Som vanligt hälsade alla på mig och Nicole till vägen mot skåpen, men idag stod Lucas där.

"Tjenixen." Sa jag glatt och öppnade mitt skåp.

"Hej Tara." Svarade han nervöst. Vad var det han ville nu då? En kyss? Tänkte jag ironiskt.

"Ehum.. Jo det är så att jag undrar.. eh." Stammade han fram och jag kollade djupt in i hans rädda ögon.

"Justin, upp!" Ropade Scooter från dörren. Jag muttrade till och rullade över på sidan.

"Justin, jag skämtar inte. Upp annars får du vatten över dig." Han gav inte upp. Jag reste mig långsamt ut och gnuggade mig i ögonen för att vänja mig vid det ljusa ljuset.

"Jaja.." Mumlade jag tyst för mig själv och reste mig långsamt upp ur sängen. Tillbaka till jobbet och till min

tour-bus.

Jag kunde inte släppa gårdagen. Allt var förstört nu, vår vänskap och allt vi hade byggt upp i hela livet.

En vänskap som var förlorad.. Tänkte jag ledsamt och drog på mig en t-shirt. Mamma välkomnade mig med ett leénde när jag kom ut till 'Vardagsrummet' i bussen.

"Det ligger en wrap på bordet åt dig älskling." Sa hon och klappade mig på ryggen. Jag nickade och satte mig ner för att börja äta, när Scooter kom med mitt schema.

"Okej, klockan är nu.. Eh.. kvart över sju. Så klockan 8 ska vi ha möte, sen ska du på en skivsignering och en gratis konsert i en galleria innan du ska in i Studion. Okej?" Sa han strängt. Jag nickade långsamt och tog en tugga av wrapen. Scooter var inte alltid såhär, bara när det gällde jobb eller mig.

-

"Hej då tjejer!" Sa jag glatt och kramade om de innan jag satte mig ner bakom bordet till signeringen igen.

Då kom det upp tre tjejer, och en av de var vacker som en ängel. Nej Justin, tänk inte så.. Jo Justin, Tara dumpade dig. Hon vill inte ha dig.

Jag log stort mot tjejen och hon log tillbaka. Wow, vilket vackert leénde. Tänkte jag och log större.

"Hej tjejer, vill ni ha en autograf eller bild eller både och kanske?" Frågade jag förvirrat. Den söta tjejen fnittrade till och hennes kompisar glodde bara på mig med stora ögon.

"Vi tar både och tack!" Sa hon eftersom att kompisarna var helt fastfrusna.

"Okej..?" Sa jag och försökte få henne att säga sitt namn.

"Joy!" Hon log stort och jag nickade gillande. Joy.. Vilket vacker namn. Det var nog det västa namnet för henne.

"Okej, då kör vi!" Skrattade jag ur mig och började ta en massa bilder och skrev autografer. Innan Joy gick så greppade jag tag i hennes handled och viskade i hennes öra.

"Möt mig här utanför, klockan 10 ikväll." Hon nickade och fortsatte gå med ett stort leénde på läpparna.

Justin, du är en riktig player.

"Vad är det du vill få fram Lucas?" Skrattade jag försiktigt och tog mina böcker innan jag stängde igen skåpet.

"Skulle du vilja följa med mig till Atlanta's Hockeyhall och åka skridskor efter skolan?" Frågade han nervöst. Skridskor var det bästa jag visste, så jag nickade uppmuntrande.

"Gärna! Men jag måste gå, vi har ju lektion!" Log jag och sprang iväg med en brännande känsla på mina kinder.

Det här är ingen dejt va?.. Tänkte jag lyckligt och gick in i klassrummet.

-

"Haha, så det är tomt? Och det visste du?" Skrattade jag och kollade ut över den tomma ishallen. Han log snett mot mig och skakade på huvudet.

"Nej, det visste jag inte." Log han och satte sig ner på en bänk.

"Kom." Sa han och klappade på platsen bredvid sig själv. Jag gick dit och drog av mig mina skor för att kunna sätta på mig mina vita skridskor. Jag hade använt de en gång, då vi hade åkt hit med skolan. Annars var de sprillans nya.

"Kom!" Han gled fantastiskt på igen, medans jag staplade ut som Bambi på hal is.

"Jag.. behöver.. hjälp.." Stammade jag fram. Han skrattade lätt och greppade om min hand innan det far iväg.

Fjärilar dök upp i min mage. Gillar jag Lucas?