Kapitel 21-. Sorry for party rocking

Det kändes obehagligt-jag menar, jag hade bara känt snubben i typ 10 timmar- så jag rätade på mig och backade bak ett litet steg.
"Ska vi gå?" Utbrast jag och lämnade det stora huset. Lucas stod kvar i några sekunder innan han
gick ut mot mig och mot sin bil. Jag stängde dörren och låste innan jag också gick till hans bil.
Hoppas det här kommer gå bra..
Hela huset var fullproppat med folk. Sandra dök upp framför mig med ett leénde som snabbt blev större när hon såg att jag hade tagit med Lucas. Jag trodde ju att hon skulle få lite damp?
"Hur visste du att jag gillade Lucas?!" Utbrast hon glatt när Lucas hade gått utom hörhåll.
"Va? Det visste jag inte!" Svarade jag högt för att överrösta den höga musiken. Hon höjde på axlarna och hoppade ut på dansgolvet och då kom, till min räddning, Nicole.
"OMG! Lucas är sååå snygg! Bra att du tog med honom, jag gillar faktiskt honom!" Sa hon glatt och drack en klunk ur sin mugg.
Va? Hon också?
"Du också?! Sandra gillar honom också!" Svarade jag, med lika hög röst som jag hade haft när jag hade pratat med Sandra. Musiken var verkligen hög.
Nicole kollade ut på dansgolvet och såg Sandra. Världens bitch blick kom upp på hennes ansikte. Inte bra.
-
Jag blev verkligen vild såfort jag hade fått någon alkohol i min kropp. Hoppas ingen skulle komma ihåg det här imorgon. Jag dansade loss på dansgolvet, nåt jag inte gjort på flera år!
Tumblr_lwpb5mrdbc1qd5zqzo1_500_large
När jag mötte Lucas blick hade han världens största leénde på läpparna. Jag log tillbaka och möttes av en ilsken Sandra's blick. Woow! Hon tog väll honom inte på så stort allvar? Han får väll lé mot vem han vill.
Klockan började närma sig runt två, och det var trottsallt skola imorgon, så jag bestämde mig för att dra mig hemmåt. Alla andra som hade kommit stod kvar och dansade eller hånglade i något rum.
Vissa hade tillochmed gjort 'det' här för första gången. Stackars Sandra's familj som bodde här!
"Ska du hem?" Frågade en nyfiken Lucas som hade kommit upp bredvid mig i hallen. Jag nickade och en liten rap lämnade min mun. Mina kinder brände till och jag kollade ner på golvet.
"Jag följer dig!" Jag nickade och han la en arm runt min axel. Obekvämt, igen, så jag skakade av mig den och öppnade dörren. En kall vindpust träffade mitt varma, svettiga ansikte vilket var skönt.
"Kom." Viskade han och började gå på trotoaren. Det var en stor tystnad över oss, ingen pinsam eller stel, en lugn och självsäker tystnad.
"Så har du kille?" Det var den frågan jag hade väntat på. Justin och jag var ju inofficielt ett par, så ja.
"Ja, det har jag." Svarade jag lugnt. Han nickade långsamt.
"Nån jag känner?" Nu var det min tur att nicka.
"Du vet nog vem det är." Nu stannade han upp och fortsatte sedan gå. Han skulle ju inte kunna klura ut det.
"Det är inte Justin Bieber vaa?" Sa han ironiskt och började skratta. Ett retsamt leénde dök upp på mitt ansikte.
"Jo, faktiskt." Han stannade och kollade förvånar på mig.
"Neeej! Du skojar?!" Skrek han nästan. Jag slog till honom för att han inte skulle väcka hela området.
"Justin Bieber är min syssling." Nu var det min ur att bli paff. Syssling?
"Neeh. Så kan det väll inte vara?" Frågade jag överlumpet. Han kollade dödsallvarligt på mig och nickade.
"Jo, men vi är lite av ovänner. Sen han blev känd." Viskade han med tjock röst.
"Men hur kommer det sig att vi aldrig har träffats?" Han kollade på mig nu med en stor rynka mellan ögonbrynen.
"Jag vet inte." Svarade han och stannade upp. "Framme." Jag vände mig om och där var riktigt nog, mitt hus.
"Hej då." Sa jag snabbt och kramade om honom. Han besvarade kramen och gick sedan därifrån.
Såfort jag satte mig på flygplanet somnade jag. Jag pallade inte stanna kvar i Paris, så jag hade ringt mamma och sagt att jag skulle komma hem tidigare. Hon hade påminnt mig att berätta för Tara att det snart var dags för mitt jobb att starta igen. Jag skulle vara borta i 1 månad för att ha mini konserter och skivsigneringar och en annan massa saker.
Mobilen vibrerade i fickan så jag drog upp den och kollade på sms:et som hade kommit in.
"Din tjej gillar inte dig. Hon uttnytjar dig."
Stod det, från okänt nummer. Jag rynkade pannan och då vibrerade mobilen igen och en bild på Tara kom upp. När hon kramade en kille. Vänta, var det?
Jo det var han. Lucas, min syssling.
KOMMENTERA!

Kommentarer

Anonym skriver:

OMG meeeeer undra vad som kommer hända o.o

Datum: 2012-03-13 - Tid: 17:36:40 -


Anonym skriver:

Aaaaa snälla ett till kapitel i kväll snälla ;)<3

Datum: 2012-03-13 - Tid: 17:44:04 -


Anonym skriver:

Sjukt späänannde läser nästa nu! :D hahah <33

Datum: 2012-03-13 - Tid: 18:14:28 - URL: http://jssmn.blogg.se/


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback