"Låter bra.. Hejdå." Han böjde sig ner och kysste mig lätt på kinden innan han gick in i bilen och åkte iväg. Men jag stod kvar fastfrusen.
Hände verkligen det där?

---

Kysste jag henne? På riktigt? Nej, Justin... Du snubblade. Hon gillade det inte. Inte alls. Jag la mig ner i min lilla säng och kollade upp i taket. Hon hatade säkert mig.
”Justin? Ska du ha något att äta?” Frågade mamma från dörröppningen. Jag blängde surt på henne och skakade på huvudet.
”Jag mår illa...” Muttrade jag som en treåring. Hon kom fram till mig och la en hand på min panna. Mammors jobb, att kolla om barnen har feber.
”Lägg dig och vila så får du äta sen.” Jag gjorde som hon sa och somnade snabbt.
-
”Justin! Det ringer!” Ropade mamma. Jag slog upp ögonen och svarade utan att kolla vem som ringde.
”Hallå?” Andades jag in i luren och satte mig upp i sängen.
”Hej babe! Jass in tha house!” Skrattade Jasmine i andra änden. Ha-ha...
”Åh! Hej.” Hon andades oroligt ut i andra ändan.
”Vad är det?” Frågade hon med en aning oroad röst. Måste det vara något? Jag drog en hand genom mitt flottiga hår och la mig ner i sängen igen.
”Nej. Varför skulle det vara det?” Sa jag till svars. Jo, det var ju något. Jag gillade inte Jasmine längre, men jag kunde inte dumpa henne via telefon.
”Nej... Men det spelar ingen roll! Vad gör du?” Fnittrade hon glatt och samtalet fortsatte, med ointresserade svar från min sida.
”Men nu ska jag dra! Ses snart.” Mitt hjärta stannade. Vadå ses snart?
”Vad menar du?” Frågade jag hest och satte mig upp i sängen igen.
”Ja? Jag kommer ju till Stratford snart! Hade du glömt det?” Hennes röst hoppade från glad till ledsen. Eller inte direkt ledsen, mest besviken.
”Nej då! Men jag är nyvaken.. Det är därför.” Kom jag snabbt på. Hon andades ut och började smacka. Hon tuggade säkert på tuggumi som vanligt..
-
Jag virade en handduk runt min midja och tog upp hårfönen innan jag började blåsa  med den i håret. Jag flippade till det några gånger och mötte min spegelbild. Trötta, mörka påsar låg under mina röda ögon. Jag måste verkligen sova tidigt ikväll.. Tänkte jag bestämt och gick ut ur badrummet. Gåshud växte sig fram på mina armar och ben som alltid när jag kom ut ur badrummet. Tempratursskillnad.
”Justin! Maten står på bordet!”
”Okej!” Svarade jag vem som än hade ropat. Det låg en röd t-shirt och ett par mjukisbyxor på sängen, så jag drog på mig ett par rena underkläder och det och sprang ner för den lilla trappan ner till mormor och morfars kök.
”Vet du vad?” Frågade jag mamma och tog upp en pizza bit.
”Nej, jag vet inte vad. Vadå?” Frågade hon och satte sig ner framför mig vid matbordet.
”Jag ska ge Kim min bil.” Mammas ögonbryn höjdes. Ingen bra idé.
”Varför då? Har flickan ens ett körkort?” Frågade hon och la ett hårtest bakom örat.
”Ja. Hon fyller 18 om några dagar och då har hon väll ett körkort?” Mamma log stort och skakade på huvudet.
”Justin. Hur vet du om hennes körkort är giltigt här? I Canada? Hon kom nyss hit från Sverige för guds skull!”
Jag gav henne en bitter blick och la ner tallriken i diskhon.
”Det var en idé! Men visst.. Jag kan väll åka dit och tvätta bilen med henne?” Mamma gav mig en varnande blick och reste sig upp.
”Akta dig Justin så att du inte bryter hennes hjärta. Det är du kapabel till, jag har sett dig göra det.” Sa hon och jag gav ifrån mig en suck innan jag gick därifrån.
Det är ingen idé att bråka med mamma, inte nu.

Jag satte mig ner bredvid pappa i soffan och lutade mig mot hans arm.
”Så. Vad har du haft för dig idag?” Frågade jag. Han släppte tv:n med blicken i en sekund och fuktade sedan sina läppar.
”Kollat på tv, åkt några ärenden och kollat på tv. Du då, unga fröken?”
”Jag har hängt på stranden..” Viskade jag in i hans öra.
”Med Justin?” Frågade han och nöp till mig i revbenen. Jag tjöt till och hoppade upp ur soffan.
”Nu kommer du aldrig få veta.” Muttrade jag och gick upp för trappan. Jag greppade tag om min mobil och såg att jag hade fått ett sms. Jag hade inte nummret, men jag klickade upp det ändå.
‘Hey beautie! Vill du hjälpa mig att tvätta bilen imorgon? ;) - Prince Charming’
Jag log stort för mig själv och knappade in ett svar.
’Hm.. Undra vem du är då? Men visst, kom hem till mig runt 12. Du kan nog adressen’
Mobilen plingade till sekunden efter.
’Jo, kanske det!’
Justin och sin humor...

---