Sön
11/03
18.47

Kapitel 19-. Lucas

JUSTIN

När jag kom tillbaka ropade en kille i receptionen på mig. Först började han prata franska, men jag förstod inget så han fick prata engelska så gott han kunde.

"Flicka. Hon åka hem. Tara Mitchell hem!" Sa han och gjorde små handgester för att jag skulle förstå hans usla engelska.

"Okey." Svarade jag med en klump i halsen och gick in i hissen som Ryan stod i.

"Vad har vi gjort?!" Han började små gråta, vilket fick mina nerver att gå av.

"Vafan är ditt problem?!! Du har kanske blivit av med en kompis, men jag med en tjej!!!" Röt jag och kollade ilsket på honom. Glimten i hans öga visade att han var i grovt underläge.

"Sorry bro'." Viskade han. Jag kollade på honom och kramade sedan lätt om honom. Vad var det för mening att bråka nu när Tara hade stuckit?

TARA

Skolan. Jag längtade faktiskt efter att bussen skulle komma och hämta upp mig imorgon. Pappa lät mig inte gå till skolan idag eftersom min långa flygresa igår.

Jag gick runt och mötte min spegelbild i en av våra stora speglar. Hela mitt öga var blått och svullet. Det var inte vackert.. När jag fick nog av att lunka runt gick jag till tv:n och satte på Harry Potter. Lika bra det än inget.

*PIP, PIP, PIP!*

Yes! Äntligen skola.. Tänkte jag glatt och hoppade ur sängen.

Jag drog på mig ett par Jeans och en snygg tröja över. Mitt blonda hår kammade jag och satte i ett hårspänne för att få det undan ansiktet.

Sminket fick bli lite läppglans och maskara, men blåtiran fick ett överdrag av foundation, när jag var klar sprang jag bokstavligen ner till köket och åt en stor frukost bestående av ägg, flingor och Juice. Den här dagen startade bra.

Bussen kom inrullande när jag redan stod där. Meredith log stort mot mig och öppnade bussdörren med ett lätt 'Hej'

Jag satte mig långt bak och tryckte in hörsnäckor i mina öron för att kunna drunkna i musik..

När jag öppna mitt skåp kom Nicole springandes imot mig och kramade om mig länge.

"Varför är du hemma nu?!" Utbrast hon förvånat när vi gick mot idrottssalen. Jag ryckte på axlarna och log mot henne.

"För att jag saknade diig!" Hon log stort och kramade om mig. När vi kom in i omklädningsrummet hälsade alla på mig. Jag log tillbaka som svars och bytte om till den vita t-shirten och de korta blåa shortsen. Det var skolans utstyrsel. Nicole stod och knöt sina gympaskor och jag drog åt min hästsvans innan vi gick in i gympasalen. Volleyboll, yeey...

När vi gick in på mattelektionen kom rektorn in med en brunhårig, bredaxlad, snygg kille. Han måste vara ny. Jag petade på Nicole som satt framför migoch nickade mot killen.

"Vem är det?" Hon ryckte på axlarna och återgick till att fila sina otroligt långa naglar.

"Lystring klassen!!" Ropade Mr.Dandrew. Alla tystnade och kollade upp på den nya killen, som började få en ljusröd nyans på kinderna. Jag kom ihåg när jag stod där uppe, med en stor rodnad på kinderna. Det var inte lätt.

"Det här är Lucas! Det är hans första dag, så var snäll mot honom! Du kan sätta dig bredvid Tara där nere." Sa han och pekade på platsen bredvid mig.

"Tara, det är din uppgift att ta hand om Lucas idag!" Sa han innan han började skriva upp sidor i matteboken vi skulle börja arbeta med.

"Hej!" Sa Lucas och satte sig ner bredvid mig med ett stort leénde på läpparna.

"Hej på dig" Svarade jag och tog upp matteboken.

"Så.. Är skolan bra?" Frågade han medans han bläddrade till sidan.

"Sådäär." Svarade jag och slog upp räknehäftet.

"Okej.." Svarade han ledsamt. Jag var ju tvungen att göra något nu. Jag fick panik.

"Det är fest ikväll om du vill komma?" Frågade jag och bet mig nervöst i läppen.

Han kollade upp mot mig och nickade.

"Sure!" Jag andades långsamt ut och började räkna. Hur ska jag förklara för Sandra att jag bjöd med Lucas?

Jag ringde pappa och han beställde första bästa plan från Paris, hem. Nu skulle jag hem. Till skolan, till Nicole, till pappa..

Jag packade ner mina saker och lämnade rummet snabbt och tog första taxin som åkte förbi. Den körde mig till Paris Airport och jag betalade snabbt.

Äntligen hem...