Kapitel 3-. Tomorrow baby

Tara
Jag gick med stel steg mot omklädningsrummet. Dags för cheerleading's träningen. Bästa gången på dagen. I cheer dräkten kände jag mig fri.
Det var pga den som Gabriel fick ögon för mig. Såklart. Fotbollskaptenen och överste-cheerleader. Det är ju redan skrivet.
"Hej Tara!" Sa Michelle glatt när jag kom in i omklädningrummet. Jag log stort mot henne och ställde ner min röda bag.
-
Jag spände åt hästsvansen och klappade med händerna.
"Samling!" Ropade jag och alla samlades i en ring.
"Okey. Nu kör vi en halvtimme fys och sen pyramid. En timme träning idag!" Ropade jag ut och kollade på alla i ringen. De nickade och utböt blickar med varandra.
"Dolls på tre! 1..2...3..DOLLS!" Ropade alla i kör och lyfte upp händerna.
"Nu kör vi!" Skrek Daphne och satte på musiken.
Justin
Jag drog upp locket på datorn och loggade in på twitter.
"Party on tha Beach tomorow home in Atlanta!!! #Swag"
"Justin?" Ropade mamma från nerevåningen.
Jag frustade till och reste mig upp och gick ner för den långa trappan till köket. Mamma kollade upp mot mig i ett leénde och sen ner i albumet hon kollade i. Jag kände igen det...
"Kom." Sa hon och klappade med handen på stolen bredvid hennes.
Jag drog ut stolen och satte mig ner och möttes av en bild på mig och Tara när vi var små. Riktigt små. Kanske tre år.
"Åh.." Sa mamma och smekte med tummen över bilden.
Jag log åt bilden och kollade sedan mot mamma som slog igen albumet.
"Vad hände med henne egentligen?" Frågade hon och lutade sitt huvud på sin hand.
"Jag vet inte. Kontakten bröts och hon flyttade väll från Stratford när jag lämnade henne." Sa jag ledsamt.
Hon smekte med sin hand på min överarm och reste sig sedan upp.
"Jag åker och shoppar med Louise." Sa hon och gick därifrån. All alone.
Tara
Nicole skulle komma hem till mig lite senare, så jag var tvungen att promenera hem från skolan. Inget emot mig, det var ju soligt och varmt.
När jag gick igenom 'rikemans' området såg jag någon jag kände igen. Jag konsentrerade mig så jag hade säkert en rynka mellan ögonbrynen.
Var det Justin? Tänkte jag för mig själv och gick lite närmare. Killen som jag trodde var Justin började springa så jag sprang efter.
Han sprang snabbt, riktigt snabbt. Efter tio minuter hade jag tappat bort honom. Fan! Jag stannade upp och kollade mig runt och fick helt plötsligt två armar kring min kropp som drog in mig i skuggan.
"Tara?" Viskade rösten. Jo det var han.
"Justin?" Frågade jag och försökte se något i mörkret. När jag hade vänjt mig så såg jag konturerna av hans ansikte.
"Åh Justin!" Sa jag glatt och lätt överaskat och slängde mig runt hans hals.
"Lugna dig Tara!" Sa han lätt halvkvävt.
"Haha sorry." Viskade jag och stoppade ner händerna i mina fickor för att inte göra någon illa. Han gick ut ur skuggan och wow. Han hade verkligen växt. Och blivit snygg.
"Så hur är det nuförtiden?" Frågade han och började gå.
"Jovars. Det är väl bra. Du då? Justin Drew Bieber." Sa jag och knuffade till honom lätt.
"Haha. Jo det går väll bra. Jag har saknat dig..." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen.
"Har saknat dig också Brutt!" Sa jag och kramade honom.
"Kommer du ihåg det? Vad vare du hette? Juste, Trutt!"
"Haha, usch så barnsliga vi var!" Skrattade jag och drog åt hästsvansen hårdare.
-
"Så du kommer på festen imorgon?" Frågade han när vi stod på trotoaren utanför mitt hus.
"Ja, det tror jag väll att ja gör." Svarade jag och drog upp väskan lite längre upp på axeln.
"Då ses vi då." Utbrast han glatt och kysste mig på kinden. Det brände till och hade säkert blossat upp en rodning. Justin kollade ner på sina skor och gick sedan därifrån.
"Hej då.." Viskade jag för mig själv och gick in i vårat hus.
När jag öppnade dörren så var det tomt och tyst. Vad kunde jag förvänta mig? Det var alltid tomt och tyst hos oss.
Jag slängde ner väskan på golvet och sprang raka vägen till Dushen.
JUSTIN
Att Tara bodde här! Tänkte jag glatt och sparkade till en liten sten.
Mobilen plingade till. Jag tog upp den och såg på skärmen. En händelse på twitter.  Selena hade nämnt mig i en tweet.
'Coming to Atlanta for my baby, @Justinbieber! Can't waait!' Stod det. Var hon tvungen att komma just nu? Jag suckade djupt och stoppade ner mobilen i fickan igen.
Då ringde den.
(Kursiva Selena, Tjocka Justin.)
"Hej babe."
"Hey Justin! Såg du på twitter?"
"Haha ja det gjorde jag sötnos. Kan inte hålla mig!"
"Naaw! Jag saknar dig."
"Jag saknar dig också."
"Imorgon, så är det ju fest så jag kommer direkt dit sötnos!"
"Gör så älskling."
"Puss puss! Love you."
"Älskar dig också."
'Samtalet avslutat med Selena bby<3' Solen hade börjat gå ner. Tänkte jag snabbt för att inte slå till något.
Varför blev det såhär? Hade jag känslor för Tara? Nej det kunde jag inte. Jag älskar Selena. Det är hon som är min flickvän. Tara är bara min kompis och hon har säkert redan pojkvän med tanke på hur hon såg ut.. Nej Justin, tänk inte på henne så. Och hennes ögon. Åh! De var smaragdgröna med ett stänk av brunt. De var så vackra så det fanns inte.
-
*PLING,PLONG*
Vem plingar på klockan 11 på kvällen? Jag reste mig upp ur soffan och gick fram till dörren och öppnade.
"Hej!" Sa hon glatt.
"Selena?" Sa jag och rynkade pannan lätt. Vad gjorde hon här? Nu?
"Imorgon är det en strandfest som jag ska upträda på. Bara så du vet det." Sa jag snabbt.
"Ingen alkohol va?" Frågade hon. Jag svalde hårt. Ljuga för sin mamma?
Jag log och skakade på huvudet. "Nej, ingen alkohol." Svarade jag och lämnade snabbt rummet.
Jag tror jag måste spy...
Jag gick med stel steg mot omklädningsrummet. Dags för cheerleading's träningen. Bästa gången på dagen. I cheer dräkten kände jag mig fri.
Det var pga den som Gabriel fick ögon för mig. Såklart. Fotbollskaptenen och överste-cheerleader. Det är ju redan skrivet.
"Hej Tara!" Sa Michelle glatt när jag kom in i omklädningrummet. Jag log stort mot henne och ställde ner min röda bag.
Tumblr_llz6op60mf1qzmjfxo1_500_large
-
Jag spände åt hästsvansen och klappade med händerna.
"Samling!" Ropade jag och alla samlades i en ring.
"Okey. Nu kör vi en halvtimme fys och sen pyramid. En timme träning idag!" Ropade jag ut och kollade på alla i ringen. De nickade och utböt blickar med varandra.
"Dolls på tre! 1..2...3..DOLLS!" Ropade alla i kör och lyfte upp händerna.
"Nu kör vi!" Skrek Daphne och satte på musiken.
Jag drog upp locket på datorn och loggade in på twitter.
"Party on tha Beach tomorow home in Atlanta!!! #Swag"
"Justin?" Ropade mamma från nerevåningen.
Jag frustade till och reste mig upp och gick ner för den långa trappan till köket. Mamma kollade upp mot mig i ett leénde och sen ner i albumet hon kollade i. Jag kände igen det...
"Kom." Sa hon och klappade med handen på stolen bredvid hennes.
Jag drog ut stolen och satte mig ner och möttes av en bild på mig och Tara när vi var små. Riktigt små. Kanske tre år.
"Åh.." Sa mamma och smekte med tummen över bilden.
Jag log åt bilden och kollade sedan mot mamma som slog igen albumet.
"Vad hände med henne egentligen?" Frågade hon och lutade sitt huvud på sin hand.
"Jag vet inte. Kontakten bröts och hon flyttade väll från Stratford när jag lämnade henne." Sa jag ledsamt.
Hon smekte med sin hand på min överarm och reste sig sedan upp.
"Jag åker och shoppar med Louise." Sa hon och gick därifrån. All alone.
Tara
Nicole skulle komma hem till mig lite senare, så jag var tvungen att promenera hem från skolan. Inget emot mig, det var ju soligt och varmt.
När jag gick igenom 'rikemans' området såg jag någon jag kände igen. Jag konsentrerade mig så jag hade säkert en rynka mellan ögonbrynen.
Var det Justin? Tänkte jag för mig själv och gick lite närmare. Killen som jag trodde var Justin började springa så jag sprang efter.
Han sprang snabbt, riktigt snabbt. Efter tio minuter hade jag tappat bort honom. Fan! Jag stannade upp och kollade mig runt och fick helt plötsligt två armar kring min kropp som drog in mig i skuggan.
"Tara?" Viskade rösten. Jo det var han.
"Justin?" Frågade jag och försökte se något i mörkret. När jag hade vänjt mig så såg jag konturerna av hans ansikte.
"Åh Justin!" Sa jag glatt och lätt överaskat och slängde mig runt hans hals.
"Lugna dig Tara!" Sa han lätt halvkvävt.
"Haha sorry." Viskade jag och stoppade ner händerna i mina fickor för att inte göra någon illa. Han gick ut ur skuggan och wow. Han hade verkligen växt. Och blivit snygg.
"Så hur är det nuförtiden?" Frågade han och började gå.
"Jovars. Det är väl bra. Du då? Justin Drew Bieber." Sa jag och knuffade till honom lätt.
"Haha. Jo det går väll bra. Jag har saknat dig..." Sa han och kollade mig djupt in i ögonen.
"Har saknat dig också Brutt!" Sa jag och kramade honom.
"Kommer du ihåg det? Vad vare du hette? Juste, Trutt!"
"Haha, usch så barnsliga vi var!" Skrattade jag och drog åt hästsvansen hårdare.
-
"Så du kommer på festen imorgon?" Frågade han när vi stod på trotoaren utanför mitt hus.
"Ja, det tror jag väll att ja gör." Svarade jag och drog upp väskan lite längre upp på axeln.
"Då ses vi då." Utbrast han glatt och kysste mig på kinden. Det brände till och hade säkert blossat upp en rodning. Justin kollade ner på sina skor och gick sedan därifrån.
"Hej då.." Viskade jag för mig själv och gick in i vårat hus.
När jag öppnade dörren så var det tomt och tyst. Vad kunde jag förvänta mig? Det var alltid tomt och tyst hos oss.
Jag slängde ner väskan på golvet och sprang raka vägen till Dushen.
Att Tara bodde här! Tänkte jag glatt och sparkade till en liten sten.
Mobilen plingade till. Jag tog upp den och såg på skärmen. En händelse på twitter.  Selena hade nämnt mig i en tweet.
'Coming to Atlanta for my baby, @Justinbieber! Can't waait!' Stod det. Var hon tvungen att komma just nu? Jag suckade djupt och stoppade ner mobilen i fickan igen.
Då ringde den.
(Kursiva Selena, Tjocka Justin.)
"Hej babe."
"Hey Justin! Såg du på twitter?"
"Haha ja det gjorde jag sötnos. Kan inte hålla mig!"
"Naaw! Jag saknar dig."
"Jag saknar dig också."
"Imorgon, så är det ju fest så jag kommer direkt dit sötnos!"
"Gör så älskling."
"Puss puss! Love you."
"Älskar dig också."
'Samtalet avslutat med Selena bby<3' Solen hade börjat gå ner. Tänkte jag snabbt för att inte slå till något.
Varför blev det såhär? Hade jag känslor för Tara? Nej det kunde jag inte. Jag älskar Selena. Det är hon som är min flickvän. Tara är bara min kompis och hon har säkert redan pojkvän med tanke på hur hon såg ut.. Nej Justin, tänk inte på henne så. Och hennes ögon. Åh! De var smaragdgröna med ett stänk av brunt. De var så vackra så det fanns inte.
-
*PLING,PLONG*
Vem plingar på klockan 11 på kvällen? Jag reste mig upp ur soffan och gick fram till dörren och öppnade.
"Hej!" Sa hon glatt.
"Selena?" Sa jag och rynkade pannan lätt. Vad gjorde hon här? Nu?
Lååångt! KOMMENTERA!

Kommentarer

Hanna skriver:

hihi..gulligt<3

Datum: 2012-03-05 - Tid: 18:06:40 -


Lydia skriver:

skit braaaa, vet att jag alltid skriver samma sak i kommentarerna men ärligt du skriver som en guuuuud haha :D

Datum: 2012-03-05 - Tid: 18:07:02 - URL: http://happylevels.blogg.se/


Anonym skriver:

INTE LÅNGT! Braaa!!! :D :D Haha känns fortfarande lite konstigt! NU SER JAG HEADERN! <33 Hahaaha...:)

Datum: 2012-03-05 - Tid: 18:07:38 - URL: http://jssmn.blogg.se/


Anonym skriver:

Jo fett långt, ju! :) fett bra <33333333333

Datum: 2012-03-05 - Tid: 18:37:55 -


Anonym skriver:

Ååh jätte bra ett till kapitel i dag snälla ^^<3

Datum: 2012-03-05 - Tid: 18:51:41 -


Anonym skriver:

Snälla, mer ikväll? :3

Datum: 2012-03-05 - Tid: 20:56:05 -


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback