När Justin äntligen hade kommit ut från badrummet, klätt på sig något, kysst mig, släckt lampan och somnat så vågade jag tända igen för att ligga och stirra på brevet från farmor. Till sist bestämde jag mig. Jag öppnade det.

Jag drog ett djupt andetag när Justin’s alarm började ringa.

”Justin…”, muttrade jag med hår i hela ansiktet. Justin grymtade till, men stängde av det.

”Show time babe.”, gäspade han och sträckte på sig i sängen. Jag slog lätt upp ögonen med blicken på golvet, där brevet låg. Jag sköt snabbt ner det under min väska och log tillgjort mot Justin.

”Ska vi åka flyg?”, frågade jag trött. Justin, som redan stod upp och började klä på sig, skakade på huvudet.

”Vi ska åka bil. Pappa och ungarna åker själva, vi med.”, meddelade han mig. Jag följde hans exempel med att klä på sig med en lätt nick. Justin var klar redan innan mig, så han gick ner till vardagsrummet där Jeremy förmodligen satt och kollade på tv. Jag drog på mig ett par jeans och en stickad, vit tröja. Enkelt. Efter det drog jag på mig mina UGGS och sminkade mig lätt, samt drog upp håret i en hästsvans. Så fort jag lämnade badrummet hade Jazmyn bosatt sig i sängen.

”Hej Jazmyn.”, log jag och lade ner necessären i väskan. Hon log stort mot mig.

”Hej Belle! Vi har gjort våfflor!”, tjoade hon lyckligt med armarna utstäckta i luften över sitt lilla huvud.

”Mmm… det ska bli gott.”, hummade jag, helt fokuserad på packningen. Jazzy nickade och började leka med min mobil. Hon klickade på mittenknappen till iPhonen och bilden på mig och Justin lös upp skärmen. Den där vi stod i poolen, kyssandes.

”Ta boooort!”, skriade hon och slängde mobilen ifrån sig på sängen. Jag drog igen dragkedjan till min väska för att kunna sätta mig uppe hos Jazmyn i sängen. Min blick drogs mot klockan. Halv 7… En gäspning for ur min mun.

”Vill du åka med oss? Vi kan kolla på Ariel! Jag har den!”, föreslog Jazmyn med stora ögon. Jag log mjukt mot henne med en hand på hennes mjuka hår.

”Jag måste åka med Justin. Du förstår, han blir rädd om han måste sitta i bilen, helt själv.”

”Ja, utan dig vid min sida.”, inflikade Justin som hade kommit ingåendes i rummet med kläder från undervåningen. Han drog upp sin väska och började packa själv. Jazmyn fnittrade förtjust.

”Justin är en fegis!”, gapskrattade hon så att ögonen knappt syntes bakom hennes kinder. Jag log stort och kollade mot Justin.

”Är du det Justin? En fegis?”, retades jag och gjorde små kyckling ljud.

”Fegis?”, flämtade Justin, försökte låta smått förolämpad. Jag nickade leendes.

”Om det är någon som är en fegis…”, började han, ståendes i språngs position. Jag tog ett steg bakom mot väggen, men han kastade sig över sängen och lyfte upp mig över axeln. Jazmyn brast ut i gapskratt, detsamma med mig.

”Justin! Slä..-haha-..pp ner mig!”, tjöt jag mellan skrattattackerna.

”Är jag en fegis?”, skrek han mot min mage. Jag skakade på huvudet medan jag sprattlade med benen.

”Nej! Nej! Du är inte det!”, skrek jag vädjande. ”Släpp ner mig nu!” Han lydde mig och satte snabbt ner mig på sängen igen med ett brett leende på läpparna.

”Bra.”

”Mhm, toppen.”

Jazmyn låg fortfarande och gapskrattade mot kudden. Världens gulligaste skratt..

”Kom igen nu, så går vi ner och äter våfflor.”, tyckte Justin innan han slängde upp Jazmyn på sin axel. Hon lugnade inte ner sig förrän hon satt på sin stol, med en tallrik våfflor och jordgubbar framför sig. Jaxon kollade på mig med stora ögon när jag slog mig ner bredvid honom. Ett leende sken upp på hans läppar, även fast det knappt var synligt då han hade halva handen i munnen med en jordgubbe i änden.

”Jordgubbar eller Blåbär Belle?”, frågade Jeremy mjukt. Jag tog emot båda skålarna.

”Tack.”, log jag mjukt. Justin hade försvunnit ut i köket för att hämta något. Han kom tillbaka det någon sekund därpå, och då såg jag var det var. Vaniljglass. Seriöst Justin? Jag fnittrade till. ”Till frukost babe? Really?”

”Vadå? Du har ju sirap på! Det är väll lika onyttigt?”, mumlade han med blicken på Jeremy.

”Glass är snäppet onyttigare.”, förklarade Jeremy med ett lätt skratt som avslut. Justin himlade med ögonen och trummade med händerna på sin mage.

”Jag kommer inte bli fet av lite glass.”, försäkrade han mig med en kyss innan han började lassa upp glassen på sina våfflor. Jag himlade med ögonen och fick ett instämmande skratt av Jeremy. Oh boy…

”Finns det någon godis här?”, frågade jag frustrerat. Justin sneglade snabbt på mig.

”Haha sockersug… lingonvecka?”, skrattade han retsamt. Jag suckade djupt med en nick.

”Du behöver inte vara så barnslig med ”lingonvecka”… det heter mens Justin.”

”Whatever… i facket där ligger det Skittles.”, chansade han på och pekade på ett litet fack i dörren. Jag öppnade det och han hade rätt, där låg det ett paket skittles som väntade på mig. Ett stort leende spreds på mina läppar när jag stoppade in en näve med Skittles i munnen.

”Du kommer gå upp i vikt om du kommer hålla på o smocka i dig.”, försäkrade han mig.

”Nej, jag dansar.”, muttrade jag och stoppade rebelliskt in ännu en näve skittles.

”Jag med.”, flinade han, men stelnade till på direkten. Jag kollade ut över vägen och såg skylten.

WELCOME TO STRATFORD, POPULATION 32 000

Vi var framme… jag drog långsamt efter andan och kramade om Justin’s varma hand. Allt skulle ordna sig skulle han se.

”Vart ska vi nu?”, frågade jag och kollade på alla antika byggnader. Justin svalde hårt.

”Öh… till Chaz. Pappa åker till mormor, morfar och mamma.”, viskade han hest.

”Okej.”, sa jag kort, för att få honom att slippa prata. Hela vägen till Chaz satt vi tysta, hållandes i hand. Justin parkerade på uppfarten till Chaz’ hus. Vi gick mot dörren, hand i hand, och plingade på. Chaz’ och en blond tjej dök upp i dörröppningen.

”Hej...”, mumlade Chaz dystert, men log ändå innan han kramade om Justin. När dem hade slutat kramas så kollade han mot mig med ett större leende.

”Du måste vara den välkände Belle?”

”That must be me! Men världskänd? Nah, det vet jag inte.”, skrattade jag och kramade lätt om honom. Tjejen tog ett steg fram från sin plats bakom Chaz.

”Constance Warner.”, hälsade hon glatt. Jag skakade på hennes hand. Hennes manikyr-naglar trängde in genom min hud, men jag bet ihop.

”Hej Constance.”, hälsade Justin med en nick. Constance log milt tillbaka mot honom.

”Så… vill ni ha varm choklad? Constance höll på innan ni kom.”, undrade Chaz.

”Ja tack gärna.”, svarade jag för oss båda, då Justin inte verkade vara i prat stadiet. Constance kramade om min hand såfort jag hade fått av mig min jacka.

”Kom, vi två kan fixa det här.”, tyckte hon snabbt. Justin kollade lidande på mig, men lät mig gå. Fan. Varför bad han mig inte stanna? Det skulle väl Constance inte kunnat neka en sån här dag?

”Så, är du och Justin ihop? Vilken dum fråga, så klart ni är.”, fnittrade hon genant.

”Ja…”, svarade jag smått dyster. Hon räckte över kannan med chokladen till mig så att jag skulle kunna hälla upp den i kopparna.

”Har han berättat alla sina ”Dirty Little Secrets?”, skrattade Constance, nu smackandes med ett tuggummi mellan läpparna. Jag skakade lätt på huvudet med en rynka mellan ögonbrynen.

”Vadå för Dirty Little Secrets?”, upprepade jag henne chockat. Hon skulle precis svara då det ringde på dörren.

”Du ska få se.”, flinade hon och gick ut med mig i släptåg. Justin la en beskyddande hand på min midja så fort jag hade kommit ut i hallen. Chaz slog upp dörren till personen som stod där bakom, och Justin släppte snabbt taget om min midja.

”Kelsey?”, flämtade Justin förvånat. Tjejen som stod i dörröppningen fuktade snabbt sina läppar.

”Hej Justin.”

OOJOJOJ! Vad gör Kelsey där? Kommer ni ihåg Kelsey från förr förra kapitlet (?). Justin's barndoms kärlek! :O Vad kommer hända nu tror ni?

KOMMENTERA FÖR MER IMORGON! :D