Lör
10/03
18.20

Kapitel 16-. Looking @ me?

JUSTIN

"Ryan?!" Sa jag förvånat. Han log stort och ryckte på axlarna.

"Överraskning! Det var därför jag var tvungen att gå, jag satt i en bil påväg hit!"

"Wow! Hey man!" Jag drog in honom i en bro'-kram och lyfte upp hans väska för att gå in på mitt hotellrum.

"Varför kommer du klockan 2 på natten?" Skrattade jag ur mig och slog mig ner i soffan.

"Flyget från Kanada till Paris tar tolv timmar vettu." Han följde mitt exemplar och satte sig ner i soffan.

"Haha lugnt. Men är du hungrig?" Frågade jag och log stort mot honom. Han nickade och kollade sig runt i rummet.

"Vart är Tara?" Frågade han nyfiket, hade han fortfarande känslor kvar?

"Vi delar inte." Svarade jag torrt och gick in i köket för att bre en macka till honom.

TARA

Mobilen vibrerade högt på nattduksbordet. Jag slog snabbt ögonen och föste undan allt hår från ansiktet innan jag svarade sömndrucket.

"Jahfkej... Hallå?"

"Haha, trött?" Skrattade Justin i andra änden. Jag hörde en annan, lite mörkare röst i bakgrunden skratta till. Det stora frågan var, vem?

"Jaja, när gick du själv och la dig?"

"Inget." Sa han bara.

"Justin, man svara inte 'inget'." Sa jag och märkte hur jag lät som en besserwisser.

"Men jag dygnade så ja. Men kom över, vi har fått besök!" Svarade han glatt och skrattade igen. Usch vad flummig han kommer vara nu.

"Visst bäver."

"Det är BIEBER!" Jag klickade på lägg på och reste mig upp. Solen lös starkt ut över Paris gator. På klockan visade det att det var 19+ grader ute. Yes.

Jag gick in i badrummet ör att få mig en dusch.

Jag tog fram skrikrosa underkläder och drog på mig det. Till det tog jag fram ett par korta jeans-shorts och en tub blus från hollister som visade min navelpercing.

Håret satte jag upp i en slarvig hästsvans och tog lite maskara på ögonfransarna innan jag satte på mig mina converse och gick över till Justin. När jag hade knackat blev jag rätt överraskad, det var inte Justin som öppnade utan Ryan.

Ryan Butler.

"RYAN?" Sa jag förvånat. Han sken upp i ett leénde och nickade snabbt. Jag log stort och kramade om honom.

"Det var inte igår." Viskade han i mitt öra. Jag nickade mot hans axel och såg Justin i soffan bakom hans rygg. Han kollade surt på Ryan's rygg. Då slog det mig.

I tvåan hade Ryan köpt en bukett röda rosor till mig. Han hade varit kär i mig. Det var väll fortfarande inte kvar? Jag gick förbi honom in till Justin och kände hur hans blick brände på min rumpa när jag gick mot Justin.

"Hey." Viskade jag och slog mig ner bredvid honom. Han log mot mig och kollade på Ryan innan han kysste mig passionerat. Jag avbröt kyssen och slog till honom. Han kollade på mig med rynkad panna.

"Justin, han är din kompis. Man gör inte så! Speciellt inte om han är kär i mig!"

"Men du är ju min tjej!" Sa han och kollade lidande mot mig.

"Är jag?" Frågade jag förvånat och kollade in i hans hasselbruna ögon.

Han bet sig i läppen och av ren reflex gjorde jag också det.

"Om du vill." Svarade han.

Jag log stort och nickade långsamt. Det är klart att jag ville!

Han böjde sig frammåt och kysste mig passionerat. Men hans blick var fäst bakom mig. Jag avslutade kyssen och kollade bakåt. Där stod Ryan.

"Jag går ut." Sa han segt och lämnade rummet med en smäll. En suck slank ur min mun och jag kollade på en förvånad Justin.

"Jag tar det." Sa jag och kysste honom på hjässan innan jag också lämnade rummet, fast utan smällen. Vart kan han tagit vägen?

Hur skulle det här gå? Det var alltid 'Justin bieber, får alla tjejer!' tack vare mig fick de nästan aldrig sanna tjejer.

Klockan tickade och slog nu tolv, men jag var inte trött alls. Jetlag..

Klockan ett plingadde det på dörren.

Jag gick för att öppna och möttes av en överraskning.