”Tack så mycket.” mumlade jag till svar och öppnade chokladpaketet. Små smulor av krossad choklad föll ned på mitt täcke, men det var inget jag orkade bry mig om för stunden. Smuts var inget problem när man hade kemtvätt i världen. Jag stoppade in en ruta av choklad i munnen och tuggade sönder den.

”Vänta ett tag Noelle…” ursäktade Justin sig. Det knastrade till, så han hade förmodligen råkat dra ut högtalaren vilket resulterade att jag nu kunde höra vilket samtalsämne som cirkulerade i rummet. Men det Scooter sa var inget jag önskat jag hört… någonsin. Just nu önskade jag bara att jag hade stannat kvar i skolan.

”Vi kanske behöver byta tjej Justin.”

Ceces försök i att muntra upp mig var förgäves. Jag skulle inte kunna släppa vad jag hört under hela kvällen. Fernandos blick som ledsamt låg över mig. Vad förväntade han sig? Att jag skulle skita i min pojkvän och slänga mig över honom? Fast jag visste ju inte hur länge till Justin skulle bli min pojkvän, om han ens skulle kämpa för oss. I samma stund orden lämnat Scooters mun hade jag lagt på. Att höra Justins svar var inget jag ville – tänk om han skulle hålla med? Den enda saken jag ville få reda på var vad som orsakade Scooters plötsliga infall. Varför vi helt plötsligt skulle brytas upp… Skulle Justin bara komma ut med en ny tjej dagen efter, säga att jag bara var en täckmantel för det riktiga förhållandet? Scooter kunde vara riktigt jävla krånglig vid visa tillfällen, när han verkligen ville.
”Vill du ha något?” frågade Fernando i hopp om att få mig full så att han kunde ligga med mig senare inpå natten. Han trodde verkligen att jag var så dum att jag aldrig träffat någon som var precis som han.
”En kall Cola.” motarbetade jag honom och avfyrade en vit tandrad. Förbryllad över mitt svar staplade han iväg till baren för att beställa våra drickor. En svettig Alex slog sig ned bredvid mig i den insjunkna, svarta skinnsoffan med en arm över mina axlar.
”Hej tråkiga-Noelle.” flåsade han ut och sippade på sin öl. Jag klappade till honom över bröstet.
”Hej på dig med, svettiga-fulla-Alex.” suckade jag till svar. Cece sjönk ihop bredvid honom med en lila drink i sin hand.
Hon log snett mot mig. ”När vill du åka hem då? Tvååå…? Tree?”
Min blick for mot klockan. Halv 4. ”Fyra.”
”Oki doki. Nu kommer Travis. Kom igen Alex!” hojtade Cece och slog ned sig glas med en smäll. De reste sig snabbt upp ur soffan för att sedan, på rad, hoppa ut på dansgolvet. Fernando slog sig ned bredvid mig och räckte över colan som enligt beställning var iskall.
”Tack.” log jag innan jag förde surgöret mot min mun. Fernandos hand föll mot mitt lår på bara någon sekund. Han hann knappt börja med sin egna drink innan han skulle stöta på mig.
”Jag har en pojkvän.” påminde jag honom och förflyttade hans hand ifrån mitt ben. Han suckade djupt.
”Jag orkar inte med att du ska vara en nunna. Du betedde dig väll galet för någon månad sen!”
”Men jag har fått höra skillnaden på en riktig relation och en vrickad relation. Vill du höra?”
Han suckade igen. ”Okej. Berätta då vad du fick höra.”
Jag böjde mig fram och lutade mig mot hans öra. ”En riktig relation innehåller två personer. Ingen mer.”
”Är du rolig eller.” morrade han. Killen verkade inte ha någon humor. Utan att svara reste jag mig bara upp. Det var nog dags för mig och Cece att gå nu, innan Fernando skulle bli alldeles för full och försöka något på mig. Hela han var ju fylld med överraskningar.
När jag väl kom fram till Cece låg hon i en soffa och spydda i en blomkruka. Bara synen gjorde mig illamående själv även fast det enda jag fått i mig var en coca-cola. Hon motarbetade i alla fall inte mig när jag drog med henne ut i vinterkylan. Fernando kom utstaplande efter oss och greppade tag om min axel.
”Jag gillar inte din attityd.” muttrade han med en rynka mellan sina buskiga ögonbryn.
”Okej, no one gives a fuck. Hej då Fernando. Vi ses på måndag eller aldrig…” suckade jag och hoppade in i taxin Cece lyckats vinka till sig även i sin fylla. Chauffören käftade emot rätt länge över att han inte ville skjutsa Cece som var full, men gav till sist med sig när jag erbjöd honom flera dollar mer än vad han egentligen skulle få. Cece lutade sitt varma huvud mot min axel och smuttade på vattnet Chauffören insisterat på att hon skulle ta om hon skulle åka i hans bil. När hon låg där, alldeles oskyldig med en vattenflaska i käften såg hon så oskyldig ut… I mitt huvud cirkulerade ett hundratals tankar runt, men bara en vad i centrum. Varför Scooter hade sagt som han hade sagt.

Solen smög sig fram mellan persiennerna till Ceces alldeles för stora rum. Syret i rummet hade nästan tagit slut, men jag var för trött för att göra något åt saken. Cece låg fortfarande i sin säng och sov. Hennes blonda hårsvall hade trasslat ihop sig som en stor boll. Pälsboll, rättade jag mig själv. Långsamt hävde jag mig upp på ena armbågen. Hur kunde jag vara så utpumpad av krafter? Vi hade ju inte gjort något speciellt igår som krävde mycket rörelse…? Då slog det mig. Vi hade ju stått uppe halva natten och kört ’Just Dance 4.’
”Cece..” viskade jag hest. En grymtning lämnade hennes kudde. Förutom det – ingen reaktion.
”Cece!” ropade jag nu, en aning högre. Hon reste sig snabbt upp i sängen och blängde surt på mig.
”Vad vill du?” suckade hon. Hennes händer hade snabbt tagit sig till hennes panna som hon nu masserade. Jag var glad över att jag inte druckit något igår, i alla fall just nu.
”Frukost kanske?” föreslog jag. Hon slängde benen över sängkanten utan att protestera och gick med snabba steg för att öppna fönstret. En sval bris slog mig i ansiktet. Nöjt drog jag djupa andetag av det nya syret som fyllt rummet.
”Kom då om du vill ha frukost… jävla fetto, att du måste väcka mig för det..” morrade Cece surt. Jag skrattade till åt hennes kraftiga humör. Det påminde lite om Justin, när han var sur på mig. Justin… Min hals snörades åt. Ingen luft ville ta sig in i mina lungor. Min syn blev fort svart, och mina steg ostadiga. Cece märkte det snabbt och kände behovet att hälla ett helt glas med iskallt vatten över mig. Det hjälpte, men hade definitivt inte varit nödvändigt. Lättnaden över att kunna andas igen var stor. Vad hade hänt?
”Du är helt jävla konstig, vet du det?” antydde Cece irriterat innan hon fortsatte sin färd in i köket.
Skakandes på huvudet, gick jag efter henne in i det stora köket. Hennes familj använde det sällan, men ändå så fanns det där. Stort… vackert… majestätiskt. Ingen person kan komma till Ceces hem och säga att köket är fult.
”Pannkakor… eller… ta vad du vill. Pop tarts finns också om du är sötsugen. Jag ska ha Pizza.” meddelade hon mig och drog ut en pizzakartong från den översta hyllan i kylskåpet. En orörd pizza gömde sig bakom locket. Åt hennes familj aldrig? Hela kylskåpet var fyllt med god mat, men allt var orört. Min blick lade sig på en iskall, liten vodka flaska. Ordern jag fått hade varit att ta vad jag ville, så lite vodka skadade ju inte? Jag drog ut den tillsammans med ett paket Pop Tarts och en flaska Oboy ur kylskåpet. Cece skulle förmodligen inte äta upp pizzan helt själv, så det fick väll duga. Klockan hade redan passerat tre ändå så det var nog bra med lite lunch.
”Vodka?”
”Mhm.”
”Sup dig inte full bara.” varnade hon mig och lutade sig mot väggen bredvid mikron.
”Och det ska jag inte göra för att?” ville jag snabbt veta medan jag lossade på korken till flaskan.
Hon log retsamt mot mig. ”Justin kommer hem snart. Du borde inte vara full då.”
”Skit i vad Justin gör. Jag behöver alkohol. Jag börjar bli mjuk Cece.”
”Att du blir mjuk för Justin och han för dig gör väll ingenting! I kärlek ska man inte vara elak, dryg.”
”Nej… men jag dricker knappt, röker… Rosie har blockerat mig från alla affärer där man kan röka på hela våran gata!” utbrast jag surt och tog en klunk av den svala, genomskinliga drycken.
”Du kan ta lite cigg av mig. Röker inte Justin?” trodde Cece, även fast det snarare lät mer som en fråga.
”Joo.. men han vill inte ge mig. Han är en snål jävla skit…” muttrade jag surt och ställde ifrån mig den, nu, tomma flaskan. Vodkan hade slunkit ned på bara någon klunk. Cece drog ut tallriken med pizzabitarna ur mikrovågsugnen som pipit till. Tillsammans tog vi oss in på hennes rum igen, upp i hennes stora säng. Även fast den var så stor hade jag varit tvungen att förflytta mig ned till hennes soffa under nattens gång. Hon klickade på tv:n, men sänkte snabbt ljudet. Bakfyllan hade förmodligen inte gått över riktigt ännu även fast hon tryckt i sig tre Alvedon.
”Jaha. Men ta två paket av mig sen då.” sa hon vänligt. Jag tog en tugga av den varma pizza biten och nickade sedan som tack. Munnen min var full av varm pizza, vilket hade resulterat ett antal brännskador på min tunga. Om Justin skulle vilja hångla senare skulle han bannemig få vara försiktigt också. Jag vred mot huvudet mot fönstret. Persiennerna hade dragits upp på något mystiskt sätt.
”Dem dras upp automatiskt när klockan slår kvart över tre om jag inte dragit upp dem innan dess. Mamma vill inte att jag sover längre än det…” suckade Cece menandes, som om hon hade läst mina tankar angående persiennerna.
Jag nickade bara. Vad skulle jag svara? ’Intressant, intressant Cece… din mor är verkligen mån om dig.’ Eller? Istället för att fundera mer på det lade jag all min fokus på pizzan och chokladkexen.
När vi hade ätit upp skyndade jag mig iväg hemåt. Jag ville bara komma hem, fixa mig och få en redig förklaring av Justin om varför Scooter sagt som han sagt. Oturligt vis nog så hamnade jag i kö och beslutade därför att då från Madison Street, vilket var två kvarter ifrån var vi bodde. En promenad skadade inte i alla fall. Snöflingor föll långsamt ned från dem gråa, fluffiga molnen som prydde himlen. Naturen var vacker, bara man tog sin lilla tid att titta på den. Mitt i mina filosofi-tankar plingade min mobil till.

Från: Justin
Är framme på JFK om fyrtio minuter. Kommer till dig det första jag gör. X Justin.

Ett X. Det var på tiden att jag fick det. Snart skulle det väll övergå till ’Din Justin’ eller bara ’J’ igen. Enligt Scooter passade ju inte jag in. Justin kom förmodligen för att berätta att han valde bort mig, pengar och framgång var viktigare än en relation. Det var förmodligen vad han skulle komma och säga. Sen skulle han lämna mig, tårfylld och bara skaffa sig en ny tjej med en ny lögn om mig. Innan jag visste ordet av det var jag framme vid den stora, beigea fasaden som föreställde mitt hus. Portvakten slog upp glasdörren åt mig med en rak tandrad. Orken att besvara leendet var helt och hållet bortblåst, men det gjorde inte honom något. Han fick betalt för att vara trevlig. Om ingen log tillbaka skulle han inte ta åt sig då han fick betalt över att le själv. Vi som gick in och ut fick ju inte betalt över att le tillbaka, så han kunde ju inte förvänta sig något.
Uppe vid dörren, drog jag upp nyckeln som ledde in till dörren och tog ett steg in i lägenheten som verkade kusligt tom. Vilket den var också. På tv bordet låg en lapp. Jag tog upp den mellan fingrarna och läste vad det stod.

Hej Noelle!
Dina fick jullov igår, så vi åkte till Philadelphia till mina föräldrar, alltså din mormor och morfar. Vi kommer tillbaka om en vecka, jag förväntar mig att du beter dig ansvarsfullt med lägenheten nu när vi är borta. Kramar, Rosie.

Då var man ensam då. Trött som jag var skyndade jag mig in på badrummet för att ta en snabb dusch innan Justin skulle komma. Därefter, gick jag in på mitt sovrum och utbytte handduken mot ett par marinblåa mjukisbyxor och en axelbandslös, vit topp från Hollister Rosie köpt till mig. Håret lät jag hänga i en hög hästsvans medan jag sminkade mig, men mer hann jag inte göra med det innan det plingade på dörren. Med påskyndade steg tog jag mig till hallen och slog upp den. Justin avfyrade ett osäkert leende mot mig och räckte över en bukett vita rosor.
”Försök inte med det där Justin, förklara dig.”

Superkort, och jättelamet men det kommer mer imorgon HOPPAS JAG! :) Ska till mami vilket betyder att jag kommer kunna hålla på en massa med datorn, hahaha. Osocialitet!

OCH ERA KOMMENTARER PÅ SISTONE... OMG. GE MIG FLER SÅNA SÅ FÅR NI ETT RACKARNS LÅNGT KAPITEL NÄSTA GÅNG! :D Kommentera!