KAPITEL 35-. GOOD GIRLS GONE BAD

 

Previously: Det såg så vackert ut… När jag hade börjat frysa snodde jag runt och gick in på badrummet för att tillfredsställa mina behov. När jag sedan la mig ner i sängen så kände jag hur min tunga vad alldeles torr. Vatten. Trött reste jag på mig ännu en gång och smög ner till köket för att ta ett glas vatten då jag hörde ett knarrande i trappan bakom mig. Och sedan ännu ett till. Ännu ett till. Sedan steg. Förskräckt vände jag mig om för att granska vem det var som var uppe nu.


”Selena?”, utbrast jag med höjda ögonbryn. Hon höjde sitt pekfinger mot sina läppar, som var röda av läppstiftet hon hade kletat på.

”Vad gör du? Vart ska du?”, fortsatte jag lågt. Hon hade på sig en svart tajt klänning, svarta pumps och plattat hår. Hon skulle förmodligen på fest, men vem i Nashville känner Selena?

”Jag ska på fest. Demi är i staden och har hittat fetaste nattklubben. Vill du hänga med?”, flinade hon. Jag bet mig löst i läppen. Skulle jag följa med? Släppa taget om allt? Nej, jag skulle gå och lägga mig, för att imorgon ringa Belle och låta hennes förklara sig. Det var en bra plan.

”Nej tack.”, svarade jag och kliade mig nervöst i nacken. Hon nickade.

”Okej, men vad du än gör, säg inte att jag har gått.”, bad hon. Jag skakade på huvudet.

 

 

”Nej då, men kom ihåg att vi ska ha konsert imorgon.”, varnade jag henne.

”Jag vet.”, svarade hon kort innan hon vände på klacken och försvann ut i den svala natten. En suck lämnade min mun. Lika bra att gå och lägga sig.. tänkte jag trött och reste mig upp för att gå upp på mitt rum igen. När jag smög förbi mammas rum hörde jag röster. Hon pratade i telefon.

”Nej… ja, hon måste ha gjort något. Jag vet inte. Jag ska föreslå det. Ja… vi får se. Mhm… Jeremy, nej.”, viskade hon hest. Jag svalde hårt. Hon pratade med pappa. Om Belle och mig? Hon slutade prata, så jag skyndade mig till mitt rum och sköt igen dörren.

 

Belle’s Perspektiv:

”Belle. Det knackar på dörren.”, upplyste Emily mig från soffan som stod kvar i mitt rum som nu nästan var tomt på saker. Jag nickade, reste mig upp och gick ner för trappan ner i hallen. Jag orkade inte med överraskningar, så denna gång kollade jag i kikhålet innan. Det stod en medelålders man där med en svart skjorta och skinn portfölj. Med en axelryckning slog jag upp dörren.

”Hej, är jag hemma hos familjen Chandler?”, jag nickade trött med en hand för pannan.

”Vad vill du?”, mumlade jag oförstående, lite surt kunde man tolka det.

”Jag är eran advokat, och jag är här för att prata med din pappa om flytten till… äh… Los Angeles.”, meddelade han mig med ett stelt leende på läpparna. Jag la en hand på midjan.

”Tyvärr, men min pappa är inte hemma. Åkt till hans jobb.”, svarade jag och räckte över ett av pappas hundra visitkort. Mannen tog emot den och sa hej då innan han försvann in i sin vita bil igen. Jag slog igen dörren och gick upp till Emily igen.

”Du, dansen börjar om 3 timmar. Vi har faktiskt inte gått på 6 dagar nu.”, sa hon menandes. Jag nickade.

”Vi äter något, kollar på tv och sen kan vi åka dit. I min Range Rover om du vill det…”, suckade jag. Hon log nöjt och nickade.

”Bra!”, kvittrade hon till. Med ett torrt skratt slog jag mig ner bredvid henne i soffan. 

”Så, vad ska vi äta?”, log jag för att komma in på ett samtalsämne.

 

 

 

”Ey, ät inte upp all pasta!”, fräste jag till Emily som hade börjat äta av pastan redan i kastrullen. Mac and Cheese fick det bli, något vi hade i vårt skafferi var pasta och Kaffe. Och i kylskåpet mjölk, smör, Cola och ost. Pappa hade inte tyckt att vi behövde handla något nu vi ändå skulle flytta om 3 dagar.

”Jaja, men jag är hungrig!”, gnällde hon menandes. Jag skakade på huvudet.

”Stå ut.”, med dem orden hade jag i osten bland makaronerna.  Em lipade mot mig och tog en klunk av sin cola.

”Fy på dig, varför måste vi dricka ur plastmuggar?”, fortsatte hon med sitt gnällande.

”Herregud Emily! Vi ska flytta, sluta gnälla.”, utbrast jag stelt. Hon ryckte på axlarna och slog sig ner runt köksön.

”Jag bara säger vad jag tycker…”, ja, det hade jag märkt. Jag sänkte värmen på plattan innan jag vände mig om mot Em.

”Kan du räcka över tallrikarna?”, frågade jag med ett litet leende lekandes på läpparna. Lika bra att försöka vara snäll än att snäsa bort henne, vilket bara skulle sluta med bråk – något jag inte önskade just nu.

”Visst.”, muttrade hon kort och räckte över tallrikarna till mig. Tallrikar och bestick var det enda vi hade tagit fram, för glasen höll redan på att fraktas till Los Angeles, där vårat ny hus fanns, med en massa andra möbler.

”Bon Apetit.”, flinade jag. Hon tog emot sin tallrik och högg genast in på Makaron- och oströran.

”Jag…”, började jag men avbröts av min ringande mobil. Med en ursäktande blick mot Em gick jag upp på mitt rum och svarade.

”Hallå?”, andades jag ut. Jag visste att det var Justin, då jag hade hans nummer.

Förklara varför Mike svarade.”, sa han bara.

”Jag sprang, han kom bakom mig, höll i min mobil, svarade. Jag lovar Justin, såfort han hade lagt på slog jag till honom.”, lovade jag med en ångestfylld röst.

Jag tror dig, jag ville bara höra det med egna öron, från dig, inte från Emily.”, jag hörde ett leende i hans röst. En tyngd släppte mina axlar, allt kändes bra igen.

”Bra… så, hur är det i Nashville?”, fick jag ur mig för att bryta den lilla tystnaden som hade uppstått. Han drog ett djupt andetag.

Det är Okej… men jag saknar dig. Vad ska du göra idag? Vi håller på och förbereder till en konsert.”, upplyste han mig.

”Jaha, trevligt! Jag saknar dig mer Justin… för första gången på några dagar ska jag och Em gå på danslektionen, vi har ännu en lektion imorgon. Det blir den sista för mig.”, mumlade jag ledsamt. Han hummade instämmande med samma ledsamma tonfall i sin röst.

Jag förstår att det är tufft. Lämna hela ditt liv bakom dig bara för din pappas jobb.”, tröstade Justin. Självklart att han förstod, när han hade hoppat på planet till Atlanta och sagt hej då till Stratford hade han ett helt nytt liv. Jag hade ju somsagt sett Never Say Never.

”Ja… men jag kommer åtminstone ha dig hos mig ibland.”, log jag uppskattandes. Han skrockade till.

Tja, jag har en överraskning åt dig också…”, utbrast han med lömsk röst. ”Men den får du först i Los Angeles, den kommer ligga på din säng i ditt rum.”

”Åh, din mystiska, mystiska, kärleksfulla man! Det är därför jag älskar dig.”, fnittrade jag hysteriskt. Han skrattade retsamt till i andra änden.

Jag älskar dig också min vackra Afrodite.”

 

 

 

Emily hade hunnit bli sur, och maten kall när jag kom ner igen.

”Justin?”, suckade hon trött. Jag nickade och kramade mjukt om henne som ett förlåt. Jag hade dumpat henne för att prata med min pojkvän, som jag kommer spendera hundra gånger mer tid med när jag flyttar.

”Förlåt Emi-Pemi.”, ursäktade jag mig. Hon nickade bara förstående och slängde plastmuggarna i papperskorgen och la ner tallrikarna och besticken i diskmaskinen.

”Vad ska vi göra? Ni satt där uppe och pratade i minst 40 minuter…”, konstaterade hon. Jag kände hur mina kinder hettade till.

”Jaja, sånt är livet! Pratar du aldrig med Mark?”, hon svalde hårt när jag uttalade hans namn.

”Han är ett svin. Han har en flickvän. Som heter Tish.”, grumlade Em ilsket. Jag rynkade på näsan.

”Jag är ledsen… men du? Jag tror danssalen är tom, så om vi åker nu, så kanske vi kan vara ensamma ett tag.”, föreslog jag. Hon log stort och nickade.

”Bra, det gör vi.”, svarade hon glatt. Vi gick upp på mitt rum för att byta om till danskläder. När vi lämnade huset stod solen högt upp på himmeln.

”Kommer du?”, ropade jag till Em som hade stannat till för att granska den vackra himlen. Hon kollade åt mitt håll och började sedan småjogga mot mig.

”Förlåt.”, sa hon genant och hoppade in bredvid mig i bilen. Till skillnad från bilarna här i London så var ratten på vänster sida i den här bilen. Men när jag hade övningskört hade jag suttit i en ”London-Bil”.

”Ska du köra eller?”, skrattade Em och nickade menandes mot bilnyckeln i min hand. Jag nickade snabbt, startade motorn och började köra. Good Girls Go Bad – Cobra Starship spelades på radion, så jag och Em började genast sjunga med.

I make them good girls go bad…I make them good girls go bad… You were hanging in the corner with your five best friends…”, sjöng vi för full hals. När vi parkerade utanför dans akademin så stod det endast 2 bilar där, alltså tomt. Vi lämnade bilen och gick in på dans skolan. Ett leende spreds på mina läppar. Att dansa var min passion, och att få göra det igen är som en dröm. Vi gick upp till danssalen som stod kolsvart, men när vi tände lampan skriade Em till, rakt i mitt öra.


Vad skrek/skriade Em åt? :) Hm... vad tror ni? Rekord, skrev detta på en halvtimma! Woha! :D Kommentera för mer ikväll <3


Kommentarer

Anonym skriver:

Suuperbra !! ;D

Datum: 2012-08-06 - Tid: 19:37:42 -


Elin skriver:

sjukt bra! meer <3

Datum: 2012-08-06 - Tid: 19:51:16 -


Becka skriver:

Grymt bra!

Datum: 2012-08-06 - Tid: 20:26:16 - URL: http://beckagoesrandom.blogg.se


Emmy skriver:

Awesome as usual!!!!!

Datum: 2012-08-06 - Tid: 20:42:27 -


Emmy skriver:

Awesome as usual!!!!!

Datum: 2012-08-06 - Tid: 20:42:31 -


Storiestoyou skriver:

Super bra!
Blev riktigt nyfiken nu så mer taCk?:D

Datum: 2012-08-06 - Tid: 21:05:41 - URL: http://www.storiestoyou.blogg.se


Anonym skriver:

Mer gmn älska din novell

Datum: 2012-08-06 - Tid: 21:17:25 -


emma skriver:

MER IKVÄLL! :D

Datum: 2012-08-06 - Tid: 21:25:08 - URL: http://emmatrygve.blogg.se


Jennifer :D skriver:

Mer, nu nu nu!!!!!!!!

Datum: 2012-08-06 - Tid: 21:40:51 - URL: http://jennifersahlin.blogg.se


Anonym skriver:

Meeeeeer så jävla bra! Kan du inte göra så att mark kysser Belle framför Justin och dom typ slåss och det står på framsidan av typ en skvaller tidning nästa dag?!?! ;) <333

Datum: 2012-08-06 - Tid: 21:51:08 -


Anonym skriver:

Skit bra fan vad glad jag blir när Belle och Justin inte bråkar eller vad man ska säga skit braaaa meeeeer

Datum: 2012-08-06 - Tid: 22:15:32 -


Mickan - / My Life In My Words skriver:

- Ja det kan man lugnt säga =/ Jag förstår att du tänkte så, jag tänkte likadant med den designen jag höll på med i fredags. Den är halvklar. Men jag hoppas som sagt på det bästa nu och går den inte att rädda så går det förhoppningsvis att göra en backup på den och rädda allt. Jag vet inte hur lång tid detta tar, jag önskar jag kunde göra något åt det. =/ Hoppas att du orkar vänta. Kram!

Datum: 2012-08-06 - Tid: 22:37:05 - URL: http://miickzz.blogg.se


Elin skriver:

Snälla, mer! <3

Datum: 2012-08-06 - Tid: 22:37:10 -


Julia skriver:

Asså, förstår du ens hur jäävla bra du är !? YOU ARE AMAZING GIRL, !! <3 meeer :)

Datum: 2012-08-06 - Tid: 22:40:44 -


fanny skriver:

snälla mer ikväll!!! :))

Datum: 2012-08-06 - Tid: 23:33:14 -


ebba skriver:

Jättebra som vanligt! Bara en kommentar!? Skäms på dom som inte skriver en kommentar ;-)

Datum: 2012-08-06 - Tid: 23:51:58 - URL: http://jbnovelller.blogg.se


Jennifer :d skriver:

MER, NU-NU-NU!!!!!!

Datum: 2012-08-07 - Tid: 00:01:41 - URL: http://jennifersahlin.blogg.se


Anonym skriver:

Ny läsare,och jättebra novell, mer!!

Datum: 2012-08-07 - Tid: 00:01:51 -


lejlaabieber skriver:

Kan inte sluta tänka på det Emelie skrek åt!
Grymt bra!! :)

Datum: 2012-08-07 - Tid: 00:45:11 - URL: http://ssmile.devote.se


Hanna skriver:

Har läst 17 kapitell idag kan inte får nog!

Datum: 2012-09-28 - Tid: 17:02:53 - URL: http://hanzenpanzen.blogg.se


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback