Jag öppnade försiktigt ögonen och kollade upp på den stora byggnaden.

"Wow! Justin.. Du skämtar?" Utbrast jag glatt och slängde mig om halsen på honom och kysste honom intensivt på läpparna.

---

Jag satte på mig fotbollskläderna som låg på bänken i omklädningsrummet.

Han hade tagit med mig till A.T.L's största fotbolls arena. Jag kunde inte fatta det!  Jag greppade tag i en boll och sprang ut på den stora fotbollsplanen. Justin kom ut springandes mot mig men jag stoppade honom.

"Stoooop! Jag ska sätta upp håret först biebs!" Skrek jag och sträckte fram händerna.

Han frustade till och la sig ner på det gröna fake gräset medans jag satte upp mitt blånda hår i en hög, slarvig hästsvans.

"Nu!" Skrek jag och började springa med bollen framför mina fötter. Han hoppade upp ur gräset och började springa efter mig.

-

"Komigen latmask!" Skrek han på mig. Jag låg ner på rygg, helt svettig på gräset.

"Neej. Justin vi har spelat i två timmar!" Gnällde jag och putade med underläppen.

Han suckade och la sig ner bredvid mig och kollade upp i den ljusrosa himmeln.

"Vad ska vi göra nu?" Frågade han och la sig över mig. Jag log mot honom och kollade in i hans fantastiskt vackra ögon.

"Inget. Men.. Jag är hungrig." Viskade jag. Han log och skakade bara på huvudet.

Han började kyssa mig uppåt halsen tills han hade hittat min svaga punkt. Under käkbenet. Jag stönade till och han gav mig ett stort flin till svars.

"Jag har hittat din svaga punkt!" Jag himlade med ögonen och la två händer på hans bröst och putade iväg honom.

"Nu äter vi." Skrek jag och han kollade surt på mig innan han reste sig upp och ställde sig med armarna i kors bakom mig.

"Det kostar." Muttrade han. Ett leénde dök upp på mitt ansikte och jag gick fram till honom.

"Vad skulle det kunna vara?" Han putade ut med läpparna. Jag skrattade till och kysste de mjukt. Han log stort och tog tag i min hand.

"Nu äter vi."

Hur skulle jag berätta det? Att jag skulle vara borta i en månad.

"Du Tara." Hon log stort mot mig och nickade.

Jag svalde hårt innan jag hade hittat rätt ord, så att hon inte skulle bli upprörd.

"Jag ska på turné nu i en månad.." Viskade jag. Leéndet på hennes läppar suddades snabbt bort och hennes ögonbryn bildade en rynka.

"Va?" Jag visste du att hon fattade att det här samtalet skulle komma upp.

"Ja." Svarade jag och tog upp min mobil.

"Justdet. Varför kelar du med andra killar?" Frågade jag hastigt.

"Vaa?" Frågade hon igen, helt oförstående.

Jag tryckte upp bilden och visade den för henne. Hoin blängde surt på min mobil och sedan på mig.

"Vem har skickat den?" Frågade hon surt och himlade lätt med ögonen.

"Jag vet inte.. Varför?"

"Men det är en kompis! Varför har inte du berättat om din familj?! Han berättade nämligen att ni är sysslingar!" Sa hon upprört.

"Jag vet inte.. Men du kan ju fortfarande inte hålla på såhär!" Min röst höjdes hastigt och hon ryggade undan.

"Justin, om jag inte ens får ha kompisar, så passar inte det här!" Skrek hon och pekade mellan oss.

"Vadå det här?" Väste jag tillbaka.

"Ja Justin, du vet vad jag menar! Vi två! Det är slut!" Skrek hon och sprang iväg. Great!

---

KOMMENTERA