”Gå och lägg dig mamma, jag ska också göra det.” Ljög jag och log uppmanande mot henne. Hon nickade trött och gick ut ur mitt rum till gästrummet.

Kenny sov i rummet som mamma annars sov i. Klockan på nattduksbordet sken ”03.19” med röda bokstäver. Jag suckade och drog på mig en ny t-shirt och mjukisbyxor innan jag la mig ner i sängen igen och försökte somna om. Det var misslyckande.. Klockan 03.36 så pep min mobil till. Jag greppade snabbt tag om den och klickade upp sms:et. Varför skickar hon sms nu?

---

Jag suckade djupt och rynkade på pannan när Ken väckte mig. Hon log smått mot mig och jag sneglade på Fred´s säng. Han var inte hemma än.. Jag började bli orolig, på riktigt.

"Dags för skolan." Mumlade Ken och klappade på min säng. Jag blundade hårt och skakade på huvudet.

"Nej." Hon snörpte på munnen och la en hand på min panna.

"Mhm. Du är rätt varm, så stanna här då. Jag kommer förbi på lunchen." Sa hon. Jag skakade långsamt på huvudet.

"Nej då, det behövs inte." Utbrast jag och sträckte fram händerna.

"Jo." Insisterade hon.

"Nej." Svarade jag kort och kollade allvarligt på henne. Hon gav upp med en suck och nickade.

"Aja, skaffa fram mat själv då, nu drar jag." Jag nickade smått och slog igen ögonen igen. Någon minut efter att Ken hade gått somnade jag. Och det djupt...

-

Mobilen pep till och jag slog snabbt ögonen.

Klockan var redan halv 12. Usch, du skulle inte ha somnat Emma! Tänkte jag surt och slog av alarmet. Jag klädde snabbt på mig och lämnade sedan rummet. Det kryllade av folk i korridoren, så de hade antagligen lunchrast nu. Jag småsprang ut ur skolan och stötte till i någon. Peter.. Jag log smått mot honom för att inte väcka någon uppståndelse.

"Vart ska du? Varför är inte du på dina lektioner?" Sa han bittert och korsade armarna över bröstet. Jag höjde på ögonbrynen och la en hand på midjan.

"Jag är faktiskt sjuk. Ska gå och köpa värktabletter." Svarade jag snabt och fuktade mina läppar.  Han nickade och rynkade lätt på pannan med ett lömskt leénde.

"Du liknar faktiskt prinsessan av Portugisien, väldigt mycket. Nästan som en kopia. Hon heter Anna Solivante, är det bekant?" Jag svalde hårt och spände fast blicken på honom och skakade på huvudet.

"Nej." Han putade lite med underläppen och kollade ut över skolgården.

"Nähä, för min kompis... Dylan, han var ihop med Prinsessan Lily. Anna's syster. Trodde du kände de." Jag skakade på huvudet och gick snabbt förbi honom. Hur visste han allt det här? Det var något mysko med honom, men jag visste inte vad...

Jag trummade med pennan på pappret och bet mig löst i läppen. Scooter hade tvingat mig att skriva lite mer låtar till det nya albumet. Det var knappast ett glädjetjut som lämnade min mun när han sa det. Jag hade ingen inspiration nu...

"Hur går det?" Frågade Kenny lågt och log stort mot mig. Jag kollade på Scooter som stod och pratade med Dan lite längre bort. Om 4 dagar skulle jag iväg till Tyskland. I en månad skulle jag vara borta.. En. hel. månad från Emma. Kenny dunsade till mig i ryggen och gick sedan därifrån. Scooter mötte min blick och kom fram till mig.

"Går det bra eller?" Jag suckade och kollade ner på det tomma blocket och sedan på Scooter igen.

"Ser det ut som det?" Fnös jag drygt till svars. Han hajade till och stoppade ner handen i fickan.

"Justin, jag gör inte det här för att straffa dig. Det är mitt jobb att se till att du sköter dig, jag måste göra dig. Jag håller med, jag skulle också gärna vilja åka till ett tivoli istället. Men nu är det så att du är stjärnan och jag fick det här jobbet. Skriv nu." Han gick ut ur rummet. Jag fuktade mina läppar och drog upp mobilen ur min ficka för att klicka upp sms:et från Selena.

"Justin... Jag saknar dig. Snälla ta mig tillbaka. Jag sitter på planet från Italien nu, det finns ingen återvändo. Ta tillbaka mig, eller lämna mig. Det är ditt beslut... Jag är framme i LAX runt halv 4 imorgon. Ses då hoppas jag. Om inte, vänder jag. XX Sel."

Hon gav mig grymt mycket skuldkänslor och gick mig snart på nerverna. Jag älskar henne inte, Jelena är slut om hon inte har fattat det än!

Jag klickade sedan snabbt upp twitter och följde några innan jag tweetade snabbt.

"Chillin' in tha Studio and writing... Not on top. #Peace!"

Mamma kom in i rummet med en skål sallad. Hon satte sig ner framför mig vid bordet och sköt över den.

"Ät." Manade hon och log stöttande. Jag la ifrån mig blocket och åt ofriviligt. Salladen hade ingen smak.. För min mun, var det som att äta papper. Tort och smaklöst.

"Hur går det med det här då?" Fortsatte hon och nickade mot blocket. Jag suckade och himlade med ögonen.

"Kan alla sluta fråga det? Ni ser väll att jag inte har skrivit något." Hon spände blicken i mig.

"Inte den attityden Justin Drew Bieber!" Hon använde hela mitt namn, så hon var arg. Eller snarare små sur.

"Jaja.." Muttrade jag bara till svar och högg till ett till salladsblad och förde det till munnen. Den processen fortsatte tills skålen var tom, och jag mätt.

Jag gick in på affären och tog ner en Ben & Jerry från kylen innan jag gick till kassan och betalade. Med snabba steg gick jag sedan tillbaka till skolan och in på vårt rum. Fortfarande tomt.

Jag låste dörren efter mig och slängde ner glassen i sängen och gick in i badrummet för att ta en dusch. När jag var klar tog jag på mig ett par mjukisbyxor och en svart hoodie och la mig ner i sängen med laptopen i knäet. Lika bra att slötitta film innan Ken kom hem.

-

Jag slog långsamt upp ögonen och sneglade på klockan. Redan halv 7! Vart är de? Ken och Fred sågs inte till i rummet. Det här var creepy... Jag greppade tag om mobilen och slog Kendra's nummer. Inget svar. Jag provade med Fred's men fick inte heller något svar. Det var något som var fel...

Fred hade varit borta i 2 dygn snart, så jag kunde ju ringa till polisen. Jag skulle precis slå 911, när dörren öppnades och mobilen föll till golvet.

---

Inte så långt. Har migrän och mår piss. Hoppas ni blir nöjda iaf.. Ska försöka med 2 imorgon.