Kapitel 31- Fail

Det ringde på telefonen så jag tog upp den och svarade.
-Hej det är Jennifer? Svarade jag.
-Hej Jennifer, det är dr.Loyd. Du borde nog komma hit.. Sa hon oroligt.


           
          
-Va? Fick jag ur mig.
-Ja.. Det är viktigt. Ta med Justin också så ses vi snart. Sa hon och la på.
Jag kollade på klockan och såg att den var 1 på eftermiddagen. Då måste jag ha sovit en hel natt på golvet då.. Tänkte jag innan jag drog av mig mina kläder och hoppade in i duschen.
Jag kände mig otroligt illamående pågrundav Garry.. Men han var i fängelse nu för att han hade fyllt 18.
När jag hade duschat klart lindade jag en handuk runt mig och satte på mig kläder innan jag satte upp håret i en hästsvans.
Jag kollade på datorn och bestämde mig för att kolla twitter. När jag loggade in så möttes jag, konstigt nog, inte av några hat tweets. Det var bara "Hur mår du?" och "#PrayForJen" tweets.
När jag hade twittrat tog jag mobilen och sprang ner för trapporna och in i köket. Jag öppnade skafferiet och tog ut "Cap'n Crunch" och hällde upp det i en skål med mjölk.
Det var otroligt fint väder ute idag, i vinern också. När jag hade ätit upp så tog jag upp mobilen och ringde Justin.
-Yo! Svarade han.
-Hej Justin det är jag. Sa jag och log.
-Hey Babe! Utbrast han.
-Dr.Loyd ville att vi skulle komma in till sjukhuset.. Vet inte varför.
-Jaha okej, men jag kommer och hämtar upp dig då. Måste berätta en sak.. Mumlade han och sa hej då innan han la på.

Jag gick och satte på mig min jacka och skor innan jag sa hej då till Z innan jag lämnade huset. Det var rätt varmt ute så det gjorde inte så mycket att jag behövde vänta en stund på Justin.
-Hey! Sa han och kysste mig på kinden när jag hoppade in i bilen.
-Tuddelu! Svarade jag med ett brett leénde. Han vände blicken mot vägen och startade igång motorn.
-Såå? Vad var det du skulle berätta? Frågade jag och kollade ner på mina skor.
-Hm.. Jo jag ska till Chicago nu i 2 veckor.. Sa han och kliade sig i nacken.
-Aha.. Vad kul! Sa jag och försökte låta lite gladare än vad jag egentligen var.
-Tycker du? Frågade han förvånat och höjde på ögonbrynen.
-Haha ja! Jag tycker att det verkar kul. Nåt problem? Sa jag och bet mig retsamt i läppen.
-Hehe.. Nej. Svarade han med ett leénde på läpparna innan han snabbt och smidigt parkerade bilen.
Jag klev ut och han tog tag i min hand innan han började sig åt sidan och viskade i mitt öra.
-Vi fixar det här. Innan han kysste mig i pannan.

                       
Vi gick in i sjukhuset och jag kände hur jag blev mer nervös för varje sekund som gick. Jen tog ett fastare grepp om min hand med båda händerna när vi gick in i Dr.Loyd's kontor.
-Så bra att ni är här! Sa hon och reste sig upp för att skaka hand med oss. Vi satte oss ner på stolarna som var framför hennes skrivbord utan att släppa händerna.
-Varför kallade du hit oss? Frågade Jen oroligt.
-Jo.. Det har blivit ett litet missförstånd. Svarade Lisa (Dr.Loyd)
-Vadå för missförtånd!? Frågade jag stelt.
-Du är inte gravid. Sa Lisa och vände blicken mot Jen.
-VA!? Brast Jen ut.
- Det är så att en annan patient är gravid och papprena blev förväxlade.
Jag kände hur ilskan och glädjen blandades. Jag vred huvudet åt Jen's håll och försökte att tyda hennes ansiktsuttryck.
-ÅHHH MAJ GAD KOOOORV, VAARMKOOORV BOOOGIE! Skrek någon som smällt upp dörren, han såg inte riktigt frisk ut.
-Oj ursäkta! Sa en doktor och tog ett fast grepp rund hans handled och ledde honom ut ur rummet.
Jag hörde Jen fnittra till på min högra sida.
Vi tackade för oss och reste oss och gick ut genom dörren. När vi kom ut på parkeringen såg jag att det blixtrade till i ögonvrån.
- JUSTIN, JUSTIN KOLLA HIT HALLÅ!? Skrek och hojtade Papzen.
- ÄR JEN GRAVID!? Och massor av liknande frågor och lögner ropades.
Vi hoppade in i bilen och spände fast oss, Men inga frågor upphörde. Blixtrarna blev fler och fler och paparazina försvann inte från bilen. Jag kunde knappt köra ut från parkeringen. Jag tutade högt och då försvann de så att jag kunde köra ut.



Jag körde hem till Jen under tystnad. När jag körde bilen upp på uppfarten till hennes hus vände hon huvudet åt mitt håll och tittade lungt in i min ögon.
- Jag älskar dig Jen. Viskade jag knappt hörbart.
- Jag älskar dig med Justin. Sa hon och böjde sig fram och kysste mig passionerat på läpparna. Det gick över till hångel innan hon snabbt slutade.
-Så när åker du till the big C? Frågade hon och log sött.
-Imorgon.. Mumlade jag och såg hur besviken hon blev. Det kändes fel att lämna Jen nu. Jag ville inte.
-Okej. Svarade hon snabbt och kysste mig på hjässan. Jag smekte hennes kind och tog ett fast grepp om hennes haka.
-Vi mot världen. Right? Sa jag och kollade henne långt in i ögonen.
-Ja Justin. Vi mot världen.

Nåå? Vad tycks? Bra eller dåliiigt ;) Kommentera din åsikt! ♥


Kommentarer

Olivia skriver:

jättebra! :)

Datum: 2012-01-11 - Tid: 19:08:34 -


Emma skriver:

jätte bra skriv meraa uhh!!!!!!!!!!!!

Datum: 2012-01-11 - Tid: 19:17:32 -


ilma :* skriver:

asbra!

Datum: 2012-01-11 - Tid: 20:37:33 -


Sonja skriver:

awesomee!;D

Datum: 2012-01-11 - Tid: 20:40:27 - URL: http://jssmn.blogg.se/


mera? skriver:

moremore :D <3

Datum: 2012-01-12 - Tid: 16:51:49 -


Ditt namn:

E-post: (privat)

URL:

Din kommentar:




Trackback