Previously; “Men du… förlåt.”, jag hann bara möta hans blick innan hans läppar var pressade mot mina. Jag la en hand på hans nacke och lät mina fingertoppar långsamt glida över hans hårfäste.
“Sjung en låt. Eller skriv en, om mig”, begärde jag och la gitarren i famnen på honom med ett leende lekandes på läpparna. Han suckade, men startade ändå.
“Belle, du är min tjeeeej, en sån jätte, jätte, jätte fin tjeeej… en dag, ska det bli du och jaaaag, för evigt, nananananan.”, sjöng han. Jag himlade med ögonen och roffade åt mig gitarren.
“Denna skrev jag förra veckan, vill du höra?”, han nickade mjukt och spände blicken i mig och så började jag sjunga…

Justin hade fått på sig sina kläder och satt nu i soffan medan han gjorde små dansrörelser med händerna. Runt hans mun var det fullt av spår efter hans choklad kaka som Kenny gladeligen hade gett honom.

”Hej Belle.”, log Kenny mot mig. Jag kramade mjukt om honom och sneglade på klockan. Halv 6, så om en halv timme skulle allt dra igång. Konserten… Jag kunde medge att även fast jag inte skulle göra så mycket, så var jag nervös. Riktigt, jävla nervös. Oj… Jag mötte Pattie’s mjuka blick och log smått.

”Belle, kan jag få ta en promenad med dig?”, undrade hon mjukt. Justin spärrades upp ögonen.

”Det skulle vara skönt…”, tyckte jag med ett retsamt flin mot Justin. Han suckade med satte sig sedan tillbaka lutat i soffan igen när vi hade lämnat Logen, Arenan och kommit ut på Washingtons soliga natur. Det var dubbelt så mycket fans utan för nu som för 3 timmar sedan. Det växer… tänkte jag ironiskt och drog en hand genom mitt hår. Pattie fick med mig ända in till stan - då det inte ens var så långt till stan - och in på en Starbucks. Hon log smått mot mig.

”Vad vill du ha?”, frågade hon. Min blick flyttades från den dumma anden utanför fönstret till Pattie som menandes nickade mot menyn. Jag ”oj”-ade mig.

”Nej, det behövs inte. Jag kan betala sjä…-”, min röst vek sig då jag kom på att min plånbok låg i min väska. Som låg i Justin’s loge. En suck lämnade min mun, men ett skratt lämnade Pattie’s.

”Så, välj något. Pengar är inget problem”, försäkrade hon mig. Jag nickade lätt.

”Öh… en Caramel Milkshake?”, prövade jag och log snett mot killen bakom kassan. Han nickade, knappade in det på den lilla skärmen och meddelade sedan sin kvinnliga med arbetare om vad hon hade att göra. Det var inte varje dag Justin Bieber’s mamma kommer in på Starbucks 3 gånger, i rad. Vi tog emot våra drickor för att sedan kunna lämna det varma caféet. En liten pojke granskade mig när vi var påväg ut. Hans blonda lockar omgav hans lilla huvud. Hans kinder var rosensköra och hans ögon dem mest chokladbruna jag någonsin sett. Jag log smått mot honom innan jag, efter Pattie, klev ut ur Starbucks. 

”Så, du och Justin gillar varandra va?”, vilken fråga, men jag nickade. Hon hummade till.

”Ja… skyddar ni er?”, fortsatte hon. Jag satte nästan i halsen. Va?! Skydda oss som i… sex?

”Öh.. Vi har inte… ja…”, mumlade jag nervöst till svar. Hon nickade till.

“Men när ni gör det, så skydda er. Jag gjorde inte det och fick Justin. Han var inget misstag, han var en gåva. En vacker sådan, men att bli gravid i den åldern… Ni är 17 ynka år”, förklarade hon. 

“Jo, ja… självklart.”, försäkrade jag henne. Hon log mjukt mot mig.

“Jag kan köpa P-piller om du vill?”, föreslog hon. Snabbt spärrades mina ögon upp. Allvarligt Pattie? 

“Öh… min faster jobbar som barnmorska, hon har sagt att det ibland kan gå snett med P-piller, så att man aldrig kan få barn.. Så jag skippar nog det.”, svarade jag mjukt med ett leende. Hon nickade.

”Men då får du ge de här till Justin.”, sa hon kort och räckte över en Forever 21 påse. I den låg det 3 stycken paket kondomer. Jag kände genast hur mina kinder hettade till. Inom mig kände jag mig bara generad. Kanske till och med förnedrad. 

”Jag ska ge dem till honom…”, försäkrade jag henne, innan jag knöglade ihop den lilla påsen och tryckte in den under min jacka. Pattie log nöjt för att sedan börja snacka om…. Giftemål? Hon kanske gick lite för snabbt. Sen kom hon in på bebisar. 

”Pattie, jag och Justin hade inte planerat giftermål och barn förrän om ett bra tag. Eller, vi har knappt pratat om det, men jag skulle nog aldrig kunna… Nej, Inga barn förrän 20 års åldern. Typ”, förklarade jag stelt för henne. Hon bet sig besviket i läppen, men nickade sedan.

”Okej.”, log hon innan hon fortsatte, sida i sida med mig, stratsera ner för Washingtons gator. Jag måste verkligen prata med Justin om detta sen.

”Belle?”, fick Pattie ur sig efter ett tags tystnad igen. Jag utbytte en fördröjd blick med henne innan jag nickade.

”Du måste verkligen lova mig att du verkligen ber Justin använda dem där… Lova.”, mumlade hon menandes. Jag nickade och kramade mjukt om henne.

”Jag lovar.”, viskade jag mot hennes axel. Hon andades lättat ut med ett leende mot mig innan vi började gå mot Arenan igen, med snabba steg. Ett antal Beliebers fick syn på oss, men Pattie bad mig att gå in före henne för att undvika så kallat, trubbel.

När jag klev in i Justin’s loge igen var den folktom. Från badrummet ekade Justin’s lena sångröst ut. Jag slog ihop ögonen och njöt av att få höra honom sjunga, bara jag liksom. Utan hundra-tusentals fans skrikandes i badrummet. Bara vanliga Justin Bieber’s silkeslena, mjuka röst. Innan jag hade hunnit reagera hade vattnet vridits av och dörren öppnats. Justin kom utklampandes med en handduk lindad runt midjan, samt en i hans hand som han gnuggade med i håret. Ett leende sken upp i hans ansikte då han mötte min blick, ”Hey.”

”Hej på dig med Justin.”, svarade jag milt innan jag klampade fram till honom och pressade mina läppar mot hans. Jag hade redan låst dörren så att vi inte skulle bli… störda. Hans händer vandrade upp och ner för min rygg, njutningen spreds inom mig. Mina händer drogs igenom hans hår. Hans tunga fann min och vi stapplade, utan att släppa varandras läppar, mot soffan. Han la sig ner med mig under sig. Underligt nog så hade inte handduken runt hans midja trillat av än. Men det var tur, jag ville nog inte… äh. Min tunga lekte vilt med hans, mina händer rörde hans kropp som om vi inte skulle ses på 100 år – vilket vi snart inte skulle. Typ – Precis när hans händer hade vandrat sig in under min tröja och skulle knäppa upp min BH så knackade det på dörren.

”Justin? Belle? Ni måste skynda er, det är 7 minuter!”, ropade Pattie utanför dörren. Justin kysste mig mjukt en sista gång på pannan innan han reste sig upp.

”Åh, vi som hade så trevligt…”, grumlade jag missbelåtet. Justin flinade stort mot mig.

”Säg inte att det inte kommer tillbaka…”, skrockade han retsamt. Jag hummade till och tänkte efter. 2 veckor hade passerat sen han kysste mig. Då var vi väll ett ”officielt par” mellan oss två? Eller? Då kunde man väll ha… sex? Pattie’s frågor och påståenden hade gjort mig förvirrad. På ett sätt hade jag faktiskt blivit riktigt sugen på att ha just sex med Justin.

”Oh, det här är till dig. Från Pattie!”, kom jag på och kastade Forever 21 påsen till Justin. Han rynkade oförstående pannan men kikade ändå misstänksamt ner i påsen för att sedan hosta till.

”Tja… det här var ju… förutspått?”, mumlade han nervöst medan han nervöst kliade sig i nacken.

”Någon gång måste ju bli den första för oss?”, tyckte jag mjukt. Han nickade instämmandes och skulle precis fylla i min mening då det knackade på dörren.

”4 minuter Justin! Fyra!”, nu var det Allison som ropade. Justin himlade med ögonen, men klev in i sin WIC och drog på sig sin outfit. Inom en minut kom han ut, fullt påklädd, och drog med mig ut till de andra som kom emot honom med en massa apparater och mikrofoner. Snabbt kysste jag honom, passionerat, farväl innan jag gick mot Pattie.

”Backstage eller i Publik?”, undrade hon. Jag gav det stora tjej-havet en skeptisk blick, men valde ändå att stå i publiken med henne.

”Jag vill kunna se honom framifrån, inte bara ryggen.”, förklarade jag. Hon nickade.

Justin kysste mig mjukt på läpparna. Jag kupade mina händer runt hans huvud, medan jag njöt. Njöt över att ha en pojkvän som Justin, njöt över att få ha honom hos mig, njöt över… Emily! Jag hade helt glömt bort henne! Vart kunde hon vara? Jag avbröt inte kyssen, utan lät Justin göra det innan jag nervöst drog upp min mobil och knappade in hennes nummer. Bara efter tre signaler svarade en kille.

”Hallå det är Mark på Emily’s telefon, vem pratar jag med?”, Mark? Vem i hela friden är Mark?! Jag harklade mig djupt.

”Öhh… Jag är Emily’s kompis, Belle? Hon kanske har nämnt mig…”, andades jag nervöst ut. Han hummade till.

”Ja! Dig har hon nämnt! Bieber’s tjej va? Emily har lånat min dusch, men hon är snart klar.”, försäkrade han mig. Men hur…? Emily hade berättat… Hon hade berättat att jag var Justin Bieber’s flickvän till en främling.

”Så, Mark, vad jobbar du med?”, undrade jag bittert. Han skrattade till.

”Inget märkvärdigt. McDonald’s. Emily kom in dit när jag hade slutat jobbat och började snacka med mig, sen tog vi en kopp kaffe och lämnade caféet, men då fick halkade hon i en lerpöl, så hon lånade min dusch. Ok för dig eller?”, han var stöddig på rösten nu. Jag hade uppkäftigt folk.

”Ja, helt Okej… Är hon klar eller?”, pressade jag sammanbitet ihop. Han suckade och bara någon sekund därpå hörde jag Em’s glada röst.

”Hey Belle! Var konserten bra?”, fnittrade hon milt.

”Em, vad fan håller du på med? Träffar en främling, går hem till honom och snackar om mig och Justin?!”, röt jag ilsket i luren. Hon suckade djupt och långdraget.

”För det första har jag inte sagt ett skit om dig och Justin, ni står i varenda jävla tidning här i Washington. För det andra så är han inte en främling, vi har träffat varandra förra sommaren på Malta, och för det jävla tredje, varför ska du bara ha kul va? Varför ska du hänga runt med din kille medan jag ska följa efter er som en jävla hundsvans?! Jag kanske också vill ha lite kul! Resan var inte ENBART för dig och Justin att ses, du och JAG skulle också ha lite kul!! Men vet du vad? Skit i det, vi ska ändå hem imorgon, sen flyttar du om en vecka, så skit i att vara med MIG de sista dagarna, var med Justin, honom ska du ju ändå flytta till snart. Vi ses på hotellet sen, eller nej, sov hos Justin vetja! Jag skiter i dig, men du ska vara på hotellet klockan 11 imorgon, 1 går flyget. Hej då.”, hasplade hon ur sig. Jag stod bara där, med tårfyllda ögon och vidöppen mun. Tyckte Em verkligen så? En klump uppstod i min hals, hur mycket jag försökte svälja ner den så ville den inte försvinna.

”Jävla skit…”, viskade jag med tjock röst för mig själv. Justin kom upp bakom mig med ett frågandes ansiktsuttryck.

”Belle? Babe, vad är det?”, frågade han mjukt. Jag skakade på huvudet och begravde mig bara i hans omfamning. Min tunga var tjock, min hals hade stocknat, orden ville inte komma ut. Jag kunde helt enkelt inte prata just nu…

”Te? Kaffe? Oboy? Varm mjölk? Honungsvatten?”, hasplade Justin ur sig från hotell köket. Jag hade själv kurat ihop mig under en filt i hans, enligt mig, alldeles för mjuka soffa som en liten bebis.

”Té tack!”, ropade jag trött tillbaka. Det enda jag kunde höra nu var en massa buller och bonk innan Justin kom ut med två koppar té.

”Jag suger på att göra té, bara så att du vet det… Men här är resultatet…”, mumlade han genant och räckte över min kopp till mig. Jag smakade på det alldeles för söta téet, men nickade. Han hade haft i alldeles för mycket socker, men jag kunde inte säga att det inte smakade gott.

”Det var helt perfekt.”, försäkrade jag honom och tog ännu en uppskattande klunk. Téet kanske var för sött, men det värmde inom mig. Jag kände mig alldeles kall efter samtalet med Emily.

”Really? Du säger inte bara så för att göra mig glad då?”, sa han allvarligt. Jag skakade på huvudet innan jag försiktigt, för att inte skvimpa ut téet, gjorde plats åt honom bredvid mig under filten. Lydig som en hund kom han och la sig ner tätt intill mig under filten.
”Du delar inte rum med Pattie eller Kenny va?”, viskade jag mot hans läppar. Snabbt skakade han på huvudet. Jag lutade mig över honom, ställde min kopp på bordet, reste mig upp och började retsamt gå mot hans rum.

”Följ efter mig så… tja, du får följa efter och se helt enkelt.”, flinade jag. Han hoppade genast upp och var bakom mig endast någon sekund därpå med sina läppar pressade mot mina. Jag hoppade upp i hans famn med benen runt hans midja för honom att bära mig till sängen, vilket han gjorde. Vi föll baklänges – Justin föll baklänges, jag framlänges – ett bra tag innan vi nuddade den mjuka sängen. Han började med ens fippla med min gylf men stannade sedan upp.

”Vill du verkligen?”, mumlade han seriöst. Jag mötte hans blick och nickade ivrigt. Jag ville mer än något annat. Han drog upp ett av paketen Pattie hade gett honom och la det på nattduksbordet innan han fortsatte med mina byxor. När dem var av fortsatte han med min t-shirt. Vi rullade runt med läpparna ifrån skilda för en stund så att vi låg bredvid varandra. Jag, halvt naken, och Justin, fullt påklädd. Han smekte med sin hand över mitt lår och jag kunde lova att jag nästan skulle explodera.

Jag pressade mina läppar mot hans för att sedan sätta mig gränsle över honom.

”Belle?”, jag lutade mig kort ifrån hans läppar återigen och drog ett djupt andetag med en nick.

”Jag älskar dig…”, viskade jag menandes. Jag smakade på orden en stund innan jag svarade.

”Jag älskar dig också Justin…”, han gav till ett smått leende innan han hjälpte mig att krångla sig ur sin tröja.

Yeey, haha, they did it! Hur kommer Belle och Em bli sams? Kommer de bli det? Haha, Pattie? Akwaaard... KOMMENTERA FÖR MER IKVÄLL, över 10 kommentarer innan nästa, helst över 15! <3