KAPITEL 33-. FUNERAL
"Justin.. Det är morfar." Snyftade hon fram.
"Vad är det med morfar?" Andades jag ut och kramade hårdare om Kim's hand. Mamma andades djupt in innan hon öppnade munnen igen.
"Han finns inte längre bland oss. Han gick bort för 2 timmar sen."
Jag stod bara där och kollade rakt fram. Rakt på mamma som om allt bara var på låtsas.
Morfar är inte död. Han lever. Tänkte jag snabbt. Kim kramade mjukt om mig och kysste mig ömt på halsen.
"Jag är så ledsen Justin.." Viskade hon med seg röst. Min hals blev alldeles torr och det började svida hårt i ögonen. Mamma kollade in i mina ögon och la en hand på min kind.
"Jag är så ledsen Justin." Viskade hon fram. Jag sjönk ner på golvet med ansiktet i händerna och började gråta. MORFAR! Skrek det i mitt huvud. Rösten försvann inte.
-
"Kan du hjälpa mig?" Frågade Kim och höll upp sitt hår. Jag gick fram till henne och drog upp dragkedjan.
Hon släppte ner sitt hår och kollade allvarligt på mig.
"Justin.. Du får försöka göra det bästa av situationen. Kanske är det inte alltid att deppa. Skulle Bruce vilja det?" Jag fnös till och skakade på huvudet. Nej det skulle han inte.. Men han skulle ha varit här! Han lämnade mig för tidigt!
"Cheer up.. Jag förstår att det är svårt att mista någon men-.." Jag hoppade upp ur sängen.
"Nej det gör du inte! Du förstår inte hur det är att mista någon som har stått dig väldigt nära i hela ditt jävla liv!!" Röt jag och spände knytnäven. Kim kollade chokat på mig.
"Jo.. Jag förlorade faktiskt en lilla syster, för 5 månader sen. Hon var 3 år och hette Hanna." Mumlade hon ledsamt och vände sig om för att gå ut.
"Kim. Förlåt! Snälla det var inte menat så.. Jag visste inte." Hon kollade mjukt på mig och drog undan en liten tår.
"Nej såklart att du inte visste. Du vet ju ingenting om mig." Andades hon fram och lämnade rummet. Lyckat Justin
Jag satte mig ner i soffan och andades tungt ut. Justin kom ner för trappan med röda ögon och detsamma med kinderna. Jag reste mig upp igen och gick fram till honom.
"Förlåt. Vi ska inte bråka på Bruce's begravning." Viskade jag och kramade om honom i en lång omfamning. Pattie kom in i rummet och snyftade lätt till och nickade ut.
"Bilen är här." Sa hon med hes röst och gick ut ur huset. Justin och jag gjorde detsamma med Diane bakom oss. Vi hoppade in i den svarta bilen och den började köra mot kyrkan. Utanför kyrkan var det inga pap'z men dock fans. De tände ljus och lämnade blommor. Det såg ut som ett helt hav.
När Justin klev ur så kramade han inte om min hand. Jag menar, vi har ju inte gått ut officielt än. Inga av fansen började skrika, alla var för upptagna med att krama om Justin och gråta lite sisådär överdrivet. Ska jag säga en sanningens ord så ville jag också gråta.
Gråten sved i strupen men jag svalde den som en klump i halsen och gick in i kyrkan. Ryan, Chaz, Haley, Samantha, Nolan, Mitch och alla Justin's kompisar var där. Prästen hälsade oss välkomna och sa att vi skulle sitta på första raden. Vi gick fram och satte oss med blicken på den vita kistan. En bild på Justin och Bruce stod bredvid den. Jag kollade på Justin och såg att han verkligen kämpade.
"Justin, håll det inte inne." Stöttade jag honom och kramade lätt om honom. Då började han gråta på riktigt.
Jag hyschade honom mjukt och smekte honom över ryggen. Folk kollade men vi brydde oss inte.
På en begravning ska man ju gråta. Right?
-
"... de nära och kära kan nu komma fram och säga farväl till Bruce Mallette." Sa Prästen lent och log smått mot oss på första raden. Pattie och Diane reste på sig först och stod kvar ett bra tag vid kistan och bara grät. Sen gick jag och Justin fram, hand i hand och ställde oss där.
"Hej då morfar. Sov gott." Viskade Justin med seg röst och kramade hårdare om min hand. Gud vad jag hatade att se honom såhär.
"Ni kan åka till din mormor's hus nu för samlingen." Sa Prästen till oss. Vi nickade och gick mot utgången i kyrkan. När vi kom ut stod det en massa paparazzi's där och fotade oss för fullt.
"Skäms ni inte?! Det här är för i helvete en begravning!" Röt Justin och knöt nävarna. Han började snabbt gå imot pap'zen när Kenny kom och slog armarna kring honom.
"Justin, de är inte värda det." Justin försökte slita sig loss ur greppet men lyckades inte. Vi drog med honom till bilen och hoppade in. Då brast båda två ut i tårar. Varför ska vi på en samling och äta smörgåståta med kaffe?! Varför 'fira' att Bruce är död?!
Jag drog ett djupt andetag och tog en klunk av det svarta kaffet. Mamma hade sagt att det skulle lugna ner mig lite och låta känslorna försvinna. Som med glass och tjejer. Jag kollade på Kim som hade maskara i hela ansiktet. Hon kollade sig i sin lilla mini-spegel och sedan bekymrat på mig.
"Jag ser ut som en panda. En panda som har gråtit!" Jag log smått mot henne och tog en till klunk av det svarta, äckliga kaffet.
"En söt panda!" Fyllde jag i och tog en kaka att kunna svälja ner kaffet med. Det smakade verkligen inte gott.
"Har du prövat med socker och mjölk?" Sa Kim helt plötsligt. Jag kollade oförstående på henne.
"Va?" Hon flinade stort mot mig.
"I kaffet! Det får det att smaka bättre!" Svarade hon och tog min kopp. När jag fick tillbaka den hade den en lite ljusare färg och var mycket sötare.
"Tack." Mumlade jag och kollade ut över vardagsrummet. Nästan alla personer som hade varit med på begravningen var här. Intryckt i vårat lilla hus.
"Vad önskar du dig i födelesedagspresent?" Frågade jag Kim. Hon log snett och ryckte på axlarna.
"Men som jag sa. Ingen fest!" Sa hon allvarligt och satte upp fingret i vädret. Jag skrockade till och skakade på huvudet. Nej. Ingen fest.. Men vänta! Kim fyller år dagen efter vi har åkt till L.A! Det är ju toppen.
-
"Justin skicka saltet." Sa mormor stelt och kollade på mig med en tom blick. Jag skickade över saltkvarnet och kollade på henne medans hon saltade fisken. Kim hade åkt hem för ett tag sen, men vi skulle ses imorgon.
"Mamma Kim ska följa med till L.A!" Sa jag entasuastiskt för att lätta lite på stämmningen. Hon nickade bara långsamt och tryckte upp några ärtor och en fiskbit på gaffelnoch stoppade det i munnen.
Jag suckade högt och tog en klunk mjölk innan jag ställde mig upp.
"Tror ni morfar skulle vilja att vi hade det såhär? Inget prat vid matbordet.. Ni två som två deppon. Skärp er!"
Både mormor och mamma kollade chokerande på mig och nickade långsamt innan de fortsatte med maten. Jag fnös högt och gick ut ur huset. Jag kunde inte vara där.
"Vart ska jag gå?" Sa jag tyst för mig själv och började gå mot stranden när jag hörde en välbekant röst ropa på mig.
Vem ropar på Justin? Jobbig begravning? Kan man lungt säga. Kommer det fortsätta vara såhär spänt? Vad har Justin planerat till Kim's 18th B-DAY? :D
Vem ropar på Justin? Jobbig begravning? Kan man lungt säga. Kommer det fortsätta vara såhär spänt? Vad har Justin planerat till Kim's 18th B-DAY? :D
Mellan kapitel, MEN KOMMENTERA FÖR MEEEEEEER! :D
KAPITEL 32-. REAL BIEBERGASM
glädjetår lämnade min kind och jag log stort mot Justin.
"Så vackert." Sa jag med tjock röst och kramade om hans hand över bordet. Han lutade sig över och kysste mig passionerat på läpparna.
"Du Kim?" Frågade han helt plötsligt. Jag mötte hans blick och nickade.
"Ja?" Han svalde hårt innan han öppnade munnen för att säga något.
"Jo.. Om 9 dagar ska jag åka igen... Till L.A" Mumlade han ledsamt fram. Jag kollade in i hans ögon.
"Men hur länge blir du borta?" Han bröt ögonkontakten och fuktade sina läppar. Han gör så många gånger om dagen
"3 veckor." Andades han ut och kollade ner på våra sammanbundna händer.
Mina ögon vattnades snabbt men jag var tvungen att vara stark för Justin. Då något slog mig.
"Kan inte jag följa med? Jag har aldrig riktigt sett något annat än Stratford och Sverige." Justin's ögon förstorades och ett stort leénde sken upp i hans ansikte.
"Ja! Vilken bra idé! Jag älskar dig." Han reste sig upp från bordet och gick fram till mig och kysste mig mjukt på läpparna. Kyssarna gick över till hångel och smekningar.
"Notan tack!" Ropade Justin mitt i allt och betalade snabbt. Jag log sexigt mot honom och gick med honom ut.
"Kom." Sa han och drog med mig till ett hotell som låg bredvid resturangen.
"Bieber." Sa han till gubben i receptionen och fick genast en nyckel.
Såfort Justin hade stängt dörren efter oss blev kyssarna vilda. Han tryckte upp mig på väggen och jag la mina ben gränsle kring hans midja. Hans tunga lekte med min och jag kunde inte få nog av hans sockersöta läppar.
"Justin."Stönade jag och drog av honom hans t-shirt. Vi fortsatte tills vi låg helt nakna i sängen. Han log mot mig och höjde frågande på ögonbrynen. Jag nickade hastigt och stack ner handen i hans byxficka.
"Jag sätter på." Flinade jag och trädde på kondomen innan jag satte mig över honom och lät han komma in i mig.
-
"Jag älskar dig." Mumlade jag mot hans nacke när vi var klara. Han nickade och drog bort en svettpärla ur pannan.
"Duschen?" Jag nickade hastigt och hoppade ur sängen och gick hastigt mot duschen. Jag hade alltid varit osäker på min kropp, men Justin fick det att försvinna. Han la sina händer på min midja och fortsatte gå mot duschen. När vi kom in så var hela rummet fullt med rosblad och tända ljus. Det stora badkarlet var redan tappat. Jag vände mig om mot Justin och bet mig i läppen.
"Hur visste du att vi skulle... Du vet." Han log större mot mig och drog mig mot honom.
"Jag hoppades." Viskade han till svars mot min panna och kysste den ömt. Jag kramade om hans hand och klev ner i badkarlet och satte mig mot hans bröstkorg.
Vi började leka med varandras fingrar och kysstes då och då. Jag hade aldrig varit såhär galen i en kille.
"Justin.. Du.." Orden täpptes i min hals.
"Jag vad?" Fortsatte han och plaskade lite med handen i vattnet. Jag rullade runt och kysste honom intensivt på läpparna.
"Det var inget."
Hon var så vacker. Hela hennes kropp. Hur hon rörde sig i sängen.. Allt!
"Ska vi gå upp? Jag börjar bli torr!" Utbrast hon och visade sin hand. Den hade skrynklat till sig en hel del.
"Ja visst." Mumlade jag och reste mig upp för att räcka över en badrock till henne. Vi satte på oss de och gick ut till vardagsrummet.
"Vill du ha något?" Frågade jag och kysste hennes handrygg.
"Nää.. Tror inte det." Svarade hon lätt och kramade hårdare om min hand. Jag nickade och satte mig ner i soffan med Kim i min omfamning. Jag skulle aldrig släppa henne igen. Inte såra henne för den delen heller.
"Jag önskar vi kunde stanna såhär. Bara sitta här tills vi blev 101 år gammla. Och sen dö här." Hon rös till.
"Usch Justin! Säg inte så!" Jag skrockade till och ryckte på axlarna.
"Nattdrömmande. Eller snarare morgondrömmande." Hon ryckte till.
"Va? Morgon?" Sa hon och en frågande rynka satte sig mellan hennes ögonbryn. Jag pekade på klockan bakom henne som just nu visade 08.35 AM.
"Har vi varit uppe hela natten?!" Jag skrattade till och nickade långsamt.
"Jag har kläder här till dig. Så kan vi gå och käka frukost." Hon nickade snabbt och svalde hårt. Hon hade tydligen inte dygnat i sitt liv.
"Kom nu så klär vi på oss." Sa jag lungt och kramade om hennes mjuka hand.
-
"Someday? Ska jag använda din parfym?" Frågade hon och kollade ner på den lilla parfym flaskan. Jag flinade stort mot henne och nickade.
"Ja!" Hon rynkade snabbt pannan men tog två sprut över sin kropp. Jag hade fått med ett grått linne och en blå kjol. Hon verkade vara nöjd med det, så det var väll bra.
"Den luktar ju skit gott!" Utbrast hon och sprejade fler sprut på sin kropp. Jag skrattade till och kramade om hennes hand än en gång och lämnade hotellrummet. Vi gick in på cafeét bredvid och slog oss ner för att få beställa.
"En latte med kola smak och en toast." Rabblade Kim upp och log smått mot servitrisen och började sedan pilla med sitt halsband som jag hade gett henne.
"Jag tar samma." Sa jag lent till henne och lutade huvudet i mina händer. Hon log stort mot mig och gick sedan iväg för att fixa det åt oss. Hela cafeét var folktomt förutom mig och Kim. Men när det är sommarlov så sover ju folk till klockan 3 på dagen. Med folk menar jag Chaz och Ryan.
"Du, vad ska vi göra i L.A?" Frågade hon när vi hade fått våran mat och betalat. Jag tog en klunk av min latte.
"Spela in musik och chilla. Jag bor där vet du." Hon fnissade till.
"Jag vet allt om dig Bieber." Flinade hon och tog en tugga av sin toast. Just det. Belieber.
"Det känns som om du inte bryr dig så mycket om det. Hela Justin Bieber grejen." Fick jag fram och fuktade mina läppar. Gud jag måste sluta med det där!
"Haha, vem vet?"
-
Vi öppnade långsamt dörren och gick in i hallen. Ingen kom och besvarade oss så de sov säkert.
"Kom." Viskade jag och drog med henne in i vardagsrummet.
Där satt mamma med röda, svullna ögon och kollade på oss. Hon reste sig snabbt upp och drog bort några tårar.
"Justin.. Det är morfar." Snyftade hon fram.
"Vad är det med morfar?" Andades jag ut och kramade hårdare om Kim's hand. Mamma andades djupt in innan hon öppnade munnen igen.
"Han finns inte längre bland oss. Han gick bort för 2 timmar sen."
Åhneej... R.I.P Bruce.. Jag hittar bara på, jag vet att han lever!
Åhneej... R.I.P Bruce.. Jag hittar bara på, jag vet att han lever!
MER IKVÄLL? KOMMENTERA DÅ!
KAPITEL 31-. WILLY WONKA
innan jag gick ut till köket där mamma stod med en kopp kaffe och ett flin.
"Vad är det?" Frågade jag ointresserat. Hon skrockade till och höjde på ögonbrynen.
"Mr.Gentleman, var lite tystare nästa gång. Ni två lät ju över hela Stratford." Mina kinder brände till och jag kollade ner på mina fötter. Hon hade hört?
Jag gick snabbt upp på rummet igen och la mig ner bredvid Kim i sängen.
Hon hade fått på sig en av mina t-shirts och hade sattit upp håret i en hög hästsvans. Jag kysste hennes hjässas mjukt och hon log mot mig.
"Vad sa Pattie då?" Frågade hon trött. Jag flinade stort mot henne.
"Näe.. Bara att vi lät över hela Stratford." Kim's kinder blossade upp i en mörkröd nyans och hon kollade skamset ner på sina fingrar.
"På riktigt?" Viskade hon fram. Jag nickade och log större mot henne.
"På riktigt, ja.. Nästa gång kanske vi ska vara ensamma hemma." Mumlade jag och drog upp draperierna. Soligt idag igen. Men det var ju bara 22 Juni, så det är ju klart. Kylan kommer ju i Augusti.
"Vad vill du göra idag då?" Frågade Kim mig och fuktade sina läppar. Jag mötte hennes blick och blinkade med ögat.
"Kolla på film?" Hon nickade snabbt och reste sig upp i sängen.
"Duscha först?" Jag bet mig sexigt i läppen och lyfte sedan upp henne i famnen och började vanka iväg till duschen.
-
"Kan jag låna något av dig? Jag älskar doften av dina kläder.." Fnittrade Kim och blinkade flörtigt med ögat. Jag nickade och slängde iväg ett par mjukisbyxor och en blå t-shirt till henne. Hon drog snabbt på sig de och satte upp sitt hår i en bulle mitt på huvudet.
"Du är så vacker utan smink." Fick jag helt plötsligt fram. Hon log större mot mig och kramade mjukt om mig.
"Tack.. Du är också vacker utan smink." Skämtade hon och kysste mig mjukt på läpparna.
"Ha-ha." Muttrade jag och knuffade lätt iväg henne innan vi gick ner till vardagsrummet för att ta fram en film.
"Jag åker nu." Sa mamma när vi kom ner.
"Till?" Frågade jag och flätade samman mina och Kim's fingrar. Hon log mot oss.
"Mormor och Morfar. Ni kan åka dit imorgon om ni vill." Jag nickade och slog mig ner i soffan med Kim vid min sida.
"Välj film." Viskade jag i hennes öra och såg hur gåshuden växtes fram på hennes bara armar. Hon gick fram och drog med fingret över filmryggarna innan hon drog ur en och visade mig. 'Kalle och ChokladFabriken' Jag log gillandes mot henne och gick ut i köket.
"Kommer du eller? Vi ska väll ha något till!" Hon kom snabbt springandes och log stort mot mig. Vi plockade fram chips och Fanta innan vi gick tillbaka och satte på filmen. Mitt i filmen somnade Kim på min bröstkorg.
"Sov sött." Viskade jag till henne och fortsatte kolla på filmen.
Jag slog långsamt upp ögonen och möttes av Justin's halvöppna mun. Han hade också somnat. Klockan på väggen visade halv 6. Så vi hade sovit i 6 timmar ungefär. Wow.. Man blir verkligen trött när man har sex.
"Justin." Viskade jag hest och petade på honom. Hans ögonlock fladdrade till och ett stort, nästintill bländande, leénde dök upp på hans ansikte.
"God morgon!" Utbrast han trött och kramade om mig där vi låg under filten i soffan.
"Pattie är inte hemma än." Upplyste jag honom och satte mig långsamt upp i soffan. Han log listigt mot mig och fuktade sina läppar.
"Du får allt ta och åka hem. Fräscha till dig.. Och sen klockan 8. Då kommer jag och snor dig." Sa han mjukt. Jag log stort mot honom och nickade.
"Vad ska jag ha på mig? Något fint?" Han fnös högt.
"Du är fin i allt babe. Sätt på dig något du trivs i. Men jag skjutsar hem dig." Svarade han och reste sig upp hand i hand med mig i ur soffan.
-
"Ses klockan 8." Varnade han mig och kysste mig passionerat på läpparna. Jag besvarade kyssen och hoppade ur hans bil när jag kom på att jag fortfarande hade på mig hans kläder. Men han hade redan hunnit köra iväg när jag vände mig om för att säga det.
Jag suckade djupt och gick in i huset där jag mötte pappa.
"Hej stumpan!" Skrattade han och kramade om mig. Jag drog in hans doft i näsan och log mot honom.
"Hej papi." Svarade jag och gick upp på mitt städade rum. Sierra..
Jag drog fram en rosa klänning med ett svart midjebälte och satte på mig det. Jag log mot min spegelbild och piffade till det hela med ett halsband jag hade fått av Justin. Det var ett stort 'J' med diamanter i. Såklart äkta. Justin var inte snål om man säger så.. Jag drog upp locktången och började locka topparna av mitt bruna hår. Sen började jag med att sätta på lite ljusrosa ögonskugga på mina ögonlock och sedan resten. När allt var klart satte jag på mig ett par vita pumps och kollade på klockan.
Wow, redan kvart i 8. Jag tog min mobil och gick ner för trappan då jag fick ett sms.
'Kolla ut XX Prince Charming.' Jag log stort mot sms:et och kollade ut genom fönstret. Där stod Justin lutat mot sin bil med ett stort leénde.
"Hej då!" Ropade jag och lämnade huset och gick med snabba steg mot Justin.
"Du är så vacker." Sa han flörtigt och kramade om mig. Jag kysste hans läppar ömt och hoppade in i bilen.
-
"Framme!" Andades han ut och kollade på byggnaden bredvid mig. Det var en jätte fin resturang. Utanför växte det rosor i rabatten och hela byggnade var ljusblå. Det lyste av ljus innanför och det kom ut en servitris för att ta imot oss.
"Välkomna till Gyllende Rosen!" Log hon välkomande och föste in oss till ett bord i mitten av rummet. Det var nästan ingen här och det stod en ung tjej på scenen med en gitarr och sjöng 'God Damn you're beautiful' Ett glädjetår lämnade min kind och jag log stort mot Justin.
"Så vackert." Sa jag med tjock röst och kramade om hans hand över bordet. Han lutade sig över och kysste mig passionerat på läpparna.
"Du Kim?" Frågade han helt plötsligt. Jag mötte hans blick och nickade.
"Ja?" Han svalde hårt innan han öppnade munnen för att säga något.
Vad kommer JB säga? Perfect date eller vad? ;)
Vad kommer JB säga? Perfect date eller vad? ;)
KOMMENTERA FÖR MER! KANSKE KOMMER T.OM 3 KAPITEL IDA'? ;)
KAPITEL 30-. MY LIFE SAVER
"Vad gjorde jag? Var ärlig?" Han fnittrade till och stoppade ner handen i byxfickan.
"Du kysste mig, 2 gånger, och sa att du älskade mig ungefär hela hemvägen." Jag kände hur rodnaden blev värre. Hur skulle jag överleva detta?
"Ja, men det var ju sanningen." Kastade jag ur mig och tryckte mig mot hans mjuka läppar.
Jag tog ett steg tillbaka och granskade hennes änglalika ansikte.
"Wow." Viskade jag och kollade in i hennes skinande ögon. Hon fnittrade till och kramade om min han och drog med mig in till vardagsrummet där de andra satt.
Deras blickar hamnade på våra sammanflätade fingrar direkt och ett 'Awe!' kalas utbröt.
"Jag älskar dig." Viskade jag flörtigt in i hennes öra och kysste henne mjukt på kinden. En rodnad spred sig snabbt på hennes sköra kinder.
"Önskar jag kunde säga detsamma." Muttrade hon och ryckte åt sig sin hand. Jag kollade oförstående på henne.
"Haha, Jag skoja bara! Du skulle ha sett din min Justin!" Flinade hon och smekte min kind. Jag rös till av hennes beröring och gav till ett leénde.
-
"Vill du komma med hem till mig?" Frågade jag Kim när vi skulle gå hemmåt. Hon nickade glatt och hoppade in i min bil. Jag startade motorn och gjorde en laglig u-sväng.
"Vad fick dig att komma tillbaka?" Frågade jag helt spontant. Jag visste ju liksom inte det. Varför alltså.
"Jag älskar dig. Men gör du något sånt där igen... Då tror jag inte på oss längre." Hon svalde högt och kollade in i mina ögon med två blink. Jag nickade och kollade sedan på vägen. Ett störtregn började hasa ner på vägen. Toppen.. tänkte jag bittert och svängde in på mormor och morfars avfart.
"Spring på tre. 1..2..3!" Ropade jag och sprang ut i spöregnet mot mormor och morfars hus. När vi kom in möttes vi av mammas oroliga blick.
"Vad har hänt?" Frågade jag direkt och kollade in i henne röda ögon. Hon hade gråtit. Det var inte bra.
"Mormor? Morfar?" Inget svar. "Vart är de?" Frågade jag mamma. Hon svalde hårt och föste in mig och Kim i vardagsrummet.
"Justin.. Morfar ligger på sjukhus. Han fick en hjärtinfarkt." Sa mamma och det såg ut som om hon försökte svälja gråten. Kim's hand kramade håradre om min och vi satte oss ner i soffan.
"Men han kommer klara sig, eller hur?" Mamma undvek min blick. Tårar började bränna i min ögonvrå. Varför händer allting mig?! Just mig?!
"Ja.. Eller det hoppas de på." Jag snäste högt och lämnade de. Sprang in på mitt rum, som morfar hade gjort iordning. Morfar hade varit som en pappa. Han hade varit där. Och försvinna får han inte göra. Nej.
"Pattie. Säg sanningen. Justin kanske inte kan kontrollera den, men jag kan." Hon nickade mot mig och drog bort några tårar så att hennes armband rasslade till.
"Han har inte så lång tid kvar.. Snälla berätta inte för Justin. Bruce får berätta själv, imorgon." Sa hon bedjände.
Jag nickade och log smått mot henne innan jag gick fram och höll om henne.
"Jag är så ledsen." Viskade jag fram och gick upp till Justin som låg på sin säng med huvudet tryckt mot kudden. Jag gick fram till honom och drog med handen över hans rygg.
"Justin han kommer bli bra. Allt kommer ordna sig." Tröstade jag. Han mötte min blick och bröt inte ögonkontakten.
"Tror du det?" Jag log och nickade snabbt.
"Tror? Jag vet. Bruce är en kämpe, han klara allt. Inget kan stoppa honom, Justin han skulle inte lämna dig för 10 miljoner kronor ens! Han kommer stanna och se vårat bröllop, om det blir vi. Se våra barn växa upp. Och sen när Gud tycker det är dags, då kommer hans tid att lämna oss. Men den tiden är inte inne än. Jag vet det." Justin nickade långsamt och satte sig upp med sina läppar någon centimeter från min.
"Hur skulle jag kunna klara mig utan dig?" Viskade han lent och kysste mina läppar ömt. Fyrverkerierna dök upp och började skjutas i hela rummet kändes det som. Våra tungor började leka med varandra och hångelfesten var igång.
-
"Justin, Kim!" Ropade Pattie från vardagsrummet. Justin hoppade upp ur sängen och drog med mig till vardagsrummet.
"Vad är det?" Frågade Justin nervöst när vi kom ner till Pattie. Ett leénde dök upp på hennes ansikte. Goda nyheter?
"Morfar mår bättre nu! Han får komma hem inom tre dagar!" Log hon och började fingra med sitt halsband. Jag log stort mot henne och Justin. Hans leénde växte sig större och större och han pressade sina sammetslena läppar mot mina. Jag besvarade kyssen och kramade om honom.
"Vad bra!" Utbrast jag och kramade om Justin's svettiga hand. Men jag brydde mig inte om den var svettig. Regnet hade slutat smattra mot fönstret, vilket var bra.
"Kim, sover du här?" Frågade Pattie och satte på tv:n. Jag nickade glatt och följde med Justin ut till köket.
"Skönt." Mumlade jag och satte mig ner på en stol. Justin nickade instämmande och öppnade kylskåpet för att ta ut en vattenflaska och satte sig ner framför mig och tog en klunk av vattnet.
"Jag älskar min morfar. Allt skulle bli fel utan honom. Han kommer.. Nej, han ska vara med på ditt och mitt bröllop!" Log Justin och började trumma på bordet. Jag kollade djupt in i hans ögon.
"Är du så säker på oss då? Justin, du är 18 bara. Jag fyller nästa Onsdag. Kommer vi hålla så pass länge?" Han kollade oroligt in i mina ögon.
"Jag vet inte.. Hoppas kan man alltid." Sa han mjukt och fuktade sina läppar.
Jag tog ett hårtest och satte fast det bakom mitt öra. Vad var allt det här? Mina känslor för Justin...? Jag visste inte. Men en sak visste jag, och det var att jag älskade honom.
-
Justin's andetag blev tyngre, så han borde nog sova nu.
Jag kollade upp på hans vackra ansikte. När han sov såg han ut som en liten pojke nästan. Så vacker.
"Justin, jag älskar dig så mycket." Viskade jag och smekte hans kind.
Hans ögonlock fladdrade till och han mötte min blick. Jag kollade skamset in i hans ögon och bet mig själv i läppen.
"Förlåt. Jag väckte dig." Viskade jag men han skakade på huvudet.
"Nej, du gjorde den nya dagen perfekt. Jag kollade på klockan som visade 00.01 och kollade sedan på Justin.
Han kysste mina läppar ömt, men kyssarna blev till något helt annat.
"Vill du?" Frågade han. Jag kände något hårt på insidan av mitt lår. Justin, Justin, Justin.. Jag kollade bekymrat in i hans vackra ögon.
"Pattie da?" Fnissade jag och smekte hans hår. Han flinade stort i mörkret.
"Hon hör ingenting." Jag bet mig osäkert i läppen och nickade sedan glatt. Han öppnade en låda i sitt nattduksbord och tog ut en liten påse.
"Har du alltid såna i en låda och i byxfickan?" Skämtade jag och fuktade mina läppar. Han ryckte på axlarna och trädde på den.
"Man vet aldrig när det behövs." Viskade han sexigt. Jag himlade med ögonen och kollade in i hans ögon när han kom in i mig.
Jag slog upp locket till laptopen försiktigt för att inte väcka Kim. Hon gnydde till och rynkade pannan lätt men fortsatte sova. Jag drog över täcket på hennes nakna kropp och loggade sedan in med lösenordet 'MYLOVEK'
Såfort jag kom in poppade det upp ett nytt medelande. Från mamma.
'Kom ner till köket Justin' stod det. Jag suckade högt och drog försiktigt på mig en t-shirt och ett par mjukisbyxor innan jag gick ut till köket där mamma stod med en kopp kaffe och ett flin.
"Vad är det?" Frågade jag ointresserat. Hon skrockade till och höjde på ögonbrynen.
"Mr.Gentleman, var lite tystare nästa gång. Ni två lät ju över hela Stratford." Mina kinder brände till och jag kollade ner på mina fötter. Hon hade hört?
AHAHAHAHAHAH, Akward?
AHAHAHAHAHAH, Akward?
VILL NI HA MER IKVÄLL/INATT? KOMMENTERA DÅ <3
KAPITEL 29-. YEP, IT'S YOU AND ME
"Men jag tänker inte göra något. Det är som det är.. Tiden får ta det som kommer!" Han nickade långsamt.
Jag lät säkert som ett psyko.
"Men bara så du vet, Mr.Bieber! Du kommer inte..." Orden stoppades i halsen. De kom helt enkelt inte upp.
Jag reste mig vinglit upp, gick fram till Justin och kysste honom. Med fjärilar i den jävla magen.
Jag lutade mig tillbaka från hans sockersöta läppar och drog en hand genom mitt hår.
"Nu drar jag in igen. Ciao Bieber!" Mumlade jag och gick in i huset. Samantha och Haley stoppade mig i hallen med förvånade miner.
"Du kysste honom? Way to go girl!" Log Samantha och gjorde en hård give-me-5 med mig. Jag fnittrade till och tog ett glas med en röd/rosa vätska i och drack upp det. Smakerna kom fram till att det var saft och wiskey, men gott.
"När ska vi hem då?" Frågade Ryan bakom mig. Jag ryckte på axlarna och gav mig av ut på dansgolvet. Vi dansade länge, riktigt länge. I slutändan var det bara jag, Ryan, Justin och Haley kvar av oss. Chaz och Samantha hade dragit iväg med varsin kille och tjej.
Vart? Det visste ingen riktigt. Spårlöst försvunna kanske. Jag själv var full som en packåsna. Då menar jag allvar. Jag kunde knappt stå upp.
"Ska jag följa dig hem?" Frågade Justin lent i mitt öra. Jag nickade trött och drog på mig mina pumps igen.
-
"Hej då." Sa Justin mjukt när vi kom fram till mitt hus. Jag suckade för mig själv och kramade honom länge.
"Jag älskar dig!" Sa jag med ansiktet tryckt mot hans tröja och drog in hans ljuvliga doft i min näsa. Han luktade en blandning av mint och vanilj.
"Jag älskar dig också." Jag kollade upp på honom innan jag tryckte mina läppar mot hans och lutade mig sedan tillbaka.
"Hej då Justin. Ses." Mumlade jag innan jag gick in i det mörkbeläggda huset och klampade upp till mitt rum där jag la mig ner i sängen, och somnade med kläder och rubbet på.
-
Dagen därpå vaknade jag med en fruktansvärd huvud värk. Jag masserade långsamt tinningen och kollade ner på min klädsel. Jag hade fått på mig min mysdress. Säkert Sierra.
Nej, huvudvärken tar kål på mig! Jag reste mig långsamt upp och lunkade ut till köket.
"Bakfylla?" Flinade pappa. Jag blängde surt på honom och plockade fram en alvedon och fyllde ett glas med vatten innan jag la alvedonen på min tunga och svalde ner den med det svalkande vattnet.
"God natt." Mumlade jag och gick upp för trappan och in i mitt rum igen. Äntligen lugn och ro.. Tänkte jag trött och blundade mjukt.
"Tufft igår kväll?" Frågade mamma med ett stort leénde lekandes på läpparn. Jag nickade och svalde ner alvedonen med ett glas vatten.
"Vad ska du göra idag?" Jag ryckte på axlarna. Jag visste inte. Alla var väll bakfulla, så egentligen fanns det inget att göra än att sova.
"Sova." Viskade jag hest och kisade med ögonen mot henne. Solen var hemsk mot mina ögon.
Hon nickade och smuttade på sitt rykande kaffe.
"Gå och lägg dig du. Jag väcker dig innan klockan är för mycket." Jag nickade och lunkade tillbaka in i sovrummet igen.
-
"Justin? Klockan är 2 gubben." Viskade mamma in i mitt öra och drog med sin hand genom mitt hår. Jag grymtade till och öppnade ögonen.
"Jaha.." När jag kände efter var huvudvärken borta. Aldrig att jag skulle dricka sådär mycket igen. Aldrig! Undra hur Kim kände sig? Hon hade ju drukit dubbelt så mycket som jag. Hon var väll van..
"Ta en dusch, så fixar jag lite mat till dig." Sa hon och log mot mig innan hon reste sig upp och gick ut till mormor i köket. Jag suckade djupt men reste mig ändå upp och klampade ut ur mitt rum och mot badrummet.
"Bak full?" Skrockade morfar och ruffsade till i mitt hår. Jag nickaded och gick in i badrummet med en dov smäll.
Min spegelbild såg hems ut. Blek, påsar under ögonen, ruffsigt hår... Ja allt var bara fel.
Jag drog av mig kalsongerna och vred på det ljummna vattnet och hoppade in. Vattnet kändes skönt mot min hud.
Jag schamponerade och tvålade in mig och sköljde bort det innan jag vred av vattnet och greppade tag om en handduk som jag först ruffsade med i håret och sen virade runt midjan.
Färgen på mina kinde hade iallafall kommit tillbaka när jag klev ur duschen. När jag kom in i rummet var sängen bäddad, gardinerna isärdragna och en hög med kläder låg på sängen. Mormor..
Jag satte på mig ett par rena kalsonger och sedan kläderna som låg framme. En röd/svart rutig skjorta och ett par svarta jeans. Hon hade också smak för mode. Precis som Carin.
De kom alltid bra överens när mormor och morfar var mer på en tour, eller kom och hälsade på.
"Carin har alltid varit som min extra dotter!" Har mormor alltid sagt.
Ett litet skratt lämnade min mun, men jag kvävde det snabbt. Vem står och skrattar med sig själv? Jo, du Justin.
Jag tog tag i en röd keps och satte på den på mitt blöta hår innan jag gick ut till köket där en tallrik med ägg och bacon stod framme.
"Tack mamma!" Ropade jag till henne. Högt ropade jag för jag visste inte riktigt vart hon höll hus.
"Så lite!" Svarade hon glatt från tvättstugan.
Jag satte upp mitt bruna hår i en hög bulle på huvudet och sminkade mig snabbt.
"Din lunch är klar." Ropade Sierra från köket. Jag suckade högt och lämnade rummet med stora steg. Huvudvärken var som tur borta.
En tallrik med morot- och purjulöksoppa stod på bordet. Jag kollade ner på soppan som om det var kobajs.
Jag hade aldrig riktigt varit ett fan till soppa om man säger så. Men för Sierra's skull åt jag upp allt innan jag tog tag i min mobil och ringde till Haley.
"Hallå?" Svarade hon trött. Ett klingande skratt lämnade min mun.
"Inte vaken än sömntuta?" Hon gnydde till och jag hörde hur hon rullade på sig i sängen. Hon hade nog inte varit uppe och tagit en alvedon som alla andra säkert hade varit.
"Hur mycket är den?" Frågade hon trött och jag chansade på att hon menade klockan.
"Halv 3. Gå upp nu bitch!" Skojade jag och satte mig ner på en barstol vid köksön i vårt gigantiska kök.
"Mhm.. När kommer du?" Hon hade fattat att jag skulle komma.
"Om 10 minuter. Var klar då eller dö. Hej då!" Sa jag snabbt till henne innan jag la på. Hon skulle defenetivt inte vara klar då, men jag brydde mig inte.
-
Jag greppade tag om dörrklaffen och slog den mot dörren tre gånger innan Haley kom och öppnade. Nyduschad, sminkad och påklädd.
"Hur?" Frågade jag och klev in i hallen. Hon flinade stort mot mig.
"Jag har mina talanger. Mitt sjätte sinne vettu!" Skrattade hon och kramade lätt om mig. Jag log stort mot henne och gick in i vardagsrummet där Ryan och Chaz satt.
"Hej!" De nickade trött mot mig och suckade högt. Bakfulla de med. Haley log listigt mot mig och gick ut i köket för att sekunden senare komma ut med 4 cider flaskor.
"Bloody mary!" Utbrast hon glatt och räckte över en ciderflaska var. Bloddy mary var som en efterdrink. Den lindrade bakfyllan.
"Tack." Sa jag och tog tre stora klunkar och kände hur alkoholen snabbt spreds i både kroppen och hjärnan.
Helt plötsligt plingade det på dörren, så jag gick och öppnade. Justin's leénde bländade mig när jag öppnade och fjärilarna bubblade upp.
"Hey!" Sa han och log större. En rodnad dök upp på mina kinder och jag kollade in i hans fantastiska ögon.
"Vad gjorde jag? Var ärlig?" Han fnittrade till och stoppade ner handen i byxfickan.
"Du kysste mig, 2 gånger, och sa att du älskade mig ungefär hela hemvägen." Jag kände hur rodnaden blev värre. Hur skulle jag överleva detta?
"Ja, men det var ju sanningen." Kastade jag ur mig och tryckte mig mot hans mjuka läppar.
Yeye! "Jimberly" is back! Eller? Högö!
Yeye! "Jimberly" is back! Eller? Högö!
MER IKVÄLL? KOMMENTERA DÅ! :D
KAPITEL 28-. MASTER PLAN? PART.2
"Vart ska du grabben?" Frågade han med skrovlig röst och hostade till. Jag log mot honom.
"Till butler." Han nickade och fortsatte sedan med sitt.
Jag hoppade in i bilen och körde mot Ryan's hus. Det var verkligen varmt ute idag. Tänkte jag för mig själv när jag knackade på hans dörr.
Den öppnades snabbt och jag mötte ett par nyfikna gröna ögon. Fjärilarna bubblade snabbt upp. Kim?
Jag tog ett djupt andetag innan jag log mot henne. Hon log prövandes tillbaka.
"Hej." Mumlade jag fram och kliade mig i nacken.
"Hej.." Viskade hon till svars och bet sig nervöst i läppen. Ryan kom upp bakom henne och log stort mot oss.
"Japp! Nu blir det kul!" Kim fnös ironiskt och gick in igen. Ryan blinkade med ögat till mig och gick sedan in. Vad har du nu planerat Ryan?
Jag stängde dörren försiktigt efter mig och gick sedan in i vardagsrummet där alla satt samlade.
"Hey Biebs." Log Haley. Jag nickade mot henne och log tillbaka. Min blick fastnade på Samantha som log snett mot mig.
"Lugn Justin, jag kommer inte försöka något.. Inte just nu kanske." Flinade hon och skrattade till. Jag log mot henne och nickade lätt. Inte på rätt humör för en kväll som denna.
"Okej, men ikväll har Jeremy en fest. Med pool, dricka, dansgolv.. Ja, rubbet!" Utbrast Chaz. Kim nickade gillandes och kollade ner på sina fingrar innan hon mötte min blick.
"Ska du gå?" Jag ryckte på axlarna och blinkade lätt med ögat.
"Jag vet inte.. Ska du?" Hon fnittrade till och nickade. "Ja, då kommer jag också." En suck slank ur hennes mun.
Såklart.. Jag hade glömt att jag hade sårat henne. Bing-bong Justin! 1-0 till dig.
"Förlåt Kim, ja-.." Hon viftade bort mina ord med handen och gick med snabba steg in på toaletter där snyftningar började låtas. Jag suckade högt och svor en hel ramsa tyst.
"Justin, du kanske borde ta det lite lungt med Kim? Hon har inte riktigt kommit över det än vet du." Sa Haley långsamt och kollade medlidsamt på mig. Jag nickade och satte mig ner i fotöljen med en utpustning.
"Jag går till henne." Muttrade Samantha tyst och reste sig upp för att gå iväg till Kim. Jag nickade och kollade sedan på Chaz och Ryan.
"Vem är Jeremy egentligen?" Frågade jag nyfiket. Chaz log stort.
"Jeremy.. Ja, en kille i vår klass. Men du får nog akta dig så att Kim inte springer till honom. Han är riktigt snygg enligt tjejerna på skolan!" Jag nickade långsamt och började bita på min nagel.
"Justin vet du att när man biter på sina naglar är det lika äckligt som att slicka en toalettring?" Upplyste Haley mig.
Jag stoppade äcklat ut fingret ur munnen och kollade surt på henne.
"Tack för den." Hon skrockade lätt.
"Ville bara få dig att må lite illa. Och att sluta bita på naglarna. That's all!" Flinade hon och reste sig upp för att också gå till Kim och Samantha.
-
"Vi går nu. Ses på festen." Mumlade Kim och lämnade huset snabbt men ändå långsamt med Haley efter sig.
"Okej, när börjar festen?" Frågade jag trött.
"Eh.. Klockan 9. Om 1 timme alltså. Vill du åka hem innan eller?" Svarade Ryan lungt. Jag skakade på huvudet och tryckte fram ett leénde.
"Nah. Jag stannar." Han nickade och satte på MTV. Såklart skulle min låt 'Baby' börja spelas. Ryan flinade stort mot mig och höjde snabbt volymen och började dansa som en tjej.
Tack Gud, för att du gav mig det här...
Jag drog på ett lager rouge på mina kinder och log sedan mot min spegelbild.
"Vad ska du ha på dig Kim?" Frågade Samantha glatt och log stort mot mig. Värst vad positiv och glad hon hade blivit sen sist då.
"Det här!" Svarade jag och visade upp ett par svarta Jeans-Shorts och en neonrosa tröja. Det hela piffade jag upp med ett par snygga örhängen och ett par svarta pumps.
"Fint! Själv ska jag ha det här!" Hon snurrade runt i den svarta tupklänningen som satt tajt på hennes smala kropp.
"Najs! Du då Hales?" Frågade jag med ett stort leénde på läpparna. Hon visade upp ett linne med en massa volanger och en svart tub-tjol. Jag nickade och gick in på badrummet för att klä på mig. När kläderna var på kollade jag på mig själv i spegeln. Du borde ju ligga i din säng och gråta nu! Brydde du dig inte om Justin's svek?! Med det var problemet. Jag brydde mig för mycket, så att jag inte kunde tänka på det. Justin... Ja, jag älskar honom. Även vad han gjorde.
Och han kan inte få förstöra mitt liv. Eller snarare sommarlov. Vi kommer lösa det. Snart.
"Är du klar eller?!" Ropade Samantha från mitt rum. Jag ryckte till och log prövande mot min spegelbild innan jag låste upp.
"Ja det är väll klart! Nu festar vi!" Alla började skratta innan vi lämnade rummet med en liten duns.
-
Musik dunkade högt ifrån huset. Klockan var bara 21.10 och de var redan igång? Snacka om fest. Ryan och Chaz log stort mot oss, medans Justin's blick bara brände mot min hud när jag inte såg.
"Nu kör vi!" Utbrast Chaz glatt och började lunka mot huset. Alla följde på och när vi var framme plingade vi ungefär 7 gånger innan denna, Jeremy kom och öppnade.
Han gjorde handshake med Chaz och Ryan, hälsade på Haley, Sam och Justin. Och sen kom han till mig. Då bara ett leénde dök upp på hans läppar.
Snälla, fall inte för mig. Fall inte för mig.. Hans leénde förminskades lite.
"Hey!" Log han och skakade om min hand. Jag andades långsamt ut och log stort mot honom. Vi gick in i huset och då var festen igång.
Jag dansade med helt ranom människor och drack flera drinkar. Jeremy kom fram till mig med två glas och räckte över det ena till mig. Jag tog snabbt tag i det, log smått mot honom och klunkade sedan i mig det. Alkoholen brände i strupen, men det kändes bra. Riktigt bra.
"Så, har du någon kille?" Frågade Jeremy flörtigt och började dansa framför mig. Jag bet mig hårt i läppen.
"Typ!" Svarade jag och satte fast en hårtest bakom örat.
"Okej!" Illamåendet närmade sig. Åhnej! Jag sprang snabbt därifrån och ut från huset. Ut från folkmassan.
Såfort jag kom ut så åkte allt upp.
Vätskan kändes frätande mot min strupe men var ohejdbar. Fyllespya.. Det var det värsta som fanns. Det stank och gjorde ont i halsen.
Jag lutade mig tillbaka och satte mig på en stol framför huset helt själv i den svalkande natten. Klockan var redan runt ett på natten.
"Hur är det?" Jag kollade upp och mötte Justin's vackra leénde. Jag ryckte på axlarna och suckade högt.
"Skorna värker." Gnällde jag och drog av mig de höga pumpsen och satte ner fötterna i det daggiga gräset. Kändes redan bättre. Han slog sig ner på stolen bredvid min.
"Här!" Sa han och räckte över en kopp. Jag kollade tvekandes på den. "Det är bara vatten." När han sa de orden tog jag genast tag i koppen och drack upp allt.
"Justin.. Jag älskar dig. Men allt är så jävla svårt.. Allt ska vara piss i livet!" Nu började jag gråta. Fyllan gör en känslosam.
"Mhm.." Svarade han bara och kollade upp på den stjärnklara himmeln.
"Men jag tänker inte göra något. Det är som det är.. Tiden får ta det som kommer!" Han nickade långsamt.
Jag lät säkert som ett psyko.
"Men bara så du vet, Mr.Bieber! Du kommer inte..." Orden stoppades i halsen. De kom helt enkelt inte upp.
Jag reste mig vinglit upp, gick fram till Justin och kysste honom. Med fjärilar i den jävla magen.
Whoop! Party rock! ;D
Whoop! Party rock! ;D
Vill ni ha mer? Kommentera då, för jag älskar att logga in och se kommentarer! :D
KAPITEL 27-. MASTER PLAN? PART.1
I min mage fanns bara ett stort hål.
"Aja, jag gör fahjitas. Vill du hjälpa till kanske, deppo?" Flinade hon och strök med handen över min rygg.
"Jaja.." Mumlade jag och reste mig upp. Men då ringde mobilen.
Jag skyndade mig till mitt sovrum och plockade upp mobilen och kollade på den. En suck slank ur min mun när jag såg namnet.
"Vad?" Snäste jag i luren och svalde hårt.
"Justin, inte den tonen." Svarade han allvarligt. Jag suckade och satte mig ner i sängen.
"Scooter. Inte läget. Vad vill du?"
"Jo.. Eh. Du måste tillbaka om två veckor. Till L.A. Vi ska börja med Believe." Jag grymtade till.
"Okej." Han andades lungt ut.
"Justin.. Du är 18 år. Du måste lära dig att ta ansvar. Okej Kiddo?" Sa han lungt. Jag log smått för mig själv.
"Okej. Ses om två veckor." Svarade jag lättat och la på. Om två veckor skulle jag lämna allt det här. Jag skulle lämna Kim.
Jag kollade upp på den lysande månen. Haley snusade sött bredvid mig och grymtade lätt till.
"Nej Justin.. Kom till Kim.." Mumlade hon trött i sömnen och rullade runt på sidan. Det var sanningen. Hur mycket jag än kände mot Justin, så var allt kärlek.
En tår dök upp i min ögonvrå men jag torkade snabbt bort den innan den hade hunnit rinna ner.
"Jag älskar dig." Viskade jag mot månen och log smått. Allt måste ställas till rätta, men inte än. Hur mycket jag än älskade Justin så fanns det alltid tvivel. Tvivel om hans tillit.
Det är viktigt att man kan lita på varandra i ett äktenskap, vilket jag inte kan just nu med Justin. Han har brytit den tilliten och måste bygga upp den.
-
"Kim! Upp och hoppa! Rise and shine!" Ropade Haley glatt in i mitt öra. Jag blängde surt på henne och reste mig upp.
"Vad är det nödvändigt att gå upp klockan...7?!?! Väckte du mig klockan 7 Haley?!" Hon log stort och nickade.
"Du borde inte sova hela dagen. Vi går till stranden! Eller vi joggar lite. Jag behöver komma i form." Babblade hon. Jag nickade långsamt och gäspade högt.
"OK, men först vill jag gärna duscha. Men Haley.. Jag orkar verkligen inte. Jag vill verkligen vara inne idag. Bara. Ikväll kanske" Hon kollade besviket på mig men nickade ändå.
"Jag förstår dig." Svarade hon och kramade lätt om mig innan jag gick iväg in till duschen.
Jag tog snabbt av mig mina unkna kläder och hoppade sedan in i det ljummande vattnet. Hur länge sen var det jag hade duschat? Sen vi var på Justin's landställe? Jag vet inte..
Jag schamponerade håret och sköljde snabbt ur det innan jag vred av kranen och virade en handduk kring min kropp och detsamma med håret. Nu skulle jag bli fräsch, inte bara ligga som ett lik och sörja Justin. Det finns gott om killar i världen.
Jag började smeta på någon kräm på kroppen och gick sedan ut till Haley med ett stort leénde på läpparna.
"Känner du till någon fest ikväll?" Hon log större mot mig och nickade långsamt.
"Ofcourse i do! Vem tror du att jag är? Pss.." Flinade hon och skrattade lätt. Jag skrattade tillbaka och tog ett par rena underkläder, ett blått linne med volanger och ett par ljusa jeanshorts.
Jag tog upp hårborsten och borstade igenom mitt tjocka hår för att kunna få upp det i en hästsvans. Såfort det var klart drog jag på ett lager maskara och smetade på lite läppglans på mina fylliga läppar.
"Haley, jag har ångrat mig. Vi drar ut." Log jag mot henne och satte på mig mina slitna, vita converse. Hon gjorde detsamma och vi gick armkrok med varandra ner för trappan.
Ingen var hemma. Bra.
"Vart ska vi dra?" Frågade hon och log stort mot mig. Jag ryckte på axlarna och tog tag i ett äpple.
"Samantha?" Haley stannade till.
"Du hatade väll henne?" Frågade hon förvånat och bet sig hårt i läppen. Jag log bländande mot henne.
"Ja, men man kan väll ändra sin åsikt.. Right?" Hon nickade prövande och log sedan. Jag log tillbaka och greppade tag om min mobil innan vi gick ut till det vackra sommarvädret.
"Hon var hos Ryan. Vi ska dit." Jag nickade och pekade åt höger.
"Han bor ditåt. Ungefär 5 minuter. Ska vi springa?" Innan jag visste ordet av var hon iväg. Jag sprang snabbt efter och flåsade högt. Det var inget fel på min kondition, men när jag var oförberedd. Ja då..
"Jag vann!" Ropade Haley glatt när vi hade kommit fram till hans hus.
"Var det ens en tävling?" Flinade jag och gick med snabba steg mot dörren och knackade på. Samantha öppnade nästan direkt och log stort mot oss.
"Hey tjejer!" Log hon stort. Jag log tillbaka och kramade lätt om henne.
"Såå, vad gör vi här?" Frågade Haley skämtsamt och klampade in i hallen. Sam ryckte på axlarna och kollade in i mina ögon med en ledsen glimt.
"Jag är ledsen över... Aa.. Dig och Justin." Jag svalde hårt och nickade. Tårarna brände i halsen men jag gjorde så mycket jag kunde för att hindra de. Tillslut lyckades jag faktiskt.
Vi gick in i vardagsrummet där Ryan och Chaz satt. Haley kramade snabbt om båda två, medans jag bara gav de varsinn nick. De påminde för mycket om Justin.
Jag log mot min spegelbild. Äntligen hade jag återhämtat mig lite. Jag menar, man kan ju inte ligga som ett lik hela dagarna.
"Justin?" Ropade mamma från vardagsrummet. Jag tryckte ner mobilen i fickan innan jag gick ut till henne.
"Vad är det, mamma?" Frågade jag med en engelsk dialekt. Hon skrattade till och log stort mot mig.
"Vart ska du?" Jag log mot henne.
"Till Ry. Samantha och Haley är tydligen där. Chaz också." Hon nickade gillandes och reste sig upp.
"Jag är så stolt över dig. Du har återhämtat dig snabbt. Jag nickade och log lite minder mot henne.
"Ja. Men jag går nu. Hejdå." Mumlade jag och kramade om henne.
"Ta bilen." Föreslog hon. Jag nickade och lämnade mormor och morfars lilla hus. Morfar stod på tomten och log mot mig när jag kom ut.
"Vart ska du grabben?" Frågade han med skrovlig röst och hostade till. Jag log mot honom.
"Till butler." Han nickade och fortsatte sedan med sitt.
Jag hoppade in i bilen och körde mot Ryan's hus. Det var verkligen varmt ute idag. Tänkte jag för mig själv när jag knackade på hans dörr.
Den öppnades snabbt och jag mötte ett par nyfikna gröna ögon. Fjärilarna bubblade snabbt upp. Kim?
Hehe! Kanske en plan för att få ihop de? Vem vet?
Hehe! Kanske en plan för att få ihop de? Vem vet?
Minst 10 unika kommentarer innan kapitel 28 kommer folks! Kom ihåg att jag har en kompis hemma
KAPITEL 26-. FEELING BAD
20 minuter senare knackade det på dörren. Vad var det nu? Jag suckade och mumlade ett 'Kom in.'
Jasmine kom in med ett allvarligt ansiktsuttryck.
Nu hade Justin gjort något igen, det visste jag direkt.
"Vad har han gjort?" Hon bet sig osäkert i läppen och öppnade sedan munnen.
"Han är på Stratford Bridge.. Han tänker hoppa."
(MÅSTE LYSSNAS MEDANS NEDANSTÅENDES LÄSES! ;D)
Såfort bilen stannade på bron hopppade jag ut. Jasmine satt kvar.
"Justin?!" Skrek jag över hela bron. Jag såg ingen. Jag sprang fram till kanten och kollade ner i vattnet. Inget där.
Helt plötsligt la någon sina armar kring mig. Justin?
Jag vände mig hastigt om och kollade in i hans hasselnötsbruna ögon. Ett litet, litet leénde dök upp på hans läppar.
"Va?" Jag fattade ingenting.
"Så du bryr dig fortfarande om mig. Du älskar mig." Viskade han lent och log mot mig.
"Nej. Vadå? Så du tänkte aldrig hoppa?!" Han skakade på huvudet.
"Nej.. Eller, jag kunde inte. Att ta självmord löser ju inte våra problem, right?" Sa han mjukt och nickade lätt på huvudet.
"Nej..Men varför fejka?! Fattar du hur jävla rädd jag blev?!"
"Ja, men du älskar mig fortfarande. Det här är beviset." Jag skakade på huvudet.
"Nej! Jag älskar inte dig! Du bedrog mig! Du sårade mig! Jag hatar dig för det! Och om du nu tänker ta livet av dig, fine! Va så jävla egotrippad och bara tycka synd om dig själv när allt är ditt fel!"
Han ryggade tillbaka av mina ord, men började inte gråta. Det var skönt, för jag hatade att såra folk på det sättet.
"Men jag vet att du fortfarande älskar mig! Annars skulle du inte kommit!" Hans röst var höjd, men jag orkade inte bry mig. Jag vände mig om och började gå tillbaka mot bilen.
"Erkänn!" Tårar växte fram på mina kinder och rann hastigt ner.
Det blev alldeles kladdigt och jag vände mig hastigt om med en suck.
"Okej?! Är det det du vill höra?! Men OK, Ja! Jag älskar dig fortfarande, men du sårade mig! Jag måste få vara själv ett tag. Men ja! JAG ÄLSKAR DIG!" Skrek jag medans tårar strömmade ner för fullt.
Justin's ögon vattnades och tårar började rinna likaså på hans kinder.
Jag fortsatte in i bilen till Jasmine och drog bort tårarna med handryggen innan jag kollade på henne.
"Kör. Jag vill aldrig mer se honom.." En bekymrad rynka tog plats mellan hennes ögonbryn.
"Men Ki-.." Jag kollade allvarligt på henne.
"Kör bara härifrån. Du kan prata med honom själv sen!" Sa jag med hög röst och lutade pannan mot fönstret medans tårar rann ner för mina kinder.
-
"Hejdå." Mumlade jag till Jasmine och gick in i mitt stora hus. Chaz, Ryan och Haley kom springandes.
"Vad har han gjort?" Frågade Ryan oroligt. Haley höll bara om mig.
"Åk till honom. Ni är hans kompisar. Han kommer behöva er. Jag har Hales." De nickade och gav mig varsin kram innan de gick.
"Kom." Viskade Haley och drog med mig upp på mitt rum. Hon stängde dörren när jag hade kurat in mig under täcket.
"Vad gjorde han?" Frågade hon mjukt och satte sig på kanten.
"Han hade en tjej.. Som Ryan och Chaz sa..." Det blev bara fel allt. Tårar kom fram igen och ögonen började svida. Varför var det så här? För att du fortfarande älskar honom?
"Mmh.. Jag förstår dig." Sa Haley medlidsamt och kollade ut över mitt rum. Hur kunde jag ha litat på honom?!
"Och det värsta är att jag fortfarande älskar honom.. Men jag vet inte hur jag göra." Hon log stort mot mig och sprang ut ur rummet och kom senare tillbaka.
"Ben & Jerry's och Dear John löser alla problem!" Jag log stort mot henne och mimade ett 'Tack'
Jag slängde igen dörren bakom mig och sprang in på mitt rum och slängde mig på sängen. Sluta tycka synd om dig själv Justin! Skrek en röst inom mig, men tårarna kunde inte hejdas. Jag började skrika och grät samtidigt. Efter ett tag blev skriken hesa och tårarna lugnade ner sig lite. Jag hade förlorat henne. Det var bara att inse det Justin. Hur mycket hon än älskar dig kommer hon inte tillbaka!
"Justin?" Chaz röst värmdes i mitt hjärta. Jag kollade upp på honom och Ryan. De såg ut som två ledsna hundvalpar. Jag grymtade till och gömde ansiktet i kudden.
"Justin, du lovade att inte såra henne." Viskade Ryan och kom fram till mig. Sängen sjönk ner lite, kanske för att någon satte sig ner.
"Jag vet!" Snäste jag med kudden tryckt mot mitt kletiga ansikte.
"Men sluta gråta då! Det är ju hon du har sårat! Du har ingen anledning att tycka synd om dig själv Justin Bieber! Hon mår skitdåligt, kan du inte försöka att leva normalt, kanske skriva en låt av dina känslor och sluta ge henne skuld över att hon har fått dig att gråta!" Hans ord gjorde ont, men de var sanna. Riktigt jävla sanna...
"Mhm.." Muttrade jag bara och satte mig upp i sängen.
"Nu tar du en dusch, och beter dig som folk! OKEJ?"Chaz började också nu. Jag nickade och svalde gråten som sved i halsen och började klampa mot toaletten.
"Vi väntar här." Mumlade Ryan och la sig ner i min lilla säng. Jag nickade igen och låste efter mig i badrummet innan jag började klä av mig och vred om kranen.
Jag hoppade in i duchen och lät vattnet bara rinna ner över min kropp. Till sist bröt masken. Tårarna kom tillbaka.
"Kim.." Viskade jag och blundade hårt. Hur fan kunde du vara så jävla dum Justin?! Ilskan gav sig av till mina knytnävar och jag slog till väggen. Smärtan spred sig i armen men den var inget i gämförelse med smärtan i mitt hjärta.
-
Jag drog på mig t-shirten och la mig sedan i sängen igen.
"Grät du?" Frågade Chaz ledsamt och kollade in i mina ögon. Jag svalde hårt och skakade på huvudet.
"Nej, jag fick schampoo i ögat." Han nickade.
Så nu börjar du med att ljuga för dina kompisar också? Justin lägg av, NU! Är du tre? Du får väll ta och ta en dag i taget och andas.. Jag drog in ett djupt andetag och tryckte kroppen mot väggen.
Här skulle jag lätt kunna stanna. Slippa jobba som 'Justin Bieber- Tonårs Idolen!' Bara ligga här och ruttna till döds. Kanske med Kim vid min sida..
"Vad tänker du på?" Frågade Ryan som kom in med ett glas Juice och en macka. Jag ryckte på axlarna och kollade upp i taket.
"Kim." Mumlade jag skrovligt fram. Han nickade och ställde ner maten på mitt nattduksbord.
"Du måste vara stark nu Justin. Visa att du kan vara där för henne när hon kommer tillbaka. Att du är redo att ta emot henne när hon faller." En liten tår rann ner för mitt öga.
"Tack Bro'.. Tack du med Chaz. Utan er skulle jag aldrig klara mig. Inte genom något. Inte ens livet som kändis."
De log stort mot mig.
"Det är OK. Men du får ta det lite lungt med tjejer. Haha!" Flinade Chaz. Ett stort leénde sken upp i mitt ansikte.
"Ofcourse!" Skrattade jag och satte mig upp i sängen. Nu kändes allt iallafall lite bättre.
-
"Justin!" Mamma var hemma. Jag reste mig trött ur sängen och gick ut till hallen.
"Hey.." Mumlade jag och pressade fram ett litet leénde. Chaz och Ryan hade gått för någon timme sen. Då hade allt blivit tomt igen.
"Men gubben vad är det?" Frågade hon oroligt och satte sig ner i soffan. Jag satte mig ner framför henne i fotöljen och kollade besviket ner på mina händer.
"Jag har förlorat henne.. Mamma, jag sårade henne. Jag fick henne att gråta. JAG!" Mamma kollade medlidsamt på mig. Kan inte alla bara sluta kolla sådär på mig?!
"Åh Gubben... Men det tror jag inte du har. Om hon älskar dig så mycket kommer hon tillbaka."
"Nej mamma. Hon vill aldrig mer se mig. Hon kommer inte tillbaka." Jaha, då kom tårarna tillbaka. Mamma reste sig upp och gick och kramade om mig.
"Justin.. Ta det lungt. Hon älskar dig, det vet jag. Hon kommer tillbaka." Viskade hon lugnande och vaggade mig fram och tillbaka i sin famn.
Vi satt bara där, i varandras famn jättelänge. Det var längesen jag verkligen hade umgåtts med mamma på det här sättet. Mamma-och-son sättet.
"Vad vill du ha att äta idag då? Vi blir ensamma ikväll, mormor och morfar kommer imorgon." Jag nickade och ryckte på axlarna. Var jag ens hungrig? I min mage fanns bara ett stort hål.
"Aja, jag gör fahjitas. Vill du hjälpa till kanske, deppo?" Flinade hon och strök med handen över min rygg.
"Jaja.." Mumlade jag och reste mig upp. Men då ringde mobilen.
Jag skyndade mig till mitt sovrum och plockade upp mobilen och kollade på den. En suck slank ur min mun när jag såg namnet.
Vem ringde till Justin? Kommer Justin och Kim bli Jimbelry igen? ;P
Vem ringde till Justin? Kommer Justin och Kim bli Jimbelry igen? ;P
KOMMENTERA! :D
KAPITEL 25-. NEVER IS HARD
Jag tog min mobil och gick ner till hallen där kyssen var avbruten.
"Kim.." Fick Justin fram och tog tag om min handled.
"Nej! Sluta Justin.. Ring inte och försök defenetivt inte att kontakta mig. Hej då!" Röt jag och sprang ut i regnet. Jag sprang och sprang och tillslut, kom tårarna.
Jasmine kollade allvarligt på mig och korsade armarna över bröstet.
"Och det där var?" Sa hon och höjde på ögonbrynen. Jag suckede djupt och gnuggade mig hårt i ögonen.
"Mitt livs kärlek." Muttrade jag till svars. Jasmine's läppar bildade ett leénde.
"Varför ler du?" Nu dök det upp lite fnitter.
"Jag visste att du och jag inte skulle hålla så länge till. Vänner?" Jag nickade och kollade in i hennes ögon.
Hon kramade om mig länge och släppte sedan taget om mig och kollade mig djupt in i ögonen med en harkling.
"Om det där var ditt livs kärlek, varför springer du inte efter?"
Jag nickade och sprang ut i spöregnet. Hon måste ligga långt fram nu. Jag började springa som bara den men såg inte ett spår av henne.
"Kim?! Kimberly!!" Jag sprang runt som en blind hundvalp och skrek tills rösten inte bar längre. Det började bli små hesa viskningar.
Glöm henne Justin! Skrek en röst inom mig, medan en anna tvingade mig att fortsätta. Du kommer ändå aldrig få tillbaka henne, så varför försöka?! Varje ord min hjärna bildade gav till ett sting i hjärtat.
"Kim!" Var det jag fick fram innan jag gav upp och slog ner mig på en parkbänk i regnet. Kimberly skulle inte komma tillbaka, vad var det för mening att leva egentligen i såna fall?
Regnet började avta och mörkret detsamma. Hur länge hade jag varit ute? Hela natten? Tror det.. Mina fötter värkte som inget annat och jag hade ingen aning om var jag hade hamnat. En kvinna kom joggandes med sin hund och gav mig en blick innan hon forsatte. Visst.. Bry dig inte om mig, som sitter här med lila läppar och darrar. Människor är så känslolösa nuförtiden.
Jag huttrade till och kollade upp på den morgondisiga himmeln och blinkade långsamt. Det sved i ögonen. Kanske skulle man sova? Nej Kim.. På en parkbänk? Nu får du ge dig!
Jag höll ögonen öppna tills solen stod högt upp på himmeln, sen gick det inte längre. Jag la mig ner på parkbänken och somnade sekunden efter.
-
* "Kom nu Kim!" Ropade Justin's röst. Jag ville inte men benen började genast styras ditåt.
"Kom igen.. Jag vill ju bara leka!" Hans röst lät naiv. Jag kollade ner på benen och märkte att jag var naken. Vad är det här?! Jag öppnade dörren till rummet och gick fram till den stora, vita sängen som stod i mitten av rummet. Justin låg där, naken likaså.
"Kom nu. Vi ska ha kul." Han vinkade mig mot honom. Jag försökte skrika men det gick inte. Min röst täpptes igen. Är det här en dröm eller verklighet?
Jag landade ner på sängen och fick Justin's händer överallt på min nakna kropp. Han smekte mig överallt och kysste mig ömt på olika kropsdelar. Okej, det här är en dröm. Justin är inte sån.
Han la sig över mig och jag kände en stor smärta när han kom in i mig. Jag kände hur rösten kom tillbaka.
"Nej! Justin! Sluta!" Tårarna började spruta ner för mina kinder.
"Tyst.." Hyschade han mig. Svettdroppar från hans panna åkte ner på mitt bröst och det brände. Som eld.
Allt blev vitt och jag hamnade tillbaka i Mallette's hall. Jag hörde stöningar från Justin's sovrum. Nej.. Ta mig inte dit. Men benen styrde sig dit. Tårar började rinna ner för mina kinder.
"Nej.." Viskade jag med tjock röst. Jag kom fram till dörren och slog upp den. Där låg Justin med Jasmine, Caitlin och... Mig.
"Jaså, nu kommer du? Ska du vara med och leka?!" Röt han och hoppade upp från sängen. Ett skrik lämnade min mun och Justin's armar slingrade sig kring min kropp, som nu var naken...*
Jag slog svettigt upp ögonen och kollade mig omkring. Jag var inne på mitt rum och låg i min egna säng. Var allt bara en dröm? Hade jag och Justin blivit ett? Hade Jasmine kommit? Jag såg en skugga röra sig ut ur hörnet på rummet och Justin's ansikte dök upp.
Men det var inte Justin. Eller jo, men det såg inte ut som det. Den här Justin hade frissigt hår, röda ögon och lila påsar under ögonen. Drömmen.
"Försvinn! Låt mig vara!" Skrek jag hysteriskt och kollade förtvivlat på honom. Han närmade sig mig, sakta men säkert. Tårarna dök upp i mina ögonvrår och började rinna.
"Förvinn! NEEJ! Nej Justin! Gåå!" Han närmade sig och slog armarna kring mig. Jag slog honom hårt på bröstet men han släppte inte. Han höll kvar omfamningen och lät mig gråta. Gråta som ett barn.
-
"Kim?" Viskade Justin när snyftningarna började avta.
"Bort." Snäste jag och knuffade undan honom. Han kollade på mig med tårar rinnandes ner för kinderna.
Det gjorde så ont att se Justin gråta. Det fanns inget värre.
"Snälla.. Jag älskar dig. Jag skulle göra slut med henne, men inte över telefon!" Vilken bra ursäkt.
"Jaha, men nu är det så att ska är ingen ursäkt Justin! Hur kunde du?! Du lovade alla mina kompisar, min familj... MIG, att du inte skulle såra mig!" Röt jag mellan snyftningarna.
Han kollade skamset ner på sina fötter och rynkade pannan oroligt. Varför är livet så jobbigt? Jag kollade ner på mina kläder. De var ombytta.
"Justin... Jag vill aldrig mer se dig i mitt liv. ALDRIG. Gå nu..." Det där var de svåraste orden jag någonsin sagt. Han kollade upp på mig med floder rinnandes ner för kinderna.
"Kim..-" Jag hann avbryta.
"Nej NU! Gå!" Nu började jag tjuta också. Han fuktade sina läppar snabbt innan han lämnade rummet med en smäll. Kim, du har gjort dig av med det vackraste i ditt liv. Och du kommer inte få tillbaka det.
"Kim?" Sierra stack in huvudet.
Jag nickade och drog bort några tårar från ansiktet. Hon kom in med en bricka.
"Du måste äta." En bit lassange och lite ruccola låg på tallriken med ett glas vatten och en alvedon. När jag tänkte efter gjord det faktiskt ont i huvudet.
"Tack." Mumlade jag och pressade fram ett leénde till henne. Hon lämnade rummet utan frågor.
Jag tog upp den lilla tabletten och la den på tungan innan jag svalde ner den med en klunk vatten och började sedan smått äta på lassangen.
20 minuter senare knackade det på dörren. Vad var det nu? Jag suckade och mumlade ett 'Kom in.'
Jasmine kom in med ett allvarligt ansiktsuttryck.
Nu hade Justin gjort något igen, det visste jag direkt.
"Vad har han gjort?" Hon bet sig osäkert i läppen och öppnade sedan munnen.
"Han är på Stratford Bridge.. Han tänker hoppa."
BAD Justin! Eller Suicide Justin kanske?
BAD Justin! Eller Suicide Justin kanske?
KAPITEL 24-. TEAR DROPS
"Varför pratade du med henne?" Jag gick ner för hela trappan. Han svalde hårt och kliade sig i nacken.
"Jo.. Eh.. Hon ringde för att.. eh.. Hon ville veta om jag visste vart hennes sångbok låg." Han ljög. Justin må vara bra på några saker, men ljuga är inget bland de.
"Ljuger du?" Frågade jag och började tugga på mitt lillfinger. Han kollade oförstående på mig och skakade på huvudet.
"Nej babe.. Varför skulle jag ljuga?" Sa han lent och kramade om mig. Jag skrattade lätt. Exakt Kim, varför skulle Justin bieber ljuga för sin flickvän. Han är ju kristen, right?
Jag lutade mig tillbaka och kysste honom mjukt på läpparna. Fjärilarna kom, men det var med sakta fart. Japp, tillochmed de kände att något var fel.
"Ska vi gå på en promenad?" Frågade Justin glatt och kollade ut genom fönstret. Jag nickade och började långsamt gå ut från huset, hand i hand med Justin.
-
Han pratade i telefon med någon, med tanke på att han vankade av och an hela tiden och såg vädligt frustrerad ut.
"Nej, och sluta. Mm.. Nej! Jaja.. Vi ses. Nej.. Hejdå Jasmine." Min luft tog slut. Jasmine?
En flämtning lämnade min mun och Justin mötte min blick.
"Är du vaken?"
"Varför pratade du med henne?" Jag gick ner för hela trappan. Han svalde hårt och kliade sig i nacken.
"Jo.. Eh.. Hon ringde för att.. eh.. Hon ville veta om jag visste vart hennes sångbok låg." Han ljög. Justin må vara bra på några saker, men ljuga är inget bland de.
"Ljuger du?" Frågade jag och började tugga på mitt lillfinger. Han kollade oförstående på mig och skakade på huvudet.
"Nej babe.. Varför skulle jag ljuga?" Sa han lent och kramade om mig. Jag skrattade lätt. Exakt Kim, varför skulle Justin bieber ljuga för sin flickvän. Han är ju kristen, right?
Jag lutade mig tillbaka och kysste honom mjukt på läpparna. Fjärilarna kom, men det var med sakta fart. Japp, tillochmed de kände att något var fel.
"Ska vi gå på en promenad?" Frågade Justin glatt och kollade ut genom fönstret. Jag nickade och började långsamt gå ut från huset, hand i hand med Justin.
-
"Så, vad har du tyckt om de här dagarna?" Log han mot mig. Jag sparkade till en sten och log stort mot honom.
"Det har varit fantastiskt.. En kille har aldrig behandlat mig såhär.. Alltid utnyttjad." Muttrade jag och pekade på mig själv. Justin stannade till och la en hand på min kind.
"Vem har utnyttjat dig? Då är då grymt dumma och ser inte vad de går miste om. Jag har aldrig älskat någon som jag älskar dig. Dina ögon, ditt leénde, hur du är i sängen.." Flinade han. "Kimberly, du är det bästa som någonsin har hänt mig. Innan dig.. Ja, då var det ingen mening att leva." Jag kollade allvarligt in i hans ögon.
"Så, dina andra flickvänner? De då? Jasmine, Caitlin.. Kanske tillochmed fler. Betydde de ingenting?" Han harklade sig högt och kliade sig oskyldigt i nacken.
"Jo, alla har ju betytt något.. Men det var ju då!" Utbrast han och kysste mig mjukt på pannan.
"Ska vi vända?" Jag nickade och snurrade hastigt runt.
"Sisten till huset!" Skrattade jag och började springa. Justin's flås var höga, men han knappade snabbt in.
"Jag har gått på Basket, fotboll och Hockey. Och jag uppträder i 3 timmar. Jag har kondis!" Ropade han när han bara var ett stenkast bakom mig. Jag såg huset mellan granarna och även Justin's rygg.
Han hade sprungit om mig.
"Jag kommer vinna!" Skrattade han retandes och sprang. Jag sprang allt vad jag hade och ja, jag vann.
"Vad sa du?" Flinade jag och slog till honom i ryggen.
"Äh! Nu åker vi hem." Muttrade han och gick mot bilen. Jag gick in i huset och tog min mobil innan jag lämnade det och låste.
"Hej då." Viskade jag lätt och gick mot bilen och hoppade in bredvid Justin.
-
"Är du hungrig?" Frågade Justin när vi hade kommit in i Stratford centrum. Min mage kurrade högt och jag nickade.
"McDonald's?" Sa han prövande och kollade på restrurangen. Jag nickade igen. Justin körde in till Drive-in och beställde. Vi åt snabbt upp och fortsatte sedan åka till Mallette's hus.
Jag kunde inte sluta tänka på Jasmine. Jag hade lovat Kim att inte såra henne. För att inte prata om Mick, Chaz, Ryan, Sierra och Haley. De skulle döda mig om hon skulle släppa en tår för mig.
"Toppen! Det regnar!" Muttrade Kim dystert och kollade ut genom fönstret. Jag saktade ner farten och svängde snabbt med en nickning.
"Sånt är vädret här i Stratford. De hoppar lite!" Hon log smått och kollade ner i mobilen med ett flin.
"Vad gör du?" Frågade jag med hes röst.
"Spelar spel. Draw Something heter det. Vill du se?" Jag lipade mot henne och körde upp på mormor och morfars uppfart. Vi var fortfarande ensamma i det fallet att ingen bil stod där.
-
"Vad ska vi göra?" Frågade jag och gick ut till vardagsrummet där Kim satt och halvsov.
"Sova." Mumlade hon och öppnade inte ens ögonen. Jag suckade och skakade på huvudet. Sova? Hon hade ju gått upp 08.34 så jag förstod om hon var trött. Men nej.
"Nej då. Kom så får du en redbull. Då blir du pigg!" Log jag. Hon reste sig upp och följde med mig till köket där vi tog varsin redbull. Hon drack snabbt upp den och slog sig ner på en av stolarna vid köksön.
"Så, vad tycker du om lilla Stratford än så länge?" Log jag och fuktade mina läppar. Shit! Ända sen jag hade blivit känd har jag fuktat mina läppar hela tiden!
"Det är OK. Speciellt med att du bor här. Ibland" Hon förlängde ibland. Jag hatade det här. Få en tjej jag älskar och sen behöva lämna henne för jobbet.
"Det kommer gå bra."
"Mm.. Vi får väll se hur det går. Men du ska inte dra än va?" Jag skakade på huvudet och gick fram till henne.
"Nej, det ska jag verkligen inte." Andades jag ut innan jag pressade mina läppar mot hennes.
Det kändes som om gnistror hoppade ifrån våra läppar. Allt var perfekt med henne i min närhet. Hon avbröt kyssen och log stort mot mig.
"Ska vi spela ett spel?" Jag nickade. Vi gick ut till vardagsrummet och satte oss ner i soffan.
"Vad går det ut på?" Hon ryckte på axlarna.
"Jag vet inte.. Kan du något spel?" Skrattade hon och en liten rynka tog plats mellan hennes ögonbryn.
"Meh Kim!" Log jag och tänkte. "Mja.. Nej, jag kan inget spel."
"Nähä." Utbrast hon och kollade ointresserat på den svarta tv:n. Det blev alldeles tyst. Sammy kom till oss och hoppade upp i soffan.
"Hey Sammy!" Sa Kim med sin gulli-gull röst och började klappa på honom. Han kollade tacksamt mot henne och slog sig ner imellan oss.
"Han är så söööt!" Pep hon och kollade på mig med stora ögon. Jag nickade och kom på en sak.
"När fyller du år?" Frågade jag intresserat och kollade djupt in i hennes ögon.
"Eh.. Om 5 dagar. Hurså?" Jag nickade lömskt och log smått.
"Inget."
"Nej Justin. Ställer du till med någon fest, då... Då är vi över. I sånnafall går jag hellre bara ut med dig eller nåt."
"OK." Svarade jag snabbt och kysste henne på nästippen. Vad skulle man köpa till henne då?
Jag la mig ner bredvid Justin i hans säng och började leka med hans fingrar. Han låg och kollade på mig hela tiden.
"Kim?" Sa han helt plötsligt. Jag kollade in i hans ögon.
"Mhm?"
"Jag älskar dig." Jag log smått mot honom. Jag skulle precis säga detsamma men orden fastnade i strupen. De kom inte fram. Älska är ett starkt ord, förtjänar Justin det? Jag försökte ett bra tag innan jag fick fram orden.
"Jag måste gå på toaletten." Mumlade jag och reste mig upp. Jag halvjoggade till toaletten och låste snabbt dörren och lutade mig över handfatet.
Varför var det så svårt att bara säga att du älskar honom?! För det gör du ju! Eller hur? Jag drog på vattenkranen och började skvätta vatten i mitt ansikte och torkade det med handduken.
"Kim? Hallå? Kim?" Justin knackade oroligt på dörren. Jag öppnade och pressade fram ett stort leénde.
"Jag fick andnöd. Det är OK nu." Han log lugnande och kramade om min hand och gick tillbaka till sovrummet. Ja, nu kan du säga det.
"Jag älskar dig också." Viskade jag och kysste honom intensivt på läpparna. Han la sig ner i sängen med mig över sig och började leka med min tunga. Sen låg vi bara där, och hånglade. Precis det tonåringar gör när det regnar på sommarlovet.
-
Justin kramade om min hand där vi låg i hans säng. Fortfarande ingen hemma. Konstigt.
"Så, vad vill du göra imorgon?" Jag ryckte på axlarna. Vi hade varit igång så mycket. Hawaii, landställe, sleepover, färg och vattenkrig..
"Ta det lungt. Mysa!" Svarade jag mjukt och kysste honom på handryggen. Gåshuden växte fram på hans arm.
Naw! Tänkte jag sött och log mot honom. Mitt i det hela plingade det på dörren.
"Kommer snart." Sa Justin och kysste mig snabbt på läpparna innan han reste sig upp. Jag följde efter honom utan att han visste det och ställde mig i dörröppningen för att kolla på när han öppnade.
Där bakom stod Jasmine.
"Justin! Älskling jag har saknat dig!" Utbrast hon och kysste honom. Han gjorde inget. Han bara stod där, och lät henne kyssa. Chaz och Ryan hade alltså inte ljugit. Justin hade en mörk sida. Och den var verkligen mörk. Jag tog min mobil och gick ner till hallen där kyssen var avbruten.
"Kim.." Fick Justin fram och tog tag om min handled.
"Nej! Sluta Justin.. Ring inte och försök defenetivt inte att kontakta mig. Hej då!" Röt jag och sprang ut i regnet. Jag sprang och sprang och tillslut, kom tårarna.
Jasmine... NONONONONONONONONONONO!!! >:(
Jasmine... NONONONONONONONONONONO!!! >:(
Vad kommer hända nu? Kommer hon förlåta honom? Vad kommer Jasmine göra? Kommer Justin få problem med sina kompisar?
KOMMENTERA FÖR ATT FÅ REDA PÅ FORTSÄTTNINGEN!
KAPITEL 23-. SMORES
"Nej.. Han ljuger Kim. Vi vill inte se dig sårad. Kom igen.. Tro på mig! Justin är inte den prince charming som du tror! Alla har en mörk sida, Justin också. Snälla Kim!" Det fick vara nog.
"Ryan. Lägg ner. OK? Hej då, vi ses när jag och Justin kommer tillbaka till Stratford." Jag la snabbt på.
Det är inte sant Kim. De ljuger. Glöm bort allt nu!
Kim kom ut med snabba steg och en bekymrad min. Jag kollade förvirrat på henne och fick ett leénde tillbaka. Vad hade de sagt egenligen?
"Hur är det?" Frågade jag oroligt och la en hand på hennes axel. Hon skakade lätt på huvudet och satte sig ner på trappavsatsen.
"Inget. Eh.. Jag tror jag tar en joggingtur." Sa hon snabbt drog på sig sina joggingskor innan hon började springa in i skogen på den lilla stigen. Jag ska ta reda på vad de sa...
-
"Hallå?" Muttrade jag när pipen började avta.
"Justin.. Vad är det?" Svarade Ryan förvånat. Jag fnös till.
"Vad sa ni till Kim? Vad sa ni, som gjorde henne så upprörd så att hon helt plötsligt ska jogga. Ifrån mig!"
"Lugn bro'.. Vi berättade bara om... Eh.. Att hennes pappa har satt in henne på skolan. Hon står väll inte ut av tanken att gå i skolan när du är på turné och behövde tänka klart? Inte vet jag! Det är inte jag som är några tusen meter ifrån henne, så du får väll ta reda. Men Justin, såra henne inte. Då... Då får du Mick på dig. Och oss."
Med de orden la han på.
Såra henne? Varför skulle jag såra henne? Det här måste ju fixas på något sätt. Jag kollade på klockan som visade halv 6. OK, då var det snart dags för middag. Grilla! Den tanken hade aldrig slått mig förut.
Jag plockade fram korv, bröd, tillbehör och en flaska cider och gick ut.
Vi hade grillat många gånger här, så vi hade en grillplats. Jag fixade fram ved och tändstickor och plockade ut Marshmallows, choklad och kex så att vi skulle kunna göra Smores.
Nu skulle allt bli bra..
Jag började redan bli svettig när jag såg en glimt av huset igen. Mina steg blev snabbare och snabbare tills jag var framme vid huset möttes jag av Justin's omfamning.
"Vill du duscha?" Jag nickade och sprang in i huset och slängde av mig skorna innan jag gick in i badrummet och klädde av mig.
När jag vred om kranen hostade rören till innan vattnet började strila ner. Det var skönt mot min kropp, men blev ingen lång dusch. Jag torkade snabbt håret och virade handduken kring min kropp och gick ut.
"Middagen är nästan klar." Sa Justin mjukt och log stort mot mig.
"Jaså?" Svarade jag retligt. Han skrattade till och pekade på en hög med kläder på en stol.
"Klä på dig och kom ut."
Jag tog på mig underkläderna först och granskade sedan det han hade tagit fram. Det var ett par ljusblåa jeans-shorts och en stor, grå tjocktröja. Det såg OK ut så jag drog snabbt på mig det innan jag satte upp håret i en boll mitt på huvudet. Jag gav necesären en blick men sket sedan i sminket.
Det var bara jag och Justin här ändå så, ja.
-
"WoW Justin.." Viskade jag mot hans läppar. Elden, Justin... Allt!
Han visste verkligen hur man gjorde något helt perfekt. Jag åt upp min sista korvbit och log mot honom.
Han tog upp ett paket Marshmallows och allt annat till Smores.
"Du vet verkligen hur jag gillar saker!" Han log flörtigt och ryckte på axlarna.
"You know!" Flinade han och räckte över en Marshmallow. Jag tryckte fast den på pinnen och snurrade den flera varv tills den var perfekt.
"Du, förut.. Vad var det som hände? Vad sa Chaz och Ryan?" Frågade Justin helt plötsligt. Skulle jag ljuga? Nej..
"De sa att du har en flickvän. Som heter Jasmine Villegas. Men ni har ju gjort slut så, jag trodde inte på de."
Hans min blev fast svettsad på mitt ansikte och ett litet leénde växte fram.
"Vad bra. Jag älskar dig." Viskade han lent och kysste mig passionerat på läppara. Hans kyssar åkte ner till min hals och min blick somnade på elden.
Ljög Justin? Eller ljög de? Allt var ett mysterium, men jag tänkte inte förstöra min och Justin's sista dag imorgon.
-
Solen lyste in genom gardinerna. Toppen, vi hade glömt att dra ner draperierna igen. Jag suckade djupt och kollade på klockan. Halv 9. Lika bra att gå upp, hellre det än att ligga och slöa hela morgonen. Jag kollade på min vänstra sida men hittade ingen Justin. Hade han gått upp?
Hans röst lät som ett tyst mummel nedifrån, så jag smög mig mot trappan och tog ett litet steg ner för att höra vad som sas. Han pratade i telefon med någon, med tanke på att han vankade av och an hela tiden och såg vädligt frustrerad ut.
"Nej, och sluta. Mm.. Nej! Jaja.. Vi ses. Nej.. Hejdå Jasmine." Min luft tog slut. Jasmine?
En flämtning lämnade min mun och Justin mötte min blick.
"Är du vaken?"
Varför pratade han med Jasmine? DET KOMMER MER, MEN KOMMENTERA ÄNDÅ! <3
Varför pratade han med Jasmine? DET KOMMER MER, MEN KOMMENTERA ÄNDÅ! <3
KAPITEL 22-. B-E-A UTIFUL
"Wow!" Han log mot mig och lutade sig långsamt mot mitt öra.
"Önska dig något shawty." En ilning åkte genom hela min kropp och jag korsade fingrarna och önskade mig något.
"Vad önskade du dig?" Frågade han efter en minut.
"Jag önskade att det skulle vara du och jag, föralltid." Svarade jag lent och kysste honom försiktigt på halsen.
Jag lutade mig mot soffkanten och kollade in i den sprakande elden.
"Ska jag sjunga för dig?" Fårgade Justin mjukt. Jag kollade på honom och nickade långsamt. Han drog upp en gitarr ur gitarrfodralet och drog några strängar innan han började spela SkyScraper.
Det var så vackert, så att jag nästan började grina som ett litet barn.
Han kollade in i mina ögon under hela låten och bröt inte ögonkontakten. Hans röst lät som en ängels. Justin Bieber... Inte konstigt att han blev känd.
-
Han drog de sista strängarna och smekte bort tårarna som hade fallt ner under mina ögon. Han fuktade sina perfekta läppar och log stort mot mig. Ett leénde lekte sig fram på mina läppar och jag kurade upp mig i hans famn. Han kysste mig mjukt på hjässan och smekte mig över håret. Jag började smått frysa, jag menar, jag låg ju där i bara en skjorta.
"Fryser du?" Viskade han och kysste mig i pannan. Jag nickade och log smått mot honom. Han lyfte upp mig i sin famn och gick upp till övervåningen där det stod en stor säng i mitten av rummet. Tja, det var väll bara en säng där praktiskt taget.
"Vill du sova?" Frågade han och bet sig sexigt i läppen. Jag himlade med ögonen och pressade mina läppar mot hans. Kyssarna gick till vilda pussar och smekningar, som sedan blev till grovhångel.
Han knäppte av mig skjortan och jag hjälpte honom av med t-shirten innan jag började kyssa honom mjukt igen.
Jag kände hur vi började falla baklänges och sekunden senare träffade min rygg sängen. Justin andades högt genom näsan och smekte mitt lår. Jag drog upp min hand mot hans ansikte och smekte hans käkben. Någon minut senare var vi mer än pågång.
Solen väckte mig. Typiskt att glömma att dra ner rullgardinerna. Jag gnuggade mig hårt i ögonen och kollade på Kim som låg på min högra sida. Hennes hår låg perfekt format kring hennes ansikte och hennes läppar och kinder var rosensköra. Munnen var vidöppen och andades mjukt in och ut.
"Du är så vacker.." Viskade jag tyst för mig själv och smekte hennes ansikte. Med tanke på att båda två låg nakna så drog jag på hennes täcket vilket fick hennes ögonlock att fladdra till. Hon blinkade några gånger innan hon mötte min blick och log stort.
"God morgon älskling." Mumlade hon och fuktade sina läppar.
"God morgon shawty." Ett klingande skratt lämnade hennes mun och hon la sig tillrätta på mitt nakna bröst.
"Vad ska vi göra idag?" Frågade hon trött och gäspade högt.
"Hemligt." Hon suckade.
"Varför är allt hemligt omkring dig Mr.Bieber?" Flinade hon. Ett leénde växte sig fram på mina läppar. Jag ryckte på axlarna.
"Jag vet inte. Jag gillar bara att överraska vackra kvinnor."
"Okey... Det var lite creepy. Ska vi ta ett morgondopp?" Frågade hon glatt och kysste min bröstkorg.
"Sure." Svarade jag snabbt och reste mig upp i sängen.
-
"Ägg, pannkakor, macka, gröt?" Rabblade jag upp medans hon drog på sig ett par underkläder. Själv stod jag bara i kalsonger.
"Ägg och macka blir bra, Masterchef!" Skrattade hon och kramade om mig bakifrån. Jag snurrade runt och tog tag i ett hårtest och satte det bakom hennes öra.
"Du är så grymt vacker, vet du det?" Sa jag och smekte hennes sköra kind. Hon kollade in i mina ögon och log.
"Ska komma från rätt person." Jag drog henne närmre mig och lutade mig mot hennes läppar.
"Ja, det gör det faktiskt." Mumlade jag innan jag pressade mina läppar mot hennes. Fjärilarna blev som galnast i magen och jag höll på att spricka av kärlek. Hon var mitt allt..
"Kom igen Bieber." Utbrast hon och avbröt kyssen. "Jag är hungrig. Men, vi ska klä på oss först!" Jag nickade snabbt och gick mot garderoben, hand i hand med Kim.
Jag gick med snabba steg ut till tomten.
Solen stod högt upp på himmeln och bländade nästan mig. Justin kom upp bakom mig och la en hand på min midja.
"Du har telefon." Viskade han lent i mitt öra. Gåshuden hoppade fram och jag log stort mot honom innan jag gick in i det lilla huset och tog upp Justin's mobil. Ryan's namn lös upp skärmen.
"Hey Ry!" Sa jag glatt och slog mig ner i soffan.
"Det är något du behöver veta.." Sa han nervöst. Jag kunde höra Chaz's röst i bakgrunden.
"Och det är?"
"Jo... Justin har redan en tjej! Jasmine Villegas." En bomb landade i min mage. Nej? De har gjort slut. Ryan har fel.
"Nej Ry. De har gjort slut." Svarade jag och skrattade som om det gick att skratta bort det hela. Som om allt var ett helt jävla skämt. Men man skämtar inte om sånt, det borde Ryan och Chaz veta. Är det 1 April eller?
"Nej.. Han ljuger Kim. Vi vill inte se dig sårad. Kom igen.. Tro på mig! Justin är inte den prince charming som du tror! Alla har en mörk sida, Justin också. Snälla Kim!" Det fick vara nog.
"Ryan. Lägg ner. OK? Hej då, vi ses när jag och Justin kommer tillbaka till Stratford." Jag la snabbt på.
Det är inte sant Kim. De ljuger. Glöm bort allt nu!
Chaz och Ryan klämde ur sig det! Vad ska hända? Kommer Kim glömma bort det? ;O
Chaz och Ryan klämde ur sig det! Vad ska hända? Kommer Kim glömma bort det? ;O
KOMMENTERA FÖR MER IKVÄLL!
KAPITEL 21-. LAKE HOUSE
"Är du tre? Skaffa en egen man.." Mumlade jag och slog mig ner bredvid Justin i soffan. Han kysste mig mjukt på läpparna och kollade surt på Samantha, Ryan och Haley som hade en skamsen min i ansiktet.
"Jaja.. Ska vi kolla på film?" Frågade Chaz glatt. Jaså, han hade vågat sig ur badrummet nu. Alla mumlade ett ja och kollade surt på honom. Inte rätt tillfälle Chaz.
"Jaja.. Ska vi kolla på film?" Frågade Chaz glatt. Jaså, han hade vågat sig ur badrummet nu. Alla mumlade ett ja och kollade surt på honom. Inte rätt tillfälle Chaz.
Mobilen vibrerade starkt i min ficka. Jag kollade ursäktandes på Kim som inte ens märkte det. Hon var så inne i filmen.
"Hallå?" Andades jag ut när jag hade kommit ut till hennes massiva kök. De var verkligen rika.
"Hej Justin! Stör jag?" Svarade mamma glatt i andra änden. Jag skrattade till.
"Nej mamma, vad är det?"
"Jo, jag ska till New York i 3 dagar och hälsa på Polly. Mormor och Morfar ska åka på någon konferens med kyrkan. Så jag tänkte att du och Kim kanske kunde åka till sommar stugan?" Ett leénde sken upp i mitt ansikte. Sommar Stugan var det ända stället som jag verkligen älskade här i Stratford.
"Det låter toppen! Ikväll?" Frågade jag glatt. Jag hörde hur hon satte sig ner, antagligen i soffan.
"Ja, ikväll blir väll bra! Jag kan ringa och berätta för Mick och Sierra, men då blir det ditt updrag att lura dit henne!"
"Allt är under kontroll. Du vet, jag är ju överraskningarnas kung!" Mamma skrattade till.
"Ja.. Mmm.. Justin, Justin! Haha, men du behöver inte packa! Du har redan kläder där och Kim passar väll i mitt?" Sa hon prövandes. Jag nickade lätt men slutade när jag kom på att hon inte såg.
"Ja. Men jag måste gå, Kim börjar nog sakna mig vid det här laget."
"Okej. Puss!"
"Puss Puss." Jag la på och tryckte ner mobilen i fickan igen innan jag gick ut till Kim som inte ens hade märkt att jag hade gått. Snäll flickvän! Tänkte jag sarkastiskt och skrattade till.
-
"Kim, rappa på nu! Vi ska dra!" Ropade jag in till henne som stod och sminkade sig i hundra år. Dörren öppnades och Kim kom ut, grymt vacker.
"Du är så vacker, varför använder du smink?" Hon skrattade till och kysste mig mjukt på läpparna.
"Jag har sagt det 100 gånger... För att förstärka det du kalla skönhet!" Skrattade hon och gick tillbaka mot sin säng och började bädda. Jag log stort mot henne och satte mig ner på en stol.
"Så vart ska vi egentligen?" Frågade hon nyfiket och sneglade snabbt på mig. Jag flinade stort mot henne.
"Överraskning!" Log jag och fuktade mina läppar.
"Justin, berätta nu!" Gnällde jag och kollade ut på landskapet som snabbt åkte förbi oss. Han skakade på huvudet.
"Nej! Då är det ju ingen överraskning! Är du alltid såhär?" Jag lipade mot honom.
"Nej, faktiskt inte. Bara mot dig för att du ska känna av min gnällhet och få lite spel och sedan berätta!" Min plan var enkel men dum. Justin kunder behålla hemligheter och överraskningar, gott och väl. Han skulle inte ens berätta om jag så började galltjuta!
"Jaha. Tre eller? Nej vänta, du är ju 5!" Flinade han och saktade ner farten lite. Jag slog till honom löst på armen och lutade huvudet mot fönstret. När var vi framme egentligen?
-
"Framme!" Ropade Justin glatt och kollade ut genom mitt fönster. Jag kollade åt samma riktning som han och såg ett rött hus som stod bredvid en skö. Huset hade en blå dörr och en stor gräsmatta framför med en massa blommor på. Det var som en dröm. En dröm med Justin.
"Wow.. Vart är vi?" Han log smått mot mig och pressade sina himmelska läppar mot mina och masserade de mjukt.
"Mormor och Morfars sommar stuga. Mitt barndoms ställe. Jag kommer hit för att skriva ibland."
"Jag... Det är fantastiskt." Jag drog av mig mitt bälte och gick ut ur bilen. Justin gjorde detsamma och kramade om min hand innan vi började gå med små steg mot det röda huset.
"Det är jätte fint Justin!" Log jag och en liten tår lämnade mitt öga. Han smekte bort den med sin tumme och plaserade sina händer på mina kinder.
"Du är jätte fin.." Viskade han innan hans läppar mötte mina i en fantastisk kyss. Han lyfte upp mig och jag la mina ben gränsle om hans midja. Med små steg gick han mot huset med mina läppar tryckta mot hans.
"Ska vi bada?" Mumlade han mot de. Jag nickade snabbt och hoppade ner från hans famn för att kunna gå mot dörren.
"Men jag har ingen bikini!"Utbrast jag nervöst och bet mig i läppen. Justin log lungt mot mig.
"Mamma har." Han öppnade dörren och gick in. Det var verkligen mysigt här. Gammla möbler, en vedspis och en liten tv.
"Så mysigt." Viskade jag lyckligt och tog imot Bikinin han räckte över och satte på mig den. Han lyfte upp mig igen och jag satte benen gränsle kring hans midja.
-
"Justin, vad ska jag ha på mig?" Frågade jag och kollade menandes ner på mina underkläder som jag stod i.
"Här." Log han och slängde över en röd, stor skjorta till mig. Jag drog snabbt på mig den utan tvekan och log tacksamt mot honom.
"Ska vi gå ut och kolla på stjärnorna?" Föreslog han och stort mog mig. Jag nickade och kramade om hans varma hand innan vi lämnade det lilla mysiga huset.
Jag slog mig ner i Justin's omfamning och kollade upp på den stjärnklara himmeln.
"Kolla ett stjärnfall!" Utbrast Justin och pekade upp mot himmelen.
"Wow!" Han log mot mig och lutade sig långsamt mot mitt öra.
"Önska dig något shawty." En ilning åkte genom hela min kropp och jag korsade fingrarna och önskade mig något.
"Vad önskade du dig?" Frågade han efter en minut.
"Jag önskade att det skulle vara du och jag, föralltid." Svarade jag lent och kysste honom försiktigt på halsen.
Naaaw! Vad tycker ni? Bra/Dåligt? Mer drama?!?! :D Haha ^^
Naaaw! Vad tycker ni? Bra/Dåligt? Mer drama?!?! :D Haha ^^
BTW, Kolla jag gjorde en ny 'KOMMENTERA' skylt, vad tycks? :) Hihihihi <3
KAPITEL 20-.FIND ANOTHER MAN
"Konsekvens." Svarade Samantha sexigt och kollade på Justin. Ryan gjorde detsamma och viskade sedan något i Chaz öra som gjorde honom upprörd.
"Nej Ryan.. Gör det inte." Men Ryan lysnade inte utan kollade bara in i Samantha's ögon.
"Kyss Justin.." Muttrade han sammanbitet.
Jag svalde hårt. Kyssa mig? Ryan visste ju att hon inte alls skulle tveka, och han var ju kär i henne själv. Samantha började smidigt och sakta närma sig mig och Kim när jag räckte fram händerna.
"Nej! Jag har en tjej, så nej tack!" Skrek jag och kollade på alla med uppspärrade ögon. Ryan kollade besviket på mig, men med en glimt tillit och glädje i ögonen.
"Sanning eller konka Justin, du har inget val!" Skrattade Samantha och log överlägset mot Kim och mig. Jag muttrade en svordom och bet mig hårt i läppen som att jag försökta skydda mina läppar.
"Men nej! Fatta? Min tjej sitter i min famn, och henne tänker jag inte bli av med idag. OK?" Samantha kollade surt på mig men slog ändå ner sig i soffan.
"Kyss Kim då.." Snäste hon och kollade på Kim med svarta ögon. Vilken bitch..
"Gärna." Svarade jag och böjde mig ner mot Kim's fylliga läppar innan jag pressade mina mot hennes. Aldrig att jag skulle kyssa någon annan. Aldrig.
-
"Justin, kom ett tag!" Ropade Chaz ifrån köket. Jag reste mig upp och smög ut till köket där Chaz stod med ett flin på läpparna.
"Vill du hjälpa mig att plocka fram allt?" Jag nickade och började hälla upp Pringles och godis i en skål.
"Så, Samantha? Vad tycker du?" Frågade han nervöst och kollade in i mina ögon. Jag suckade högt och kollade surt på honom.
"Chaz, som jag sa till Ryan. Jag och Samantha är inget.. Jag älskar Kim, OK? Ni två kan väll ta och dela på Samantha om hon är så speciell och snygg!" Väste jag tyst och kollade upp från skålen. Men där stod inte Chaz längre, där stod just Samantha. Jag hoppade till och kollade bekymrat mot henne.
"Vad gör du?" Frågade jag surt och lutade mig mot diskbänken. Hon fuktade sina tjocka läppar och kollade ner på mina. Jag förstod vad hon skulle göra.
"Nej Samantha! Jag har en tjej.. Sluta nu." Röt jag och gick ut till vardagsrummet igen.
Gud när skulle folk fatta?!
Jag kollade upp på Chaz som kom in i vardagsrummet igen.
"Vart är Justin?" Frågade jag nyfiket och satte mig till rätta i soffan. Han flinade stort mot mig.
"Han är i köket.. Med Samantha." Jag hoppade snabbt upp ur soffan och smög fram mot dörröppningen. Justin kollade obehgligt på Samantha och lutade sig mot diskbänken. That's my boy. Tänkte jag komiskt och bet mig nervöst i läppen.
"Vad gör du?" Frågade han surt och kollade bittert på henne som fuktade sina motbjudande läppar. Hennes blick fastnade på Justin's läppar och mitt hjärta fick spratt. Vad håller hon på med?!
"Nej Samantha! Jag har en tjej.. Sluta nu." Röt han och tog tag i skålarna för att gå ut. Jag gick med snabba steg tillbaka till vardagsrummet och slog ner mig i soffan innan Justin hade hunnit komma in i rummet.
"Vem vill ha snacks?" Ropade han glatt ut. Jag log mot honom och pressade mina läppar mot hans perfekta i en kyss.
Ingen skulle få komma imellan oss. Inte ens Samantha.
-
"Chaz, får jag ta ett snack med dig?" Väste jag surt till Chaz. Han kollade oförstående på mig men reste sig ändå upp och följde med mig till badrummet. När jag hade låst vände jag mig mot honom med en otrevlig min.
"Vad tror du att du håller på med?! Jag är Justin's flickvän, så snälla! Sluta med era fasoner och väx upp!" Han kollade på mig med samma flin och la en hand på mn axel.
"Lugna ner dig. Andas. Vi testar honom, om han skulle bry sig om Samantha men tydligen är hans kärlek för dig mycket starkare. Chilla!" Sa han lungt. Jag ryckte bort hans hand och slog till honom.
"Är ni 3 eller?! Måste ni bevisa Justin's kärlek för mig eller?! Lägg ner, och det nu!" Snäste jag innan jag vände mig om och lämnade badrummet och Chaz efter mig. När jag kom ut satt Justin på samma plats, men med Samantha över sig. 'Circus' av Britney Spearc dunkade i högtalarna och hon smekte honom över ansiktet.
"Vad fan!" Röt jag och allas blickar hamnade på mig.
"Kim, jag lovar dig. Jag ville inte.. De har bundit fast mig de små barnen!" Röt Justin och kollade misstroget på Samantha och Ryan.
"Jag tror dig babe." Viskade jag och gick fram och drog upp knuten runt Justin's handleder och kastade skärpet på Samantha som kollade chokat på mig.
"Är du tre? Skaffa en egen man.." Mumlade jag och slog mig ner bredvid Justin i soffan. Han kysste mig mjukt på läpparna och kollade surt på Samantha, Ryan och Haley som hade en skamsen min i ansiktet.
"Jaja.. Ska vi kolla på film?" Frågade Chaz glatt. Jaså, han hade vågat sig ur badrummet nu. Alla mumlade ett ja och kollade surt på honom. Inte rätt tillfälle Chaz.
Wuhup! :D Mer kommer imorgon, men kommentera ändå!
KAPITEL 19-. TRUTH OR DARE?
Vi satt och pratade lite men blev avbrutna av Samantha som kom ut med en leopard mönstrad bikini. Hon ruskade snabbt på håret och bet sig sedan i läppen.
"Vem är redo för färgkrig?" Ropade hon ut och sprang ut på gräsmattan där hon tog upp en färgburk.
Ryan, Chaz och Justin var mer än redo...
Samantha var något extra men inget gämfört med Kim.
"Så, vad tycker du?" Frågade Ryan när han kom och satte sig ner bredvid mig. Tjejerna och Chaz höll på med färgkriget medans jag och Ryan hade en liten paus.
"Vem? Samantha?" Han nickade gillandes och kollade på henne med stora ögon. Jag nickade ogillande.
"Jag har Kim.. Men du kanske skulle lägga in en stöt?" Sa jag mjukt och kollade på honom. Hans leénde försvann och förvreds till en ängslig min.
"Nä. Hon gillar ju dig. Justin Bieber, popsensationen." Jag kollade surt på honom.
"Vad menas med det?" Snäste jag och kollade menande på honom. Han nickade och kollade ner på sina färgstänkta händer.
"Nej, men asså.. Ingen gillar ju typ mig och Chaz för de vi är. Vi blir ju utnyttjade för dig!" Han hade så rätt. Jag hatade det. Att jag hade förstört deras liv. Nej inte direkt liv. Men de hade ingen som var ärlig för det mesta. Mitt fel var ju det. Allt var ju mitt fel nu för tiden.
"Sorry bro' men jag kan inte göra något åt det. Du får försöka!" Sa jag stöttande och klappade till honom i ryggen.
"Mm." Mumlade han till svars och gick ut på gräsmattan igen. Samantha's blick var fäst på min bara mage.
Det var obehagligt, och inte lite heller.
"Hey Bieber! Kommer du eller?" Ropade Haley glatt och vinkade mot mig. Jag skakade på huvudet. Då kom Kim fram till mig och började spruta färg.
"Det.. här... är ... vad..som...händer." Sa hon andfått och flinade stort mot mig. Jag kollade hämndlystet på henne och greppade tag om en färgburk att hälla över henne.
-
"Du och Kim kan ju ta duschen där nere?" Sa Chaz glatt och kollade på min och Kim's kropp som var fulla av färg.
"Ok." Svarade Kim och drog med mig ner för trappan in i duschen.
"Jag gillar inte Samantha." Muttrade hon när vattnet var på och rann ner för våra nakna kroppar. Ett stön slank ur min mun.
"Skit i henne. Hon har inget med oss att göra. Hon är en besatt tjej bara, OK?" Kim nickade lätt och kollade ner på sina fötter som var fulla med flagnande färg. Jag la en hand under hennes haka och höjde hennes huvud.
"Du, Kim.. Strunta i henne. Hon betyder inte ett dyft för mig." Kim log stort och pressade sina mjuka läppar mot mina. Allt kändes bara bättre.
Hayley hade tydligen med sig en massa kläder som jag och Samantha hade fått låna. Underkläder också.
Hon var väldigt förberedd.
"Vill du ha det här?" Frågade hon mig och räckte fram en rosa Victoria's Secret mysdress. Jag nickade och drog på mig ett vitt linne under. Jag hade valt ett par med slappa underkläder medans Samantha hade slagit till hårt.
Stringtrosor, push-up och hotpants med ett linne där det stod 'SEX BOMB' med stora bokstäver.
Jag greppade tag om en kam och borstade igenom mitt toviga hår innan jag satte upp det i en hög hästsvans.
"Jag går ut till Justin." Ursäktade jag mig och lämnade rummet.
-
"Samantha slår till stort." Viskade jag i Justin's öra och la armarna kring hans börst. Han fick gåshud.
"Jaha, hur menar du exakt my dear?" Jag skrattade till och bet mig i läppen.
"Push-up, string, hotpants och ett 'Sex Bomb' linne." Svarade jag irriterat och kollade in i hans hasselnötsbruna ögon.
"Jahapp. Inte intressera! Ser du de här ögonen? De är gjorda för... Trumvirvel tack!... Dig!" Sa han och kysste min passionerat på läpparna. Jag skrattade kvävt mot hans läppar och log stort mot de.
"Jag älskar dig." Viskade jag och fuktade mina läppar.
"Och jag dig." Svarade han mjukt och stoppade in en jordgubbe i munnen med ett smile på läpparna.
-
"Okej, vad ska vi göra?" Ropade Ryan ut över vardagsrummet. Alla satt i de 3 sofforna som fanns där, så lite högt kanske han skrek.
Jag gosade upp mig i Justin's famn och kysste honom försiktigt på halsen.
"Ojoj, har jag fått mig en vampyr på halsen?" Jag skrattade till och kysste honom på läpparna istället.
"Sanning eller Konsekvens!" Ropade Samantha ut och kollade flörtigt på Justin.
"Okej.." Muttrade Chaz och kollade på Haley med en oroväckande min. Han skulle ge henne något riktigt dåligt nu.
"Haley..Sanning eller konsekvens?" Haley fnittrade till.
"Konsekvens." Chaz mumlade ett 'Yes' och kollade på Ryan och Justin. Vad skulle han nu hitta på?
"Hångla med Ryan.. I 10 sekunder." Sa han stelt och kollade på Haley med uppspärrade ögon. En rodnad dök upp på hennes kinder men hon börjde sig ändå fram och började.
"1...2...3...4...5..." Började Chaz och fortsatte till 10.
Haley lutade sig tillbaka med stora ögon och kollade på mig med ett stort leénde på läpparna. Jag gjorde tummen upp mot henne och kollade sedan på Ryan. Det var hans tur.
"Samantha, sanning eller konsekvens?" Sa han stridslystet och kollade på henne med stora ögon. Han var kär. Det såg man på långt håll.
"Konsekvens." Svarade Samantha sexigt och kollade på Justin. Ryan gjorde detsamma och viskade sedan något i Chaz öra som gjorde honom upprörd.
"Nej Ryan.. Gör det inte." Men Ryan lysnade inte utan kollade bara in i Samantha's ögon.
"Kyss Justin.." Muttrade han sammanbitet.
WHUUT?!
WHUUT?!
KAPITEL 18-. SAMANTHA REED
JUSTIN
Stratford. Det är inte direkt som alla andra ställen i världen. Här känner alla till allt och alla. Det är skönt att vara hemma. Jag kramade om Kim's bruna hand och log mot henne.
"Skönt att vara hemma?" Hon nickade och la sig ner i sanden. Solen stod långt bort i horisonten och var påväg att försvinna för natten.
"Vad ska vi göra? Det är så grymt tråkigt här!" Gnällde Kim och kollade lidsamt på mig. Ett skratt slank ur min mun och jag böjde mig ner för att kyssa henne.
"Ska vi dra till Ryan och Chaz?" Hon nickade och hoppade snabbt upp på benen för att dra upp mig.
"Kom igen bieber! Här kan du inte sitta och lata dig!" Skrattade hon och
"Du behöver inte smink." Viskade Justin bakom mig och la sina händer på min midja.
"Jodå!" Skrattade jag till och la tillbaka sminket i necesären.
"Kom nu. Jag är hungrig!" Justin log stort och kramade om min hand innan vi gick ut till hallen för andra gången idag.
"Jodå!" Skrattade jag till och la tillbaka sminket i necesären.
"Kom nu. Jag är hungrig!" Justin log stort och kramade om min hand innan vi gick ut till hallen för andra gången idag.
Stratford. Det är inte direkt som alla andra ställen i världen. Här känner alla till allt och alla. Det är skönt att vara hemma. Jag kramade om Kim's bruna hand och log mot henne.
"Skönt att vara hemma?" Hon nickade och la sig ner i sanden. Solen stod långt bort i horisonten och var påväg att försvinna för natten.
"Vad ska vi göra? Det är så grymt tråkigt här!" Gnällde Kim och kollade lidsamt på mig. Ett skratt slank ur min mun och jag böjde mig ner för att kyssa henne.
"Ska vi dra till Ryan och Chaz?" Hon nickade och hoppade snabbt upp på benen för att dra upp mig.
"Kom igen bieber! Här kan du inte sitta och lata dig!" Skrattade hon och hjälpte mig upp.
"Kom nu." Viskade jag och drog med henne till cyklarna. Vi hade cyklat till stranden och praktiskt taget spenderat dagen där. Vilket var riktigt skönt.
-
"Justin! Hey Bro'!" Utbrast Ryan och Chaz i mun och gjorde våran hand-shake med mig innan de kramade om Kim och log stort mot henne.
"Haley har tagit med sig en kompis, så det är 3-3 nu!" Log Chaz och dunkade till mig i ryggen.
"AJ, Chaz." Muttrade jag och gick in i hallen. Det luktade parfym i hela hallen så hon måste vara något extra.
Och jag hade såklart rätt.. När vi kom in i rummet reste sig Haley och tjejen upp. Haley kramade om oss innan hon ställde sig bredvid tjejen igen.
"Det här är Samantha!" Log hon och kollade på tjejen som tydligen hette Samantha. Hon log stort mot mig och ägnade inte en blick åt Kim.¨
"Samantha." Sa hon flörtigt och kramade om mig och kollade sedan på Kim som hade ett svagt leénde på läpparna.
"Samantha." Upprepade Samantha och kollade överlägset på Kim. Hon nickade och satte sig ner i fotöljen.
"Så, vart bor du?" Frågade jag Samantha av artighet.
"I Atlanta, men jag ska vara här hos Haley hela lovet." Hon fuktade sina rosa läppar och smetade på ett lager läppglans. Kim och Ryan satt och pratade om Fotbollen medans Chaz och Haley fixade med grillen på baksidan. Jaså, vi skulle grilla?
"Ursäkta mig." Mumlade jag till Samantha och gick ut till Haley och Chaz.
"Samantha.. Är hon inte lite på?" Skrattade jag och kollade på Haley som log lekandes mot mig och skakade på huvudet.
"Hon gillar bara att få vad hon vill ha. Tydligen, vill hon få dig." Inte bra. Jag har ju Kim? Samantha ska inte vara mer än min vän, det kan jag svära.
"Stackars henne, för mig kommer hon inte få. Inte ens för flera miljoner." Haley skrattade åt mig.
"Lycka till. Du känner inte Sam.. Hon får verkligen allt hon vill ha."
"Ryan.. Upp och prata." Viskade jag när Samantha var upptagen med sitt smink. Han nickade och reste sig upp och började gå upp för trappan.
"Jag gillar inte Sam." Suckade jag när han hade stängt dörren. Han nickade och satte sig i sin säng.
"Tell me about it.. Du skulle ha sett hennes min när vi berättade att Justin skulle komma. Oslagbar." Jag drog en hand genom mitt hår och skönk ner på golvet.
"Varför måste alltid någon eller något komma mellan mig och Justin? Jag älskar honom, Samantha kommer inte kunna ändra på det genom att hora till sig." Ryan skrattade till och kollade in i mina ögon.
"Lugna ner dig. Justin älskar dig mer än sitt liv. Han kommer inte bry sig om Samantha. OK? Inget kommer komma mellan er, ni är som gjorda för varandra." Jag nickade och log stelt mot honom när vi hörde Chaz's röst.
"MATEN ÄR KLAR!" Ropade han högt från undervåningen.
"Kom igen nu Butlet, de kanske har börjat skicka vykort?" Skämtade jag och reste mig upp.
-
När vi kom ner drog Justin in mig i sin famn och kysste mig passionerat. Hans läppar masserade mina och hans tunga dök upp i min mun. Jag slängde mina armar kring hans nacke och blundade. Fjärilar? Check!
Justin lös upp min värld. Samantha skulle inte släcka den. Han avbröt kyssen och lutade sin panna mot min ett tag innan han satte sig ner med mig vid sin sida.
"Så är ni ihop?" Frågade Samantha bitchigt och började fixa sin hamburgare. Jag blängde mot henne.
"Nej då! Vi är bara två kompisar som gillar att hångla lite!" Slängde jag sarkastiskt ur mig. Ett skratt slank ur Ryan's mun men han slutade genast när han fick se Samantha's min.
"Kul." Svarade hon drygt och tog en tugga av sin hamburgare. Jag kollade åt höger där Justin satt med läpparna putade mot mig.
Jag skrattade till och pressade mina läppar mot hans i en mjuk kyss. Han lutade sig tillbaka och tog en tugga av hans hamburgare.
-
"Vad ska vi göra?" Frågade Haley glatt när alla hade ätit upp.
"Jag vet inte." Suckade Ryan medans Chaz rapade högt. Alla kollade äcklat på honom. Han blängde surt på oss och ryckte på axlarna.
"Vadå? Har ni aldrig rapat?" Där var skrattattackerna igång.
"Jo, men inte bland folk!" Flinade Justin och kramade om min hand. Jag log mot honom och kysste honom intensivt på läpparna.
"Ta in på ett rum!" Utbrast Ryan och slog till Justin på armen.
"Din jevel!" Skrattade Justin och så var skrattattackerna igång. Igen. Samantha kollade surt på mig och Justin men jag ignorerade det. Mamma har alltid lärt mig att man inte kan ändra folk, man kan bara ändra sig själv. Vilket var otroligt sant.
"Så, ska vi ha färgkrig eller?" Log Samantha sexigt och kollade på Justin och Chaz. Eftersom att Chaz är lite som han är, så sa han ju självklart ja.
"Kommer snart." Mumlade Samantha och reste sig upp. Hon vickade på rumpan hela vägen till dörren. Det störde mig inte, utan det som störde mig var att Justin och Ryan's blick var på den hela tiden.
Vi satt och pratade lite men blev avbrutna av Samantha som kom ut med en leopard mönstrad bikini. Hon ruskade snabbt på håret och bet sig sedan i läppen.
"Vem är redo för färgkrig?" Ropade hon ut och sprang ut på gräsmattan där hon tog upp en färgburk.
Ryan, Chaz och Justin var mer än redo...
Heheh! Nej alla som kommer kommentera : 'Det är bara bråk hela tiden!' Nej, det kommer INTE bli bråk, så slösa inte tid med att gnälla på det! ;)
Heheh! Nej alla som kommer kommentera : 'Det är bara bråk hela tiden!' Nej, det kommer INTE bli bråk, så slösa inte tid med att gnälla på det! ;)
KOMMENTERA FÖR MER, DET KOMMER ANTAGLIGEN IKVÄLL I SÅNA FALL! :D
KAPITEL 17-. VIRGIN
Hon gjorde armkrock med mig och började gå mot dörren då min mobil plingade till.
"Vänta här." Ursäktade jag mig och sprang tillbaka in i vardagsrummet och tog upp min mobil.
Det var ett sms. Från Jasmine..
Hans min blev ändrad. Han blev bekymrad.. Säkert av sms:et.
"Kommer du eller?" Frågade jag otåligt och gav till ett leénde. Han blängde på mig i någon sekund och la sedan ner mobilen. Vad stod det på sms:et egentligen som gjorde Justin såhär?
"Vad är det?" Frågade jag och flätade samman våra fingrar, men hand drog till sig sin hand och kollade ner på marken.
"OK, vad är ditt problem?!" Han kollade upp på mig med en sur min och ryckte på axlarna. Det fick en suck att lämna min mun. Problemet? Jo, det var jag.
"Jo, någonting är den. Berätta eller så går jag." Väste jag och brydde mig inte alls om människorna kring oss.
"Men nej?! Kan du inte fatta det?!" Hans röst.. Det var inte han. Jag backade långsamt med skräckslagna ögon. Ingen kille hade någonsin höjt rösten mot mig. Ingen.
"Kim du... förlåt älskling." Han tog ett steg fram och la en hand på min arm. Jag ryckte åt mig den och kände hur jag började skaka."Låt mig vara.." Viskade jag och vände mig om för att börja springa tillbaka till hotellet. Något var fel.
-
"Kim! Kim!" Sierra ropade högt från hallen. Toppen. Jag kröp ner under täcket och tryckte ansiktet mot den stora dunkudden. Hotellets kuddar var sköna.. Tänkte jag gillande. Stegen närmade sig rummet och Sierra kom in.
"Kommer du eller?" Stönade hon och drog en hand i sin svettiga panna. Jag skakade på huvudet. Vadå? Kunde inte Justin komma själv eller?
"Justin ber om ursäkt. Kom nu!!" Jag reagerade och satte mig snabbt upp.
"Är du hans lilla brevduva nu eller?! Han är väll inte 2?" Snäste jag och spärrade upp ögonen mot henne. Hon spärrade också upp ögonen. Hon gick fram till mig och gav mig en örfil. Jag kände inget först men sen så kom
smärtan.
"Skrik inte mot mig unga dam!" Fnös hon och gick med stora steg ut ur rummet. Själv låg jag kvar i sängen som ett litet spädbarn. Ett litet, okunnigt, hjälplöst spädbarn.
Sierra kom med snabba steg ut ur rummet och gick surt mot hissen.
"Sierra!" Ropade jag och sprang efter henne. Hon muttrade något bittert och blängde surt på mig.
"Vad hände?" Frågade jag trött när jag hade kommit fram till henne.
"Hon var dryg och fick en smäll. Inget mer med det." Jag kollade förvånat på henne och ruskade hastigt om henne.
"Du skulle bara prata!" Hon kollade surt på mig och gick in i hissen.
"Prata med henne själv.." Muttrade hon innan hissdörrarna hann stängas. Jaha, ska jag gör det?
-
"Kim?" Viskade jag och satte mig i änden av sängen. Hon kollade upp från täcket och jag möttes av ett ljuslila märke på hennes kind.
"Det var inte du som bad henne slå mig?" Jag skakade hastigt på huvudet och kollade ledsamt på henne.
"Jag är så ledsen.." Sa jag med tjock röst. Hon nickade lätt och kollade in i mina ögon.
"Justin.. Vad är felet?" Snyftade hon.
"Inget.. Det var Scooter som sms:ade. Han berättade att Touren hade förflyttats. Jag måste åka tidigare. Jag älskar dig. Mer av allt!" Ett leénde växtes fram på hennes sköra läppar och hon slängde sig kring min hals.
"Jag älskar dig." Viskade hon sexigt in i mitt öra.
Jag lutade mig tillbaka och pressade mina läppar mot hennes. 
5 minuter senare var vi pågång..
"Justin.." Stönade jag och la mig ner på hans nakna bröst.
"Mhm.." Svarade han bara och kollade trött upp i taket. Jag kollade ut genom fönstret och hoppade till när dörren öppnades.
Jag drog åt mig lite täcke och kollade stint på dörren där Sierra och pappa stod chockade.
"Ehm.. Vi.. Vi går och äter." Sa pappa snabbt och drog med sig Sierra ut från rummet. Jag kollade på Justin som hade en mörkröd nyans på kinderna.
"Det där var akward.." Hostade jag fram och drog en hand genom håret. Justin nickade långsamt och kollade på mig.
"Är du oskuld?" Frågade han och kollade på mig. Min min blev till en förolämpad grimas.
"Vi hade nyss sex.. Men ja, innan var jag det." Han nickade och kollade upp i taket igen. Justin, Justin, Justin..
"Du då? Är du oskuld Mr. Gentlemen." Han skrattade till och lipade mot mig.
"Men.. Eh.. Jag var inte oskud innan vi hade.."
En klump satte sig i min mage. Han hade ju haft Caitlin och Jasmine, men oskuld var han inte? Nej..
"Är du OK?" Jag nickade svagt och reste mig upp ur sängen.
"Jag ska duscha." Sa jag sexigt och log mot honom. Han fuktade sina läppar och kollade intresserat mot mig.
"Får man göra dig sällskap?" Frågade han och satte sig upp. Jag nickade och trippade iväg till badrummet med Justin efter mig.
-
Jag drog på mig ett par rena underkläder och en vit klänning innan jag fönade håret och sminkade mig.
"Du behöver inte smink." Viskade Justin bakom mig och la sina händer på min midja.
"Jodå!" Skrattade jag till och la tillbaka sminket i necesären.
"Kom nu. Jag är hungrig!" Justin log stort och kramade om min hand innan vi gick ut till hallen för andra gången idag.
Kommer mer när jag är hemma babes! :D
KAPITEL 16-. HAWAII
"Vi behöver semester.. Vad säger ni om Hawaii?" Jag sken upp i ett leénde och kollade på Justin. Han nickade och kysste mina läppar mjukt.
"Så, Justin. Hänger du med?" Justin nickade och log stort mot pappa.
"Det kan du ge dig på!" Skrattade han och pappa gjorde detsamma. De två tillsammans..
Hawaii, here we come!
Jag kramade om Justin's varma hand medans vi gick igenom gate'n. Allt var perfekt.
"Exakt nu, skulle jag vilja stoppa tiden och bara vara med dig." Viskade jag mot hans kinde och kysste den lätt.
Han nickade och log smått mot mig och fortsatte gå.
Vad var felet? Jag drog tillbaka honom och kollade allvarligt in i hans hasselnötsbruna ögon.
"Vad är det jag gör för fel? Älskar du mig inte?" De orden ångrade jag direkt. Han ögon blev snabbt svarta och vattnades.
"Tror du inte att jag älskar dig? För det gör jag livet ut! Vi kommer gifta oss, få barn och barnbarn tillsammans! När vi är 80 kommer folk fråga hur vi har hållit ihop så länge.." Spottade han ur sig och la sina händer på mina kinder och kollade mig djupt in i ögonen.
"Kimberly Mary Brooks, jag älskar dig tills döden skiljer oss åt. OK?" Jag nickade och försökte svälja gråten som sved i min strupe. Det var så vackert. Han kramade om min hand och gick mot planet igen.
-
"Kim. Vakna." Viskade Justin lent i mitt öra. Jag öppnade långsamt ögonen och kollade ut genom fönstret. Solen sken och Hawaii var verkligen större än på kartan. Jag log stort och vände mig mot Justin för att kunna kyssa honom.
"Det är ska bli så kul" Mumlade han mot mina läppar. Jag nickade och började leka med hans tunga.
"Euw!" Utbrast han och hoppade ifrån mig lite. Jag kollade orolgt på honom.
"Har du aldrig hånglat, eller?" Han nickade och pekade på min mun. Jaha, andedräkten.. Jag suckade högt och öppnade min väska för att ta ut min necesär och gick in på badrummet. Vi skulle landa om 20 minuter så jag hann fräsha till mig lite. Jag satte mig ner på toan och gjorde det jag skulle och tvättade sedan händerna innan jag tog upp tandborsten och tandkrämen och började borsta för full fart.
När andedräkten smakade mint så tog jag tag om hårborsten och kammade igenom mitt tjocka hår. Det fick bli en fläta liggandes på ryggen. Jag rättade till mitt smink innan jag gick ut till Justin, pappa och Sierra igen.
"Åh! Jag älskaaar Hawaii!" Kvittrade Sierra och kysste pappa passionerat på läpparna. Jag kollade glatt på de. Det hade tagit ett tag för mig att smälta att pappa hade kommit över mamma, men han och Sierra var så lyckliga tillsammans, och jag kunde inte ta ifrån honom det.
"Vacker du är." Sa Justin mjukt och drog ner mig i sin famn. Jag kollade menande på honom.
"Har du sett dig själv?" Skrattade jag och kysste honom intensivt på läpparna. Han flinade stort mot mig och kramade om mig när det plingade till.
"Kan jag få be alla passagerare att sätta på sig säkerhetsbältet! Vi landar om 5 minuter!" Justin satte ner mig i mitt säte igen och vi drog på oss säkerhetsbälten.
Hawaii, 5 dagar, pappa, Sierra och Justin...
Solen stod högt upp på himmelen.
Papz'en gjorde inte situationen bättre. Kim och jag gick på hyffsat 'bara-kompisar' avstånd.
"Justin! Le! Vem är Tjejen?! Är det din tjej?!" Jag stannade upp och kollade på pap'zen.
"Det är bara min kompis. OK?" De blev galna och vi fortsatte gå mot utgången där en hyrbil stod och väntade på oss.
"Justin, Jasmine då?! Vart är hon?!" I ögonvrån såg jag hur Kim stannade upp och fortsatte gå. När vi satte oss ner i bilen kollade hon surt på mig.
"Jasmine, vem?" Snäste hon och korsade armarna beskyddande över brösten. Jag suckade lätt.
"Jasmine är ett ex." Du ljög. Justin, du borde inte ljuga. Hennes min blev lättare och ett leénde tittade fram.
"Okej." Svarade hon lätt och kollade ut genom förnstret.
Hur ska du kunna städa upp sen, när sanningen kommer fram? Tänkte jag ledsamt för mig själv.
-
"Ska vi bada?!" Ropade Kim från badrummet. Jag nickade för mig själv och dörren öppnades.
Kim kom ut med ett stort leénde på läpparna i en bikini.
"Vacker." Viskade jag och drog upp henne i min famn och började naffsa henne på halsen vilket fick henne att brista ut i gapskratt.
"Neej! Haha...Justin!! NEEEJ!" Skrek hon mellan skrattattackerna och sprattlade sig i min famn.
"Komigen då, så sticker vi!" Hojtade jag och skrattade till. Hon gjorde armkrock med mig och började gå mot dörren då min mobil plingade till.
"Vänta här." Ursäktade jag mig och sprang tillbaka in i vardagsrummet och tog upp min mobil.
Det var ett sms. Från Jasmine..
Kort men blabla!
Kort men blabla!
ALLA LÄSER DET HÄR! VIKTIG INFORMATION!!!!!
Jag ska sova hos en kompis ikväll, så det här är det enda ni får idag ;( BAJS! Knowee..
Men kommentera så får ni mer imörrn! ;D
KAPITEL 15-. SCOOTER
Jag skakade på huvudet och lutade mig tillbaka i soffan och stirrade upp i taket.
Helt plötsligt plingade det på dörren. Mamma kollade på mig och sedan på dörren.
"Öppna." Beföll hon och kollade strängt på mig. Jag suckade och gick med stora steg mot dörren och öppnade.
Där ute stod ingen mindre än Scooter..
"Vad vill du?" Väste jag lågt och kollade hatiskt på honom. Det var inte bästa tillfället att be mig att jobba just nu.
"Jag måste prata med dig. På riktigt, Justin." Svarade han nervöst och slängde en blick över min axel. Jag nickade och gick ut med honom till framsidan av huset.
"Nå?" Muttrade jag och krosade armarna över bröstet. Han kliade sig nervöst i hårbotten och kollade in i mina ögon.
"Det är mitt fel." Jag svalde hårt.
"Vadå? Vad är ditt fel?" Snäste jag och stoppade ner händerna i byxfickorna för att inte göra något dumt.
"Att Kim är kidnappad. Du vet.. Pengarna vi är skyldiga." Jag spärrade upp ögonen mot honom.
"Tyvärr, men nej! Jag är inte skyldig en jävel några pengar! Du har lagt över det på mig!" Skrek jag och knuffade till honom, men han väger 40 kg mer än mig så det gick väll sådär.
"Justin.. Jag ska fixa det. Jag lovar." Sa han lungt och kollade menande på mig. Jag fnös till och gick in i huset med en smäll.
"Justin!" Ropade mamma från köket med oroligt röst. Jag sprang in dit och möttes av en mörbultad Kim.
"Kim?!" Glädjetårar började rinna ner för mina kinder och jag kramade hårt om henne. Men hon var halv medvetslös och var chockad.
"Hon måste till sjukhuset!" Sa morfar och tog tag i bilnycklarna. Jag nickade och lyfte upp henne i min famn och gick ut ur huset. Scooter kollade oförstående på mig, men jag kollade bara på Kim och kysste henne lätt i pannan.
"Lämna mig inte." Viskade jag och la in henne i bilen.
-
"Kim har varit på sjukhuset här förut eller?" Frågade morfar. Jag nickade och satte mig ner i väntrummet
"Stackars flicka.. Vilken jobbig upplevelse." Tårar började rinna ner.
Morfar sa inget, utan kramade bara om mig och lät mig gråta mot hans axel.
Mitt hjärta slog långsamt. Det var en skön rytmisk takt, inte för jobbigt. Vart är jag?! Kvar där? Jag slog snabbt upp ögonen och möttes av en man i rock.
"Nej! Försvinn!!!" Skrek jag och kollade förskräckt på honom. Han ropade på någon. Någon sekund senare slog någon armarna kring min kropp.
"SLÄPP! SLÄPP MIG!! HJÄLP!!" Skrek jag och märkte ingenting om vem som stod bakom mig.
"Ta det lungt Kim.. Det är jag. Justin." Viskade han i mitt öra. Mitt hjärtas takt blev svagare och jag blev lugnare.
"Bort från mig!" Snäste jag och knuffade undan honom från mig.
"Vad är det?" Frågade han och gubben, doktorn, lämnade oss ifred. Jag fnös högt.
"Det här är ditt fel! Vet du det?!" Röt jag och kollade ner på mina blåmärken. Ansiktet var säkert också fullt, men jag såg inget. Ingen spegel.
"Mm.." Mumlade han skamset och kollade medlidande på mig. Jag rynkade pannan mot honom.
"Varför är du skyldig folk pengar? Eller varför tar du hand om Scooter's affärer?! Han är väll fan vuxen?!" Justin nickade stelt och kollade upp på mig med en tår i ögonvrån.
"Gråt inte älskling.. Så det är okej nu. Jag är här." Hyschade jag och kramade om honom. Han lutade sig tillbaka innan han långsamt närmade sig mig och kysste mig.
-
2 VECKOR SENARE;
Polisen satt i vardagsrummet. Något var fel, eller rätt. Justin hjälpte mig med mina kryckor. Jag hade fått välja mellan det och en rullator. Så jag tog det här.
När vi kom ner till vardagsrummet så satte jag mig ner i Justin's famn med blicken på poliserna.
"Ja, Kimberly. Vi har hittat bovarna och-.." Började hon men blev avbruten av mig. Ja, mig.
"Snälla, jag är inte tre. Säg inte bovar, OK?" Hon nickade och fortsatte snabbt.
"Vi har hittat de och de sitter nu inspärrade på 10 år. Sen har de psykiatrisk vård i 5 år därpå och när de kommer ut får de inte vistas med än 3000 meter ifrån dig. Låter det bra?" Sa hon prövande och log smått.
Jag pressade fram ett leénde och nickade. Justin kramade om min hand och kysste mig i nacken när poliserna reste sig upp.
"Det var allt. Och inom någon vecka ska du komma och vittna på förhör." Rynkan var tillbaka.
"Måste jag?" Frågade jag oroligt och bet mig nervöst i läppen. Hon ryckte på axlarna och tog upp ett par nycklar.
"Det stärker bevisen och det kan hjälpa att de får sitt straff. Annars kan det lindras." Jag nickade och log mot henne. Pappa reste sig upp och gick med de till dörren och kom sedan tillbaka.
"Jag vill prata." Andades han lungt ut och satte sig ner på samma plats igen. Sierra var och fikade med sin bok-klubb så hon var inte med.
"Scooter är din pappa..." Suckade han ledsamt och kollade på mig.
"Jag vet. Men du kommer alltid vara min pappa. Det är du som har tagit hand om mig när jag har drömt en mardröm, eller ramlat av cykeln. Det är du som har varit med mig under hela min uppväxt. Han är inget för mig förutom Justin's manager. OK?" Sa jag mjukt och bröt inte ögonkontakten med pappa under hela min 'dikt'
Han nickade och log mot mig.
"Vi behöver semester.. Vad säger ni om Hawaii?" Jag sken upp i ett leénde och kollade på Justin. Han nickade och kysste mina läppar mjukt.
"Så, Justin. Hänger du med?" Justin nickade och log stort mot pappa.
"Det kan du ge dig på!" Skrattade han och pappa gjorde detsamma. De två tillsammans..
Hawaii, here we come!
Kort, men är ap trött.
Kort, men är ap trött.
Kapitel 14-. Gone
"Ska jag följa med?" Frågade Justin allvarligt. Jag skakade snabbt på huvudet och kysste honom på huvudet innan jag gick ut ur den kvävda resturangen.
Det var lagom kallt ute. Ingen stod utanför resturangen vilket var skönt. Eller en person stod där. Jag satte mig på en bänk utanför och kollade ut över parken som var mitt över gatan. Helt plötsligt började någon röra sig ut ur parken, mot mig.
"Så Justin.. Berätta lite om dig själv!" Log Mick. Jag nickade och skrattade lätt till.
"Du känner mig ju? Haha, så du kan nog det mesta!" Han nickade lätt och lutade hakan i händerna och kollade allvarligt på mig.
"En sak ska du vara säker på, om du skadar Kim på något sett... Då kommer du aldrig få komma i närheten av henne längre." Jag svalde hårt. Aldrig var en lång tid.
"Föresten, vart är Kim? Hon har varit borta ett bra tag." Andades jag oroligt ut och sneglade på Sierra och Mick medans jag hade blicken på utgången. Mick ryckte på axlarna och suckade.
"Gå och kolla du."
Jag reste mig upp och började gå mot utgången. Klockan var 21.32 så hon hade varit borta i lite mindre än en kvart.
Konstigt.. En sval bris slog till mig i ansiktet när jag kom ut. Jag kollade åt höger och vänster, men ingen Kim.
"Kim!" Ropade jag hest och väntade in ett svar. Inte ett knyst. Jag joggade över vägen till den lilla parken men där var det inte heller ett spår av Kim.
Vart kunde hon vara? Det kunde ju inte bara ha sagt *Poff!* så var hon borta. Någonstans var hon ju.
Jag gick med snabba steg tillbaka in till resturangen och lutade mig andfått över bordet.
"Hon är ingenstans där ute! Hon är borta!" Utbrast jag förtvivlat och kände hur det sved till i ögonvrån. Sierra kollade skräckslaget på mig medans Mick la en tröstande hand på min axel.
"Lugna ner dig Justin... Hon dyker upp." Sa han mjukt och kollade djupt in i mina ögon. Jag nickade och svalde torrt.
"Jag tror jag åker hem.." Mumlade jag trött och Mick nickade.
"Hej då Justin. Vi ringer." Tröstade Sierra och kollade på mig med sina röda ögon. Jag förstod att hon var oroligt.
"Mmm.." Svarade jag snabbt innan jag lämnade resturangen för andra gången.
"Vart är du?" Viskade jag tyst för mig själv när jag hade sattit mig i bilen.
-
"Justin, prata med mig människa! Varför sitter du och tuggar på din underläpp och stampar med foten i golvet? Har det något med Kim att göra?" Sa mamma otåligt. Jag slutade tugga på underläppen och kollade på henne med en snabb nick.
"Vad har hänt?" Hon drog en hand genom sitt långa bruna hår och kollade oroligt på mig.
"Hon är borta.. Men Mick säger att hon kommer hem. Men de skulle ringa. Hon har varit borta i 2 timmar nu!"
"Men.. Justin, det måste gå mer än 2 timmar innan vi kan ringa polisen. Minst 10 timmar ska gå. Ta det lungt, hon är väll hos någon! Eller någon annan stans!" Sa hon lent och kollade tröstande på mig.
Mormor kom in i rummet med en macka och räckte över den till mig innan hon kramade om mig.
"Ta't lungt Justin! Hon dyker upp." Jag nickade och försökte svälja gråten så gott jag kunde, men det gick inte.
"Justin, gå och lägg dig. Jag väcker dig om vi får veta något.
Jag nickade och kramade om mormor innan jag sprang upp för trappan och in på mitt rum där Kim's tjocktröja låg på golvet. Jag greppade tag om den och tryckte den mot näsan och drog in hennes doft.
"Baby, lämna mig inte..." Viskade jag mot den och slog långsamt ihop ögonen och somnade snabbt.
Jag flackade till med ögonlocken. Vart var jag?
Rummet var svart och mörkt. Jag låg på en madrass på golvet. Vad var det här egentligen? Såfort jag försökte röra på mig så värkte det i hela kroppen.
Jag hade aldrig varit med om någon liknande smärta, fysiskt. Eller jo, men inte på kroppen. Allt var luddigt och jag var säker på att jag hade blåmärken över hela kroppen.
"Hallå?" Försökte jag få fram, men det blev bara en mimning. Nej,nej! Rösten var väll inte borta? Jag hörde en massa röster utanför rummet och sedan ett pistolskott som fick mig att rycka till. En ilsken röst röt till och ett slag träffade dörren. Jag lyckades med att resa mig upp men sen gick det inte mer. Dörren öppnades och en medelålders man kom in och tände en lampa innan han satte sig ner på en pall i mitten av rummet.
"Vet du varför du är här?" Viskade han läskigt. Jag skakade lätt på huvudet och tårar började rinna ner för mina kinder. Jag behövde Justin.. Just nu.
"Nähä. Men det är så att din lilla pojkvän har skapat problem med oss. Eller snarare hans Manager, Scooter. Din pappa!" Spottade han ur sig. Va? Scooter, min pappa? Jag svalde hårt och kollade ner på det kaklade golvet.
"Så Scooter är skyldig oss pengar, och lovade oss att fixa det via Justin! Sen tog vi ett snack med Justin som lovade att fixa fram det. Vi lovade att göra illa någon om han inte gjorde som vi sa. Men gjorde han det? Nej!"
Scooter? Justin? Vad hade de med såna här att göra?!
Jag ville slå till killen, döda honom med mina bara händer. Skrika. Ha Justin's armar runt min värkande kropp.
Men det gick inte. Inget av det skulle hända.
"Släpp mig.." Fick jag fram och fick en tår i munnen. Han skrattade glädjelöst.
"Skulle det hända tror du?!" Röt han. Jag skakade på huvudet och blev lämnad i rummet själv igen. Vad hade Scooter gjort?!
-
Det var två killar som hade kommit in och gett mig något i en spruta. Det sved i armen men det var inte mycket att göra.
Jag reste mig långsamt upp och tog ett vinligt steg mot dörren och sedan ett till. Och ett till. Tills jag var framme då jag bankade på dörren.
"Hjälp! Det är något konstigt!" Skrek jag svagt och en kille kom och öppnade direkt. Nu har du chansen Kim!
Jag sprang plågsamt förbi honom och kollade förvirrat runt i rummet efter en dörr. Jag började springa dit och hoppades på att få komma ut. Bli fri.
Mamma skakade lätt om mig.
"Justin." Jag satte mig spikrakt upp i sängen och kollade hoppfullt på henne men fick en besviken min tillbaka.
"Klockan är snart 2.. Poliserna är ute och letar. Kom och ät lite frukost nu." Viskade hon och drog med sin sköra hand på min panna. Jag nickade och reste mig upp ur sängen och klampade ner till köket.
Där stod det en hamburgare och en till sak. Eller snarare två. Ryan och Chaz. De log svagt mot mig och kramade mjukt om mig.
"Pattie har berättat" Viskade Chaz och kollade medlidsamt mot mig. Jag nickade och petade på hamburgaren.
"Hur är det?" Fortsatte Ryan och la en hand på min axel. Jag ryckte på axlarna och kollade ner på burgaren igen. Finns det någon värre än kompis förhör? Nej..
-
Killarna hade försökt med allt. Ta hit Mitch och Nolan, utan resultat, försökt släpa med mig till fotbollsplanen, stranden, pizzerian och bion. Men jag kunde inte.
"Justin, du borde gå ut!" Upmanade mamma mig med len röst. Jag skakade på huvudet och lutade mig tillbaka i soffan och stirrade upp i taket.
Helt plötsligt plingade det på dörren. Mamma kollade på mig och sedan på dörren.
"Öppna." Beföll hon och kollade strängt på mig. Jag suckade och gick med stora steg mot dörren och öppnade.
Där ute stod ingen mindre än Scooter..
ÅHMAJGAD! Mitt internet dog, men nu fungerar det!! :)
ÅHMAJGAD! Mitt internet dog, men nu fungerar det!! :)
Baby, lämna mig inte..." Viskade jag mot den och slog långsamt ihop ögonen och somnade snabbt.
KIM
Jag flackade till med ögonlocken. Vart var jag?
Rummet var svart och mörkt. Jag låg på en madrass på golvet. Vad var det här egentligen? Såfort jag försökte röra på mig så värkte det i hela kroppen.
Jag hade aldrig varit med om någon liknande smärta, fysiskt. Eller jo, men inte på kroppen. Allt var luddigt och jag var säker på att jag hade blåmärken över hela kroppen.
"Hallå?" Försökte jag få fram, men det blev bara en mimning. Nej,nej! Rösten var väll inte borta? Jag hörde en massa röster utanför rummet och sedan ett pistolskott som fick mig att rycka till. En ilsken röst röt till och ett slag träffade dörren. Jag lyckades med att resa mig upp men sen gick det inte mer. Dörren öppnades och en medelålders man kom in och tände en lampa innan han satte sig ner på en pall i mitten av rummet.
"Vet du varför du är här?" Viskade han läskigt. Jag skakade lätt på huvudet och tårar började rinna ner för mina kinder. Jag behövde Justin.. Just nu.
"Nähä. Men det är så att din lilla pojkvän har skapat problem med oss. Eller snarare hans Manager, Scooter. Din pappa!" Spottade han ur sig. Va? Scooter, min pappa? Jag svalde hårt och kollade ner på det kaklade golvet.
"Så Scooter är skyldig oss pengar, och lovade oss att fixa det via Justin! Sen tog vi ett snack med Justin som lovade att fixa fram det. Vi lovade att göra illa någon om han inte gjorde som vi sa. Men gjorde han det? Nej!"
Scooter? Justin? Vad hade de med såna här att göra?!
Jag ville slå till killen, döda honom med mina bara händer. Skrika. Ha Justin's armar runt min värkande kropp.
Men det gick inte. Inget av det skulle hända.
"Släpp mig.." Fick jag fram och fick en tår i munnen. Han skrattade glädjelöst.
"Skulle det hända tror du?!" Röt han. Jag skakade på huvudet och blev lämnad i rummet själv igen. Vad hade Scooter gjort?!
-
Det var två killar som hade kommit in och gett mig något i en spruta. Det sved i armen men det var inte mycket att göra.
Jag reste mig långsamt upp och tog ett vinligt steg mot dörren och sedan ett till. Och ett till. Tills jag var framme då jag bankade på dörren.
"Hjälp! Det är något konstigt!" Skrek jag svagt och en kille kom och öppnade direkt. Nu har du chansen Kim!
Jag sprang plågsamt förbi honom och kollade förvirrat runt i rummet efter en dörr. Jag började springa dit och hoppades på att få komma ut. Bli fri.
