Kapitel 22- Home Sweet Home

Det ända jag kunde göra var att kolla in i hans ögon. Han närmade sig mig och jag kände hur han stank alkohol, Jag rynkade näsan och han tog mina händer i hans.
-Förlåt.. Jag glömde bort tiden och somnade.
-Du stinker alkohol... Sa jag och rynkade mer på näsan. Han kollade på mig och log. Jag skrattade och log tillbaka.
-Haha okej, sa han och kysste mig.
-Justin bara för att du fick mig att skratta betyder inte att allt är okej.
Han leénde försvann när jag sa det. Han vek undan blicken.
-Förlåt.. mumolade han knappt hörbart.
-Justin, jag har legat uppe hela natten och väntat på dig. Inte ett ända sms kunde du skicka.
-Men min mobil laddade ut och.. Han kollade undvikande bort.
-Och? Vadå och Justin? Frågade jag och klöste ner mina fingrar i benen.
-Nä inget sa hanoch böjde sig fram för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kollade honom länge i ögonen efter den.
-Gör ALDRIG så här mot mig igen. Okej? Sa jag och antydde aldrig.
Jag reste mig upp ur soffan och gick mot ytterdörren.
-Vart ska du? Frågade han och kollade förvirrat på mig. Jag log men utan glädje och sa:
-Jag åker hem idag. Remember? Han nickade och jag lämnade honom ensam på hotellrummet.
JUSTIN
Hon stängde dörren efter sig och jag slog näven i bordet. Fan!
Jag kunde inte berätta för henne. Hon skulle lämna mig för alltid... Mobilen plingade till och jag tog upp den.
Från: Penny
"Hej Justin. Tack för igår. Det var helt fantasktiskt.. eller DU var helt fantastisk.. XOXO Pen<3"
Jag skrev ett snabbt sms om att igår inte hade någon betydelse och att jag var full. Den gammla ursäkten när man hade legat med någon som inte var ens flickvän. Jag slängde mobilen hårt i väggen och slängde mig på sängen.
Hur kunde jag göra så här mot Jen? Hon var mitt allt.. Men hon och Drew hade säkert gjort något sånt.. Men nej Justin, Jen sa ju att det bara var en barndoms vän.
Jag drog handen genom håret och satte på tv:n. Då pep mobilen till igen. Efter ett tag pep den till igen så jag reste mig upp och kollade på de båda sms:en.
"Hej Justin. Nu lämnar planet New York.. Om en vecka ses vi.. Love u 4 ever <3 # Din Jen"
Jag log för mig själv men svarade inte för hon hade säkert flygplansläge på.
När jag öppnade upp det andra så var jag rädd för att det var Penny men det var Scooter.
"Hey Justin. Hur mår du? Jag fick en massa oroliga sms av Jen inatt."
Jag klickade på svara och svarade att allt är bra men att jag behövde sova för det behövde jag verkligen.
Sängen såg så inbjudande ut så jag slängde mig på den och kollade på Jen som jag hade som bakgrunds bild.
-Godnatt min prinsessa.. Mumlade jag till bilden innan jag somnade.
Jennifer-'
När jag klev in genom dörren så var det ingen hemma. Då var allt som vanligt då, tänkte jag och klampade upp på mitt rum.
I rummet stod det en massa katonger så jag gick fram och kollade i den. Min dagbok och lite andra saker låg där. När jag kollade bakom kartongen så såg jag min gitarr ligga där.
Jag sken upp i ett leénde och betraktade den med vördnad. Den såg exakt ut som när jag lade ner den i källaren eter flera år.
Jag packade upp och tog upp min sångbok och ett plektrum ur kartongen.
Boken såg därimot väldigt gammal ut men jag fortsatte bara leta efter den perfekta låten.
"For the first time"
Jag började spela och sjunga för full hals så jag märkte inte att mamma stod och iaktog mig. När låten var slut vände jag mig mot henne.
-Du har inte rört den där gitarren på åratal.. Sa hon och kollade mig djupt in i ögonen.
-Jag har inte haft den rätta kännslan, svarade jag och ryckte på axlarna. Hon nickade och log sen hånfullt.
-Kan de ha något med en viss Justin att göra. Jag kollade oförstående på henne och hon drog fram en skvaller tidning. Första sidan var när Justin kysste mig.
En paparazzi hade åkt ända upp utanför fönstret för att fota oss.
-Har de inga liv? Sa jag surt och kollade ner i golvet. Mamma ryckte på axlarna och gick ut.
Jag tog tag i en penna och drog upp min dagbok och började med: "Dear diary..."
Den skulle säkert bli full för just nu hade jag ett helt förråd av känslor...
När jag vaknade var klockan redan 2 på natten och Justin var fortfarande inte hemma. Jag gick och la mig i sängen och låg och kollade upp i taket.
Jag kollade på mobilen om jag hade fått något sms men det hade jag inte.
När klockan var 4:a bestämde jag mig för att sova. Jag somnade och vaknade klockan tio nästa morgon och gick upp och klädde på mig.
Då öppnades dörren och där stod en tårögd Justin...

Det ända jag kunde göra var att kolla in i hans ögon. Han närmade sig mig och jag kände hur han stank alkohol, Jag rynkade näsan och han tog mina händer i hans.
-Förlåt.. Jag glömde bort tiden och somnade.
-Du stinker alkohol... Sa jag och rynkade mer på näsan. Han kollade på mig och log. Jag skrattade och log tillbaka.
-Haha okej, sa han och kysste mig.
-Justin bara för att du fick mig att skratta betyder inte att allt är okej.
Han leénde försvann när jag sa det. Han vek undan blicken.
-Förlåt.. mumlade han knappt hörbart.
-Justin, jag har legat uppe hela natten och väntat på dig. Inte ett ända sms kunde du skicka.
-Men min mobil laddade ut och.. Han kollade undvikande bort.
-Och? Vadå och Justin? Frågade jag och klöste ner mina naglar i benen.
-Nä inget sa han och böjde sig fram för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kollade honom länge i ögonen efter den.
-Gör ALDRIG så här mot mig igen. Okej? Sa jag och antydde aldrig.
Jag reste mig upp ur soffan och gick mot ytterdörren.
-Vart ska du? Frågade han och kollade förvirrat på mig. Jag log men utan glädje och sa:
-Jag åker hem idag. Remember? Han nickade och jag lämnade honom ensam på hotellrummet.
Hon stängde dörren efter sig och jag slog näven i bordet. Fan!
Jag kunde inte berätta för henne. Hon skulle lämna mig för alltid... Mobilen plingade till och jag tog upp den.
Från: Penny
"Hej Justin. Tack för igår. Det var helt fantasktiskt.. eller DU var helt fantastisk.. XOXO Pen<3"
Jag skrev ett snabbt sms om att igår inte hade någon betydelse och att jag var full. Den gammla ursäkten när man hade legat med någon som inte var ens flickvän. Jag slängde mobilen hårt i väggen och slängde mig på sängen.
Hur kunde jag göra så här mot Jen? Hon var mitt allt.. Men hon och Drew hade säkert gjort något sånt.. Men nej Justin, Jen sa ju att det bara var en barndoms vän.
Jag drog handen genom håret och satte på tv:n. Då pep mobilen till igen. Efter ett tag pep den till igen så jag reste mig upp och kollade på de båda sms:en.
"Hej Justin. Nu lämnar planet New York.. Om en vecka ses vi.. Love u 4 ever <3 # Din Jen"
Jag log för mig själv men svarade inte för hon hade säkert flygplansläge på.
När jag öppnade upp det andra så var jag rädd för att det var Penny men det var Scooter.
"Hey Justin. Hur mår du? Jag fick en massa oroliga sms av Jen inatt."
Jag klickade på svara och svarade att allt är bra men att jag behövde sova för det behövde jag verkligen.
Sängen såg så inbjudande ut så jag slängde mig på den och kollade på Jen som jag hade som bakgrunds bild.
-Godnatt min prinsessa.. Mumlade jag till bilden innan jag somnade.
När jag klev in genom dörren så var det ingen hemma. Då var allt som vanligt då, tänkte jag och klampade upp på mitt rum.
I rummet stod det en massa katonger så jag gick fram och kollade i den. Min dagbok och lite andra saker låg där. När jag kollade bakom kartongen så såg jag min gitarr ligga där.
Jag sken upp i ett leénde och betraktade den med vördnad. Den såg exakt ut som när jag lade ner den i källaren efter flera år.
Jag packade upp och tog upp min sångbok och ett plektrum ur kartongen.
Boken såg därimot väldigt gammal ut men jag fortsatte bara leta efter den perfekta låten.
"For the first time"
Jag började spela och sjunga för full hals så jag märkte inte att mamma stod och iaktog mig. När låten var slut vände jag mig mot henne.
-Du har inte rört den där gitarren på åratal.. Sa hon och kollade mig djupt in i ögonen.
-Jag har inte haft den rätta kännslan, svarade jag och ryckte på axlarna. Hon nickade och log sen hånfullt.
-Kan de ha något med en viss Justin att göra. Jag kollade oförstående på henne och hon drog fram en skvaller tidning. Första sidan var när Justin kysste mig.
En paparazzi hade åkt ända upp utanför fönstret för att fota oss.
-Har de inga liv? Sa jag surt och kollade ner i golvet. Mamma ryckte på axlarna och gick ut.
Jag tog tag i en penna och drog upp min dagbok och började med: "Dear diary..."
Den skulle säkert bli full för just nu hade jag ett helt förråd av känslor...

Mellan kapitel! Det blev inte så långt för jag e med en kompis som ska sova här och jaa jag kunde ju inte sitta så länge vid datan :) Hoppas ni förstår!
Kommentera <33 :D

Kommentarer

Sonja skriver:

AMAZING;) Stackars Jen när hon får reda på det;o <333

Datum: 2012-01-03 - Tid: 20:57:59 - URL: http://jssmn.blogg.se/


Lisa skriver:

Jättebra :)

Gu va taskigt av justin!!

Datum: 2012-01-03 - Tid: 21:42:07 -


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback