Previously: ”Har Xavier berättat om sin… situation?”, frågade hon nervöst. Jag skakade på huvudet för mig själv.

”Nej, vilken situation? Vad hände? Han vart… nedslagen förra veckan hörde jag.”

”Ja, det hjälpte inte… Xavier hade Cancer Justin.”, släppte hon bomben. Jag flämtade till.

”Han lämnade världen för 1 timma sedan…”, snörvlade hon ut i luren. Jag slängde ifrån mig telefonen och sjönk ihop på golvet…*

 Belle’s Perspektiv:

Justin’s händer vandrade upp och ner för min rygg medan hans underbart mjuka läppar var tryckta mot mina.

”Går vi inte för fort fram?”, flåsade jag mot han kind. Han skakade på huvudet och fortsatte kyssa på mig halsen för full rulle. Jag bet mig hårt i kinden för att inte stöna. Han skulle inte vinna. ”Vill du?”

”Mer än allt.”, nickade han hektiskt. Jag drog av honom hans t-shirt, lät honom lyfta upp mig. Han bar upp mig till mitt sovrum där vi damp ner i sängen, kyssandes. Hans tunga lirkade sig in mellan mina läppar. Jag rullade runt så att han skulle ligga underst och kysste honom ner för bröstet, ner till kalsonglinningen. Jag drog av honom hans byxor, vilket var lättare sagt än gjort.

”Du har fortfarande kläder på dig! Orättvist!”, gnällde han med en liten rynka mellan sina ögonbryn. Jag flinade åt hans ord och gjorde mitt. Han gjorde det. Han stönade. Yes, jag vann.

”Okej, okej, sluta nu Belle. Ja--, aaaah…”, stönade han när jag släppte taget och kravlade mig upp mot honom igen.

”Jag fick dig att komma.”, skröt jag och började sedan kyssa honom. Han drog av mig mina byxor, samt underkläder. ”Har du en kondom?”, flåsade jag.

”Nej…”, svarade han och bet sig nervöst i underläppen. ”Ska vi gå på slumpen?”

”Ja.”, svarade jag utan att tveka. Han drog av mig min tröja och bh innan han stötte in i mig. Jag släppte ut ett stön, ett leende spreds på hans läppar.

”Gotcha.”, skrattade han och pressade sedan sina läppar mot mina i en mjuk kyss samtidigt som han stötte längre in i mig.

Han kysste mig mjukt på halsen. Jag drog ett djupt andetag, kollade upp i munstycket till duschen. Vattnet rann ner för våra nakna kroppar, då vi stod nära varandra.

”Hur är det?”, mumlade han medan han tvålade in sig. Jag bet mig löst i underläppen.

”Det är inte direkt toppen, men jag överlever nog.”, hoppades jag med ett dystert leende. Han drog en hand genom sitt blöta hår, med blicken i mina ögon.

”Du vet att jag alltid kommer finnas för dig?”, sa han, men det lät mer som en fråga. Jag nickade mot hans bröstkorg.

”Jag vet…”, erkände jag lugnt. Han kysste mig mjukt på hjässan och vred av vattnet.

”Vad säger du om middag? Du, jag, ensamma?”, föreslog han romantiskt. Jag fladdrade tillgjort med mina ögonfransar och slog ihop händerna under hakan.

”Det låter alldeles, alldeles, alldeles… underbart!”, kvittrade jag, i försök om att låta som askungen. Han drog en hand genom sitt blöta hår, lät ett skratt passera.

”Du är bara för… Belle.”, retades han och räckte över en handduk till mig. Jag höjde lätt på ena ögonbrynet.

”Ja, jag är bara för Belle. Jag vet…”, skrockade jag med stegen mot min WIC. Justin skakade lätt på huvudet, drog upp sin reseväska han hade tagit med sig – fråga inte varför.

Jag drog fram ett par silvrigt, glittriga Jeffrey Campbell skor, min locktång, underkläder och en rosa, axelbandslös klänning. Jag drog på mig outfiten innan jag började sminka mig. Justin hade försvunnit när jag kom ut i sovrummet igen, men det låg en lapp på sängen.

Ett fånigt leende lekte sig fram på mina läppar. Jag greppade tag om min svarta miniväska där jag lade ner mobil, pengar, läppglans och pepparspray. Jag skulle vara med Justin, men man måste alltid vara säker, det har pappa lärt mig.

Jag trippade ner för trappan och slog upp dörren. Moshe stod och väntade på mig utanför i kostym.

”Hej Moshe!”, fnittrade jag. Han mötte min blick, och ett leende visades på hans läppar.

”Hej Belle. Justin väntar, så vi kanske ska åka?”, undrade han mjukt.

”Ja, det kanske vi borde.”, fnittrade jag generat. Moshe följde mig till bilen som jag därefter hoppade in i.

”Vart ska vi?”, frågade jag när han hade kört ut från Villa-området. Moshe log.

”Det kan jag inte säga.”, skrattade han ärligt. Jag drog en djup suck, typiskt Justin..

Bilresan var stel och tyst. Ingen av oss sa ett ord, eller utbytte någon blick alls. Till sist hade vi äntligen kommit fram. Det var en liten stad. 30 minuter ifrån Los Angeles innestad. Den lilla staden bar namnet Bell Gardens.

”Framme.”, harklade Moshe sig med en blick mot stigen som skytte in i skogen.

”Tack.”, viskade jag och hoppade sedan ur bilen, följde den lilla stigen. Jag kom fram till ett Strandhus när jag hade vandrat igenom skogen. Justin bemötte mig med en mjuk kyss.

”Överraskning.”, flinade han mot mina läppar. Jag kollade på ljusen, bordet, maten som stod på terrassen. Min haka föll bokstavligen ner till mina fötter.

”Justin… jag…”, flämtade jag men blev avbruten av hans läppar. Jag drog med händerna genom hans hår.

”Säg inget. Kom…”, tyckte han och drog med mig till bordet där en skål med soppa stod. ”Jag har gjort maten helt själv, tro inget annat.”

”Wow… är det här förrätten?”, trodde jag och pekade ner i soppan. Han nickade.

”Du har en meny bredvid dig.”, berättade han med en nick mot den röda sammetspärmen som låg vid min arm. Jag drog upp den och läste igenom menyn.

Wow… han hade gjort så mycket för mig.

”Men hur fick du klart allt på så kort tid? Du åkte ju bara någon minut innan mig.”

”Nej, jag drog snabbt på mig mina kläder. Det mesta var redan färdigt också, så det fick bra.”, förklarade han kortfattat. Jag drog ett djupt andetag, drog in doften av soppan.

”Vad är det i?”, mumlade jag medan jag drog med skeden i den silkeslena soppan.

”Hemligt.”, retades han och bet av en bit av sitt bröd. Jag himlade med ögonen och sörplade i mig lite av soppan. En bomb av smaker exploderade i munnen på mig.

”Det här var… supergott!”, pep jag exalterat. Justin log stolt.

”Jag vet.”, fjäskade han och lutade sig mot mig för att kyssa mig, men jag var upptagen med soppan.

Justin hade försvunnit in i huset för att göra något. Jag lutade mig tillbaka i stolen med en hand på min mage. Jag var verkligen proppmätt. Bara någon sekund senare började musiken spelas i högtalarna.

Min blick fördes mot dörröppningen. Justin kom utgåendes med en mjuk blick på mig.

”Får jag lov min älskade?”, frågade han med en bugning. Fjärilarna bubblade upp i magen på mig. Jag kan svära på att mina äggstockar nyss exploderade…

”Ja, det får du min princecharming.”, svarade jag mjukt och greppade tag om hans hand. Han la en hand på min midja, och jag lutade min haka mot hans axel, drog in hans söta doft.

Det är det här alla flickor drömmer om. Justin Bieber. Jag kan svära att dem flesta skulle döda för att få stå där jag står just nu. Men hur kommer det sig att Gud valde mig? Att just jag skulle få bli tillsammans med Justin Bieber? Tankarna samlade sig i magen. Illamåendet smög sig upp på mig. Fan.

”Vad är det?”, viskade Justin mot min panna. Jag pekade på min mun, tecken på illamående. ”Oj… för mycket mat?” Jag nickade ärligt och skyndade mig in på badrummet och lutade mig över toaletten.

Måltiden åkte rätt ner i toaletten. Magsyran sved i halsen och näsan på mig. Jag kände mig yr. Justin kom upp bakom mig, drog undan allt mitt hår. Jag orkade inte be honom gå sin väg, så han fick sitta kvar.

”Tänk om… du är gravid?”, andades Justin oroligt ut. Jag blängde surt på honom medan jag torkade av mig runt munnen.

”Justin, vi hade sex idag. Man blir inte gravid så snabbt. Och jag tror inte det. Vad var det i soppan egentligen?”

”Paprika, kryddor, lök, ingefär—”

”Jag är allergisk mot ingefära. Du skulle ha berättat vad som var i Justin! Det är ingen allvarlig allergi, men jag blir yr och illamående.”, avbröt jag honom med höjda ögonbryn. Han bet sig ledsamt i överläppen.

”Förlåt älskling…”, mumlade han ledsamt. Jag la en hand under hans haka för att lyfta hans blick upp mot mig.

”Det är okej. Du visste inte, men nu vet du.”, försäkrade jag honom. Han log stelt.

”Ja…”, grumlade han instämmande. Jag log mjukt mot honom.

”Hur mycket är klockan?”, frågade jag och sköljde ur munnen. Han drog upp sin iPhone.

”Den är… halv 10.”, konstaterade han. En rap lämnade min mun, men ljudlös.

”Okej. Ska vi åka tillbaka till stan?”, fortsatte jag och kramade mjukt om hans hand.

”Nej. Jag tänkte att vi kanske kunde stanna här?”, föreslog han glatt. Jag log stort åt idén.

”Men jag har skola imorgon Justin.”, antydde jag snabbt. Han höll upp sin mobil.

”Vi ställer alarm. Det finns kläder här, jag har alltid tjejkläder i mina hus ifall att.”, berättade han. Jag skrattade glatt åt honom.

”Seriöst? Bra… Men då gör vi väll det då.”, tyckte jag och kysste honom mjukt på läpparna. Han grymtade äcklat till.

”Spya. Här.”, gnydde han och räcke över ett paket med minpastiller. Jag stoppade lydigt in en i munnen för att sedan kyssa honom igen. Han log stort mot mina läppar och lyfte upp mig, bar ut mig till sovrummet.

”Inte igen va?”, gäspade han frågandes. Jag drog huvudet bakåt för att se hela honom.

”Nej, inte igen. Mina ben är alldeles för ömma.”, förklarade jag. Han nickade.

”Då går vi och lägger oss då.”, han släppte ner mig på sängen och gick mot garderoben där han drog ut ett par mjukis byxor och en vit t-shirt till mig. Jag drog av mig klackskorna och klänningen för att glida in i min nya outfit.

Därefter drog jag upp mitt hår i en hästsvans, för att kunna tvätta bort sminket ordentligt. Justin låg redan i sängen med mobilen i första hugg. Jag slog mig ner bredvid honom med det tunna täcket över min kropp. Jag granskade vad han gjorde, vilket var att tweeta.

”Beautiful day with a beautifyl girl. Time to sleep.:) #Beastmode”

Skrev han och tog ett foto på oss i detta nuet. Jag grymtade till, försökte slita mobilen ifrån honom.

”Justin! Så kan du inte göra! Jag ser sjuk ut!”, frustade jag irriterat.

”Du är vacker.”, antydde han och lade ner mobilen på nattduksbordet. ”Nu sover vi.”, tyckte han och kysste mig mjukt på läpparna.

Jag kurade ihop mig på hans bröstkorg, för att somna till ljudet av hans hjärtslag.

Tog 2 hela timmar för att få upp detta kapitlet. Är somsagt SJUK igen. Illamåendet, hostattacker och feber. :C Men nu vill jag att ni ska ge mig KOMMENTARER!  Jag skriver mer nu, men det är upp till er för att nästa ska komma!

Kommentera nu!