"Nej, nu går jag dit." Sa jag till Kenny och han hindrade mig inte. Jag hörde Justin's röst innifrån badrummet så jag gick dit och öppnade dörren.

"Just-..." Bröjade jag men slutade när jag såg det. Hon kysste honom. Han knuffade snabbt bort henne och kollade mot mig med en ledsen blick.

"Sony.." Sa han men jag sprang bara därifrån. Jag sprang och sprang och sprang.

______________________________________________________________________JUSTIN

"Selena, du måste sluta." Sa jag så fort hon hade stängt dörren.

"Jag vet.. Men jag älskar dig!"

"Men jag älskar Sony! Vi två är över Selena, du vet det!" Svarade jag och greppade tag om hennes axlar. Hur kunde hon inte fatta det?

"Okej.. Jag ska respektera er." Sa hon och andades tungt ut, som om hon precis hade släppt en bomb, men för henne var det väll så, att släppa en bomb. Jag log smått mot henne och drog med handen över hennes arm. Hon kollade ner på sina fötter och en rodnad växte på hennes kinder.

Hon kollade upp och helt plötsligt kysste hon mig. Och jag gav med på det!

"Just-..." Hörde jag Sony's röst säga helt plötsligt. Jag knuffade bort Selena och kollade på Sony med ledsna ögon. Eller, jag visste ju inte om de såg ledsna ut, men jag hoppas de gjorde det för jag var verkligen ledsen. Hon gav mig en blick innan hon sprang därifrån.

"Justin,." Sa Selena med en stor tyngd i rösten.

"Nej Selena! Låt mig vara! Okej?!" Sa jag strängt innan jag sprang ut till Kenny.

"Vart sprang hon?" Frågade jag andfått. Han pekade utåt och jag sprang dit. Ingen Sony inom synhåll här iallafall.

Jag sprang åt höger och fortsatte springa tills jag kom till en park. Jag satte mig ner för att vila när en liten flicka kom fram till mig.

"Är du Justin bieber?" Frågade hon blygt. Jag log och nickade. Hon fnittrade till och två små söta skrattgropar visades på hennes kinder. Jag lyfte upp henne i mitt knä och hennes ljusbruna lockar studsade lätt när jag gjorde det.

"Vad heter du sötnos?" Frågade jag och kollade in i hennes smaragdgröna ögon.

"Penny!" Svarade hon glatt och kramade om min arm.

Jag log stort mot henne tills jag hörde en mansröst ropa hennes namn.

"Penny! Gumman kom fraam! Penny! Oh ja här sitter du!" Sa en man, troligtvis hennes pappa när han kom fram till oss.

Han lyfte upp henne i sin famn och drog fram sin hand.

"Fred!" Sa han och log stor mot mig. Jag log tillbaka och skakade hans hand.

"Justin" Svarade jag och log mot den lilla flickan.

"Jag vet, min dotter avgudar dig." Sa han och Penny började rodna lätt. Fred tog fram papper och penna till mig att skriva min autograf på. Jag gjorde det och kysste Penny på kinden innan de gick iväg. Då kom jag ihåg Sony.

Jag kollade runt i parken och såg henne sitta på en parkbänk 20 meter ifrån mig.

Jag joggade lätt dit och satte mig ner med armen runt hennes axlar.

SONY

Tårarna kunde inte komma. Kanske för att jag tvivlade på att han hade kysst Selena tillbaka. Jag hörde en man skrika 'Penny!' ett bra tag så jag vände mig om och såg Justin sitta på en bänk med en liten flicka i famnen. Det måste vara Penny.

Han var så gullig mot henne. Han kramade om henne och kysste henne på kinden. Jag log och kollade tillbaka mot den lilla affären som var framför mig.

-

Justin's armar slingrade sig runt mina axlar. Han andades högt i mitt öra och jag mötte hans blick.

"Jag kysste henne inte tillbaka! Hon kysste mig Sony! Jag älskar dig!" Sa han snabbt.

"Jag vet." Viskade jag innan jag lutade mig framåt och kysste honom på läpparna.

Den här kille var speciell. Jag log mot honom när kyssen var över. Han tog tag i min hand och jag tog upp min mobil i den andra och tweetade:

'Love you... 4 ever!'

Justin sneglade ner i min mobil och skrattade till.

"Är det till mig?" Frågade han och fladdrade flörtigt med ögonbrynen.

"Duktigt gissat sherlock!" Sa jag ivrigt.

"Varför kallar du mig sherlock? Jag heter Justin.." Svarade han surt.

Jag skrattade till och slog honom på armen. Löst.

"Ajje!" Gnydde han till, så jag börjde mig fram och kysste honom där jag hade slagit till honom. När vi var utanför Starbucks tvekade jag lite.

Jag ville nog inte träffa Selena än.. Trodde jag när hon kom upp genom glasdörrarna med tänderna på läppen.

Jaha, nu ska jag få höra henne förklara äntligen.. Tänkte jag och la armarna i kors över bröstet som skydd.

"Jag älskar Justin, som bror. Jag vill verkligen ha dig som kompis" Sa hon prövande.

"Det skulle du ha tänkt på innan du kysste honom." Sa jag drygt innan jag gick in i tour bussen. "Slampa..." Muttrade jag och slängde mig på soffan.

"Nej, nu går jag dit." Sa jag till Kenny och han hindrade mig inte. Jag hörde Justin's röst innifrån badrummet så jag gick dit och öppnade dörren.

"Just-..." Bröjade jag men slutade när jag såg det. Hon kysste honom. Han knuffade snabbt bort henne och kollade mot mig med en ledsen blick.

"Sony.." Sa han men jag sprang bara därifrån. Jag sprang och sprang och sprang.

---

"Selena, du måste sluta." Sa jag så fort hon hade stängt dörren.

"Jag vet.. Men jag älskar dig!"

"Men jag älskar Sony! Vi två är över Selena, du vet det!" Svarade jag och greppade tag om hennes axlar. Hur kunde hon inte fatta det?

"Okej.. Jag ska respektera er." Sa hon och andades tungt ut, som om hon precis hade släppt en bomb, men för henne var det väll så, att släppa en bomb. Jag log smått mot henne och drog med handen över hennes arm. Hon kollade ner på sina fötter och en rodnad växte på hennes kinder.

Hon kollade upp och helt plötsligt kysste hon mig. Och jag gav med på det!

"Just-..." Hörde jag Sony's röst säga helt plötsligt. Jag knuffade bort Selena och kollade på Sony med ledsna ögon. Eller, jag visste ju inte om de såg ledsna ut, men jag hoppas de gjorde det för jag var verkligen ledsen. Hon gav mig en blick innan hon sprang därifrån.

"Justin,." Sa Selena med en stor tyngd i rösten.

"Nej Selena! Låt mig vara! Okej?!" Sa jag strängt innan jag sprang ut till Kenny.

"Vart sprang hon?" Frågade jag andfått. Han pekade utåt och jag sprang dit. Ingen Sony inom synhåll här iallafall.

Jag sprang åt höger och fortsatte springa tills jag kom till en park. Jag satte mig ner för att vila när en liten flicka kom fram till mig.

"Är du Justin bieber?" Frågade hon blygt. Jag log och nickade. Hon fnittrade till och två små söta skrattgropar visades på hennes kinder. Jag lyfte upp henne i mitt knä och hennes ljusbruna lockar studsade lätt när jag gjorde det.

"Vad heter du sötnos?" Frågade jag och kollade in i hennes smaragdgröna ögon.

"Penny!" Svarade hon glatt och kramade om min arm.

Jag log stort mot henne tills jag hörde en mansröst ropa hennes namn.

"Penny! Gumman kom fraam! Penny! Oh ja här sitter du!" Sa en man, troligtvis hennes pappa när han kom fram till oss.

Han lyfte upp henne i sin famn och drog fram sin hand.

"Fred!" Sa han och log stor mot mig. Jag log tillbaka och skakade hans hand.

"Justin" Svarade jag och log mot den lilla flickan.

"Jag vet, min dotter avgudar dig." Sa han och Penny började rodna lätt. Fred tog fram papper och penna till mig att skriva min autograf på. Jag gjorde det och kysste Penny på kinden innan de gick iväg. Då kom jag ihåg Sony.

Jag kollade runt i parken och såg henne sitta på en parkbänk 20 meter ifrån mig.

Jag joggade lätt dit och satte mig ner med armen runt hennes axlar.

Tårarna kunde inte komma. Kanske för att jag tvivlade på att han hade kysst Selena tillbaka. Jag hörde en man skrika 'Penny!' ett bra tag så jag vände mig om och såg Justin sitta på en bänk med en liten flicka i famnen. Det måste vara Penny.

Han var så gullig mot henne. Han kramade om henne och kysste henne på kinden. Jag log och kollade tillbaka mot den lilla affären som var framför mig.

-

Justin's armar slingrade sig runt mina axlar. Han andades högt i mitt öra och jag mötte hans blick.

"Jag kysste henne inte tillbaka! Hon kysste mig Sony! Jag älskar dig!" Sa han snabbt.

"Jag vet." Viskade jag innan jag lutade mig framåt och kysste honom på läpparna.

Den här kille var speciell. Jag log mot honom när kyssen var över. Han tog tag i min hand och jag tog upp min mobil i den andra och tweetade:

'Love you... 4 ever!'

Justin sneglade ner i min mobil och skrattade till.

"Är det till mig?" Frågade han och fladdrade flörtigt med ögonbrynen.

"Duktigt gissat sherlock!" Sa jag ivrigt.

"Varför kallar du mig sherlock? Jag heter Justin.." Svarade han surt.

Jag skrattade till och slog honom på armen. Löst.

"Ajje!" Gnydde han till, så jag börjde mig fram och kysste honom där jag hade slagit till honom. När vi var utanför Starbucks tvekade jag lite.

Jag ville nog inte träffa Selena än.. Trodde jag när hon kom upp genom glasdörrarna med tänderna på läppen.

Jaha, nu ska jag få höra henne förklara äntligen.. Tänkte jag och la armarna i kors över bröstet som skydd.

"Jag älskar Justin, som bror. Jag vill verkligen ha dig som kompis" Sa hon prövande.

"Det skulle du ha tänkt på innan du kysste honom." Sa jag drygt innan jag gick in i tour bussen. "Slampa..." Muttrade jag och slängde mig på soffan.