Alla elever hade fått gå tillbaka till sina klassrum nu för att ha lektioner. Jag satte mig ner på min plats och tog upp bökerna men blev stoppad av rektorn som kom in.

"Tara, kom jag vill prata med dig." Vad var det nu då?

---

Jag var inte direkt rädd för rektorn. Det var en medelålders man med för stora glasögon. Han var rätt rar när man träffade honom privat.

När vi kom in i expeditionen satte jag mig ner i den stora fotöljen framför skrivbordet och kollade på rektorn medans han satte sig ner och rättade till glasögonen på rätt plats.

"Så Tara. Jag hö-.. Åh! Bra, de är här." Utbrast han och kollade över min axel. Jag vände mig om och såg två poliskonstaplar. Såklart skulle jag förhöras. De mötte min blick och kom in i rummet.

"Mr.Choice." Hälsade de. Rektorn nickade som hej och gav till ett litet leénde innan han reste sig upp ur sin insjunkna stol.

En av poliserna satte sig där och tog upp ett block och en penna. Komiskt nog var den rosa med en massa fjädrar på.

"Så Tara, vi har undersökt orsaken till branden och den var iscensatt. Hörde du eller såg något konstigt?" Frågade han allvarligt. Jag ryckte på axlarna och kollade sedan upp på honom.

"Jo! Innan det blev svart för mig, var det någon som sa 'Hej Tara.'"

Han skrev ner varenda lillla ord och kollade sedan upp på mig.

"Okej. Var det en man eller kvinna?"

"Defenetivt en kvinna." Han nickade och antecknade igen. Det rispande ljudet mot blocket började bli en aning irriterande.

"Har du eller din pappa några fiender?"

"Nej jag har inga.. Men jag vet inte om pappa. Han är advokat."

"Ja det förklarar ju en del." Skrockade han och den andra började också skratta lite. Ha-Ha..

-

"Så Tara, om det behövs så får du gå till skolkuratorn." Sa rektorn när poliserna hade gått. Jag nickade ointresserat och vände blicken mot mina naglar. Jag orkar inte mer..

"En sista sak, du är ju ledare för cheerleaderna? Vi skulle behöva lite pengar till Julbalen, skulle ni kunna baka och sälja det?"

"Sure." Svarade jag bara och reste mig snabbt upp för att komma ut från det unkna rummet. Han borde använda munskölj.. Tänkte jag kritistk och gick tillbaka till klassrummet med snabba steg.

JUSTIN

2 MÅNADE SENARE:

Äntligen hemma i Atlanta igen.

"Gubben, mat!" Ropade mamma från köket. Jag reste mig snabbt upp från soffan och bokstavligen, sprang in i köket. Jag var vrål hungrig.

"Hungrig va?" Skrattade mamma. Jag kollade surt på henne och lassade på en ruta lassange på tallriken och högg in.

"Så, ska du träffa Tara något?" Frågade hon och stoppade in ett salladsblad i munnen. Jag log stort och fick en äcklad min till svars.

"Justin, lé inte med mat i munnen." Sa hon äcklat. Jag svalde ner innehållet i munnen med lite fanta och nickade sedan.

"Ja, imorgon." Utbrast jag glatt. Hon nickade gillandes.

"Vad ska ni göra då? Det är ju ett snötäcke över hela Atlanta nu. Åka skidor eller skridskor?" Skrattade hon.

"Mamma... Åh! Men vi ska åka skidor." Hon nickade lätt och konsentrerade sig på maten igen.

-

Jag trummade snabbt med händerna på ratten.

"Taktkänsla?" Log Tara och kollade glatt på mig. Jag kollade anklagande på henne och fnös sedan.

"Bara för att du inte har någon!" Svarade jag uppnosigt. Hon gapade stort och började sedan skratta.

Hon var så söt i sina flätor. Ja, hon hade sattit upp håret i två flätor och hade en rosa tjocktröja med vita termobyxor. Som en liten barbie.

"Har någon nämnt för dig att du liknar barbie?" Kastade jag ur mig. Hon skakade surt på huvudet.

"Ja, och nu är du den... femtioelftehundrade som nämner det!" Utbrast hon surt och tickade med fingret på tinningen när hon räknade.

"Naaw! Förlåt, ers majestät!" Hon boxade lätt till mig på armen, vilket fick fjärilar att dyka upp i min mage. Vid varje vidberörning hon gav mig så kom de på besök.

TARA

Vinden blåste hårt mot mina kalla kinder. Det var fantastiskt att det äntligen var december! Snart julbal.. Det hade gått jättebra på muffins försäljningen faktiskt. Vi hade fått in 400$ faktiskt. Jag bromsade snabbt när jag hade kommit ner till backens ände och kollade upp mot backen där Justin kom nerplogandes. Det såg så roligt ut, så jag var tvungen att twit'pica.

'Going ruff bieb? @JustinBieber' Flera retweetade och frågade saker som om jag och Justin var tillsammans, så jag var bara tvungen att svara.

'Folks! There's nothing going on with me and biebs. Just friends ;)' Det fick alla att lugna ner sig grovt.

"Du fotade mig inte va?" Frågade Justin andfått när han äntligen hade kommit ner för den långa backen.

"Kanske det." Skrattade jag ur mig och fick en ilsken Justin efter mig.

-

Jag tog ett hårt grepp om den varma koppen med varm choklad i sig. Vi hade gått in i klubbstugan eftersom att Justin tydligen var medlem.. Överraskande nog. Jag började gå in mot mysrummet med en speedad Justin bredvid mig, men exakt när jag hade gått in så drog han mig tillbaka och kollade upp över mig.

"Mistel." Påminde han mig. Ja, nu hade det gått tre månader sen Lucas dog, och han skulle nog inte gilla om jag var fastfrusen. Jag suckade djupt och la min fria hand på Justin's nacke.

Han kollade in i mina ögon medans han kom närmre och närmre. Nu kunde jag känna hans varma andetag och hans oregelbundna hjärtslag. Mitt hjärta hade också gått överstyr. Nu gälller det Tara.

Jag blundade mjukt och väntade på hans läppar, som kom sekunden efter. Det var som en dröm..Jag var inte direkt rädd för rektorn. Det var en medelålders man med för stora glasögon. Han var rätt rar när man träffade honom privat.