, gråta, mysa... gråta? Det andra går väl an, men Alex.. jag är ingen tjej hörru.”

"Nej det vet jag väl, men killar har väl också känslor som de vill få ut." sade jag allvarligt och lutade mig lite åt vänster för att kunna se honom i ögonen.

"Inte jag. Jag är sten. Inga känslor, ingenting."

"Kul Justin, kul. Om du varit sten hade du inte gråtit som Fredo sa tidigare." skratttade jag och rättade till mig så jag hade blicken upp mot himlen igen.

"Jag fick något i ögat bara." muttrade han.

"Javisst Bieber, vi säger så."

En tystnad spreds över oss och gav mig tid till att tänka lite. Jag tänkte på min och Justins relation och hur snabbt vi klickat och blivit så bra vänner. Det var nästan för bra för att vara sant. Jag kommer ihåg hur mycket jag hade tvekat den där dagen på flygplatsen. Jag hade tvekat på om jag skulle säganågot till honom eller inte. Det var löjligt när jag tänkte på det nu i efterhand, men jag var glad att våra vägar korsades.

“Alex?”

“Ha?”

"Tror du man kan vara så bra vänner som vi är utan att få känslor för varandra?”

Jag var chockad över frågan han just ställt. Menade han... nej, det var ingen idé att dra förhastade slutsatser.

“Ja. Eller jag tror det, jag menar tänk på det som syskon... dem kan bete sig som bästa vänner utan att bli kära. Det kan vara svårt när det gäller vänner och inte släkt... men jag tror vi kan klara det. Inte för att jag skulle ha något emot att vara din tjej, bara det att vänskap oftast förstörs av förhållanden.” mumlade jag med en rynka mellan mina ögonbryn.

“Ja. Precis min tanke.” svarade Justin och lade armarna om min mage. En hetta spred sig inom mig, men jag beslutade att inte lägga mer uppmärksamhet på det. Han var en bra vän - inget mer. Om jag skulle gå och kära ned mig i honom, skulle det vara rena rama dubbelmoralen. Jag stoppade in sista skeden av Nutella i munnen för att sedan sätta på locket till den igen.

“Inte mer?” frågade Justin förvånat. Jag sneglade upp på honom, leendes.

“Jag tycker det räcker för nu. Min mage är full. Kolla!”, utbrast jag och drog upp den vita tröjan en aning. “Ser ju gravid ut.”

“Nej. Din mage är vacker.” fjantade Justin sig. Jag kollade upp på honom, bara för att se att han var allvarlig. Hans blick låg kvar på min solkyssta mage en lång stund, så jag beslutade mig för att reta honom och dra ned tröjan. “Nej!”

“Vadå nej? Vill Bieber se lite mer av showen...?” flinade jag och vickade på ögonbrynen mot honom.

Han skrattade, “Luft partiklarna vill se mer av showen.”

“Då ska dem väl få det.”

Jag greppade tag om kanten till tröjan och drog den över huvudet, så att det enda jag bar på överkroppen var min spetsklädda BH. Justins ögon dubblades i storlek när jag lade ifrån mig tröjan.

“Solen ligger på oss. Jag vill ha en bränna....”, hummade jag retsamt fram. “Kan jag ligga på dina ben?”

Justin svalde hårt - så pass hårt att adamsäpplet i hans hals rörde sig flera centimeter nedåt - innan han nickade. Jag fnissade till när jag lade ned mitt huvud några millimeter ifrån hans ägodel. Ett djupt andetag hördes ifrån Justins håll vilket fick mig att behöva bita mig hårt i kinden för att inte brista ut i gapskratt. Det var för roligt att retas med honom för att ge upp nu. Jag stönade till och vred huvudet åt hans håll.

“Hoppas jag inte bränner mig...” mumlade jag fram i en sexig ton. Justin nickade.

“Nej, det skulle ju vara en tragedi.”

“Visst?” instämde jag och slog igen ögonlocken. Det var faktiskt skönt att ligga utan tröja, men jag skulle sätta på mig den. Snart. Utan att ens behöva kolla visste jag vart Justins blick låg och vilade. Tanken gjorde mig alldeles varm inombords. Varför hade jag ingen aning om.

“Nu när jag tänker efter...” sade Justin och greppade tag om kanten på sin tröja, “så kan jag också behöva lite färg.” Tröjan åkte av vilket gjorde att mina ögon for upp och automatiskt letade sig till hans bara överkropp. Jag såg hur hans muskler bildade ett sexpack och kunde inte hindra mig själv från att stirra.

“Gillar du vad du ser?” undrade han och sneglade ner på mig. Jag vaknade till från mina drömmar om hans överkropp och slet blicken ifrån honom.

“Lika mycket som du gillar det du ser.” mumlade jag och stängde ögonen för att njuta av solen.

“Vad sa du? Att du älskar det?”

“Om det hjälper dig sova om nätterna, så visst, Bieber.”

“Ouf, jag älskar när du kalla mig Bieber. Det är så sexigt.” viskade han, med hes och sexig röst. Jag rös lite och rättade till mig där jag låg.

Plötsligt kände jag skugga i mitt ansikte. Jag öppnade ögonen för att se Justin med utsträckte händer hålla sin mobil ovanför mig som i ett försök att fota. Genast flög jag upp.

“Justiiiin! Du kan inte fota mig såhär!” skrek jag. Jag satte mig gränsle över hans ben och försökte få tag i mobilen. Han sträckte upp armarna ovanför sitt huvud. Jag flyttade mig närmre inpå honom och sträckte upp händerna. Han lekte med mig och flyttade sina händer från sida till sida, upp och ner så att jag tillslut var tvungen att sträcka på mig. Jag ställde mig på knä och när jag gjorde det var mina bröst precis i ögonhöjd på Justin. Han verkade bli en aning distraherad så jag fick snabbt åt mig mobilen. Jag satte mig ner igen, fortfarande över hans skrev och hans händer vilade på min rumpa. Han hade aldrig haft dem där men på något sätt var jag okej med det. Jag gillade att han hade dem på min rumpa, dem passade bra där och det kändes bra.

Jag slappnade av och låste upp mobilen för att sedan klicka mig in på bilder. Jag fick upp bilden han hade tagit på mig.

“Justin?! Vad fan? Jag ser förjävlig ut! Kolla!” utbrast jag och höll fram mobilen så att han kunde se vart jag pekade. “Mitt bröst ser ut att ploppa ut och jag ser allmänt tjock ut! Ta bort den.”

“Nej!” Han slet telefonen ur händerna på mig och tryckte på hemknappen innan han låste den. “Bilden var fin, lägg av.”

“Men nej! Mitt bröst ser helt konstigt ut, sluta! Snälla ta bort den. Tänk om någon ser den?”

“Ingen kommer se den Lex. Och snälla sluta säga att du ser konstig ut. Du är perfekt som du är.” Det kändes i hjärtat när han uttalade just dem orden. “Du är perfekt som du är” det betydde mycket för mig att höra dem från just Justin. Det kändes bra och jag blev alldeles varm inombords.

“Tycker du det?” viskade jag.

“Ja det tycker jag.” sade han och jag lutade huvudet mot hans axel.

“Tack Jus.” viskade jag nästan ohörbart och kysste hans nyckelben.

Jag hörde hur han log. Jag ville att detta ögonblicket skulle vara för evigt. Vi två, uppe på Eiffeltornet, mysandes och bara njöt. Jag älskade att vara med Justin, han gjorde mig till världens lyckligaste människa och det var underbart att kunna dela något så fint som detta med honom.

“Kom, vi tar en bild tillsammans.” sa han och höll upp mobilen framför oss. Jag log in i kameran medan jag hade min kind tryckt mot Justins hals. Vi tog två fina bilder innan jag bestämde mig för att slänga in en grimas. Jag sträckte ut tungan och höll en hand på nästippen och drog den uppåt så att min näsa såg ut som en gris  tryne. Justin skrattade.

“Du är allt bra du.” skrattade han fram och såg ner på mig innan han vände sig om för att även han bidra med grimaser till våra fina bilder. Scooters namn uppenbarades på skärmen och avbört vår lilla photoshot vi hade. Justin lät fingret glida över skärmen innan han tryckte mobilen mot örat.

“Hej Scoot! Sup man?” svarade Justin. “Aha, ja okej. Är vi redan sena eller?” undrade han. Jag gjorde ett försök i att resa mig upp men Justin stoppade mig han höll emot med handen som fortfarande var placerad på min rumpa och tryckte mig mot sig. “Ja okej, vi kommer snart. Och du Scooter? Tack för allting, man. Jag uppskattar det, eller vi uppskattar det rättare sagt.” Med det sagt lade han på luren och slingrade även den andra armen om mig. Jag såg upp på honom med händerna på hans vältränade axlar.

“Vi måste gå nu va?” undrade jag och han nickade bara medan han såg på mig.

“Jag vill inte.” sa jag och lutade mig mot honom igen. “Detta var mysigt.”

“Jag vet babe, inte jag heller. Vi kan ju ligga kvar här ett tag till om du vill?” sade han och strök mig över ryggen.

Jag andades in Justins doft genom ett par djupa andetag innan jag drog mig ifrån. “Hur mycket vi än vill ligga kvar kan vi inte göra dina fans besvikna Jus...” jag reste mig sakta upp men denna gången hindrade Justin inte mig. “Kom nu.” sade jag därefter och stäckte ut mina händer. Han tog tag i dem och tillsammans lyckades vi dra upp honom från hans plats på filten.

Jag böjde mig ner för att ta upp min tröja och dra den över huvudet och Justin gjorde lika så med sin.

“Jag som njöt av att se dig utan tröja...” muttrade han och lade allt skräp i en soptunna några meter ifrån vår filt.

“En annan gång kanske.” sa jag och log när han kom tillbaka. Vi började gå mot hissen när Justin bestämde sig för att ta min hand. Hans mjuka och lena händer kramade om mina och vi steg in i hissen tillsammans. Efter drygt en halv minut närmade vi oss andra våningen där vi var tvungna till att byta hiss drog jag åt mig min hand.

“Och hur gärna jag än vill hålla dig i handen vill vi inte att folk ska tro att detta är något annat än vad det är. Okej?” viskade jag och lutade min haka mot hans axel.

Han vred på huvudet och lät blicken vila på mina läppar en kort stund innan han kollade mig i ögonen. “Du har rätt.” log han. Jag ställde mig på tå och lutade mig aningen fram gav honom en puss på kinden.

“Tack för idag Bieber. Jag hade det jätte mysigt.”

“Tack själv Lex. Jag gillar att vara med dig, så nöjet var på min sida.” sade han när hissen stannade till på andra våningen. Han gjorde armkrok med mig och vi gick ut. “Ser detta mer vänskapligt ut tycker du?” undrade han och antagligen var syftet armkroken.

“Det är vad omvärlden ser det som.” svarade jag. Jag ville säga att det som hände där uppe kändes som något mer än vänskap, men jag hindrade mig själv. Justin och jag var vänner, inget mer. Och även om det var så att jag började få känslor, vilket jag egentligen inte vet om jag har, så skulle jag ändå inte sagt något till Justin. Jag ville inte försöra det vi hade om det var så att han inte tyckte detsamma.

Aw gulligt, eller? De närmsta kapitlena kommer vara någon form av mellankapitel men oroa er inte. Drama är på väg. We love you guys! / Ema & Liv ♥