"Winipeg imorgon?" Frågade jag när vi stod utanför hennes dörr.

Hon nickade snabbt och kysste mig. Länge och passionerat. Som alltid kom fjärilarna och det var som en ilning igenom hela min kropp. Allt stannade till så vi märkte inte när dörren öppnades.

"Sony Mariah Tree! Vardags rummet nu! Du också Justin!" Skrek hennes mamma för full hals.

Ohnej.

---

Jag satte mig förskräckt ner i soffan och kollade på mamma och pappa som kollade ilsket mot mig.

"Förklara dig." Sa pappa. Jag kollade bort mot Isabelle's dörr där jag såg hennes nyfikna öga sticka ut genom dörrspringan.

"Jag är gravid. Okej?" Sa jag muttrande.

Mamma höll andan såg det ut som eftersom att hon blev alldeles illröd i hela ansiktet.

Samma med pappa.

"Du är vad?!" Röt mamma mot mig. Jag och Justin ryggade samtidigt tillbaka och kollade mot henne med förvånade ögon.

"Du ska göra abort, eller hur?" Sa pappa lika ilsket. Jag kollade skamset ner i golvet och sedan på pappa.

"Nej. Det är som att mörda." Sa jag snabbt men självsäkert. Pappa mumlade något ohörbart och mamma kollade hatiskt på mig och Justin. Jag hörde snyftningar ifrån Isabelle's rum, vilket nor betydde att hon visste vad som skulle ske. De hade säkert redan planerat hela skiten.

"Du och du!" Sa pappa och pekade på mig och Justin och sedan på mamma som skulle säga resten.

Hon kollade med mördar blicken på oss och ställde sig sedan upp.

"Ut. Packa och försvinn härifrån. Jag vill aldrig mer se dig eller Justin." Sa hon stelt och kollade surt mot oss. Tårarna brände men det var inget att göra åt saken.

Jag gick med tunga steg mot mitt rum och började packa. Isabelle skrek och grät inifrån sitt rum.

Då kom tårarna. Min lillasyster! Åh min lilla Isa.

Jag tog ut väskan och gick mot hennes rum.

"Apapapa! Vart ska du?" Sa pappa ilsket.

"Säga hej då till min lillasyster om jag får det?!" Röt jag tillbaka och gick in i hennes rum.

"Isa." Viskade jag och satte mig ner försiktigt bredvid henne på sängen.

"Lämna mig inte." Sa hon bara med tjock röst.

"Jag måste." Svarade jag med gråten i halsen. Nej. Jag får inte gråta framför min lilla syster. Hon hoppade in i min famn och kramade om mig länge innan jag var tvungen att gå,

"Älskar dig." Viskade jag mot hennes huvud och kysste henne försiktigt på hjässan innan jag gick ut och tog tag i Justin's hand med kurs mot hallen.

"Ha ett bra liv." Sa jag trött innan jag stängde ytterdörren och lämnade mitt hem. Min familj.

Min lillasyster.

Sony sov som en stock med maskara i hela ansiktet.

Inte så konstigt eftersom att hon hade gråtit i mina armar hela kvällen. Jag hade ringt till pappa och sagt att vi kommer och stannar i en vecka. Vi måste lämna det här bakom oss, iallafall ett tag.

Det var ju klart att han förstod och sa att det var okej. Jag hade fått prata med Jazzy men bara i ett litet tag eftersom att Sony var känslig med det hela 'Lilla Syster' grejen.

Jag drog av mig min t-shirt och la mig ner under täcket bredvid Sony. Hur skulle det vara om jag inte fick träffa Jazzy eller Jaxon? Mitt liv skulle vara över. Tänkte jag ledsamt innan jag somnade.

-

"Justin!!" Skrek Sony i mitt öra oroligt. Jag öppnade snabbt ögonen och möttes av en hysterisk Sony.

Vad hade hänt?

---

Kommentera <3