Sön
1/04
00.54

Kapitel 9-. Amazing..

Mobilen vibrerade på nattduksbordet.

"Hela helvetes jävla skit." Muttrade jag surt och greppade tag om mobilen. Klockan var 2 på natten. Vem sms:ar nu?!

Det var Justin... Det som stod gjorde mig både paff och glad. Jag visste inte hur jag skulle tolka det.

'Justin?' Skrev jag bara och väntade in ett svar.

Sekunden senare vibrerade mobilen igen och jag kollade vad som stod på sms:et.

'Sorry.. Vänner? :(' Aaw! Trodde han att jag var sur?

'Det är lungt.. Men jag känner mig inte redo för ett förhållande. Alls. Längre.' Jag stängde av mobilen och slängde ner den på golvet. Hur skulle jag göra?

Jag bet nervöst på min nagel när jag skymtade Chaz. Han log stort mot mig och vinkade hektiskt. Nu gäller det.. Jag andades lungt in och ut och beredde mig på att han snart skulle komma fram. När han hade kommit fram kysste han mig lätt på hjässan och kramade om min hand. Andas Kim. Andas.

"Vart ska vi?" Log han. Jag nickade mot en parkbänk och han nickade glatt. Jag satte mig ner och korsade nervöst benen, som om jag var kissnödig.

"Så, du ville prata?" Sa han och kisade lätt med ögonen som bara han kan göra. Jag log och kände hur det brände i ögonen. Hans leénde försvann och jag la en hand på hans varma, rosiga kind och smekte den långsamt.

"Chaz.. Jag är int...-" Min röst bar inte längre. Men han förstod vad som skulle komma. En bomb, som han inte var beredd på alls.

"Jag förstod det.. Jag känner samma sak." Jag svalde gråten och kollade förvånat på honom.

"Va? Ville du också.. Du vet?" Han nickade och log stort mot mig.

"Det var inte menat att vara vi två. Så är det bara. Livet är allt orättvist.." Muttrade han och slog ner näven i bordet vilket fick mig att skratta till. Chaz..

"Så, vänner?" Han nickade och kramade om mifg över bordet. Livet är allt bra.

Jag öppnade dörren och där stod Kim med världens minsta leénde.

"Har det hänt något?" Frågade jag oroligt och fuktade mina torra läppar. Hon skakade lätt på huvudet och gick förbi mig in i köket.

Mormor och morfar var och handlade medans mamma var hos en väninna.

"Chaz och jag har gjort slut." Sa hon och hällde upp lite vatten i ett glas. Jag störde mig inte ett dyft om att hon bara klampade in. Yes.. Eller va? Hade de gjort slut?

"Varför då?" Hon ryckte på axlarna och la ner glaset i diskhon.

"Inga känslor." Mumlade hon och slog sig ner i soffan. Jag följde med henne och satte mig ner.

"Vad vill du göra då?" Frågade jag och hon brast upp i ett leénde.

"Har du papper och penna?" Frågade hon och jag nickade långsamt innan jag reste mig upp för att leta reda på det. När jag hittade det gick jag tillbaka till soffan och räckte över det till henne.

"Sitt still nu." Sa hon och kollade ner och upp ur blocket. Hon skulle rita av mig, så jag satt så stilla som möjligt.

Hon räckyr över blocket till mig när hon var klar och log stolt mot mig. Jag kollade ner och blev riktigt chockad över det som var ritat. Det liknade verkligen mig.

"Wow Kim! Du borde ju gå en kurs!" Utbrast jag och kollade med uppspärrade ögon mot henne. Hon skrattade till och ryckte på axlarna.

"Vem vet. Men det kostar så mycket." Muttrade hon och slog ihop blocket. Inte om jag fixade det...?

Justin stirrade intensivt på mig under hela middagen.

Jag sparkade lätt till hans fot under bordet och log stort mot Diane och Bruce. De var så trevliga.

"Så Kim, sover du här inatt eller?" Frågade Bruce och jag satte nästan i halsen av frågan.

"Hur mycket är klockan?" Utbrast jag och kollade förvirrat runt i köket tills jag hittade den. Den var halv 9. Redan.

"Hm.. Jo, jag kan ju ringa och fråga. Om ni vill det?" Diane nickade uppspelt.

"Jadå! Det vill vi så gärna." Jag log stort mot henne och ursäktade mig för att ringa pappa och Sierra.

Du är nyckeln till mitt hjärta, utan dig så skulle det vara låst. Ingen tjej har fått mig att känna mig som du gör.XX'

Jag kunde inte skicka det här. Nej, Jag stirrade stint på sms:et och skulle precis klicka bort det när 'SKICKAT' lös upp hela skärmen. Nej,nej,nej,nej,nej,nej!!