KAPITEL 61-. SCHOOL DAY



Previously: Innan jag hade hunnit reagera på mitt "Puss o kram" så var sms:et skickat. Fan! Jag drog ett djupt andetag och reste mig upp igen och krockade in i någon. 
"Helvete!", röt jag och tog mig för pannan. 
"Justin?", pep en välbekant röst till. Jag kollade upp på personen som stod framför mig.


"Jonah?", flämtade jag förstrött. Hon rynkade oförstående på pannan.

"Justin... öh... hej?", hälsade hon nervöst. Belle skulle nog få höra om det här.
"Vad gör du här?", frågade jag snabbt, för det var inte varje dag man slog i någon som... tja, man träffat en gång förr.
"Jag extra jobbar här... Pappa lånade ut sin lägenhet här för mig att jobba, men jag åker tillbaka till Los Angeles om 4 dagar... Tja, jag behöver inte fråga varför du är här, du är Justin Bieber, är inne på en arena. Du ska ha en konsert?", suckade hon och blåste en bubbla med det vita minttuggummit hon hade i munnen. Jag nickade.
"Ja... Belle ligger på sjukhus.", fick jag ur mig. Hon behövde veta, Belle och hon var ju liksom... barndomskompisar.
"Wow, varför?", flämtade hon chockat med stora ögon.
"Hon tog sömntabletter. För att ta livet av sig.", svarade jag ärligt. Hon nickade.

 

  


"Tja, den tjejen har gått igenom hell of a trip i sitt liv.", mumlade Jonah seriöst. Hennes andedräckt träffade mig i ansiktet, med en lukt av cigarettrök. Hon rökte fortfarande, men såklart, det var ju bara 2 månader sedan jag träffade henne.
"Men... jag kanske ska gå då...", trodde jag med blicken till slutet av korridoren där Scooter stod med mobilen tryckt mot örat.
"Kanske det. Vi syns förmodligen ikväll... förresten, du och Belle är väll inte...?", inflikade hon snabbt.
"Nej, vi är tyvärr inte ihop längre...", viskade jag ledsamt. Jonah drog en hand genom sitt hår, hon var vacker, men jag skulle inte kunna göra så mot Belle. Belle var den enda för mig, den enda föralltid. Jonah's ögonfransar inramade hennes bruna ögon, så att dem såg ännu större ut. Hennes blick var lite dömande. Kanske var det just det hon gjorde, dömde mig?
Helt plötsligt kändes hela korridoren iskall. Jag kände mig ensam, även fast Jonah stod framför mig med sin dömande blick. Allt var mitt fel. Såklart. Jag hade dragit in Belle i allt det här, jag hade varit en skitstövel, jag hade fått henne att känna såhär. Må såhär. Alltihop var mitt fel. Endast mitt...
"Du, vi ses här halv 9, OK? Jag måste dra.", sa Jonah snabbt för att sedan gå sin väg. Jag blev överlumplad över den snabba rörelsen, men hade inte tid att tänka på det.
"Justin! Kom hit!", ropade Scooter allvarligt. Med snabba steg skyndade jag mig tillbaka till honom. "Fem minuter sa jag! Inte tio för guds skull!"


Jag sjönk ner i den äckligt fula skinsoffan som stod i Backstage rummet. Hela jag var genomdrypt i svett, vilket äcklade mamma som satt bredvid mig med en hand för näsan.
"Duscha, snälla Justin.", bad hon äcklat. Jag log stort och lutade mig tillbaka i soffan.
"Ah, nej, jag trivs bra här!", flinade jag skadeglatt. Mamma suckade och slog till mig på benet. Jag tjöt till. Det gjorde faktiskt ont, det där skulle bli ett märke.

 

image


"Justin Drew Bieber!", skriade hon. "Du är fortfarande 17, därav under mitt våld! Hopp in i duschen! Nu!"
Med slappa steg lunkade jag mig in i min loge för att där dra av mig kläderna och fortsätta in i badrummet. Jag granskade mig i spegeln när jag kom in i badrummet. Mina kinder var röda, mitt hår låg klibbit på min hjässa av allt svett. På halsen hade sugmärket Belle gett mig börjat gulna, försvinna. Jag la handen på det, smekte det.
"Jag hör inte att duschen är på!", ropade mamma från logen. Med en suck vred jag på vattnet för att tillfredställa henne. Jag klev in i det heta vattnet och började tvätta av mig med tankarna virvlandes runt i huvudet.


Belle's Perspektiv:
"När kommer jag få åka hem?", frågade jag sköterskan svagt.
"Du är kommer vara kvar här under några dagar för observation. När doktorn säger att du kan åka hem, så kan du det.", försäkrade hon mig.
"När tror du att det är då?", suckade jag uttråkat. Hon ryckte på axlarna.
"Jag vet inte riktigt... jag har inte sett dina provsvar ännu. Du tog en rejäl dos."
"Det vet jag väll.", fräste jag till svar. Hon ryggade tillbaka och gick sedan ut ur rummet, och jag var ensam igen.
En klump satte sig i halsen på mig. Den var torr. Dock hade Emily druckit upp allt mitt vatten, så det kunde jag inte förvänta mig något av. Jag fuktade nervöst mina läppar. Regnet började smattra på fönsterrutan. Jag kollade ut genom det. Det var mörkt ute, så hela Los Angeles lös upp av belysningen från husen. Det började mullra över de grå, disiga molnen. Bara några sekunder därpå kom blixten och allt ljus försvann i hela stan.
Rädslan spred sig i rygmärgen på mig. Steg rörde sig fram och tillbaka i hela korridoren utanför. Sköterskorna mumlade lågmält till varandra, vilket gjorde mig ännu mer rädd av mig.
"Hallå?", ropade jag och försökte inte låta rädd alls, men min röst vek sig. Fan.
"Det är bara lite tekniska problem, snart är allt okej igen.", lovade en sköterska från dörröppningen.
"Men va?", viskade jag hest. Alla började ropa ute i korridoren, och det blixtrade till från lysrören i taket. Då tändes alla lampor igen och jag kände mig genast lugnare.
"Jag sa ju det.", log sköterskan innan hon gick ut i korridoren. Strax efter hon hade gått sin väg kom Emily in i rummet, flåsandes. Jag log tacksamt åt henne.
"Tack.", sa jag mjukt. Hon drog en hand genom sitt blöta hår med ett höjt ögonbryn.
"Varför säger du tack?", andades hon ansträngt ut. Ett skratt slank ur min mun.
"För att du äntligen kom... nå, har du min smoothie?", bad jag snällt. Hon höll upp en brun papperspåse och drog upp två muggar med smoothies. Jag log stort.
"Jag törstar ihjäl.", erkände jag svagt.
"Du törstar alltid ihjäl.", kommenterade hon snabbt med ett skratt. Jag himlade med ögonen och slörprade i mig en klunk.
"True."


Några dagar senare fick jag äntligen kravla mig hem. Hem till pappa... han bemötte mig inte som jag hade hoppats på. Utan han jobbade. I Spanien. I en månad. Toppen.. men jag är trotsallt 18 och vuxen... Jag gick upp till mitt badrum och drog av mig mina kläder. Min blick föll på stygnen som var perfekt sydda vid min höft. Efter operationen... det där skulle bli ett ärr. Modet skönk till noll. Jag orkade inte se på mig själv, utan skyndade mig in i duschen där jag schamponerade håret och tvålade om min kropp försiktigt.
När jag var klar smög jag mig ut i mitt sovrum där jag drog på mig ett par mjukisbyxor och ett linne, samt drog upp håret i en hästsvans.

 




"Bra...", suckade jag trött för mig själv och skulle gå ner i vardagsrummet då mobilen började tjuta. Mitt hjärta tog ett spratt, då jag blev så rädd. Snabbt svarade jag.
"Vemärdetsomskrämmerliveturmig?", rabblade jag irriterat in i luren. Jonah skrattade mjukt i andra änden.
"Förlåt, jag menade inte att "skrämmaliveturdig"..", härmade hon mig retsamt.
"Jonah.. varför ringer du hit?", frågade jag nästan andfått. Andfådd? Varför var jag det?
"Tja... jag träffade Justin idag. I Miami.", svarade hon ärligt.
"Miami? Varfö--, strunt samma. Jag bryr mig inte.", harklade jag mig känslokallt, även om jag brydde mig. Ohja, jag brydde mig.
"Han är vädligt ledsen vettu? Han menade inte riktigt med det han gjorde..."
"Nej, men han gjorde det ändå. Jag har inte ork eller tid med det här, skolan börjar imorgon.", ursäktade jag mig, beredd på att lägga på.
"Belle, du går miste om en helt fantastisk kille.", varnade hon mig snabbt. Jag drog ett djupt andetag.
"Justin kan tala för sig själv.", avslutade jag och lade på. Den torra klumpen återkom upp i halsen på mig. Helvete... jag slog handen för pannan. Hur skulle jag lösa det här nu då?
Jag skyndade mig ut i badrummet där jag fyllde ett glas med vatten som jag svalde ner. Min blick var kall när jag mötte den i spegeln. Kall... trött... Snabbt borstade jag tänderna och la mig sedan ner i sängen i försök till att somna. Misslyckandet var stort.


Alarmet pep otåligt i örat på mig. Skrek efter att bli avstängt, vilket det tillslut blev. Halv 6 var den. När hade jag somnat igår? Halv 3? Ungefär. Med trötta tag hävde jag mig upp i sängen och gick ut i badrummet där jag kammade igenom håret och drog upp det i en hästsvans. Sedan gick jag ut i min WIC och valde en outfit. Dansskola... ska jag ta med mig danskläder eller får vi det där? För säkerhets skull drog jag ner ett plagg i väskan innan jag gick ner till köket där jag svepte i mig min frukost.
Jag var tvungen att skynda mig då jag skulle hämta upp Emily. Hon bodde 20 minuter ifrån mig med bil, och hon tyckte min var snyggast. Hmfp... Min mobil plingade till.

 

Från: Emily
Är du klar kanske? Hoppas det! Om inte, skynda dig! Vill inte bli sen!

 

Jag himlade med ögonen, gjorde mig beredd för att gå men kom sedan på att jag inte bar något smink. Alls. Snabbt som attan sminkade jag mig för att sedan gå ut till bilen. Höstvinden slog till mig i ansiktet som en kall dusch. Kallt i L.A? Såhär dags? Det verkar inte stämma... men det har väll med den globala uppvärmningen att göra chansar jag på.
Jag fortsatte mot bilen och kunde inte undgå att höra Claire's och hennes mammas lilla argumenation.


"Det är inte alls mitt fel! Du skyller alltid på mig!"
"Claire Beth Olsen! Inte den tonen mot mig unga dam! Vill du ha 3 månaders utegångsförbud eller?"
"Jag hatar dig!"


Jag hoppade in i bilen för att undgå att bli sedd. Vad handlade det där om egentligen? Justin eller...? Mordet på Ryan? Skylde Claire's mamma på henne? Att det var hennes fel att hon hade kysst fel kille, vid fel tillfälle? Jag visste inte, och brydde mig inte. Jag började köra mot Emily's hus, och när jag åkte förbi Claire's hus såg jag det ofattbara...


Vad hände egentligen hos Claire? Vad såg hon? Kan ni ha en susning? Kommentera mycket, kanske skriver ett till ikväll då jag ligger med CP feber och inte kan göra något annat... men bara om ni KOMMENTERAR MYCKET! Hoppas på 30 kommentarer, det skulle verkligen få mig lite gladare :)


Kommentarer

Anonym skriver:

Gryyymt bra

Datum: 2012-09-03 - Tid: 20:59:55 -


Emelie skriver:

Skit bra!! <3

Datum: 2012-09-03 - Tid: 21:25:06 - URL: http://bieberrstrorys.blogg.se


anonym skriver:

Så himla braaaaa! ååh kan dom inte bli tillsammas snart igen, saknar jelle, haha ;)

Datum: 2012-09-03 - Tid: 21:25:11 -


Evelina skriver:

Super bra!

Datum: 2012-09-03 - Tid: 21:54:43 -


Anonym skriver:

Asbra!!!! Mer mer mer meeeer!

Datum: 2012-09-03 - Tid: 21:56:06 -


Me+You 'Imma Tell you one time. <3 skriver:

Asbra. <3

Datum: 2012-09-03 - Tid: 21:58:41 - URL: http://myonedstorys.blogg.se


Storiestoyou skriver:

As braaaa!:D
Du får ta och krya på dig så du mår bättre snart!:)

Datum: 2012-09-03 - Tid: 22:05:11 - URL: http://www.storiestoyou.blogg.se


Becka skriver:

Grymt bra!

Datum: 2012-09-03 - Tid: 22:08:51 - URL: http://beckagoesrandom.blogg.se


Hanna Hoflin skriver:

du behöver inte ens fråga om vi vill ha mer ;)

Datum: 2012-09-03 - Tid: 22:13:01 -


Mandiish skriver:

Gryyyyymt bra<3 woop woop<3 meeeeeeer!!

Datum: 2012-09-04 - Tid: 00:02:04 - URL: http://JustinDbieberstoory.blogg.se


Liza skriver:

Så jävla bra <3 men var gör du dina bilder? <3

Datum: 2012-09-04 - Tid: 14:55:30 - URL: http://swaag.bloggplatsen.se


Biebers giirl <3 skriver:

Asså Jii va bra ! <3

Datum: 2012-09-04 - Tid: 15:11:12 -


Anonym skriver:

Omg meer!!! <333

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:21:18 -


Anonym skriver:

Du e skit duktig men kan inte Belle och Justin bli ihop nu? Snälla<33

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:23:28 -


Lizz skriver:

Omg vad såg hon? Var clarie skadad var hennes ex där??

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:24:14 -


Anonym skriver:

Heey! Vete fan om du vete här men... DU ÄR JÄVLIGT DUKTIG!!!! ^.^
:D
MOREEEEEEEEE!!! Snälla! :)<333 puss

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:26:13 -


Anonym skriver:

Älskar din blogg.
Kommer det ett eller kanske två kapitel i kväll?
Känner verkligen för att läsa!
Kram<3:)

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:32:17 -


lovisa skriver:

Mer mer mer!
Kan aldrig sluta läsa!
Kram<3:)

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:32:47 -


Lovisa thorburn skriver:

Asså du äger! As bra kapitel!

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:33:05 - URL: http://lovisawthorburn.blogg.se/


Anonym skriver:

Om du nu va sjuk,vrf inte skriver du inte mer?

Datum: 2012-09-04 - Tid: 16:44:22 -


Wilma skriver:

Jätte bra!! Meer!!!

Datum: 2012-09-04 - Tid: 17:19:02 -


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback