Jag log stort och gick in i köket. Mamma hade lämnat en lapp åt mig, förvånads vis.

”Hej Justin! Nu har du antagligen redan pratat i telefon med mig, men öppna kylskåpet så har du dig en överraskning. Puss och kram, mamma.”

Det stod två paket mjölk, ett salladshuvud, lite ost, en juice kanna och smör låg i kylskåpet. Vad var då allt detta? Kolla i kylskåpet, Ja mamma, jag kollade i kylskåpet. Tänkte jag frustrerat och drog upp min mobil för att skicka iväg ett sms.

”Vad var allt det där ”kolla i kylskåpet”? Det är ingenting där!!”

Jag drog ut Juice kannan och hällde upp lite sval Juice i ett glas. När jag skulle ta en klunk av det så vibrerade min mobil. Jag klickade snabbt upp sms:et och läste det.

”Kolla noggrannare ;) Du kommer nog bli lycklig när du hittar det…”

Jag drog ett djupt andetag och ställde in Juice kannan och letade tills jag hittade det… det låg bredvid salladshuvudet och osten… perfekt mamma, tror hon att jag är ett sex monster? Äcklat tog jag upp kondomen och skulle precis slänga den då Belle kom in i köket, så jag tryckte snabbt ner den i fickan. Belle höjde frågandes på ögonbrynen.

”Vad är det där?” Frågade hon lugnt, ”får jag se kanske? Justin..?” Bad hon. Jag svalde nervöst och kramade om kondompaketet i fickan för att sedan dra upp det och räcka över det till henne. Hon granskade det med ihop pressade läppar och höjda ögonbryn.

”Mamma lämnade de här…” Försvarade jag mig hastigt. Hon nickade och drog en hand genom sitt hår.

”Jaha… så hon tror att vi ska ha sex första veckan?” Jag ryckte på axlarna.

”Vill inte du det? Vill du aldrig ha sex med mig?” Undrade jag lågt. Hon skakade på huvudet.

”Aldrig är en överdrift Justin, jag vill väll ha sex med dig. Om detta håller. Men inte nu, liksom första veckan! Kanske förut, men inte nu längre…” Frustade hon och gestikulerade med armarna. Jag fuktade mina läppar och kollade stelt på henne.

”Varför har du aldrig sagt att du var gravid förut och gjorde abort?” Hon stelnade till och slog sig ner vid bordet.

”Vem har sagt det? Jonah?” Snäste hon. Hur dum fick jag vara? Varför tog jag upp det?

”Kanske. Varför berättade du inget Belle?” Upprepade jag. Trodde hon inte på mig?

”För att det inte var värt att ta upp. Inget av det var värt tiden längre…” Grymtade hon surt till svar. Jag kramade om hennes hand över bordet och letade efter hennes blick.

”Om du någonsin vill eller behöver prata, så finns jag alltid.” Lovade jag henne. Hon nickade och log mjukt mot mig, då Em kom in rusandes i köket och kollade surt på oss.

”Kommer ni eller? Ni kan väll sitta där ute med mig och gosa.” Jag skrattade till och gick hand i hand ut med Belle, men lyfte min arm och la den runt hennes axlar istället. Det kändes bättre på något sätt.

Justin fick mig att må så bra, han gav mig nya krafter till att dansa. Han hade frågat om jag ville följa med honom till Washington efter detta, men jag var osäker. Pappa skulle säkert vilja ha hjälp med att packa och sen skulle vi åka och sådant, så jag kunde inte ge honom ett korrekt svar ännu.

Tröttsamt klickade jag på tv:n. Vi skulle lämna Paris, lämna Justin, om 2 dagar. De två dagarna fick vi ledigt, så varför inte ligga i sängen och slappa? Trött gick jag fram till den lilla mini-kylen vi hade fått och letade efter något gott att äta, men misslyckades, därför öppnade jag frysen och hittade en burk vanilj glass. Jag drog snabbt ut den och tryckte ner en sked i den. Den fick stå och tina lite innan jag kunde äta den. Någon minut därpå drog jag upp skeden ännu en gång och drog i mig glassen. Åh, så gott. Jag kurade ner mig mellan lakanen igen då dörren slogs upp. Justin kom gåendes mot mig med en bricka med thai. Ett stort leende spreds på mina läppar, men inte pågrund av maten, utan för att Justin kom till mig, när jag såg ut såhär.

”Belle, min älskade Belle… du har levt på Pizza, Hamburgare och glass i flera dagar nu, ät detta.” På brickan låg inte bara en tallrik med thai, utan också en brödbit, lite smör, ett glas Juice, en skål med jordgubbar och bestick. Med ett leende högg jag snabbt in på maten och sneglade då och då på Justin, som nu stod borta vid fönstret och försökte öppna det.

”Det luktar dött här inne…” Retades han och drög för gardinerna. Jag knep fort ihop ögonen och låtsades vara en ”vampyr”, sa att solen gjorde ont på min kropp. Justin kysste mig mjukt på läpparna och kupade sina händer runt min nacke.

”Hej.” Viskade han flörtigt mot de och lutade sin panna mot min. Jag blinkade med ögat och svepte i mig det sista som fanns att äta på brickan, innan jag mätt och belåten lutade mig tillbaka i soffa med en rap. Justin rynkade äcklat på näsan.

”Det där är äckligt.” Gnällde han och viftade med handen framför näsan. Jag fnissade till och drog bak håret bakom öronen.

”Ta en dusch, klä på dig. För vi ska ut på en promenad.” Flinade han och klickade på tv:n igen och slog sig ner i Em’s bäddade säng. Men en fnysning reste jag mig upp och gjorde det han bad mig om.

Jag öppnade locket till min Cola Light burk och tog en klunk. Justin log snett mot mig, men kunde inte hålla i min hand eller något sådant på grund av paparazzis.

”Om de inte fanns så skulle jag kunnat kyssa sönder dig nu.” Försäkrade ha mig.

”Men nu är det så att de finns.” Inflikade jag och tog ännu en klunk av min cola då min mobil började ringa.

”Hallå?” Andades jag snabbt ut i luren då jag hade svarat. Men ingen sa något, jag hörde bara tunga andetag i andra änden. Justin kollade frågandes på mig, men allt jag kunde göra var att rycka på axlarna.

”Hallå? Är det någon däääär?” Gnällde jag, men inget svar. Det pep till, och de hade lagt på. Eller den, vem det än var eller vilka det än var. Så omoget.

”Vem var det?” Jag tog ännu en klunk av min cola och skakade på huvudet.

”Har no idea.” Suckade jag till svar och fortsatte stratsera ner för trottoaren med Justin vid min sida.

Resan hem var outhärdlig. Jag saknade Justin hela tiden. Hans läppar mot mina, hans andetag mot min hy, hans händer över min kropp… allt. Ett leende sken upp på mina läppar av bara tanken på honom. Em räckte över en chipspåse till mig och nickade mot den.

”Ät lite, då tänker du nog inte på Juuuu… Julen.” Gurglade hon nervöst. Jag drog upp en näve chips och stoppade in en efter en i munnen tills de i min hand var slut.

”En pasta sallad tack.” Beordrade jag från Flyvärdinnan. Hon nickade och drog ut en burk med kyckling sallad och räckte därpå över bestick och lite dressing. Maten ingick i resan hem, så vi slapp betala för den. Med snabba hugg började jag genast proppa i mig sallad, då min mobil började ringa. Jag grävde efter den i fickan och då kom samma Värdinna fram till mig.

”Du måste stänga av mobilen, du ger oss störningar.” Jag nickade och svarade snabbt.

”Hallå?” Utbrast jag kort i luren, men som förut, inget svar. Jag avslutade samtalet och fick ett sms i samma stund, det var en bild på mig, där jag satt nu, i planet. Rädd som jag var kollade jag mig omkring i planet för att se om någon tog bilder på mig, men jag såg ingenting…

Whoa! Vem är det som ringer Belle? Vem fotade henne? SOM JAG SA FÖRUT, INGET MORD ELLER KIDNAPPNING SOM DE ANDRA NOVELLERNA, SÅ CHANSA INTE PÅ ATT DET ÄR ETT PSYKO SOM SKA KIDNAPPA HENNE, FÖR DET ÄR DET INTE ;) Kommentera!