FRIGHTENED OF LOVE - 45 [PART 1]

”Skit samma då…” muttrade han tyst.

Jag skakade på huvudet av irritation. Det fanns inget som kunde göra mig lugn förutom om Noelle vore här. Jag drog ett djupt andetag genom näsan och ut genom munnen. Processen fortsatte så tills Kenny hade ätit upp och gått sin väg. Jag pressade min panna mot bordsytan. En malplacerad blomma stirrade på mig från bordets mitt. Ytterdörren slogs upp och jag hörde hur någon rusade in i köket. Jag bröt blicken från blomman men hann knappt uppfatta vad som hände innan Noelles välbekanta doft trängde sig in i mina näsborrar.

”Jag har saknat dig.” grät hon mot min nakna axel. Linnet jag hade på mig kändes helt plötsligt inte lika trångt längre. Jag släppte taget om paniken, ångesten och oron och besvarade bara hennes kram.

 

 

Justins fingrar smekte mig i nacken. Hans djupa andetag kittlade mig i öronen vilket fick mina armhår att resa sig och gåshuden att hoppa fram på min bleka hy. En enkel suck lämnade hans mun.

"Hur var det där borta?" frågade han nyfiket. Vad skulle jag svara? 'Jo, som i filmer du vet.. hemsk mat, ful klädsel och oätbar mat'? Förmodligen var det just det svaret han förväntade sig att få. Förvånads vis nog förväntade jag mig att dem orden skulle lämna min mun likaså, men tvekade.

"Jo, du vet..." började jag tafatt. Justin flinade dystert och skakade på huvudet i tecken om att han inte alls visste. "Joo... en skola. Strängare bara."

"Du är en baddare på att förklara." suckade han ironiskt. Jag hävde mig snabbt upp på armbågar som resulterade att Justins myshumör försvann. Bara chock speglades i hans ögon.

"Vad? Gjorde jag något fel?" utbrast han förvånat. Jag skakade på huvudet med mitt lillfinger i mungipan. Justin höjde på sitt ena, buskiga ögonbryn utan att släppa mig med blicken ens för en sekund.

"Vem säger 'baddare' nu för tiden? Seriöst Justin..." skrattade jag hest. Hans blick blev mörk. "Du är en baddare Justin! Hör du det?"

Han skakade trött på huvudet. "Skit samma. Det är bara något... morfar brukade säga till mig som liten. Det har liksom.. fastnat i mig. Förstår du?"

"Oj, förlåt", flämtade jag och dök ned i hans omfamning. "Det var inte meningen att göra åtlöje till... Brock?"

"Bruce." rättade han mjukt. Jag nickade lätt. Justins läppar pressades mot min heta panna. Febern hettade som en het ugn inom mig. Jag hade hunnit vara hemma i en natt innan jag blivit sjuk. Justin hade ställt in alla möten för att vara med mig, vilket hade förvånat mig. Justin stannade aldrig hemma för något. Han brydde sig aldrig. Han var en känslokall jävel - men nu? Hade kanske mitt lilla försvinnande gjort honom mer uppmärksam om vad han hade? Han skulle knappast sluta bete sig som en skit mot alla andra, men förhoppningsvis sluta med det mot mig. Kontraktet sade inte bara att jag skulle bete mig vänligt mot honom, utan vice versa också. Kanske hade han ändrats. Kontraktet var något ingen av oss bydde oss om särskilt mycket. Det var bara ett papper som sade att vi var tillsammans och skulle vara tills den tjugonde Juni. Inget mer med det. Det skulle vara lätt för oss att riva kontraktet nu, men Scooter är rädd över att om vi gör slut så kommer allt bli fel. Enligt kontraktet fick ingen av oss göra slut förrän kontrakter upphörde - vilket då var i Juni.

Tankarna snurrade runt i huvudet på mig likt en bergochdalbana.Illamåendet kittlade mig i gomen, men jag stretade hårt emot den. Att spy framför Justin var något jag verkligen inte skulle vilja. Om jag skulle spy framför honom onykter skulle det vara en helt annan sak för då skulle jag inte vara särskilt uppmärksam över vad som hände. Justin drog upp sin iPhone och startade det nya 'Temple Run' spelet. Suckandes vred jag mig om med ryggen mot honom för att försöka få lite sömn som förhoppningsvis skulle dämpa febern och illamåendet. Justin verkade dock inte vara speciellt förtjust över att jag ville få en aning sömnm så han placerade sina muskulösa armar runt min kropp och drog fram mobilen framför mitt ansikte medan han spelade. Allt hoppande och svängande på skärmen gjorde genast så att illamåendet smög sig tillbaka upp i halsen på mig. Jag lirkade mig ur hans järngrepp om min kropp för att tippa in på badrummet. Dörren slogs lågmält igen bakom mig och jag slog mig snabbt ned framför toaletten. Torra hulkningar var allt som ville komma ur mig. Det kändes som om jag var tom. På allt. Justin knackade lätt på den vita dörren, men jag viftade avvärjande med handen innan jag kom på att han inte kunde se mig.

"Nej." mumlade jag bara fram. Han lyssnade inte på vad jag sade - som vanligt - utan gick på badrummet med böjd nacke. Hans hår låg perfekt, även fast det bara för några minuter sedan legat ruffsigt som en soppkvast. Hade han stått och fixat det innan han kommit in hit eller?

 

Tumblr_mardhtcthu1ruq26o_large

"No..." 

 

 

"Jag vill hjälpa om du behöver något." sade han kärleksfullt. Glimten i hans öga berättade att han talade sanning och ändå var det svårt för mig att förstå att Justin ville hjälpa. Se på spya, rinna ned i en toalett. Rinna ned längs det vita kalket, ned i vattnet. Det var svårt att förstå att han skulle vilja se mig kräkas. Bara tanken på spya gjorde mig dubbelt så illamående. Jag skakade på huvudet,

"Nej det vill du inte. Jag vet det... gå bara Justin..." lyckades jag få fram. Det sved i halsen av magsyran som drog sig upp och ner i formen av uppstötningar. Hulkningarna vägrade upphöra och den riktiga spyan ville inte lämna magsäcken på mig. Justin slog sig ned på huk bredvid mig medan han strykte mig över ryggen. Jag anade en huvudskakning i ögonvrån men kunde enkelt ha misstagit mig.

"Det är vad du tror. Jag har två småsyskon om du inte glömt det? Dem har varit magsjuka i omgångar. Jag har också varit magsjuk. Jag har sett det förut Noe.." Smeknamnet fick mig att rycka till, något Justin reagerade på som vanligt. Uppmärksamheten hade nästan slukat honom hel. Varenade lilla rörelse jag gjorde fick honom att se åt mitt håll. "Förlåt. Jag vet... babe."

"Mm..." svarade jag, men nu var det inte illamåendet som hindrade mig från att svara ordentligt. Utan klumpen i halsen. Klumpen som hade en vana att dyka upp så fort mina tankar fördes åt Liams håll. Av att se ett litet barn i parken fick den att dyka upp. Det var det värsta. Skulle jag aldrig kunna skaffa egna barn utan att må illa av att se på dem? Veta att Liam aldrig kommer få uppleva kärleken till ett litet barn? Ett hjälplöst, litet, skärrosa barn. Tanken skrämde mig. Barn var verkligen något jag såg fram emot att få, kanske med Justin tillochmed. Skräcken spred sig igenom min ryggrad och fick mina nackhår att resa sig.

"Schhyy..." tröstade Justin med sina armar omkring min mage. Illamåendet var som bortblåst. Febern övergick till kallsvettningar och yrsel. Allt snurrade runt omkring mig.

"Kan du gå ut? Snälla.. jag ska duscha..." viskade jag hest mot hans hals. Justin nickade, kysste min hjässa och lämnade därefter badrummet.

Sittandes lyckade jag dra av mig min otroligt töntiga pyjamas med ljusrosa hjärtan för att sedan stappla in under det kalla vattnet med svaga ben. Kylan chockade mig och tvingade mig att spärra upp ögonen. Gåshud spreds över hela kroppen på mig. Bara sekunder senare domnade min kropp bort och kylan var inte lika hård längre, utan bara skön. Så snart hela jag var kall som en isbit vred jag upp vattnet till en varmare temperatur.

När jag sköljt av mig löddret sträckte jag mig efter en morgonrock och handduk som jag virade runt huvudet på mig. Jag gled i de alldeles för stora badtofflorna som tillhörde Justin innan jag smög ut i sovrummet. Sängen var fortfarande obäddad och tom. Tom? Jag fortsatte fram mot dörrposten som ledde ut till vardagsrummet, men Justin syntes inte någonstans i hela lägenheten. Jag fuktade mina torra läppar innan jag snodde om i långsam fart för att sätta på mig lite bekvämare kläder. Justins för stora gråa tjocktröja var tung mot mina axlar - men alldeles för skön för att ta av sig. Hårtorken låg fortfarande i pluggad i uttaget, dumt nog, så den var bara att sätta på. Medan jag torkade mitt hår kollade jag mig i spegeln. Mina käkben skuggades lätt mot min kind, mina läppar var i en ljurosa nyans med ett flertal hudflisor som slitits upp på grund av mitt ständiga bitande i min läpp. Jag greppade tag om en toffs som låg på fönsterbrädan och drog upp mitt hår i en hästsvans mitt på huvudet, slängde en blick på mig själv i spegeln än en gång och gick sedan ut i köket. Duschen hade verkligen gjort mig gott. Jag hade tillochmed hunnit bli hungrig på något magiskt vis. Tur nog hade Justin lämnat kvar sin mobil och hade Los Angeles godaste pizza's pizzeria inlagt i telefonboken. Jag ringde ett samtal efter en pizza och dem försäkrade mig om att pizzan skulle vara framme hos mig inom tjugo minuter - minst. Uttråkat slog jag mig ned på den stora heltäckningsmackan och flätade samman fransarna som stod rakt upp i vädret. Tyget var lent under mina fingertoppar, nästan som sockervadd eller något liknande. Jag drog undan en hårslinga som jag missat att ha med i håruppsättningen bakom örat. Till sist vart det för jobbigt att sitta upp, så jag lade mig ned istället med blicken rakt upp i det vita taket. Tankarna snurrade runt i huvudet på mig som dem alltid gjorde när jag fick tid över. Så fort jag blev ensam. Dock tänkte jag inte låta dem ta över mig återigen utan ringde första bästa nummer jag fann på Justins kontaktlista.

"Hej Justeeeen." tjoade den lyckliga tjejrösten i luren. Hon var full. Seriöst? Klockan... fyra på en torsdag?

"Hej Cece." log jag för mig själv. Hon hostade till och svor något till någon annan i bakgrunden som skrek något liknande till svar.

Sluddret i bakgrunden tonade ut vilket betydde att Cece gått ut i ett annat rum. "Noelle! Hej! Hur är det? Du låter som en hes gris, no offence!"

"Frankrike gav mig influensan... så här tätt inpå Julafton också. Yey..." muttrade jag sarkastiskt. Cece gnydde till bakom något som lät som en cigarett.

"Aw. Men va? Frankrike? The fuck gjorde du i sniglarnas land?"

"Ella skickade mig på något jävla internatskola, men Justin kom som tur var och hämtade mig i sista stund typ..." skrattade jag dystert. Cece oj-ade sig med sluddrig röst.

"Det var inte bra det. Ella då? Vet hon att du är i... vart är du?" frågade hon allvarligt.

"Los Angeles." viskade jag bara pipigt fram. Cece drog in ett djupt andetag - rök - och hummade sedan till.

"Ja.. vet hon det? Eller ska du typ lämna New York och det här jävla pissvädret för evigt?" undrade hon. Besvikelsen gick inte att missta, hon gissade nog på att få ett 'ja.'

"Nej. Eller... jag vet inte." fick jag ur mig och slog löst på mattan. Cece svor till och samtalet bröts. Hade hon lagt på eller tappat mobilen? Om hon skulle vara full skulle hon förmodligen ha tappat den.

Hon skulle förmodligen höra av sig om vad som hade hänt när hon hade nykrat till. Att grubbla på det tömde bara på krafterna så jag slog istället på ett spel på Justins mobil i väntan på att min Pizza skulle anlända. Sekunder och minuter tickade förbi i snigelfart. Inte ett knyst kom ifrån trapphuset. Vart var Pizzan? Och var var Justin? Varför hade han lämnat kvar sin mobiltelefon men tagit med sig sin... Jag sökte med blicken efter något i lägenheten han kan ha taigt med sig och fann sedan en tom plats på matbordet. Laptopen. Han hade stuckit med sin laptop. Men vad skulle han med den med? Kanske på ett möte. Det var inte direkt så att han hade stuckit till Frankrike. Scooter hade nog skickat Kenny efter honom för ett viktigt möte. Jag drog ett djupt, tungt andetag och drog en hand genom min hästsvans. Vad fanns det egentligen att hitta på när man låg hemma med influensan i väntan på en pizza som tog hundra år på sig? Kolla på tv? Nej, bilderna skulle ge mig huvudvärk. Sitta vid datorn? Nej, det starka ljuset skulle ge mig huvudvärk. Lyssna på radio eller musk? Nej, rösterna skulle ge mig huvudvärk. Frustrationen bubblade hett inom mig ett tag tills jag insåg att det inte var någon frustration utan feber. Skrattet som lämnade mina läppar var ynkligt. Jag reste mig långsamt upp för att inte få allt blod att rusa ned till fötterna på en gång och gick fram till diskhon för att fylla mitt glas med vatten. I samma stund glaset var tomt ringde det på dörren. Jag skyndade mig dit, vilket var dumt, i hopp om att min pizza skulle ha anlänt. Besvikelsen var stor när jag såg att det inte stod någon pizza kille med hundra finnar i röd tröja utanför dörren. Den vart större när jag inte såg någon pizza i synhåll. 


Detta kapitlet skulle kommit upp igår, men mitt internet gav inte med sig. FÖRSTÅR NI HUR ARG JAG VAR? Anyway det blev ett morgon kapitlet istället! :) Vem står där då...? Kommentera! 


 


Kommentarer

hanna hoflin skriver:

När kommer nästa del? :)

Datum: 2013-01-31 - Tid: 08:18:00 - URL: http://iwnfy.blogg.se


Jdbnovels skriver:

Faaan va bra Liv!!!! Palla att Justin bara stack, trodde han skulle va lite gulligare och stannat :(

Datum: 2013-01-31 - Tid: 08:35:35 - URL: http://jdbnovels.blogg.se


Frida❤ skriver:

Jättebra! Mer! <3

Datum: 2013-01-31 - Tid: 08:57:20 - URL: http://fridacarbin.blogg.se


Livia skriver:

Hej! Jag ville bara säga att jag älskar din novell! :) När kommer del 2? Kram!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 10:50:46 -


Anonym skriver:

de e säkert justin :)
de va bra att de blev en morgon kapitel så att jag har något att göra när jag e sjik:p

Datum: 2013-01-31 - Tid: 11:30:17 -


Anonym skriver:

de e säkert justin :)
de va bra att de blev en morgon kapitel så att jag har något att göra när jag e sjik:p

Datum: 2013-01-31 - Tid: 11:34:51 -


Liv skriver:

Awesome kapitel!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 16:33:52 -


Becka skriver:

Grymt bra!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 16:58:49 -


Celebnovell (Romina) skriver:

Undrar vart fan Justin har tagit vägen =O
Superbra!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 17:35:48 - URL: http://celebnovell.blogg.se


Hanna skriver:

så himla braaa!!!!!!!!!! det kanske är hennes ex hunter tror jag han heter? hennes mamma,eller hon elaka tjejen som typ hade dödat någon (heather?) asså jag fattade inte det där med att hon kom till noelle och typ grät och massa? men hur som helst så var det jätte bra och längtar sjukt mycket till nästa del! :)<33

Datum: 2013-01-31 - Tid: 18:34:43 -


Carro Andersson skriver:

OMG! sinnes bra novell du skiver!! Är helt fast i den ju. När kommer nästa kapitel ?

Du är sjukt duktig!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 18:43:07 - URL: http://carroanderssonn.blogg.se


Evelina skriver:

Super bra!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 18:46:10 -


Rebecca skriver:

Meeeer :D

Datum: 2013-01-31 - Tid: 18:57:02 -


R skriver:

Jätte bra mera:)

Datum: 2013-01-31 - Tid: 19:56:32 -


Anonym skriver:

jääätte bra mer mer mer <3

Datum: 2013-01-31 - Tid: 20:16:07 -


Emelie skriver:

Jätte bra! <3

Datum: 2013-01-31 - Tid: 20:57:52 - URL: http://bieberrstorys.blogg.se


ronja :) skriver:

Sjukt bra kapitel, vart bara tvungen att säga det. Respekt till dig och alla andra novellbloggare som skriver så otroligt bra och har bra uppdatering. Love to you girl!

Datum: 2013-01-31 - Tid: 21:33:10 - URL: http://ronjasblog.devote.se


Smilla skriver:

Jätteee bra! :)

Datum: 2013-01-31 - Tid: 22:29:41 -


Ebba skriver:

Spännande!!! :) Undra va Justin har tagit vägen? Han lämnar väl aldrig sin telefon...hmm :p GRYMT KAPITEL!!! <3

Datum: 2013-02-01 - Tid: 12:06:35 - URL: http://thatsmile.blogg.se


Emelie skriver:

jättebra!! Nästa del..När kommer den upp? :)

Datum: 2013-02-01 - Tid: 17:48:32 -


LOVEYOU♥ skriver:

tänkt om Justin e kidnappad och killen vid dörren kräven pengar elelr kanske vill typ döda dom.. OwO

Datum: 2013-02-02 - Tid: 10:38:14 -


sophie skriver:

Bra! När kmr nästa kapitel upp? :3

Datum: 2013-02-03 - Tid: 21:21:54 -


hanna hoflin skriver:

När kommer nästa kapitel? (:

Datum: 2013-02-05 - Tid: 16:00:11 - URL: http://iwnfy.blogg.se


Anonym skriver:

bra :)

Datum: 2013-02-06 - Tid: 12:00:14 -


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback