Previously: Jag lade ner min mobil i min jackficka med en nick.
”Ja, jag gör så. Vet du vart hon är?”, frågade jag henne undrandes. Belle hade inte kommit in på logen, vilket jag hade trott hon skulle gjort. Mamma nickade lugnt.

”Hon stod utanför arenan, vid ingång C när jag gick förbi i alla fall.”, sade hon snabbt. Jag kramade mjukt om henne innan jag gick mot ingång C. Belle stod somsagt där när jag kom dit, men hon stod inte själv. Den där Dimitri stod bredvid henne, och hon verkade in så nöjd med det hela…

”Släpp ned mig!”, skrek jag för full hals med sprattlande ben. Justin skrattade och gick fram till poolkanten. Min klänning som var så vacker… med ett plask var jag i vattnet. Det var inte kallt, men jag skyndade mig upp ändå för att rädda mitt smink och klänning.

”Jag hatar dig av hela mitt hjärta.”, morrade jag barskt med sammanbitna tänder. Han pressade sina läppar mot mina och skakade på huvudet.

”Du älskar mig, båda två vet att det är sant.”, mumlade han med ett gömt skratt i rösten. Jag nickade.

”True, men just nu hatar jag dig.”, protesterade jag och knuffade till honom med handen. Jag gick över verandan och in i huset. Vattendropparna slog mot kakelgolvet i sån fart att det nästan ekade när jag gick mot sovrummet.

Vi befann oss i Thailand. Vi hade fått en veckas ledighet, så direkt efter Hong Kong åkte vi hit. Det var rena rama paradiset här… Jag gled ur min blöta klänning och mina blöta underkläder och granskade blåmärkena på min kropp. Efter konserten, hade Dimitri stått vid ingång C. Jag hade börjat prata med honom, men Justin hade inte gillat det. Dimitri hade slagit Justin, Justin tillbaka och så blev det slagsmål. Jag hade gått emellan, Dimitri hade inte slutat för det… Jag skakade på huvudet och gick in i badrummet, naken, och tvättade bort utsmetningarna av mitt smink, samt torkade håret.

Jag sminkade om mig, satte på mig rena underkläder och en ny klänning innan jag gick ut till sovrummet igen. Min blick föll mot tavlan över sängen.

It’s the small things that matters the most…

Jag log mjukt åt orden. Det var sant. Innan jag visste ordet av hade Justin dykt upp bakom mig med händerna kring min mage. Han kysste mig mjukt på halsen, vilket gjorde mig alldeles torr i munnen. Jag lade huvudet åt sidan, fritt fram för honom att pressa sina läppar på min kalla hals.

”Vad vill du göra? Klockan är inte mycket…”, andades han mot min pulsåder. Mitt hjärta började dunka snabbt och jag svalde hårt.

”Åka och äta lunch? Jag är rätt hungrig.”, bubblade det ur mig och jag log mot honom i spegeln framför oss. Han log mjukt tillbaka innan han kysste mig ännu en gång, under käkbenet.

”Det blir perfekt.”, viskade han i mitt öra vilket gav mig rysningar längs hela kroppen. Gåshuden hoppade fram på mina armar, men drog sig snabbt tillbaka när Justin hängde på en cardigan kring min kropp.

”Vi kanske kommer hem sent.”, log han menandes och kysste mig mjukt på läpparna. Som ett glas coca-cola bubblade fjärilarana upp i magen på mig.

”Okej.”, svarade jag lugnt och gick med honom ut till den vita Range Rovern som stod på uppfarten till huset. Kenny hade likaså fått Semester och beslutat att åka till Italien, där hans son och fru hade varit.

Justin öppnade dörren åt mig, och jag hoppade lydigt in i den leendes.

”Vad får det lov att vara?”, frågade servitrisen bredvid oss, med brytning. Jag fuktade mina läppar.

”Jag vill ha en ’Sweet Nut Chicken’ och ett glas vatten.”, beställde jag milt. Hon nickade, antecknade och kollade sedan på Justin.

”Och du?”, suckade hon trött med blicken ut genom fönstret nu. Såklart, hon var minst 19 år. Självklart att hon ville ut, och ha det kul.

”Samma.”, hummade Justin och räckte över våra menyer till henne. Hon försvann in mellan svängdörrarna med en vindpust. ”När vi kommer hem kanske vi kan…”, började Justin sexigt.

”Nej.”, avbröt jag honom tvärt. ”Jag har fått en uppgift av Lianne att skriva 1000 ord om Bethoven…”

”Men, läxor kan vi ta imorgon!”, gnällde Justin med ett uppgivet ansiktsuttryck.

”Det sa du igår också.”, inflikade jag barskt. Han suckade med en enkel huvudskakning, besviken på mig.

”Jag vill ju…”

”Justin, det är väll inte mitt fel att du är spräng kåt? Du var det igår också, och då hade vi sex. Idag måste jag verkligen börja med uppsatsen.”, förklarade jag menandes. Han spärrade upp ögonen.

”Inte så högt!”, väste han och kollade sig oroligt omkring i resturangen. Jag himlade med ögonen och kollade upp på servitrisen som hade kommit tillbaka med våran mat. Hon ställde ner den framför oss och försvann sedan iväg återigen.

”Bon apetité då…”, morrade Justin surt och började äta. Jag suckade, menade han allvar?

”Justin, kommer du bli sur nu för att vi inte ligger med varandra? Hitta någon annan vetja.”, mumlade jag. Justin log stort, fattade inte att det var ett skämt, och vinkade till sig servitören. Hon kom snabbt hit oroligt.

”Är det något fel på maten?”, undrade hon. Nu hörde man lite brittisk accent i hennes röst, men ändå lite thailändska.

”Nej, den är bra. Men du, är du ledig ikväll?”, frågade Justin flinandes. Tjejen sneglade skeptiskt mot mig.

”Ja, hurså?”, undrade hon och korsade armarna över sitt bröt. Justin drog en hand genom sitt hår, charmigt…

”Skulle du kunna tänka dig att ligga med mig?”, slängde han ur sig, utan att försöka vara lite diskret.

”AH!”, tjöt tjejen och slog till honom över kinden. Justin drog ett djupt andetag. ”Jag är ingen hora.”

”Nej, men det var ett skämt ju!”, ropade Justin efter henne. Jag drog upp en hand mot munnen för att hålla mig för skratt. Justin mötte min blick.

”Vadå? Jag gjorde som du sa…”, suckade han ilsket. Jag kunde inte hålla mig, utan brast ut i skratt.

”Förlåååt! Men det var så roligt!”, fick jag ur mig mellan skrattattacken. Justin himlade med ögonen och började äta av sina nudlar.

”Okej då, vi har väll sex då…”, gav jag upp, han skulle vara kåt och sur hela dagen annars.

”Jag vann.”, log han stolt. Jag himlade menandes med ögonen och fortsatte sedan äta.

När vi hade ätit upp, betalade vi och gick sedan iväg mot stranden. Jag gled ur mina ballerina tofflor och hängde dem på mina pekfingrar.

”Vad tänker du på?”, frågade jag Justin som gick med blicken utöver horisonten. Han mötte min blick och log.

”På dig, på framtiden, på allt…”, mumlade han ärligt. Jag nickade och flätade samman våra heta fingrar.

”Vad tror du kommer hända? I framtiden asså…?”, vågade jag på mig att fråga. Justin la huvudet på sned.

”Jag hoppas på att du och jag kommer vara lyckligt gifta, jag kommer jobba med det jag gör nu, vi kommer ha 2 underbart vackra barn… Leon och Serena…”, erkände han. Jag såg allt framför mig.

Jag sittandes på en veranda till vårt stora hus i Canada, våra två barn lekandes på trädgården framför mig. Flickan med en ljusrosa klänning, och killen med en ljusblå skjorta och khaki-shorts. Jazmyn skulle komma ut på verandan till mig och berätta om alla tonårsproblem hon hade. Om balen, Skolans snygga kille hon gillade, skolans bitch… Sedan skulle Jaxon komma, efter sin hockey träning. Till sist skulle Justin komma hem, och kyssa mina läppar precis som han gör nu. Serena och Leon skulle vara överlyckliga över att pappa var hemma. Justin skulle ge dem presenter från olika städer han varit i… vi skulle sitta samlade vid bordet och äta en stor middag med Erin, Jeremy, Pattie och pappa… allt skulle vara perfekt.

”Det skulle vara en dröm…”, andades jag drömmandes ut. Justin kramade hårdare om min hand med en nick.

”Du då? Vad tänker du om framtiden då?”, undrade Justin och stannade till. Jag var tvungen att stå i vattenbrynet för att kunna se honom rakt in i ögonen. Vattnet slog mot mina ben, men det var bara skönt…

”Jag hoppas på samma sak som du. Att Jazmyn kommer kunna vända sig mot mig med tjejproblem, att Jaxon kommer kunna prata med dig om Hockey. Att våra barn kommer vara väluppfostrade, och snälla. Julmiddagar, födelsedagar, Thanks Giving eller bara vanliga middagar tillsammans med alla i släkten. Pappa, Pattie, Erin, Jeremy, Jaxon, Jazmyn, Bruce, Diane, Ryan, Chaz, Constance, Emily, farmor och våra barn… jag vill att våran framtid ska vara perfekt Justin.”

”Perfekt vet jag inte, men jag vill att vi ska kunna vara ett starkt par. Förhoppningsvist, gifta.”, hoppades Justin med stora, glansiga ögon. Jag nickade instämmande.

Solen hade börjat dra sig ner mot horisonten. Himlen var orange med rosa, fluffiga moln. Stranden var folktom, vilket gjorde det hela bättre. Scooter hade fixat så att inga paparazzis hade fått komma in i Thailand nu när vi befann oss här, vilket också var skönt.

”Främst av allt hoppas jag på att vi alltid kommer vara med varandra. Allt det andra kan ju ske, men jag hoppas att det är med dig.”, tillade Justin milt. Jag mötte hans blick och drog en hand genom hans mjuka hår.

”Och jag hoppas att få spendera hela mitt liv med dig Justin Drew Bieber.”, instämde jag och bet mig löst i underläppen. Justin sög sig själv i läppen med blicken djupt in i min, och lade en hand på min kind.

”Jag skulle fria nu, men, jag har ingen ring.”, flåsade han ut, som om han hade hållit andan alldeles för länge. Ett kvävt skratt lämnade min mun.

”Really? Inget sånt där ’Be om din fars tillåtelse’ skit?”, frågade jag med ett höjt ögonbryn.

”Öh…”, sa han bara och kliade sig nervöst i nacken. Jag vred blicken från hon och skakade på huvudet.

”Skojar du? Bad du min pappa om tillåtelse?”, skrattade jag. Egentligen var det bara sött, så varför skrattade jag?

”Jag tyckte det var bevis på respekt. Och det gör jag, jag respekterar din pappa.”

”Sjävklart gör du det… men, kan vi inte vänta tills hela den här turnén är över? Jag vill helst vara hemma när det sker…”, log jag medan jag smekte hans nackhår med fingertopparna.

”Du kan förbereda dig på att det sker så fort vi landar på LAX.”, varnade Justin mig och fortsatte gå.

”Va? Ska du fria på flygplatsen?”, flämtade jag chockat. Justin brast ut i skratt och skakade på huvudet.

”Nej, jag skojade. Du får väll se. Jag vill inte avslöja allt för mycket.”, erkände han snabbt. Det förstod jag, men ändå blev jag som ett barn på julafton med detsamma.

Han skulle fria till mig. Justin Bieber skulle fria till mig, Belle Chandler. För 3 månader sedan var jag bara en nobody från London, som gick i skolan, med vanliga tonårsproblem, dansade och var fullkomligt tonårlig av mig. Men nu, ihop med Justin Bieber, reser jorden runt och ska bli friad till. Tanken gjorde mig alldeles upprymd.

”Belle?”, andades Justin mot min hjässa. Jag stannade återigen upp och kollade upp på honom.

”Ja Justin?”, svarade jag sockersött och pipit, inte alls som jag ville låta. Nu lät jag svag…

”Av alla tjejer jag har varit kär i, älskat, så är du höjdpunkten. Jag har nog aldrig känt såhär för en tjej i hela mitt liv. Du har verkligen förändrat mig, och fått mig att se allting från olika perspektiv. Jag har fått lära mig en massa nya saker utav dig. Att kärlek inte bara handlar om fjärilar i magen, eller svaga knän. Utan tillit och vänskap också. Men det bröt jag allra första gången jag träffade dig. Jag berättade inte vem jag var, vilket var fel. Men allt det har ändrats nu. Jag älskar dig mest av allt på hela jorden. Jag skulle kunna ge upp allt för dig, om det var nödvändigt.”, sa han lugnt utan att avbryta ögonkontakten mellan oss en enda gång. Jag drog ett djupt, darrigt andetag.

”Okej, sluta vara känd. Ge upp dina Beliebers.”, beordrade jag honom, dock på skämt. Han nickade.

”Visst, jag gör det för dig.”, svarade han som om det är det han tränat på att säga i flera dagar, veckor.

”Jag driver med dig människa.”, skrattade jag lent. ”Men, jag älskar dig också. Och jag skulle också ge upp allt för dig, tillochmed själva livet. Du fick mig också att se kärlek, och saker, ur andra perspektiv. Allt är helt annorlunda när man ser det från din synvinkel. Jag älskar dig.”

Justin böjde sig ner med en hand på min korsrygg, och en på min kind, nästan precis som första gången vi träffades. Hans varma andetag slog mot mina läppar och han kollade djupt in i mina ögon, ned på mina läppar, och upp i mina ögon igen medan han bet sig löst i läppen. Jag kände hur fjärilarna bubblade upp i magen på mig, och bara sekunden efter pressade han sina läppar mot mina i den vackraste, känslofyllaste  kyssen vi någonsin haft på flera månader.

And Belle and Justin lived happily, ever, after... nawe! Vad har ni tyckt om "If You did'nt belive" ? :) Har det varit en fantastisk resa eller vad?! :D

Kommentera så kanske trailern till den nya novellen kommer upp ikväll! <3