”Kaili, skulle du kunna skicka vattenflaskan?” frågade jag Kaili med ett trött leende.
”Självklart.” nickade hon innan hon räckte över min halvfulla vattenflaska till mig. Leendes vred jag av korken och tog sedan tre stora klunkar, tills det bara var några droppar kvar i flaskan.
Carlena och Luke satt och spelade kort medan Elysandra och J.D satt med blickarna fastklistrade på laptopskärmen där en Harry Potter film rullade.
I samma stund som jag tänkte inleda en konversation med Kaili så kom Scooter och slog sig ned bredvid mig, ”Så? Är ni taggade på att få börja dansa på riktigt?” frågade han mig och Kaili.
Båda två nickade ivrigt,”Om vi är.”
”Det är skönt att börja nu, tycker jag. Innan turnéer så är allting så stressigt. Justin är stressig.”
”Jag förstår vad du menar.” skrattade jag när han uttalade sin mening. Kaili nickade leendes åt mig.
Scooter suckade långdraget, ”Är ni nervösa då?”
Kaili bet sig löst i underläppen, ”Lite, för att vara ärlig. Men det är nog bara lycklig nervositet. Eller vad man säger…” skrattade hon svamligt.
”Jag håller med!” nickade jag hektiskt.
”Äh, det kommer gå bra. Om ni ursäktar damer så måste jag besöka herrarnas.” flinade Scooter generat och reste sig sedan upp.
 Vi satt i en folktom konfersanssal till hotellet vi skulle bo på. Egentligen skulle vi ha suttit på våra hotellrum just nu,  men någonting med systemet hade kraschat så nu satt vi här istället - rastlösa. Justin hade fått sitt rum utan några problem, han hade även frågat mig om jag ville bo hos honom men hur mycket jag än älskade honom så hade jag lust att bo med tjejerna ett tag. I alla fall idag.
”Alex?” ropade Kenny på mig från dörröppningen till den stora salen.
Jag vred på huvudet åt hans håll och höjde på ögonbrynen. ”Kom!” ropade han samtidigt som han vinkade på mig med sin stora hand.
Suckandes reste jag mig upp, gav Kaili ett ursäktande leende eftersom jag nu skulle lämna henne i sticket och skyndade mig sedan mot dörröppningen. Kenny greppade försiktigt tag om min handled och drog med mig bort mot hissarna.
”Hey, vad gör du?” morrade jag i försök att låta både sträng och farlig på samma gång.
”Justin bad mig att ta med dig upp. Han sa att om det så behövdes så skulle jag släpa upp dig, men du ser inte ut som en golvmopp så jag struntar nog i det.” berättade Kenny för att sekunden senare trycka in mig i hissen.
Ett kvävt skratt lämnade min strupe. ”Har någon berättat för Justin att det är väldigt oattraktivt att skicka folk för att hämta tjejer?”
Kenny funderade en stund och skakade sedan på huvudet, ”Nej, det tror jag inte.”
”Det ante mig.” flinade jag.
Resten av hissresan bestod av nynnande, från båda parterna. Kenny nynnade på någon av Justins gamla låtar medan jag nynnade på en Beatles låt. När hissen äntligen gav ifrån sig ett plingande läte och dörrarna särade på sig så upphörde nynnandet.
Jag blev inte alls förvånad när vi klev rakt ut i en takvåning istället för en korridor, Justin var ju trotsallt Justin. Vid matbordet satt Scooter och Jon - som var med eftersom att Justins nya film skulle spelas in under turnén - med tre laptops framför sig, vilket resulterade att dem inte märkte när jag och Kenny klampade förbi dem, rakt in i det stora sovrummet som låg precis bredvid.
På sängen låg Justin med ansiktet nedtryckt i en utav dem stora, beiga kuddarna. Kenny särade på läpparna för att säga något när jag stoppade honom. Jag skakade stumt på huvudet åt honom innan jag tyst föste ut honom ur rummet.
Lika smidig som en ninja smög jag mig fram till sängkanten, räknade till tre och slängde mig sedan över Justin.
”Alex!” utbrast han då med en, något, kvävd röst.
”Det är mitt namn det.” skrattade jag och rullade av honom.
Han vred på huvudet från kudden och log brett mot mig. ”Hej på dig. Jag har saknat dig… synd att vi åkte olika flygplan… Jag undrar vems idé det var... den personen är uppenbarligen dum i huvudet.”
Jag pressade mina läppar mot varandra. ”Det är inte mitt fel att jag har förlorat en del hjärnceller. Det är inget man skämtar om Jus! Dessutom kände jag för att snacka lite med mina arbetskamrater.”
”Och inte med din chef?”
”Chefen snackar jag inte med.” svarade jag med en lätt huvudskakning.
Justin flinade barnsligt, ”Vad gör du med chefen då?”
Hummandes rullade jag över, så att jag låg på honom igen, fast denna gång med mitt ansikte mot hans.
”Så här…” viskade jag mot hans läppar innan jag pressade mina mot dem i en mjuk kyss.
Han placerade varsamt sina händer om min korsrygg och började försiktigt låta dem vandra upp och ner innanför min tröja. När jag kände hans tunga smeka min underläpp särade jag genast på mina läppar för att låta den ta sig in.
 Där låg vi ett bra tag, hånglandes, ända tills Justin avbröt det hela genom att knuffa bort mig.
”Vad var det där bra för?!” fräste jag irriterat och blängde surt på honom eftersom han hade förstört dagens höjdpunkt.
”Vi måste snacka.” mumlade han allvarligt och satte sig upp i sängen, precis som jag hade gjort.
”Vad menar du?” flämtade jag förvirrat. ”Ska du göra slut med mig nu eller? Är det dags nu?”
Justin kisade med ögonen, ”Är du dum i hela huvudet eller? Tydligen, eftersom du först bestämde att vi skulle åka hit i separata flygplan och nu tror att jag ska göra slut. Vill du det eller? Det verkar ju som det.”
”Nej, det vill jag verkligen inte!”
”Dåså.” muttrade han lågt fram. ”Jag vill… jag… alltså, det är så svårt att-”
”För Guds skull Justin, ut med det!”
Han såg ned på sina fingrar. ”Okej! Jag vill att vi ska berätta för alla att vi är ett par.”
”Var det så svårt att säga?” skrattade jag och reste mig upp ur sängen.
”Va? Så du är med på det? Vill du att vi ska berätta för hela världen att vi är ett par? Att jag är din och du är min? Att vi liksom är ihop? Att vi har sex och liksom… kysser varandra?”
Jag skrattade högt, ”Stopp i backarna! Allt det där måste vi inte berätta.. men om du vill det - om det gör dig lycklig att berätta för dina fans att vi två är ihop så är det okej för mig. Jag vill bara att du ska vara nöjd.”
Justin suckade och reste sig upp ur sängen för att sedan slingra armarna om min midja.
”Det handlar inte om att jag ska vara nöjd, det handlar om oss. Vi ska vara nöjda som par. Jag vet att vi beslutade att vi skulle hålla det hemligt, men nu har det gått lite mer än en månad och jag orkar inte hålla mig borta från dig längre.” Justins läppar snuddade vid mina och gav mig en mjuk puss.
”Och nu har vi testat att vara med varandra och jag har kommit fram till att du gör mig lycklig och att jag vill vara med dig. Endast dig. Så nu tycker jag att vi är redo att berätta för alla.”
Justin strök en hårslinga ur ansiktet på mig och kysste min näsa. Ett tyst skratt lämnade min strupe och en rodnad tog plats på mina kinder. Varför, visste jag inte. Det var inte så att jag skämdes eller blev generad, utan det var mer för att han fick mig att känna mig så speciell.
”Jag älskar dig, baby.” viskade Justin hest. Den sortens hesa röst som bara min Justin kunde åstadkomma som fick alla mina organ att vända på sig.

 

”Jag älskar dig mer hjärtat.”
”Det går inte älskling, jag älskar dig mer än vad alla människor i världen kan älska tillsammans.”
Jag skrockade, ”du är omöjlig.”
”Jaja, hur vill du gå ut med vårt förhållande?” frågade Justin och satte sig på sängen igen.
”Hmm…” Jag var tvungen att tänka efter. Hur ville jag att allmänheten skulle få reda på oss? Egentligen hade de ju sina aningar men nu skulle vi bara bekräfta det. Jag hade aldrig tidigare haft ett problem som detta. Allt man behövde göra var väl att ändra sin förhållandestatus på Facebook, så visste alla. Men detta var något helt annat. Alla visste vem Justin var. Nu skulle hela välden få reda på mitt och hans förhållande. Alla sju miljarder människor.
”Jag vet inte riktigt. Har du någon idé?”
”Ja faktiskt.” Justin log stolt innan han var uppe på ben igen och grabbade tag om min hand, varpå han förde mig ut ur rummet till Scooter, Jon och Kenny. De samtalade om den kommande filmen och lade inte ens märket till att vi hade kommit in i rummet.
”Guys! Vi har något att berätta för er.” utbrast Justin och sex, nyfikna ögon vändes åt vårt håll.
”Kan det vänta ungar? Vi måste få klart planeringen.” sade Scooter med sin berömda managerröst som både jag och Justin hatade.
”Nej, det handlar om filmen.” berättade Justin.
”Gör det?” undrade jag och Jon i mun på varandra.
”Ja.” sade Justin och drog ut en stol för att slå sig ned. Precis när jag skulle följa hans exempel så drog Justin ned mig i hans knä.
 Scooter, Jon och Kennys stirrade på oss i vänta på att få höra vår idé, eller ja, Justins idé.
”Nå?” harklade Scooter sig otåligt.
”Vi har bestämt att gå ut med vårt förhållande.” berättade jag då Justin bara var tyst.
”Är ni säkra på det?” frågade Scooter, återigen med sin managerröst.
”Vi hade tänkt gå ut med det ikväll. På konserten.” informerade Justin de och ignorerade helt Scooters tidigare fråga. ”Något spontant i slutet bara, efter Baby. Vad säger ni?
 En tystnad uppstod medan de funderade ut vad de skulle svara. Under tiden hade Justin placerat sin hand innanför min tröja och smekte mig långsamt på magen - något som gjorde mig fullkomligt galen. Hans haka låg vilandes på min axel och hans varma andetag slogs mot min hud. Allt jag ville just då var att vända mig om och slita av klädesplaggen som täckte hans vackra kropp, men eftersom att Scooter, Jon och Kenny satt framför oss så fick jag hålla mig.
 Jag hade aldrig riktigt varit en sexfantast men på senaste tiden har ett enormt sug dykt upp. Jag ville ha Justin alla timmar om dygnet, alla dagar i veckan.
Jon harklade sig. ”Jag tycker det låter som en bra idé. Vi kan få med det i filmen. Det hade varit något. Sen lite kommentarer från både Justin och Alex om hur det kändes att vara i ett hemligt förhållande och sedan hur det kändes att gå ut med det, vad som gjorde att de ville berätta för alla och så vidare. Ja, jag gillar idén. Vem kom på den?”
”Jag! Det gjorde jag. Det är helt och hållet min idé.” utbrast jag.
”Hell no babe, ljug inte. Det var min idé och det vet du.” försvarade Justin sig.
”Nej jag sa ju det innan i sovrummet, att vi skulle gå ut med det på en av konserterna.” ljög jag.
”Sa du ju inte alls. Detta kom jag på helt och hållet. Hundra procent Justin Bieber production.”
”Hey! Vem som kom på vad är inte det viktigaste just nu. Utan det som är viktigt är att ni vill gå ut med ert förhållande och är säkra på det. För det är ni väl?” Scooters managerröst tog över. Han såg allvarligt på oss och vi nickade bara.
”Ikväll alltså.” log Kenny. ”Då smäller det.”
Vi hade anlänt till arenan för två timmar sedan. Alla sprang omkring backstage med händerna fulla. Vissa höll i klädesplagg medan andra gick omkring och bar på stora spotlights. Det var lite mindre än åttio minuter kvar tills konserten skulle börja.
Innan dess skulle ljudet testas, smink och kläder fixas och nödutgångar skulle checkas.
”Justin?” ropade en ljus röst på mig. En röst som fick mig att bli knäsvag och alldeles varm inombords varje gång jag hörde den.
Leendes vände jag mig om och såg på Alex som kom joggandes mot mig, ”Vad är det babe?”
Hon skakade på huvudet. ”Inget. Jag vill bara umgås lite med dig innan du ska gå.”
”Gå? Vart ska jag gå?”
”Meet and greet? Ringer det några klockor?” skrattade hon till svar och placerade en snabb puss på min kind.
”Åh, justja.” skrattade jag samtidigt som jag flätade samman våra fingrar.
”Du får se till att lé! Tjejerna som kommer in på ditt Meet and Greet har betalat massor med pengar.”
Jag nickade, ”Jo. Jag vet.”
”Och hade jag varit dem tjejerna hade jag velat att du ska se glad ut så att jag fick en fin bil på mig med min idol.”
Jag skrattade, ”Baby? Du vet väl att detta inte är första gången jag gör detta?” undrade jag.
”Ja, jag vet. Men ändå, du vet. Jag ville bara påminna dig.” sade hon och såg på mig.
”Vilken snäll flickvän jag har då!” utbrast jag när vi svängde in till dansarnas loge.
 Alla dansare hade fullt upp med att hänga alla kläder de skulle ha på sig, i ordning på vardera klädstång samt att fixa med hår och smink. Då slog det mig att Alex kanske också borde förbereda sig. Men när jag vände blicken åt hennes håll så såg jag att hon redan hade sminkat sig och gjort fyra flätor i håret. I ögonvrån skymtade jag även hennes klädstång som var prydligt fixad.
”Wow babe, är du redan klar med allting?” undrade jag, stolt över att hon var klar med allting medan resten av gänget fortfarande stressade för att hinna med.
”Ja. Medan de andra utforskade arenan tänkte jag att jag kunde fixa allting så jag slapp göra det sen. Sen bad jag Carlena fläta mitt hår så jag slipper ha det i ögonen under konserten.” svarade hon och slog sig ned i en av sofforna.
 Precis när jag skulle slå mig ned bredvid henne öppnades dörren och Alison stack in huvudet.
”Justin, dags för Meet and Greet.” berättade hon. Jag nickade och skulle precis gå men kom att tänka på Alex. Jag vände mig mot henne och hon såg på mig.
”Gå du, vi ses senare.” sade hon med ett leende.
”Följ med mig. Jag behöver någon som kan få mig att le.” sade jag och drog upp henne ur soffan. Vi följde efter Alison mot de rummet där Meet and Greet skulle hållas.
”Så… Ska Miss. Alex vara med på Meet and Greet?” undrade Alison glatt.
”Nej, inte riktigt. Jag är bara där för att observera. Kanske prata lite med fansen utanför om det är okej.”
”Bra idé Lex! Fredo brukar oftast stå och snacka med fansen innan de ska in till mig. Det kan ju du också göra.” sade jag och log mot henne.
”Det blir perfekt.”


 Svettig och anfådd yrade jag runt i min loge för att hitta min vänstra sko. Konserten hade lett mot sitt slut och nu var det endast Boyfriend och Baby kvar. Publiken var på topp och adrenalinet inom mig pumpades ut som aldrig förr.
 När jag fann min sko skulle jag precis springa ut till scenen igen när jag kom på att jag kunde belöna mina fans. Jag drog av mig det vita linnet jag bar, vilket lämnade mig shirtless. Detta skulle dem nog gilla.
 Jag sprang ut till Scrappy som räckte över min mick till mig. Jag lyssnade till vad som pågick där ute och hörde att Ryan Goods lilla klipp fortfarande spelades och det hade inte ens kommit halvvägs. Bra, tänkte jag. Jag hann andas lite innan jag skulle ut igen. Jag ställde mig vid skynket där vi alla skulle springa ut från, men ännu syntes inga av dansarna till.
 Jag kikade ut på publiken, medveten om att de inte kunde se mig men jag kunde se dem. De skrek när Ryan sade något och jag log. Jag var tacksam över att ha de i mitt liv. De betyder något så ofantligt mycket att jag inte vet vad jag skulle gjort utan de.
”Ska du verkligen inte ha någon tröja på dig?” viskade en skarp röst. Alex.
”Vadå då babe?” undrade jag och vände mig om för att se att alla dansarna hade intagit sina positioner.
”Nej, inget.”
”Jag är din, kom ihåg det. Detta är bara för att provocera de. Tänk att du kommer få ta på mig framför deras ögon.” viskade jag överlägset. Med vetskapen om att hon visste att jag hade rätt.
”Sant.” mumlade hon bittert.
 Jag hörde hur Ryans röst avtog och insåg att det var dags. ”Nu gäller det baby. Nu är vi ingen hemlighet. Nu köttar vi sista låtarna guys!” skrek jag innan jag vände mig om och sprang ut på scenen igen. Så fort jag blivit synlig för fansen skrek de som aldrig förr och det var nästan så att jag blev hörselskadad av det öronbedövande skriket.
  Låtarna rullade på långsammare än vanligt. Kanske berodde det på att jag längtade efter att hela konserten skulle ta slut, så att jag kunde få visa upp Alex för mina beliebers. Få röra vid henne.

 

 Så ofta jag kunde så vände jag mig om för att slänga en blick på Alex, som dansade så koncentrerat att hon inte märkte dem gånger jag vände på mig endast för att se på henne. Lyckligtvis nog så tog låten äntligen slut och jag sjöng den sista tonen på Baby.
 Fansen skrek och applåderade. Jag och dansarna stannade kvar uppe på scenen för att vinka till alla och för att det nu var dags. Det alla väntat på att få höra. Sanningen om min och Alex.
 ”Phoenix! Tack så mycket för jag fick komma! Det var otroligt kul att på kicka igång turnén här! Men innan jag går har jag en sak att berätta.” Fansens skrik tystnade en aning och jag tänkte på hur detta nu skulle gå till.
 Jag vände mig om för att finna min tjej. Hon stod med Kaili och vinkade till några fans. När Alex blick fångade mig gick hon mot mig och jag gick henne till mötes. Jag lade en hand om hennes midja och drog henne tätt intill mig.
”Det har pågått många spekulationer kring detta…” Jag pekade mellan mig och Alex, ”idag kände vi att vi var redo att berätta för världen en sak som vi har hållit hemlig ett tag. Beliebers, jag vill att ni ska hälsa Alex välkommen till familjen som min flickvän. Hon är min och jag är hennes. Men jag kommer alltid att vara er Justin, oavsett vem jag dejtar. Glöm inte det. Tack för ikväll beliebers. Jag älskar er!”
 Mitt hjärta dunkade snabbt i bröstkorgen på mig. Jag var nervös. Nervös för den respond vi skulle få. Inom en timme skulle hela världen få veta att jag och Alex var ett par. Men jag brydde mig inte. Nu kunde jag visa alla att hon var min och ingen annans.
 Alex skulle precis vända sig om och springa ut när jag drog henne intill mig och gav henne en snabb kyss på munnen. När hon sedan avbröt den såg hon in i mina ögon och log. Då visste jag, att jag älskade henne oavsett vad. Och jag ville vara med henne föralltid.

---

So yeah, they're officiaaaaalllyyyy togethaaa! Mys va? Detta kapitel blev lite längre än dem brukar, så vi säger som alltid - kommentera lite extra mycket. Snälla! Vi vill verkligen se vad ni tycker.. :)