Justins Perspektiv:
Att vakna upp utan Noelle vid min sida var just vad jag hade förväntat mig. Varför skulle hon stanna? Vi gillade inte varandra, vi var fulla… det var ett engångsligg. Kom igen Justin, du ligger aldrig med en tjej för att sedan tråna efter henne. Nej. Du och Noelle är ett avslutat kapitel. Så är det bara. Jag sträckte på mig bland dem knöliga lakarna. Klockan var runt 11 när jag slog upp ögonen. Noelle måste ha gått för länge sedan. Jag slog med min hand efter min mobil och låste sedan upp den. Ett nytt meddelande. Från Scooter… jag suckade trött. Stalker much?

Justin, du kan inte festa hit och dit varje kväll! Du har ett ansvar också! Du är 18 år gammal! Du kommer till Cesars klockan 12 idag. Inget snack om det, Scooter.

Jag suckade djupt innan jag knappade in mitt svar. Scooter kunde vara en pina när han bara ville.

Jag sade upp mitt ansvar när jag började dricka och röka på. Mina ’Beliebers’ bryr sig inte längre, så varför ska jag? Mitt ansvar försvann för länge sedan. Ha det så kul på Cesars… ensam… JB.

När skulle han inse att jag inte behövde någon manager längre? Och det där med den där hemliga tjejen också… gud… Jag reste mig upp för att gå in på badrummet och ta en dusch, nu när jag ändå var naken. När jag klev ut ur badrummet med en handduk runt min midja hörde jag hur det plingade till. Men det var inte min signal… jag gick fram till fåtöljen. Bakom den låg det en liten pennskrinsväska i svart tyg. Noelle.. Jag tog upp den och öppnade den. Där i låg det en mobil. Nyfikenheten tog över, och jag drog upp den svarta iPhonen. Ett nytt sms från Hunter lös upp skärmen. Att lägga tillbaka mobilen var inte ett alternativ längre.

Hej Babe! Jag är tillbaka i stan nu. Luncha? Vi kanske kan åka till… vart du vill!:) Vi ska till Heather ikväll på någon middag… vet inte vad det är om. Men vi hörs! Hunter.

Den killen gick mig på nerverna. Vad var det för något? Avund? Nej… jag var inte kär i Noelle. Men det kanske var just det faktumet att han hade följt med till New York. Bosatt sig i det rika området i Manhattan. Hade han inte mage nog att visa Noelle vilken skitstövel han egentligen är? Utan att tveka raderade jag sms:et. Hon skulle inte behöva gå med honom på lunch. Noelle hade faktiskt varit rätt bra i sängen, så två eller tre gånger till skulle inte skada. Jag gick leendes fram till min garderob där jag drog ut ett par rena boxers, svarta skinnyjeans och en vit V-ringad. Något jag bar nästan varje dag. Till det satte jag på mig mina vita supras och en svart skinnjacka. Innan jag lämnade lägenheten speglade jag mig själv i spegeln och drog en hand genom mitt bruna hår. Perfekt. Jag tog ett stadigt grepp om Noelles väska för att sedan gå. När jag kom ned i lobbyn såg jag en liten flicka sitta med en årsgammal tidning. Framsidan pryddes utav mitt och Selenas breda leenden. Jelena… vilket skämt. Jag förstår inte hur jag kunde varit så mallig förr. Välgörenhet, mammas lilla pojke, relationer… allt det var borta nu som tur var. Men om jag tänkte på det, skulle jag kunna ta mig in i en relation igen? Egentligen…? Nej. Justin, allt är perfekt som det är när du är singel. Du kan knulla med vem du vill, när du vill. Att vara i relationer var bara slöseri med tid. Speciellt med Selena. Vi hade knappt haft något kärleksliv. Hon hade nekat mitt förlovningsförsök. Jag hade tillochmed köpt ett hus till oss! Men ville hon ha det? Nej. En egoistisk hora var vad hon var. När jag hade kommit på henne och Hunter, i min lägenhet hade hon gått med på allt.
”Snälla Justin! Jag gifter mig med dig, jag gör vad som helst!”, hade hon tjutit medan jag ilsket hade gått runt och slängt hennes saker i resväskor. Hunter var en skitstövel. Men Noelle verkade inte förstå det riktigt, eller så var det bara att hon var lika mycket crap som han var. Men jag var väll också en skitstövel om man ser det på det sättet… tänkte jag och log. Jag hade varit med flera tjejer som var i relationer, tillochmed förlovade tjejer. Men ingen av dem hade brytt sig, lika liket som jag hade brytt mig. Efter några månader hade jag släppt Selena och Hunter och blivit min egna lag. Inga mer relationer. Som sagt, det var bara skit. Min mobil vibrerade mitt i mitt grubbleri. Jag drog trött upp den och klickade upp smset.

Hittar du ingen tjej att ha inom 48 timmar Justin, så väljer jag. Valet kommer inte bli trevligt… Scooter.

Han hade total vägrat att jag skulle få ligga med tjejen, mer eller mindre. Varför, egentligen? Hon skulle ju spela min flickvän. Om jag skulle tänka mig skaffa en flickvän skulle jag inte behandla henne som porslin direkt.
”Du får absolut inte vara samma Justin som du är nu med henne.”, hade han beordrat. Det menades väll att vi inte fick knulla? Well, jag skulle bannemig hitta någon som ville ligga med mig. Ett flertal månader utan ligg skulle ta kål på mig. Paparazzis och f.d fans skulle väll se mig med någon annan och fatta att det var fejk om jag skulle bestämmas mig för att gå på någon fest för att få ligg. Jag drog frustrerat upp ett cigarettpaket och stoppade in en påtänd cigg i munnen. En tanig liten flicka, med vitt tunt hår granskade mig storögt. Inget jag brydde mig om. Jag hade ingen anledning att vara ett gott föredöme till någon jag inte ens kände. Väl framme vid Noelles port hade jag bara tur att grannen var påväg ut. Men hon kollade tveksamt på mig.
”Vem ska du träffa?”, frågade hon kallt och blockerade vägen in. Jag suckade surt medan jag tryckte cigaretten mot den röda tegelväggen. Det stank verkligen kina här borta… Bläckfisk och rök. Illamåendet letade sig upp i halsen på mig, men jag valde att ignorera det. ”Nå? Ska du berätta eller?”, sade hon.
”Jag ska träffa Rosie Flanell.”, förklarade jag trött. Hon höjde snabbt på sina bleka ögonbryn.
”Det finns ingen Rosie Flanell i det här trapphuset.”, berättade hon strävt. Nu fick det vara nog, gammal eller inte, kärringen skulle bort. Jag tryckte mig förbi henne in i porten och hörde hur snyftningar ekade mellan väggarna. Noelle…? Med påskyndade steg gick jag upp för trapporna. Där satt hon, på andra våningen och grät. Hon kollade storögt upp på mig, precis som den där lilla flickan. Gud, bli inte blödig nu Justin.
”Vad fan gör du?”, spottade jag ur mig. Hon drog undan tårarna under sina ögon med en kall blick.
”Jag bor här. Det är väl du som ska svara på den frågan!”, väste hon lika ilsket tillbaka. Jag räckte över hennes penfodralsväska, som hon snabbt tog emot. ”Tack.”, muttrade hon kallt som tack.
”Varför grinar du Hastings?”, flinade jag skadeglatt. Hon verkade inte vara på humör, utan slog till mig hårt över kinden. Men, jag började bli van. ”Chilla din hora, det var ett skämt?”
”Ha-ha, alla skrattar. Hör du inte? Tillochmed Pongs döda bläckfiskar skrattar.”, grumlade hon sarkastiskt.
Jag kunde inte undgå att nypa henne just då. Att slå henne var inte ett bra tillfälle, men nypas skulle inte vara lika hårdhänt. Hon tjöt till, ”The fuck gjorde du så för?! Som du sa, jag skämtade!”, röt hon snabbt.
”Åh, jag hörde inte ironin i din röst.”
”Synd för dig Bieber. Men nu ska jag gå in och göra mitt om du ursäktar.”, sa hon och vände sig om.
”Nej.”, sa jag snabbt, vilket fick henne att vända om mot mig igen med höjda ögonbryn. Jag flinade stort.

”Vadå nej?”, undrade hon surt med en hand på sin midja. Jag flinade ännu större och skakade på huvudet.
”Jag ursäktar dig inte.”, retades jag, bara för att jag visste att det skulle göra henne rykande ilsken.
”Det var ingen fråga heller, så jag bryr mig inte.”, morrade hon till svar och gick sedan fram mot ytterdörren.
”Följ med mig på lunch. Jag kan förklara allt det där med tjej-PR-saken. Du får betalt och allt ju!”
”Men för hundrade gången, jag har en pojkvän Justin! När ska du få in det i din ’Baby, baby oooh’ hjärna?”
”Aldrig? Men kom igen. Hunter förstår säkert. Och jag vinner på det. Jag slipper få en ful tjej, som aldrig kommer vilja knulla.”, förklarade jag och korsade mina armar över bröstet. Noelle skakade snabbt på huvudet med ett litet flin lekandes på läpparna.
”Om du vinner något på det, så nej tack.”, suckade hon. Noelle var det enda hoppet för mig.
”Vill du inte köpa Rosie en ny lägenhet? Och Dina nya kläder? Vill du inte kunna bjuda ut Cece på en massa middagar och shoppingar som hon bjuder dig på? Du får en massa tillgångar Noelle. Jag betalar!”
”Det är väll din Manager som betalar?”, antydde hon smart. Jag spände käken ilsket. Fuck vad jag hatade arroganta bitchar.
”Lek inte smart med mig när jag ger dig ett sånt här erbjudande.”, röt jag. ”Willys Place, klockan 12.” Med dem orden vände jag på klacken utan att ge henne några chanser att protestera. Damen stod kvar där ute, men nu med en polis. Ivrigt pekade hon mot mig, men jag hade hunnit ta mig in i min limousine. To bad.

Noelles Perspektiv:
”Ta den här.”, tyckte Dina och slängde över en svart t-shirt, som var lite transperent på ryggen. Jag drog på mig den över mina svarta jeans. Det skulle väll duga… Rosie dök upp i dörröppningen med ett äpple.
”Varför ska du ens ut med den där Justin efter vad som hände imorse?”, frågade hon skeptiskt.
”Jag förklarar när jag kommer hem… Ok?”, föreslog jag. Jag hade verkligen ingen ork att argumentera med Rosie om att hon var den som skulle ta ansvar för hyra, kläder och boende. Men Dina hade smalnat av rejält. Det enda hon fick med sig till skollunchen var ett äpple och en macka då o då. Jag var tvungen att göra något för dem. Jag menar, jag skulle snart ta studenten och flytta härifrån förmodligen. Då skulle jag lämna dem med ett bättre liv. Inte detta i alla fall. Rosie sköt över mina Jeffrey Campbells med sin fot mot mig.
”Vad du än säger. Men jag litar på att du tar ett smart beslut. Jag vet hur du var i Dallas för bara några veckor sedan Noelle, och så vitt jag ser det är det inte så stor förändring. Skolk, röka, fester…”, suckade Rosie besviket. Jag bet mig löst i underläppen, medan jag såg hur Dina blickade mig i ögonvrån. Om hon skulle se mig med sådant, skulle hon självklart vilja börja med det likaså. Dina var stor nu, men hon verkade ändå inte förstå vad som var rätt eller fel. Jag hade gjort fel, men det var inget som skulle kunna fixas nu. Det var för sent. Men hon var fortfarande ung. Det skulle kunna gå och rädda.
”Tack.”, log jag innan jag slängde på mig min jacka. Dina kramade mjukt om mig med huvudet tryckt mot min mage. ”Gör som jag sade nu.”, viskade jag och smugglade ned 30 dollar i hennes hand. Hon log.
”Ja. Lycka till Noe.”, sa hon mjukt, vilket gav mig tillbaka blickar på Liam… just det smeknamnet var en öm punkt, men jag ville inte att Dina skulle se mig sårbar, så jag valde att inte nämna det. Med snabba steg gick jag ut ur lägenheten, och sedan porten. Vid trottoaren stod det en limousine och väntade, med en chaufför utanför. Han kollade mot mig med ett höjt ögonbryn. ”Noelle Hastings?”, frågade han mjukt.
”Det är jag.”, svarade jag känslolöst. Han slog upp dörren åt mig. Justin hade säkert skickat honom, då han nog klurat ut att jag inte hade en aning om vart ’Willys Place’ låg någonstans i den här stora staden.

Justin satt och väntade på mig vid det glansiga bordet med två Kycklingsallader framför sig, samt två glas cola. Bara av att se maten fick min mage att börja kurra i uppror. Jag hade inte ätit riktigt sen för kanske 18 timmar sedan, och det var en pizza bit. Så det gilldes inte direkt. Tyst slog jag mig ned framför honom.
”Ät.”, manade han mig. Jag tog upp besticken innan jag började hugga in på den ljumna salladen – fast det var nog mest kycklingbitarna som var ljumna. Då och då tog jag en klunk ur colan, betraktad av Justin.
”Skulle inte du säga något till mig?”, harklade jag mig när halva tallriken var uppäten. Han nickade.
”Jo… kolla. Du får 6000 i lön per månad och-”
”Du sa 7000 förut.”, konstaterade jag kallt. Han nickade återigen med sitt stela pokerface på ansiktet. Kunde han inte signalera några känslor alls? ”Jag vet. Men du var onöjd med det ju…”, log han retfullt.
”Fortsätt.”, suckade jag irriterat. Jag hade verkligen inte tid att sitta och prata om vad jag var onöjd med.
”Men, jag ger dig också bättre möjlighet att hitta en större lägenhet till din moster och ert lilla hittebarn-”
”Dina heter hon faktiskt. Och är Rosies barn, så nu vet du det nästa gång en reporter undrar.” avbröt jag kallt. Justin svalde hårt med blicken med i sitt knä.
”Skit i det.. jag bryr mig inte ett skit om din familj.”, väste han oberört. ”Men det är det du får. Och ligg med mig såklart när du vill.”, skrattade han kallt. Gud, tänkte den killen bara på knull? Inte för att jag inte gjorde det, men…
”Jätte kul. Så vadå, det är i New York vi ska befinna oss?”, frågade jag, nu mer nyfiken. Jag hade nappat.
”Nej. Självklart för att få det att verka äkta kommer vi ju åka på… kärleksresor.”, flinade han äckligt och vickade på ögonbrynen. Jag nickade.
”Okej. Ge mig papperna.”, beordrade jag honom hårt. Han räckte över ett häfte med papper, samt en penna. Jag tog ett stadigt tag om den, och utan att läsa igenom papprena skrev jag min namnteckning längst ned. Jaha, då var jag väll Justin Biebers officiella flickvän… jippie…